Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har mottagit ovan sagda remiss för yttrande; SFR vill mot denna bakgrund framföra de följande synpunkterna:

Transkript

1 Ang. remiss förslag till ändring i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön och Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37) om fiske i sötvattensområdena; gällande reglering av fiske efter ål (beteckning ) Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har mottagit ovan sagda remiss för yttrande; SFR vill mot denna bakgrund framföra de följande synpunkterna: De förslag som av Fiskeriverket förs fram i remissen är de följande (avsedda att träda i kraft den 1/ om ej annat anges): ett införande av ett nationellt infiskningstak för enskilda tillstånd om 8 t; ett borttagande av möjligheten att fiska ål i de sötvattensområden som är undantagna från ålfiskeförbudet (bil. 6, FIFS 2004:37); ett införande av krav på flyktöppningar för ål i ålkistor och lanor i sötvattensområdena; ett införande av ett fönsteruttag för ål om cm införs i områdena 24-30; ett införande av ett fönsteruttag för ål om cm i sötvattensområdena; ett påbörjande av en utfasning av gulålsfisket genom en minimimåttshöjning från 40 till 45 cm i Öresund, Kattegatt och Skagerrak; ett införande av ett fönsteruttag för ål om cm i Öresund fr.o.m. 1/1-2012; samt ett införande av ett förbud mot fiske efter ål i Kattegatt och Skagerrak fr.o.m. 1/ De olika förslagen (a h) i remissen kommenteras nedan vart och ett för sig: A) Införande av ett nationellt infiskningstak för enskilda tillstånd om 8 t SFR har, utifrån ett helhetsperspektiv, inget att erinra mot förslaget. B) Borttagande av möjligheten att fiska ål i de sötvattensområden som är undantagna från ålfiskeförbudet (bil. 6, FIFS 2004:37) Utifrån ett helhetsperspektiv vitsordar SFR förslaget. C) Införande av krav på flyktöppningar för ål i ålkistor och lanor, som inte används för tillståndsbelagt ålfiske, i sötvattensområdena Utifrån ett helhetsperspektiv vitsordar SFR förslaget. D) Införande av ett fönsteruttag för ål om cm införs i områdena SFR avstyrker förslaget. 1 / 5

2 E) Införande av ett fönsteruttag för ål om cm i sötvattensområdena SFR avstyrker förslaget. F) Påbörjande av en utfasning av gulålsfisket genom en minimimåttshöjning från 40 till 45 cm i Öresund, Kattegatt och Skagerrak SFR avstyrker förslaget, se vidare nedan under H. G) Införande av ett fönsteruttag för ål om cm i Öresund fr.o.m. 1/ SFR avstyrker förslaget, se vidare nedan under H. H) Förbudsinförande mot fiske efter ål i Kattegatt och Skagerrak fr.o.m. 1/ SFR avstyrker bestämt förslaget i sin helhet. I första hand vidhåller SFR till Fiskeriverket tidigare presenterat förslag, präglat av konstruktivt nytänkande, om att yrkesålfiskarna på västkusten skulle få fortsätta bedriva sitt yrke, men i stället för att fånga ål avsedd för konsumtion skulle den fångade ålen sättas ut i lämpliga uppväxtområden, där den kan växa till sig och sedan vandra ut och bidra till leken i Saragasso-havet. Ung ål i vattnen längs den svenska västkusten är av naturen inte ämnad att växa upp just där, utan har även den som sitt mål att ta sig upp i insjövatten, men drabbas i denna sin strävan av vandringshinder. Måhända svulstigt formulerat, men SFR:s förslag i denna del innebär att naturens vilja får människans stöd till verkställighet. I andra hand förordas att Fiskeriverket avvaktar med att fatta beslut under en tid om ett år för vidare utredning. Denna tid kan då nyttjas på sådant sätt att verket och kommittén tillsammans ytterligare kan studera problemkomplexet och komma fram till lämpliga slutsatser, vilka sedan kan omsättas i verkligheten i form av lämpliga ålfiskeregler för västkusten. SFR kan ej finna skäl till varför denna typ av åtgärder ska vara mer långtgående i Sverige än i motsvarande grannländer, exempelvis Danmark, härutöver även med avseende på Öresund. Skäl för icke-samsyn mellan Sverige och Danmark torde sannolikt ej föreligga objektivt betraktat och ålen lär näppeligen känna till skillnaden mellan svenska och danska ålfiskare. Fiskeriverket borde i remissen ha belyst problematiken även som utifrån ett internationellt perspektiv, i vart fall med avseende på våra grannländer. 2 / 5

