Fryshusets effektrapport enligt FRIIs mall 2016
|
|
- Susanne Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fryshusets effektrapport enligt FRIIs mall 2016 Namn: Stiftelsen Fryshuset Organisationsnummer: Juridisk form: Näringsdrivande stiftelse Fryshuset vill uppnå Stiftelsens ändamål Stiftelsen som ändamål att driva ett aktivitetshus för: Idrott Musik Utbildning/skolverksamhet Projektverksamhet inom olika sociala områden och intresseinriktningar Utveckling av unga människor genom gott ledarskap För att förverkliga stiftelsens ändamål och för att skapa en sund ekonomi samt för att ge service till besökare kan stiftelsen bedriva kommersiell verksamhet relaterad till i denna paragraf angivna områden. Vision Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen. Uppdrag Vi lyssnar och bygger relationer med unga. Vi utgår ifrån deras passioner och skapar gemenskaper där unga hörs, räknas och utvecklas. Det stärker deras självkänsla. Vi arbetar för att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på allvar. Vi arbetar med alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap. Vi tror att alla kan lyckas och är värda en chans till. Vi ger unga verktyg att själva ta makten över sin framtid genom att ta tillvara på sin inre kraft och motivation Vi lyssnar in vad som händer och är snabba på att agera. Vi ser möjligheter där andra ser problem. Vi är tillräckligt modiga för att våga skapa förändringar; om och om igen... Långsiktiga mål Unga - Nå och verka med fler unga i hela Sverige och utanför Sverige
2 Utveckling Skapa fler Fryshus och nya metoder, verktyg och verksamheter för att möta nya möjligheter och utmaningar för unga. Fokus på Mötesplats med skola där det går. Omvärld Vi är relevanta, i framkant, äger unik kompetens och är bland de främsta inom det vi gör. Interna processer skapa en organisation, ett ledarskap och arbetssätt som möjliggör att Fryshuset kan finnas på många platser i Sverige och utanför Sverige, med bibehållen värdegrund, kvalitet och kultur. Ekonomi stabilitet och ökad omsättning. Skapa självfinansierad verksamhet, dvs verksamheter där finansieringsmodellen är inbyggd som del av konceptet/verksamhetens idé. Organisatoriskt sammanhang Stiftelsen Fryshuset är en näringsdrivande stiftelse utan vinstintresse. Stiftelsen är grundad av förbundsföreningen KFUM Söder. Stiftelsen arbetar i nära samarbete med KFUM Söder och dess medlemsföreningar: KFUM Fryshuset Basket; KFUM Fryshuset Basket Event; KFUM Fryshuset Fritid; KFUM Fryshuset Kultur och Nöje. Dessutom har stiftelsen bildat Föreningen Fryshuset och Riksnätverket Fryshusandan. Genom föreningarna har stiftelsen kopplingar till Riksförbundet KFUM Sverige och därmed YMCA International och YWCA International. Strategier för att uppnå våra mål Utmaningar vi tar oss an Fryshuset gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen! Vi skapar mötesplatser där unga syns, hörs och räknas. På denna grund bedriver vi ett 50-tal olika verksamheter inom områdena; Ungdomskultur, Föredöme och framtidstro, Skolor samt Arbete och entreprenörskap. Vi finns i Stockholm, Malmö, Göteborg, Kalmar län och Köpenhamn. Ungas villkor Många unga upplever att vuxna inte lyssnar, skapar dialog eller tar deras åsikter på allvar. Unga kan också tvivla på att deras idéer kommer att leda till förändring. De efterfrågar mer makt och ansvar. Över hälften av de traditionellt organiserade mötesplatserna och kulturverksamheterna för unga når inte sin målgrupp. Den vanligaste orsaken är att vuxna har skapat mötesplatserna utifrån ett vuxenperspektiv. När unga inte involveras, inte får information, inte får vara den resurs de behöver vara i samhällsutvecklingen, blir konsekvensen att de inte känner sig delaktiga, sedda och bekräftade, vilket kan skapa en känsla av att inte vara en del av samhällskontraktet, en känsla av att vara utanför samhället. Bristen av tillit till samhället kan leda till att unga söker sig till destruktiva miljöer,
