Svar på motion från Maria Rasmussen (V) och Jon Thorbjörnson (V) om feministiskt självförsvar i grund- och gymnasieskolan KS/2016:

Transkript

1 Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Svar på motion från Maria Rasmussen (V) och Jon Thorbjörnson (V) om feministiskt självförsvar i grund- och gymnasieskolan KS/2016: Förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen avslås med hänvisning till att det från ett likabehandlingsperspektiv kan vara problematiskt att i skolan rikta insatser till enbart flickor/kvinnor. Sammanfattning Maria Rasmussen (V) och Jon Thorbjörnson (V) har inkommit med en motion som anmäldes till kommunfullmäktige den 19 mars I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att feministiskt självförsvar blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för dels flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga skolor i Kungsbacka kommun, dels flickor/kvinnor som går på gymnasiet i Kungsbacka kommun. Ärendet behandlades av nämnden för Förskola & Grundskola den 15 juni, nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning den 21 september och av kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 december Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 337 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Nämnden för Förskola & Grundskola, , 54 Förvaltningen för Förskola & Grundskolas tjänsteskrivelse, Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildnings tjänsteskrivelse, Motion från Maria Rasmussen (V) och Jon Thorbjörnsson (V) om feministiskt självförsvar i grund- och gymnasieskolan Proposition Expedierat/bestyrkt

2 Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga arbetsutskottets förslag, och att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Maria Rasmussen (V), Jon Thorbjörnson (V), FG, GV Expedierat/bestyrkt

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Svar på motion om feministiskt självförsvar i grund- och gymnasieskolan KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Motionen avslås med hänvisning till att det från ett likabehandlingsperspektiv kan vara problematiskt att i skolan rikta insatser till enbart flickor/kvinnor. Sammanfattning Maria Rasmussen (V) och Jon Thorbjörnson (V) har i motion till fullmäktige yrkat att kommunfullmäktige beslutar att feministiskt självförsvar blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för dels flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga skolor i Kungsbacka kommun, dels flickor/kvinnor som går på gymnasiet i Kungsbacka kommun, se Kf 36/2016. Det huvudsakliga skälet till motionen är att många unga kvinnors vardag är fylld av rädsla, obehag och ständig beredskap för trakasserier, närmanden och t.o.m. övergrepp och att något måste göras för att ge dem självförtroende och styrka samt att skaffa handlingsberedskap att försvara sig mentalt, verbalt och fysiskt. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade motionen till nämnderna för Förskola & Grundskola och Gymnasie- och Vuxenutbildning för yttrande, se 94/2016. Båda nämnderna har avstyrkt motionen, bl.a. på grund av att feministiskt självförsvar innebär vissa inslag av våld som inte är förenliga med skolans likabehandlingsplaner eller Skolverkets allmänna råd, att det inte finns någon känd forskning som stödjer metoden, att en självförsvarskurs inte kan erbjudas enbart flickor utifrån ett diskrimineringsperspektiv och att det inte finns anledning att specifikt lyfta ut denna aspekt ur det främjande och kontinuerliga arbetet med likabehandling och jämställdhet. Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning anser vidare att självförsvarskurser inte ska genomföras inom ramen för gymnasieskolan. Nämnden för Förskola och Grundskola anser att feministiskt självförsvar som riktar sig till enbart flickor i egenskap av potentiella offer och pojkar som potentiella förövare inte heller är förenligt med skolans uppdrag. Expedierat/bestyrkt

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Kommunledningskontoret anser att insatser i skolan inte nödvändigtvis behöver vara samma för flickor och pojkar. Däremot bör de vara likvärdiga. Att erbjuda enbart flickor en särskild insats i skolan utan att pojkar erbjuds en likvärdig insats kan således vara problematiskt från ett likabehandlingsperspektiv, varför motionen bör avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande Nämnden för Förskola & Grundskola, 54 Yttrande Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, 60 och 89 Beslutet skickas till Maria Rasmussen (V), Jon Thorbjörnson (V), FG, GV Expedierat/bestyrkt