3 Avslutande kommentarer inkluderande argumentation och kritik mot skälen som av Fiskeriverket anförts mot vårt förslag SFR har kunnat konstatera att även icke-yrkesfiskare innehar tillstånd att fiska ål. Mot bakgrund av den förevarande situationen kan SFR inte anse annat än att dessa personer, ofta med heltidsarbeten för sin försörjning, icke ska medges förnyade tillstånd. Om Fiskeriverket väljer att bortse från SFR:s synpunkter i denna remiss och fortskrider i den riktning som förslagen i remissen pekar måste de yrkesålfiskare som därigenom tvingas från sin försörjning erbjudas någon form av ersättning för sitt fiske, fartyg och andra redskap alternativt beredas möjlighet att fortsätta med annat fiske. En förlaga för det sist föreslagna står att finna i då drivgarnsfisket efter lax i Östersjön fasades ut, de berörda medgavs då möjlighet att fiska torsk. I remissen återfinns formuleringen: Ålens nedgång har varit så långvarig och kraftig att ålen nu förts upp på Artdatabankens rödlista såsom akut hotad. Samma ArtDatabank har gjort bedömningen att bestånden av sill och makrill i vårt närområde är överfiskade samt även bedömningen att torsk är en starkt hotad art. SFR anser att ArtDatabanken ej kan anses som en tillförlitlig källa. SFR saknar i remissmaterialet förslag och resonemang med avseende på åtgärder vad gäller övriga predatorer. Avslutningsvis vidhåller SFR uppfattningen att de som innehar ålfisketillstånd måste medges en möjlighet att överlåta dessa. Skadeskälet Skador förekom i form av slitage och dödlighet. Orsakerna därtill var dels tidsutdräktig sumpning i nätsumpar, dels anlitande av icke-professionella transportörer. Dessa problem, vilket betonas, avhjälptes innan sättålsepoken avslutades; dokumentation härom existerar. Sjukdomar I ett enda fall har laxsjukdom rapporterats. Detta fall ska relateras till specifik odling i närheten till ålens fångstplats. Odlingen i fråga är numera nedlagd. Sjukdomen är kontrollerbar på likartat sätt som glasål och innebär inget reellt problem. Detekteringen skedde härutöver för många år sedan. Lungmasken har angetts som ett skäl för att inte använda sättål. Givet att man åsätter sätt- och glasål samma värde som enheter i samma bestånd, nota bene det europeiska, inte lokalt svenskt, så är Fiskeriverkets skäl för avvisning felaktiga. Sättålen exponeras under mycket kortare tid i det lömska insjövattnet, varför glasålen rimligen inte kan drabbas lindrigare utan hårdare. 3 / 5

4 Nettotillskott Beräkningen av nettotillskott har gjorts utan att hänsyn tagits till att ålbeståndet är europeiskt och inte nationellt, eller under antagande av att det skulle finnas överskott av glasål på kontinenten jämfört med sättålen på svenska västkusten. Inget av detta är korrekt. Det finns brist på båda ställena, varför en flyttning in till inlandsvattnen påverkar nettotillskottet på precis samma sätt. Nettoeffekt i insjövattnet Omräkningsfaktorn om 7,5 (Fiskeriverket) har inte tagits hänsyn till. För att få likartad effekt på utplanteringen måste 7,5 gånger så många glasålar användas jämfört med sättål. Givet likartat styckpris blir utplanteringskostnaden 1/7,5 för samma effekt emedan 6,5/7,5 ökar effekten på ålbeståndet i England eller Frankrike etc. Överskottspengarna kan användas till annat, eller återgå till skattebetalarna. Om så bedömes kan som alternativ budget för utsättning infrias med högre planteringstäthet. Framtida pris Givet historisk förändring av priset på glasålen och konstant pris på sättålen föreligger stor risk för att från dagens likartade pris glasålen kommer att vara dubbelt så dyr som sättålen om några få år. Tillsammans med faktorn om 7,5 blir prisskillnanden fälltig. Framtida politisk påverkan Glasålen kommer förmodligen svårligen att kunna fiskas i framtiden, beroende på miljöorganisationerna m.fl. Om glasålsfisket avbryts och gulålsfisket är borta så finns det ingen ål för utsättning i Sverige. Detta torde ej vara lyckosamt utifrån något perspektiv. Kritik mot glasålsfisket är befogad även av skälet att gulålens ambition är att vandra upp i de svenska sjöarna emedan glasålen önskar simma upp i Severn eller de franska floderna. Finansieringsproblemet Det har kunnat skönjas en antydan från Fiskeriverket att finansieringen kan innebära ett problem. Av detta skäl vill ett av insjöns delförbund vid gynnsam syn på utplanteringar och återtransport förbi kraftverk bistå med medel, vilka avsatts för användande vid friställningar i samband med fiskeförbud. Resterande kan Insjöfiskarena kortfristigt utlåna intill ett för behov nödigt belopp. Med vänlig hälsning SVERIGES FISKARES RIKSFÖRBUND Henrik Svenberg, Förbundsordförande Mats Ingemarsson,Ordförande, Insjö- och ålfiskekommittén 4 / 5

5 5 / 5