3 kriminalitet eller passivitet. Det ökade våldet i våra förorter är också något att ta på stort allvar. Fryshuset en förebyggande aktör Fryshuset arbetar med att förebygga kriminalitet och utanförskap samt främja demokratiska värderingar. Fryshuset verkar även för att minska arbetslösheten bland grupper som står långt från arbetsmarknaden. I det arbetet ingår att förebygga etnisk och kulturell diskriminering. Genom verksamheter som Elektra och Tillsammans för Sverige arbetar Fryshuset aktivt med att motverka rasism, främlingsfientlighet och hedersrelaterat våld. Inom projektet Oslagbart tar man sig an destruktiva handlingar och negativa förväntningar bland unga killar som följer i spåren av machonormen och maskulinitet. Samtidigt arbetar United Sisters med problematiken kring psykisk ohälsa, ensamhet och isolering bland unga tjejer. Genom Lugna Gatan i Husby och Fryshusets verksamhet i Bro jobbar man aktivt med utmaningar som i stor utsträckning är koncentrerade till våra förorter i storstäderna. Verksamheterna syftar till att förebygga stenkastning mot blåljuspersonal och rekryteringar av ungdomar till organiserade kriminella gäng och de som uppmanar unga at resa till krig. Fryshuset jobbar med grupper, och tar sig an utmaningar som få andra aktörer i samhället vill eller kan hjälpa/lösa. Ett exempel på en sådan verksamhet är Passus som är till för att hjälpa människor att lämna kriminella gäng och/eller en kriminell livsstil. En annan är Exit som riktar sig till människor som vill lämna den högerextrema miljön. På Hackerspace i Skärholmen är målet att få fler unga, speciellt tjejer och utlandsfödda, att bli intresserade av dataprogrammering och kodning. Delaktighet ett återkommande tema Oavsett variationen på utmaning som ska lösas eller formatet på själva genomförandet är delaktighet ett återkommande tema i alla Fryshusets verksamheter. Bristen på involvering av individen i det egna förändringsarbetet och avsaknaden av ungas delaktighet i samhällsutvecklingen är en genomgående utmaning som Fryshuset ständigt arbetar med. Verksamheterna möter en växande frustration bland unga som känner att vuxna inte lyssnar och tar deras åsikter på allvar. Många högstadie- och gymnasieungdomar lider av dåligt självförtroende och svag självkänsla i avsaknad av uppmuntrande vuxna i sin närhet. Barn och unga måste i större utsträckning ges möjlighet att kunna påverka sin vardag och framtid. Fryshuset i Kalmar är ett exempel där man har verksamheter som adresser just denna utmaning. I Borgholm har man under 2016 jobbat aktivt med att få fler unga i ålder år engagerade och delaktiga i lokala utvecklingsfrågor. Ökade hälsoklyftor Inom t.ex. basketen, som är en stor verksamhet på Fryshuset, identifierar man integrationsproblemet i samhället med ökade hälsoklyftor och vill genom basketen sänka trösklarna för att möjliggöra deltagande för alla barn och ungdomar oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ekonomiska förutsättningar och eller etnisk och kulturell bakgrund. Viktigt att få elever och personal att tro på sig själva Fryshuset driver också grundskolor, gymnasium, folkhögskola och yrkeshögskola med det gemensamma att alltid utgå från ungas individuella drivkrafter och passioner.
4 Kapacitet och kunnande vi har för att uppnå våra mål Hur löser vi utmaningarna? Fryshuset verksamheter utgör ofta bryggan mellan unga som upplever att deras röster inte blir hörda och myndigheter, beslutsfattare och eller vuxna. På Fryshuset är verksamheterna ofta ungdomsdrivna där unga gör och vuxna möjliggör. Att involvera unga i flera och väsentliga processer genom ungdomsdriven aktivitet stärker relationen till samhällskontraktet. För att möta upp det behovet utgör Fryshuset en rad mötesplatser där unga får träffa andra unga i bred mångfald, pröva på olika aktiviteter och där de framför allt får träffa trygga vuxna som ser och bekräftar dem. Genom att mötas skapas känsla av sammanhang som främjar ungas identitetsskapande. Många av verksamheterna riktar sig till unga som i hög grad saknar sociala sammanhang och som behöver förstå det samhälle de befinner sig i. Fryshusets verksamheter har en stor arsenal av verktyg En bärande filosofi i samtliga verksamheter är att alltid utgå från individens förutsättningar och involvera målgruppen i hela förändringsprocesser, från att komma med idéer till att få förverkliga dem. Fryshusets