5 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer KS/2016:167 Svar på motion (V) om feministiskt självförsvar Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att det från ett likabehandlingsperspektiv kan vara problematiskt att i skolan rikta insatser till enbart flickor/kvinnor. Beskrivning av ärendet Maria Rasmussen (V) och Jon Thorbjörnson (V) har i motion till fullmäktige yrkat att kommunfullmäktige beslutar att feministiskt självförsvar blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för dels flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga skolor i Kungsbacka kommun, dels flickor/kvinnor som går på gymnasiet i Kungsbacka kommun, se Kf 36/2016. Det huvudsakliga skälet till motionen är att många unga kvinnors vardag är fylld av rädsla, obehag och ständig beredskap för trakasserier, närmanden och t.o.m. övergrepp och att något måste göras för att ge dem självförtroende och styrka samt att skaffa handlingsberedskap att försvara sig mentalt, verbalt och fysiskt. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade motionen till nämnderna för Förskola & Grundskola och Gymnasie- och Vuxenutbildning för yttrande, se 94/2016. Båda nämnderna har avstyrkt motionen, bl.a. på grund av att feministiskt självförsvar innebär vissa inslag av våld som inte är förenliga med skolans likabehandlingsplaner eller Skolverkets allmänna råd, att det inte finns någon känd forskning som stödjer metoden, att en självförsvarskurs inte kan erbjudas enbart flickor utifrån ett diskrimineringsperspektiv och att det inte finns anledning att specifikt lyfta ut denna aspekt ur det främjande och kontinuerliga arbetet med likabehandling och jämställdhet. Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning anser vidare att självförsvarskurser inte ska genomföras inom ramen för gymnasieskolan. Nämnden för Förskola och Grundskola anser att feministiskt självförsvar som riktar sig till enbart flickor i egenskap av potentiella offer och pojkar som potentiella förövare inte heller är förenligt med skolans uppdrag. Kommunledningskontoret anser att insatser i skolan inte nödvändigtvis behöver vara samma för flickor och pojkar. Däremot bör de vara likvärdiga. Att erbjuda enbart flickor en särskild insats i skolan utan att pojkar erbjuds en likvärdig insats kan således vara problematiskt från ett likabehandlingsperspektiv, varför motionen bör avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande Nämnden för Förskola & Grundskola, 54 Kommunledningskontoret Lena Knutsson lena.knutsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

6 2 (2) Yttrande Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, 60 och 89 Beslutet skickas till Maria Rasmussen (V), Jon Thorbjörnson (V) Nämnden för förskola & Grundskola Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Lena Knutsson Utredare

7 Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Remissyttrande över motion om feministiskt självförsvar i skolan - KS/2016:167 från Maria Rasmusson (V) och Jon Thorbjörnsson (V) FG/2016: Beslut Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att avslå Vänsterpartiets förslag om att feministiskt självförsvar ska bli en återkommande och schemalagd del i undervisningen för flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Kungsbacka kommun. Motivering till beslut Feministiskt självförsvar innebär vissa inslag av våld, vilket varken är förenligt med skolornas likabehandlingsplaner eller Skolverkets allmänna råd. Förvaltningen har inte heller funnit någon forskning som stödjer att feministiskt självförsvar är framgångsrikt i arbetet för att förhindra trakasserier, diskriminering och kränkningar. Feministiskt självförsvar som riktar sig enbart till flickor i egenskap av potentiella offer och pojkar som potentiella förövare är inte heller förenligt med skolans uppdrag. Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har översänt en motion från Maria Rasmusson och Jon Thorbjörnsson (V) som handlar om feministiskt självförsvar för nämndens yttrande. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att feministiskt självförsvar ska bli en återkommande och schemalagd del i undervisningen för flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Kungsbacka kommun. I motionen anges att flickor och kvinnors vardag är fylld av rädsla, obehag och en ständig beredskap för trakasserier, närmanden och till och med övergrepp. Rädslan begränsar unga kvinnors handlings- och livsutrymme och hindrar dem från att utveckla en grundmurad självkänsla och gediget självförtroende. Vänsterpartiet menar att något måste göras så länge flickor i skolorna är utsatta för trakasserier och att feministiskt självförsvar är en insats som stärker flickor och lär dem hantera situationer med våld, sexuellt våld, hot om våld och sexuellt våld. Expedierat/bestyrkt