verksamheter har en stor arsenal av verktyg och väl beprövade metoder och modeller som används för att nå önskade effekter. Det innefattar allt från gruppövningar, en till en-insatser, workshops, föreläsningar, studiebesök, mentorsverksamhet, coachning, utbildningar och fältarbete till fritidsaktiviteter. Ungas möjligheter till idrott ska inte styras av ekonomiska förutsättningar Inom verksamheter som är inriktade mot idrott och kultur arbetar man på olika sätt med de utmaningar man har. FUSE erbjuder t.ex. kostnadsfria (dans, musik och poesi) kurser, workshops och utrustning till alla ungdomar som även innefattar unga som annars kanske inte skulle ha råd att utöva sin konststil. Barn och ungdomars möjlighet att idrotta ska inte styras av ekonomiska förutsättningar. Det är en viktig del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle. Fryshuset använder passionen för idrotten som ett verktyg för social utveckling, oavsett om unga sedan väljer vägen inom idrotten, blir ledare inom verksamheten, domare eller funktionärer. Inom basketen t ex deltar varje vecka ca barn och unga mellan 4-25 år. Skaten välkomnar också alla, inklusive de ungdomar som är struliga och utåtagerande och som ofta har svårt att finna en plats i den traditionella idrottsrörelsen. Alla som vill leva ut sina drömmar ska få göra det Unga ska kunna koma långt i sin passion, och Fryshuset driver flera verksamheter där unga har potential att nå långt. Exempel är Danscenter Fryshuset erbjuder allt från barndans, nybörjargrupper till yrkesdansarutbildning. FrysBox kombinerar kampsortsträning med gruppövning inom konflikthantering, känslomedvetenhet, ilskekontroll med sociala färdigheter. Som deltagare involveras alla i samtliga delar. Frysbox vänder sig främst till ungdomar som är på glid och i behov av struktur och individstärkande insatser. Det är både en plats för fysisk aktivitet och forum för samtal. Inom Fryshusets Folkhögskolas utbildning Advanced Music Production blir unga professionella musikproducenter.
5 Dialogformatet används i många verksamheter Just dialogformatet är något som används i många av Fryshusets verksamheter. I projektet Oslagbart används det för att uppmuntra unga killar att i grupp diskutera, reflektera och ifrågasätta machonormer och maskulinitet. I United Sisters använder man det för att diskutera normkritik. Inom Elektra är dialog och diskussioner det främsta verktygen när de med hjälp av utbildningskonceptet Sharafs hjältar och hjältinnor med fokus på mänskliga rättigheter arbetar med attitydpåverkan och med att stärka deltagarnas tro på sig själva. Teater Fryshuset belyser genom sina föreställningar aktuella samhällsutmaningar som rör ungdomar inom särskilt utsatta områden. Genom eftersamtal när föreställningen är slut skapar de konstruktiva dialoger med målgruppen samt vuxna som kan påverka målgruppens förutsättningar och vardag. Ungas redskap för påverkan I Borgholms kommun har Fryshuset startat en ungdomspanel med ungdomar i åldrarna år samt inlett ett samarbete med företagare i kommunen för att stärka ungdomarnas ställning i samhället. I många verksamheter har man som mål att öka ungdomars deltagande i styrelser, arbetsgrupper och ungdomsråd för att unga på så sätt ska få de redskap de behöver för att kunna påverka och bli medvetna om sina egna kompetenser och ansvar. Ytterligare exempel på en verksamhet som främjar ungas delaktighet är Fryschillet i Stockholm. Där skapas meningsfulla fritidsaktiviteter för och tillsammans med barn och unga. Deltagarna erbjuds även utvecklingsuppgifter genom att få arrangera olika typer av fester och idrottsturneringar, med stöd av vuxna. Att forma sin egen framtid Att ge unga verktyg och kunskap om hur de kan forma sin egen framtid löper som en röd tråd genom verksamheterna. Det kan handla om ledarskapsutbildningar eller inspirationsföreläsningar, något man använder sig av inom Elektra och Vi är Samhället. Ett annat exempel är; Att bli entreprenör, en verksamhet i Göteborg där man erbjuder unga långtidsarbetslösa verktyg och handledning att förverkliga sina idéer och drömmar att bli entreprenörer. Det görs med hjälp av individuell