8 Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att avslå motionärens förslag att feministiskt självförsvar ska bli återkommande och schemalagd del i undervisningen för flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Kungsbacka kommun. Beslutsunderlag Arbetsutskottet, Tjänsteskrivelse, Motion om feministiskt självförsvar (V), Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret Expedierat/bestyrkt

9 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer FG/2016:94 Remissyttrande över motion om feministiskt självförsvar i skolan - KS/2016:167 från Maria Rasmusson (V) och Jon Thorbjörnsson (V) Förslag till beslut Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att avslå Vänsterpartiets förslag om att feministiskt självförsvar ska bli en återkommande och schemalagd del i undervisningen för flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Kungsbacka kommun. Motivering till beslut Feministiskt självförsvar innebär vissa inslag av våld, vilket varken är förenligt med skolornas likabehandlingsplaner eller Skolverkets allmänna råd. Förvaltningen har inte heller funnit någon forskning som stödjer att feministiskt självförsvar är framgångsrikt i arbetet för att förhindra trakasserier, diskriminering och kränkningar. Feministiskt självförsvar som riktar sig enbart till flickor i egenskap av potentiella offer och pojkar som potentiella förövare är inte heller förenligt med skolans uppdrag. Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har översänt en motion från Maria Rasmusson och Jon Thorbjörnsson (V) som handlar om feministiskt självförsvar för nämndens yttrande. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att feministiskt självförsvar ska bli en återkommande och schemalagd del i undervisningen för flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Kungsbacka kommun. I motionen anges att flickor och kvinnors vardag är fylld av rädsla, obehag och en ständig beredskap för trakasserier, närmanden och till och med övergrepp. Rädslan begränsar unga kvinnors handlingsoch livsutrymme och hindrar dem från att utveckla en grundmurad självkänsla och gediget självförtroende. Vänsterpartiet menar att något måste göras så länge flickor i skolorna är utsatta för trakasserier och att feministiskt självförsvar är en insats som stärker flickor och lär dem hantera situationer med våld, sexuellt våld, hot om våld och sexuellt våld. Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att avslå motionärens förslag att feministiskt självförsvar ska bli återkommande och schemalagd del i undervisningen för flickor från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Kungsbacka kommun. Förskola & Grundskola Astrid Tengelin astrid.tengelin@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

10 2 (3) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Motion om feministiskt självförsvar (V), Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret. Beskrivning av ärendet Skolans uppdrag är att bedriva undervisning som är förenlig med kursplaner och kunskapskrav. Respektive skolledning och nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för att detta sker samt att skolan arbetar aktivt med värdegrundsarbete. Detta syns och redovisas i det systematiska kvalitetsarbetet, vilket huvudmän, alla förskolor och skolor ska bedriva. Ett framgångsrikt värdegrundsarbete främjar barn och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Detta kännetecknas av ett tillitsfullt skolklimat med ömsesidigt respektfulla relationer och låg förekomst av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Värdegrundsarbetet strävar efter att skapa trygghet för eleverna både under sin tid i skolan och i elevernas liv i omgivande samhälle under och efter avslutad skolgång. Skolorna ska upprätta en likabehandlingsplan som revideras årligen. I den ska det stå vilka rutiner skolan arbetar med när en elev blir trakasserad eller kränkt i ett akut skede samt att skolorna ska arbeta främjande och förebyggande för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På sidan 36 i Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling står att huvudmannen ska om det förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling. (2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen) Skolorna ska också vara medvetna om och arbeta med de barn och elever som eventuellt berörs indirekt, eftersom det enskilda fallet kan vara en del av ett större mönster. I Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering i står förslag på åtgärder som ska vidtas vid kränkningar eller trakasserier. Det kan vara återkommande samtal med barn eller elever och vårdnadshavare, ökade observationer vid olika tillfällen, assistent eller resurspersoner för den eller de som kränker, omorganisation i och av grupper, hjälp av skolkurator eller skolpsykolog, konflikthantering och dialog. Både den utsatta eleven och den eller de som utfört kränkningen ska få ta del av åtgärderna. Styrdokumenten uttrycker inte i någon del att feministiskt självförsvar är framgångsrikt för att motverka diskriminering, kränkningar och trakasserier och det finns inte beskrivet i någon av grundskolans kursplaner. Så vitt känt finns heller ingen forskning som stärker påståendet att

11 3 (3) självförsvar är en framgång i arbetet att motverka diskriminering, kränkningar och trakasserier. Eftersom feministiskt självförsvar innehåller ett visst inslag av våld är det inte heller förenligt med skolans uppdrag då det i flertalet av skolornas likabehandlingsplaner står att skolan ska motverka alla former av våld. Därför fortsätter skolorna att arbeta med det grundläggande förebyggande och främjande arbetet för att motverka diskriminering, kränkningar och trakasserier i enlighet med sina likabehandlingsplaner. De barn och elever som vill lära sig feministiskt självförsvar har möjlighet att på sin fritid vända sig till de föreningar där feministiskt självförsvar lärs ut. Förvaltningen för Förskola & Grundskola menar också att om skolorna själva önskar och vill införa feministiskt självförsvar i skolan skulle skolan eventuellt signalera att de lägger ansvaret och skulden på de som blir utsatta för våld, hot och trakasserier istället för att göra insatser mot de personer som är (potentiella) förövare. Förvaltningen Förskola & Grundskola ställer sig bakom vikten av att skapa trygga skolor och omgivande samhälle för alla barn och elever samt att arbeta för att öka självförtroendet och självkänslan för barn och elever. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Astrid Tengelin Utvecklingsledare Jämställdhet

12 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning PROTOKOLLSUTDRAG Begäran om yttrande: Motion om feministiskt självförsvar (V) GV/2016: Beslut förslag till kommunstyrelsen Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner förvaltningens yttrande gällande motion om feministiskt självförsvar och föreslår att motionen avslås. Sammanfattning Utbildning i självförsvar för unga kan vara värdefull ur olika aspekter men av flera skäl är det svårt att inrymma en sådan kurs i elevernas gymnasieutbildning. Det främsta skälet är att: Möjligheten att inrätta lokala och specialutformade kurser försvann då GY11 trädde i kraft. Ytterligare skäl är att: Kurser kan inte erbjudas ensidigt till ett kön utifrån diskrimineringsperspektivet. Inom gymnasieskolan ligger en sådan utbildningskurs närmast ämnet idrott och hälsa. I gymnasieskolan finns centralt innehåll för varje ämne som tex idrott och hälsa. Det innehåll som kursen omfattar beskrivs i ett antal punkter. De olika betygsstegen har en koppling till beskrivningen av centralt innehåll i respektive kurs. Utifrån det beskrivna innehållet i kurserna för idrott och hälsa 1, 100 p och idrott och hälsa 2, 100 p ser förvaltningen ingen möjlighet att rymma en utbildning i självförsvar. Det ingår inte i utbildning för lärare inom ämnet Idrott- och hälsa att ha tillräcklig kompetens att utbilda i självförsvar. Detta kan naturligtvis lösas med extern kompetens men eftersom legitimation krävs för lärare kan det uppstå svårigheter. Eftersom det inte är del av ämnet Idrott- och hälsa kan det inte ingå som obligatoriskt utan måste bygga på frivilligt deltagande i utbildningen. Det kan också finnas anledning att knyta frågan till skolans likabehandlingsarbete. Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett Expedierat/bestyrkt