kartläggning, utbildning, mentorer, praktik, samarbeten med företag, presentationer av affärsplaner och registrering av företag. I Skärholmen ges unga möjlighet att närma sig programmering med stöd av ledare med mångårig erfarenhet samt av volontärer från IT-utbildningar och IT-företag. I Stockholm finns verksamhetsområdet Arbete och entreprenörskap där ungas egenskaper, driv och initiativkraft görs synliga för arbetsgivare via innovativa program där de båda grupperna möts. Motverka rekrytering till kriminella nätverk Att skapa möten, mötesplatser och erbjuda lustfyllda aktiviteter är ett återkommande metodinslag i Fryshusets verksamheter. I Malmö har man ett Helghäng där unga ges möjlighet att träffa andra ungdomar från Malmös olika stadsdelar. Personal på plats utgör positiva förebilder som också arbetar aktivt för att motverka rekrytering till kriminella nätverk. En annan mötesplats är Barn till ensamma mammor där barn och deras mammor genom kostnadsfria fritidsaktiviteter får möjlighet att träffa andra barn och vuxna och ingå i en positiv gemenskap. En typisk mötesplats är redan nämnda Fryschillet vars målgrupp är unga mellan år där många av dem inte deltar i någon annan fritidsverksamhet. Dit
6 kommer även många nyanlända ungdomar, där de få möta andra, som också är i behov av att träffa trygga vuxna som bekräftar dem. I Passus möter man ungdomar redan inne på anstalten En viktig del inom Fryshusets verksamheter är att skapa möten mellan myndigheter och ungdomar. Fryshuset befinner sig där unga rör sig. Lugna gatan är ett sådant exempel, Fryshusets verksamhet i Bro en annan. De bygger broar, medlar och skapar positiva möten mellan polis och blåljuspersonal och ungdomar som bränner bilar och kastar sten. Lugna gatans medarbetare agerar också stöd för ungdomar vid olika myndighetskontakter. I Passus möter man deltagaren redan inne på anstalten för att bygga upp relationer och arbeta med motiverande samtal. Tidigt inleder man även samverkan med socialtjänsten och gör en behandlingsplan kring utsluss. När det sedan är dags för villkorlig frigivning skrivs ett avtal med socialtjänsten, vilket möjliggör för personen att delta i Passus på ett dygnet-runtuppdrag under minst sex månader med möjlighet till förlängning på sex månader. En plattform mellan hem och skola leder unga tillsammans Grundskolan har utmaningen att få samtliga elever att nå behörighetskraven till gymnasiet och möter utmaningen, genom att bland annat tillsammans med elevernas vårdnadshavare, utveckla en plattform mellan hem och skola för att leda unga tillsammans. Ett arbete som syftar till att få alla vuxna runt unga att vara möjliggörare. I Husby har det främst varit angeläget att få eleverna och personalen, att trots allt som dagligen händer, stå kvar även när det blåser. Som grund för detta har man genomfört utbildning i aktivt ledarskap för personalen. De har också fått individuell handledning av rektor minst 45 minuter varje vecka. Dessutom har chefen för Fryshuset Stockholm under hösten lyssnat in personalens utmaningar och givit feedback vid flera tillfällen. Fryshuset driver även Familjehem, som tar emot ungdomar som av någon anledning inte kan bo kvar i sin ursprungsfamilj. Målgruppen var från början ensamkommande ungdomar, men utgörs alltmer av unga med egen eller vårdnadshavares sociala problematik. Vi som arbetar på Fryshuset Vår främsta resurs är givetvis vår personal och volontärer, vi utgör en fantastisk mångfald av människor för att kunna spegla de ungas olika passioner, sorger, bakgrunder och livssituationer. Hur vet vi att vi lyckas? Vi mäter våra resultat på en mängd olika sätt alla mått anpassade till våra drygt 50 olika verksamheter, och gör regelbundet socioekonomiska utvärderingar av våra resultat i flera verksamheter. Inom basketen talar statistiken sitt tydliga språk - med 53 % utövande tjejer och med över 110 olika nationaliteter representerade. Med cirka aktiva medlemmar är det Sveriges i särklass största basketverksamhet med medlemmar från olika socioekonomiska miljöer och med olika kulturella bakgrunder. Många medlemmar vittnar också om en lyckad väg ut i arbetslivet tack vare tillhörigheten till föreningen.