13 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning PROTOKOLLSUTDRAG målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. En verksamhet där elever upplever meningsfulla sammanhang, delaktighet och att olikheter respekteras lägger grunden för goda relationer och motverkar kränkningar. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter för elever ska rikta sig till alla. Det främjande arbetet är en av verksamhetens uppgifter och bör därför inte drivas endast som ett enskilt projekt eller bestå av enstaka tillfälliga insatser utan som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund. I arbetet är det viktigt att analysera vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa betyder för eleverna. Förvaltningen menar att det redan görs en rad insatser genom det befintliga uppdrag verksamheten har utifrån både diskrimineringslag och skollag och att det inte finns anledning att specifikt lyfta ut just denna aspekt ur det främjande och kontinuerliga arbetet med likabehandling och jämställdhet. Mot bakgrund av det ovanstående anser förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning att en sådan utbildning inte ska genomföras inom ramen för gymnasieskolan. Förslag under sammanträdet Violet Dunér (V) föreslår att nämnden ställer sig positiv till motionen. Ulrika Landergren (L) föreslår att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer eget förslag mot Violet Dunérs (V) förslag och finner bifall till eget förslag. Reservation Violet Dunér (V) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, (Motion) Feministiskt självförsvar KF 36 Motion om feministiskt självförsvar KS KSAU 94 Motion om feministiskt självförsvar Begäran om yttrande Motion om feministiskt självförsvar Expedierat/bestyrkt

14 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Expedierat/bestyrkt

15

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Svar på motion om översyn av arbetsuppgifterna för undersköterskor och vårdbiträden inom kommunala verksamheter KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till det pågående arbetet inom förvaltningen för vård- och omsorg och kommunledningskontoret. Sammanfattning Ledamoten Maria Rasmussen (V) har i motion den 4 april 2016, se Kf 60/2016, föreslagit att arbetsuppgifterna för undersköterskor och vårdbiträden inom de kommunala verksamheterna ses över liksom att möjligheterna att ta bort städuppgifter från uppdraget ses över. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade i 124/2016 motionen till Nämnden för vård och omsorg för yttrande. Nämnden för vård och omsorg har i yttrande, 118/2016, anfört att det pågår en utredning inom vård och omsorg avseende undersköterskornas arbetsuppgifter och att motionen med hänvisning därtill ska anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande, Nämnden för Vård & Omsorg, 118/2016 Redogörelse, Kommunledningskontoret HR Beslutet skickas till V, Maria Rasmussen NVO KLK HR Expedierat/bestyrkt

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Expedierat/bestyrkt

18 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer KS/2016:252 Svar på motion (V) om översyn av arbetsuppgifter för undersköterskor Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till det pågående arbetet inom förvaltningen för vård- och omsorg och kommunledningskontoret. Sammanfattning Ledamoten Maria Rasmussen (V) har i motion den 4 april 2016, se Kf 60/2016, föreslagit att arbetsuppgifterna för undersköterskor och vårdbiträden inom de kommunala verksamheterna ses över liksom att möjligheterna att ta bort städuppgifter från uppdraget ses över. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade i 124/2016 motionen till Nämnden för vård och omsorg för yttrande. Nämnden för vård och omsorg har i yttrande, 118/2016, anfört att det pågår en utredning inom vård och omsorg avseende undersköterskornas arbetsuppgifter och att motionen med hänvisning därtill ska anses besvarad. Beskrivning av ärendet Ledamoten Maria Rasmussen (V) har i motion den 4 april 2016, se Kf 60/2016, föreslagit att arbetsuppgifterna för undersköterskor och vårdbiträden inom de kommunala verksamheterna ses över liksom att möjligheterna att ta bort städuppgifter från uppdraget ses över. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade i 124/2016 motionen till Nämnden för vård och omsorg för yttrande. Nämnden för vård och omsorg har i yttrande, 118/2016, anfört att det pågår en utredning inom vård och omsorg avseende undersköterskornas arbetsuppgifter och att motionen med hänvisning därtill ska anses besvarad. Kommunledningskontoret, HR, har redogjort för en del av det arbete som pågår i den strategiska kompetensförsörjningen, Från arbetsplatspraktik till anställning. Detta arbete syftar till att bredda rekryteringsbasen samt skapa förutsättningar in i arbete för de som i dag står utanför arbetsmarknaden. Idén är att fånga målgruppen via arbetsplatspraktik och enkla jobb. Enkla jobb är de kringuppgifter som medarbetare utför som inte är kärnarbetsuppgifter. För undersköterskor är kärnarbetsuppgiften omvårdnad medan kringarbetsuppgiften eller servicedelen kan ses som det enkla jobbet. Tanken är att den som har praktik eller ett enkelt jobb i Kungsbacka kommun och vill fortsätta att arbeta i kommunen ska kunna erbjudas en individuell utbildning via en s.k. kompetenstrappa med ökande svårighetsgrad i takt med utbildning och erfarenheter för att till sist kunna uppfylla kompetens- Kommunledningskontoret Lena Knutsson lena.knutsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