7 Gemensamt för våra olika verksamheter, är att vi arbetar nära målgruppen och på så vis får kontinuerlig feedback på det vi gör. Vi når över unga i fysiska möten 2016, där vi möter mer än minst en gång i veckan och ofta varje dag. Och de blir stadigt fler det ser vi som en tydlig indikation på att vi är relevanta för unga. Vad vi har åstadkommit så här långt 2016 nådde vi fler unga än tidigare år. Vi öppnade nya mötesplatser i Nybro och Husby. I alla verksamheter vi startar råder samma värdegrund och våra gemensamma kompetenser används på alla platser. Våra indikatorer på hur långt vi når är hur våra 5 långsiktiga mål nås har vi: 1. Vi har nått fler unga 2. Vi har öppnat nya Fryshus 3. Vi anpassar oss till unga och har startat flera nya verksamheter för att vara relevanta 4. Vi har utvecklat organisationen för att säkra att vi fortsätter leva vår värdegrund och utveckla kvaliteten. 5. Vi har gjort ovanstående med en stabilare ekonomi för att säkra att vi inte bara skapar projekt, utan finns för unga över lång tid. Vi stannar vi finns kvar. Här lyfter vi några exempel på ungas eller ledarnas återkoppling - ungas egna ord väger alltid tyngst för oss: - Att unga vittnar om att verksamheten erbjuder dem en plats där de har någon att ty sig till, som till vår personal eller till den gemenskap som finns mellan våra ungdomar. - Att målgruppen väljer oss istället för ett destruktivt liv eller när deltagare uttrycker att de söker sig till våra projekt för att det finns en grundförståelse för deras livssituation, en förståelse som gör att de inte känner sig ensamma, en förståelse som gör att de vill fortsätta komma till Fryshuset. - Att deltagare som får hjälp med utsluss pratar om oss och rekommenderar vår verksamhet till andra i behov av den. - Att en ökad känsla av handlingsutrymme har resulterat i att ett flertal av hjältarna och hjältinnorna som deltagit i vår verksamhet har vidareutvecklat sitt samhällsengagemang genom att starta egna föreningar, börjat studera, fortsatt i andra verksamheter eller håller föreläsningar på skolor med syftet att förebygga t ex hedersrelaterat våld och förtryck. - Att deltagarna i efterhand ger uttryck för att verksamheten hjälpt dem att få en vilja och drivkraft till att försöka bryta destruktiva mönster. - Att unga aktivt söker sig till våra föreställningar t ex inom Teater Fryshuset eller när Focus Crew med elever i åldern år tävlar i dans och når framgång. - Att majoriteten av deltagarna i olika verksamheter medfokus på jobb har fått jobb eller gjort affärsplaner för att starta eget eller att ungdomarna i Borgholms kommun
8 ger uttryck för att de har fått upp ögonen för att de har stor potential att kunna påverka och ha inflytande över sitt eget liv. - Att närvaron på lektionerna har ökat, skolresultaten har höjts och föräldrarna är nöjda med skolorna. - Att stenkastning och bilbränderna i Bro har upphört samtidigt som ungdomar och polis/blåljuspersonal grillar korv och spelar fotboll tillsammans. - Att vi ser hur unga människor, ihop med stödjande vuxna, vågar ta mer och mer plats, vågar satsa på egna projekt eller ansluta till andra verksamheter inom eller utanför Fryshuset. - Att unga tjejer vågar utmana sina sociala fobier och eller rädslan att åka kollektivtrafik. - Att unga tjejer börjar med ett fritidsintresse, slutar med medicinering eller börjar med medicinering, att de vågar göra en diagnosutredning eller börjar träffa vänner. - Att deltagare beskriver resultatet av Fryshusets verksamhet i termer av: hon har börjat blomma, fått liv i ögonen, har rätat på ryggen eller hon ler igen. - Att tjejerna som varit med i verksamheten under en längre tid, själva blir gruppledare för yngre tjejer. - Att unga har mött arbetsgivare som sett deras driv och det i sin tur har lett vidare till en anställning. - Att vi får fler och fler uppdrag från externa uppdragsgivare (kraftig ökning 2016): från polis, socialtjänst och kriminalvård samt att kommuner och beslutsfattare fortsätter att köpa in våra tjänster. - Att vi får fortsatt stöd från olika stiftelser som tecken på att vi även tänker rätt ur ett socialt perspektiv- att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, ska ha rätt att utöva sina passioner. - Att antalet besökare ökar i verksamheten, när fler unga deltar i ungdomsdrivna aktiviteter, startar egna föreningar eller deltar i verksamheternas gårdsstyrelse eller när vi ser en ökning av tjejer som tidigare inte vågade eller fick komma till de öppna verksamheterna.
Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen
Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen Organisationsförändring 2014 Strukturens grunder En struktur: för att med bibehållen värdegrund och kvalitet kunna nå fler unga i Sverige
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs mer1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet
TENSTA 1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet 8. Förutsättning för att lyckas 9. Projektorganisation
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merWhat We Want INTRODUKTION
What We Want INTRODUKTION 1844 startade George Williams Young Men s Christian Association, YMCA, en tillflykt från det hårda livet på gatan och ett alternativ till att döva sina sorger på krogen. 1855
Läs merHela förslaget HÄR STÅR VI NU DÄRFÖR FOKUSERAR VI NU PÅ DÅ SKAPAS EN GENERATION UNGA SOM: OCH DÅ KAN DEN UNGA GENERATIONEN SKAPA ETT SAMHÄLLE SOM:
What We Want INTRODUKTION 1844 startade George Williams Young Men s Christian Association, YMCA, en tillflykt från det hårda livet på gatan och ett alternativ till att döva sina sorger på krogen. 1855
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merBidrar vår förening till mångfald?
Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merModernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete
Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp
Läs merFramställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:
Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Etablering av Fryshusets trygghetsskapande verksamhet i Husby och samarbete med Stadsdelsnämnden i Husby Syfte Minska destruktivt utanförskap
Läs merPolicy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan
Läs merStrategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?
Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar
Läs merLUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merKommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad
1(3) Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Tid Måndag den 4 mars 2019 kl. 15:00 Plats Integra, Kaggensgatan 40 A Enligt uppdrag Ann-Mari Nilsson Föredragningslista Val av protokollsjusterare
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merLikabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb
Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merProjekt Rätten till sitt eget liv
Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-11-17 Handläggare Eva Sandberg Telefon: 08-50825091 Till Socialnämndens Organisations- och föreningsutskott 2017-12-12 Projekt
Läs merBoost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Läs merSävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Läs merlustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015
Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merLokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2017: Återrapportering till Kommunstyrelsen av åtgärdsplan för Kulturnämnden
Emma Gerdien Handläggare 033 357042 SKRIVELSE Datum 2018-12-17 1(5) Instans Kulturnämnden Dnr KUN 2018-00097 1.4.2.25 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2017: Återrapportering till Kommunstyrelsen
Läs merKarlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Läs merDet goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merFörskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan I Ur och Skur förskola Upprättad 20140101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merSunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014
Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merArbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN
Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVår gemensamma värdegrund.
Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merARBETSPLAN 2015/2016 EDDA
ARBETSPLAN 2015/2016 EDDA Arbetsplan 2015/2016 Edda 2 (10) Innehållsförteckning Vision... 4 Värdegrund... 5 Verksamhetsidé... 7 Mål... 8 Medskapande medarbetare... 10 Arbetsplan 2015/2016 Edda 3 (10) Vision
Läs merPedagogisk Verksamhetsidé
20180531 Pedagogisk Verksamhetsidé för nya Vikstaskolan (Fritidshem, förskoleklass och grundskola) KIL1000, v1.1, 2014-01-31 En trygg och utvecklande mötesplats där alla elever lyckas! Vår verksamhetsidé
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSå utvecklar vi vår kompetens!
Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät
Läs merMedarbetarundersökning Totalrapport
Medarbetarundersökning 2016 Totalrapport Ålder % 18-34 år 21% 35-44 år 25% 45-54 år 29% 55+ 25% Ack. svar 3461 Anställningstid % Mindre än ett år 1-2 år 13% 3-5 år 15% 6-10 år 14% Mer än tio år 49% Ack.
Läs merSammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013
Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Anna Olli och Ida Adolfsson Vår vision Vi vill att
Läs merAsige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,
Läs merKyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merMalmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020
Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering
Läs merKan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017
Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten Normkreativt förhållningssätt:
Läs merVärldsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merSnöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Snöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Maria Andersson (trygghetspilot)
Läs merAv Daniel Terres och Anna-Klara Behlin
Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merBroängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015
Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet
Läs merPersonalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...
Läs merOpalens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola avd. Opalen Ansvariga för planen Pedagogerna på Opalen Vår vision Vår vision är att föräldrar
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merVästergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merMycklingskolans Likabehandlingsplan
Mycklingskolans Likabehandlingsplan 2014 2015 Inledning Verksamhetsformerna som omfattas av likabehandlingsplanen är: grundskola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för likabehandlingsplanen: Rektor
Läs merÅrlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012
Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merVår gemensamma målbild
Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart
Läs merSaltkråkans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
1 Upprättad 2015-06-05 (Ersätter 2006-05-15, 2006-09-29, 2007-01-11, 2008-01-03, rev. 2008-12-10, 2009-10-07) Saltkråkans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vår vision Till
Läs merAlmviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merBräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan på Bräcke Östergårdsväg 15 i Göteborg Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merVätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg och förskola Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merAmbjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merLinnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs mer