19 2 (2) kraven och få anställning. Kompetensförsörjningsmodellen har således tre syften; ge möjlighet till egenförsörjning, tillgodose en del av rekryteringsbehovet i kommunen samt behålla nuvarande medarbetare. Dialog pågår för närvarande mellan Kompetenscentrum, Arbetsförmedlingen, Service och KLK HR i frågan. Kontakt har tagits med vård och omsorg och under våren bjuds förvaltningar med bristyrken in för dialog om en kartläggning av enkla arbeten och kompetenskrav. Eftersom arbete i den riktning som motionären föreslår redan pågår hos såväl hos vård & omsorg som hos kommunledningskontoret, HR, får motionen med hänvisning till denna redogörelse anses vara besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande, Nämnden för Vård & Omsorg, 118/2016 Redogörelse, Kommunledningskontoret HR Beslutet skickas till V, Maria Rasmussen NVO KLK HR Lena Knutsson Utredare

20 Yttrande över motion (V) om översyn av arbetsuppgifter för undersköterskor Från arbetspraktik till anställning en del i den strategiska kompetensförsörjningen För att möta den rekryteringsutmaning vi står i och har framför oss de närmsta åren behöver vi tänka nytt. Vi behöver bredda vår rekryteringsbas och skapa förutsättningar in i arbete för de som idag står utanför arbetsmarknaden, nyanlända, ungdomar, äldre medarbetare, personer med nedsatt arbetsförmåga och personer utan utbildning. Dialog pågår mellan Kommunledningskontoret, förvaltningar, Kompetenscentrum, Service (bemanningsenhet, rekryteringscentrum) samt Arbetsförmedlingen (Enheten för arbetsliv) om hur den vägen kan se ut. Vår ide är att fånga upp målgruppen via arbetspraktik eller enkla jobb. Enkla jobb är de kringuppgifter som medarbetare utför som inte är kärnarbetsuppgiften tex för undersköterskor är kärnarbetsuppgiften omvårdnad medan servicedelen kan ses som det enkla jobbet. Detsamma kan man tänka kring lärare, där vi också kan dela in arbetsuppgifterna i kärnarbetsuppgifter och andra arbetsuppgifter, tex administration. 1 (2) Dnr KS/2016:252 Modellen utgår från att när någon är inne på praktik eller enkelt jobb och personen har en vilja att fortsätta arbeta i Kungsbacka kommun undersöker vi möjligheten erbjuda utbildning KUB2000, v2.0, Service Ann Millesson Direkt ann.millesson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax service@kungsbacka.se

21 2 (3) via en kompetenstrappa. Man kombinerar arbete och utbildning/validering, t.ex. 75% arbete och 25% utbildning. Allt eftersom personen avancerar i erfarenhet och utbildning får man mer ansvarsfyllda arbetsuppgifter kopplat till löneutveckling. Målet är att personen efter utbildning/validering uppfyller de formella kraven och därmed kan erbjudas en tillsvidareanställning. Genom att arbeta på detta sätt kan vi möta delar av rekryteringsbehovet samtidigt som utbildade medarbetare får använda sin kompetens på rätt sätt. Det bidrar till att fler stannar kvar, ökar stoltheten i arbetet. En viktig del av kärnarbetsuppgifterna blir att vara handledare åt praktikanter och medarbetare med enklare jobb. Från praktik till arbete för den som inte är utbildad går via Bemanningsenheten (vikariepoolen). När en medarbetare i bemanningsenheten blir aktuell att påbörja utbildning bör en längre tidsbegränsad anställning erbjudas i en förvaltning parallellt med utbildningen. Arbetssättet kräver ett nära samarbete mellan praktiksamordning och bemanningsenhet. Dialog pågår för närvarande mellan Kompetenscentrum, Arbetsförmedling, Service och KLK HR i frågan. Kontakt har tagits med Vård och omsorg och under våren bjuds förvaltningar med bristyrken in för dialog om en kartläggning av enkla arbeten och kompetenskrav. När det gäller personer som går utbildning och genomför sin praktik i Kungsbacka fångas de upp via bemanningsenheten under utbildningsperioden och efter avslutad utbildning i en tillsvidareanställning. Berörda parter (interna och externa) ser frågan ur ett samhällsperspektiv och vill ta ett gemensamt ansvar när det gäller finansiering av förslaget. Personer som är utanför arbetsmarknaden saknar inte bara meningsfull sysselsättning och möjlighet till egenförsörjning utan också de sociala kontakter som är så viktiga för integration oavsett om du är nyanländ, funktionshindrad eller outbildad. Även pengamässigt kostar det för både samhället och individen. Det är bara olika vem som betalar; arbetsförmedlingen eller försörjningsstöd. Vi vill med ovanstående modell tillsammans bidra till att pengarna används på rätt sätt och i en förlängning leder till en anställning och möjlighet till egenförsörjning samtidigt som vi kan tillgodose en del av vårt rekryteringsbehov och behålla nuvarande medarbetare. Maria Thynell Specialist HR kompetensförsörjning HR & Kommunikation Kommunledningskontoret

22 3 (3)

23 Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Svar på motion om översyn av arbetsuppgifter för undersköterskor VO/2016: Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till pågående utredning inom Vård & Omsorg avseende undersköterskornas arbetsuppgifter. Sammanfattning I flertalet kommuner har man prövat att särskilja på serviceinsatser och omsorgsinsatser inom äldreomsorgen. Detta för att bättre ta tillvara på undersköterskornas kompetens samt att försöka lösa bristen på utbildad personal. De kommuner som har testat arbetsmodellen har funnit både fördelar och nackdelar med modellen. För att kunna särskilja serviceinsatser och omsorgsinsatser behöver förvaltningen för Vård & omsorg tänka nytt vad gäller dagsplaneringen, samt se över arbetsuppgifterna för undersköterskorna för att se till så att det finns uppgifter att göra även på eftermiddagen, då det är fler rena serviceinsatser som genomförs. Sannolikt är att det, åtminstone i inledningsskedet, kommer att bli dyrare med en sådan lösning. Svårigheten att rekrytera undersköterskor, samt att allt färre utbildar sig innebär att förvaltningen måste se över alternativa arbetssätt, och detta kan vara ett sätt. Det krävs dock mycket mer av organisationen innan en sådan arbetsform är möjlig. Nämnden för Vård & Omsorg arbetar idag aktivt med att finna lösningar på bemanningsproblematiken. Under våren 2016 har Nämnden för Service och Nämnden för Vård & Omsorg haft diskussioner om ett samarbete, med ett fokus på serviceinsatser. Beslutsunderlag Vård & Omsorgs arbetsutskott, , 89 Tjänsteskrivelse, Expedierat/bestyrkt

24 Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Expedierat/bestyrkt

25 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer VO/2016:64 Svar på motion om översyn av arbetsuppgifter för undersköterskor Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till pågående utredning inom Vård & Omsorg avseende undersköterskornas arbetsuppgifter. Sammanfattning I flertalet kommuner har man prövat att särskilja på serviceinsatser och omsorgsinsatser inom äldreomsorgen. Detta för att bättre ta tillvara på undersköterskornas kompetens samt att försöka lösa bristen på utbildad personal. De kommuner som har testat arbetsmodellen har funnit både fördelar och nackdelar med modellen. För att kunna särskilja serviceinsatser och omsorgsinsatser behöver förvaltningen för Vård & omsorg tänka nytt vad gäller dagsplaneringen, samt se över arbetsuppgifterna för undersköterskorna för att se till så att det finns uppgifter att göra även på eftermiddagen, då det är fler rena serviceinsatser som genomförs. Sannolikt är att det, åtminstone i inledningsskedet, kommer att bli dyrare med en sådan lösning. Svårigheten att rekrytera undersköterskor, samt att allt färre utbildar sig innebär att förvaltningen måste se över alternativa arbetssätt, och detta kan vara ett sätt. Det krävs dock mycket mer av organisationen innan en sådan arbetsform är möjlig. Nämnden för Vård & Omsorg arbetar idag aktivt med att finna lösningar på bemanningsproblematiken. Under våren 2016 har Nämnden för Service och Nämnden för Vård & Omsorg haft diskussioner om ett samarbete, med ett fokus på serviceinsatser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Vård & Omsorg Karin Färnlöf Clarin /RedigerareTelefon/ karin.farnlof-clarin@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

26 2 (3) I flertalet kommuner har man prövat att särskilja på serviceinsatser och omsorgsinsatser inom äldreomsorgen. Detta för att bättre ta tillvara på undersköterskornas kompetens samt att försöka lösa bristen på utbildad personal. De kommuner som har testat arbetsmodellen har funnit både fördelar och nackdelar med modellen. Några av kommunerna är Göteborgs stad och Gotland. Nackdelarna består i att arbetsmodellen ger en sämre kontinuitet för kunden då olika personalkategorier gör olika arbetsuppgifter. Särskilt märkbart är det hos kunder med mycket insatser. Metoden ger även en ökad bilanvändning och är därmed mindre miljövänlig. Man ser även vissa risker att det kan skapa ett A och ett B-lag genom att dela upp arbetsuppgifterna. För Kungsbacka ser vi även svårigheterna att direkt kombinera arbetsmodellen med önskad sysselsättningsgrad. Att särskilja serviceinsatser från omsorgsinsatser medför att undersköterskorna inte fyller sin dag med arbetsuppgifter. Risken är att man får arbeta fler pass och fler helger. Idag utförs det i hemtjänstgrupperna i Kungsbacka i snitt timmar serviceinsatser per månad, vilket motsvarar 36 årsarbetare. Serviceinsatserna är jämt fördelade förmiddag och eftermiddag. 49 % på förmiddagen och 51 % på eftermiddagen. Skillnaden består dock i att man på förmiddagen till större grad utför serviceinsatserna i samband med omsorgsinsatser. Det är på eftermiddagarna man hittar mer rena serviceinsatser. I dagsläget är det 80 kunder som har enbart städ som insats. Tiden för dessa insatser är 120 timmar/månad, vilket motsvarar 0,8 årsarbetare i kommunen totalt. För att kunna särskilja serviceinsatser och omsorgsinsatser behöver förvaltningen för Vård & omsorg tänka nytt vad gäller dagsplaneringen, samt se över arbetsuppgifterna för undersköterskorna för att se till så att det finns uppgifter att göra även på eftermiddagen, då det är fler rena serviceinsatser som genomförs. Sannolikt är att det, åtminstone i inledningsskedet, kommer att bli dyrare med en sådan lösning De fördelar som kommunerna som prövat arbetsmodellen såg var att det gav undersköterskorna en större möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll. Det höjer statusen på yrket och arbetsglädjen. Kommunen blir en attraktiv arbetsgivare. I förlängningen är det sannolikt att det kan minska sjukfrånvaron. Förvaltningen har under våren varit ute och träffat medarbetare på APT om hur man kan bli en mer attraktiv arbetsgivare. En av de lösningar som har diskuterats har varit att lägga delar av serviceinsatserna utanför hemtjänstgrupperna Svårigheten att rekrytera undersköterskor, samt att allt färre utbildar sig innebär att förvaltningen måste se över alternativa arbetssätt, och detta kan vara ett sätt. Det krävs dock mycket mer av organisationen innan en sådan arbetsform är möjlig. Nämnden för Vård & Omsorg arbetar idag aktivt med att finna lösningar på bemanningsproblematiken. Under våren 2016 har Nämnden för Service och Nämnden för Vård & Omsorg haft diskussioner om ett samarbete, med ett fokus på serviceinsatser.

27 3 (3) Karin Färnlöf Clarin Ann-Helen Svensson Helen Ljunqvist Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef

28