Förutsättningar för att införa prepress fallstudie OTW Publishing

Transkript

1 Förutsättningar för att införa prepress fallstudie OTW Publishing Tobias Ahlgren TRITA-NA-E03142

2 NADA Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Förutsättningar för att införa prepress fallstudie OTW Publishing Tobias Ahlgren TRITA-NA-E03142 Examensarbete i publiceringsteknik om 20 poäng vid Programmet för materialteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2003 Handledare på Nada var Christer Lie Examinator var Nils Enlund

3 Förutsättningar för att införa prepress fallstudie OTW Publishing Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka förutsättningarna för att göra tryckfärdiga dokument internt hos en innehållsleverantör. Vid traditionella flöden tar en reprofirma över originalet från producenten, som optimerar och tryckanpassar produkten. Idag kan det steget helt elimineras och all prepressverksamhet skötas i direkt anknytning till redaktionen. Originalframställning och extern prepress står för upptill en tredjedel av totalkostnaden för en trycksak. Tryckanpassning består av preflight och PDF, samt i viss mån färghantering. Arbetar man med ett färghanteringssystem kan ICC-profilerna med fördel användas så tidigt som möjligt i produktionen. Detta för att bilder ska återges så korrekt som möjligt under arbetets gång. I samband med att originalet sparas som PDF bör också en preflight göras. Ju senare fel upptäcks, desto dyrare blir det att åtgärda dem. Det färdiga resultatet kan sedan kontrolleras visuellt på en kalibrerad skärm, så kallad soft proof, om digitala provutskrifter inte ska göras. Det är förhållandevis lite som krävs för att få ett fungerande PDF-flöde anpassat för tryck. I stället för att skicka det ihopsamlade dokumentet till en extern reprofirma lämnar man över det till den interna prepressavdelningen. Där görs preflight och tryckanpassning med PDF. Innan man skickar filen till tryckeriet låter man göra en visuell kontroll på skärm (soft proof). Den visuella kontrollen underlättas om ett färghanteringssystem används då färgerna blir mer trogna slutprodukten. Det är tydligt att innehållsleverantörer tjänar på att ha intern prepress. Investeringskostnaderna är små. Vinsten består i bättre kontroll på produkten och kortare leveranstider. Nackdelarna är få, men vissa leverantörer tycker att det är besvärande med det ökade ansvaret för slutprodukten.

4 Essential requirements for initiating prepress case OTW Publishing Abstract The object with this work is to examine the essential requirements for making press adapted documents in the house of the content deliverer. With traditional prepress method the originals are sent to a prepress company, where the document is optimized and prepared for printing. Today it is possible to eliminate this step and all prepress activity can be made in direct connection with editors. Original reproduction and external prepress represents up to a third of the total cost of printed matter. Press adaptation stands for preflighting the document, i.e. to check the digital file, creation of PDF, and adjust for the printing press. With a color management system one should use ICC-profiles as early as possible in the production. The reason for this is that colors should be as correct as possible during the entire work. Preflight should be done in connection with the creation of PDF. The correction cost may be high if problems are discovered late in the process. After the files are preflighted they can be visually controlled on a calibrated screen, a soft proof, if digital preprints are not to be done. The requirements for making a working PDF-flow adapted for press are not so high. Instead of sending the gathered document to an external prepress company one handle it to the internal prepress department, where preflight and press adaptation with PDF is done. Before sending the file to the printing company there should be a visual control on a screen (soft proof). The visual control is more reliable if a color management system is used, as the colors will be closer to the finished product. The investments are small. The advantage is better control over the product and shorter time for delivery. The disadvantages are few, but some deliverers think that it is uncomfortable with the increasing responsibility for the finished product.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Tillvägagångssätt Företaget Om OTW Produktionsflödet idag Kommentarer Prepress Intern prepress Digitalt flöde Kommentarer Postscript PDF Verktyg och program Adobe Acrobat Jaws PDF Stora system PDF/X PDF/X PDF/X PDF/X Kommentarer Preflight Verktyg och program AddMan Adobe Acrobat Adobe InDesign Apago PDF/X Checkup Callas Software Enfocus Exenstis Preflight Pro Markzware FlightCheck PROscript QuarkXPress Kommentarer Färgstyrning Färghanteringssystem Tryckanpassning Färghantering och PDF Verktyg och program Hårdvara Mjukvara... 23

6 6.3 Skärmkorrektur Soft Proof Kommentarer Ekonomiska förutsättningar Modern prissättningsteori Marknaden Fördelningen av arbetet Fördelningen av mervärdet Kommentarer Digitala flöden Exempel Nyföretagaren Det moderna tryckeriet Innehållsleverantör Innehållsleverantör Bildbyrån Branschsnitt Frågor och svar: Sammanfattning Produktion PDF Färghantering Bildformat Kommentarer Digitalt flöde fallstudie OTW Publishing Tekniskt Organisatoriskt Frågor och svar på OTW Produktion PDF Färghantering Bildformat Kommentarer Slutsatser Referenser Litteraturförteckning Personer Internet Bilaga 1: Frågor och svar...43 Bilaga 2: Ordlista...50

7 1 Inledning Det traditionella prepressförfarandet kräver dyra maskiner och många anställda. En modern prepressavdelning kan vara i direkt anknytning till layoutare och redigerare. Det medför bland annat ett snabbare flöde och en förbättrad kommunikation under arbetets gång. En modern prepressutrustning består av ett datorsystem och en högkvalitativ färgskrivare för förprovtryck eller en välkalibrerad skärm för skärmkorrektur. Mjukvaran består av ett antal program som optimerar dokumentet. Från att ha varit ett kapitalintensivt hantverk är prepress idag kunskapsorienterat. Det nya arbetssättet innefattar CTP, computer-to-plate. Tryckerier, som tidigare tagit emot dyra och färgseparerade filmer, får en digital fil färdig för plåtframställning. Därmed förbättras förutsättningarna för en optimal tryckkvalitet. OTW Publishing saknar prepressavdelning. Skulle det vara lönsamt för dem att skaffa en sådan? Skulle en egen prepressavdelning vara en fördel gentemot konkurrenterna? 1.1 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka förutsättningarna för att göra tryckfärdiga dokument internt hos en innehållsleverantör, både tekniskt och organisatoriskt. 1.2 Tillvägagångssätt För att få en bra bild av hur ett modernt digitalt flöde fungerar är intervjuer och tidskrifter de bästa källorna. Detta eftersom ämnet är så pass aktuellt att väldigt lite dokumentation finns tillgänglig. Det är företagen, innehållsleverantörerna och tryckerierna, som sitter på den erfarenhet och kunskap som behövs för uppgiften. 1

8 2 Företaget 2.1 Om OTW Mediekoncernen OTW 1 bildades 1996 med visionen att vara den marknadsledande koncernen inom redaktionell kommunikation i Sverige. OTWs ambition är att hjälpa företag med att nå ut med sitt budskap både externt och internt. OTW Publishing är tidningsbolaget inom OTW. De formger tidningar, producerar innehållet och gör layouten. Maskinparken består av Macintosh-datorer. 2.2 Produktionsflödet idag Kommande nummer diskuteras på ett uppdragsmöte. OTW skriver ett PM som består av bilder och textförslag; ofta med ett övergripande tema som förstärker kundens budskap. När kunden godkänt PM produceras text och bild. Bilder levereras i huvudsak digitalt. Analoga original skannas in i låg upplösning på OTW. Därefter görs PDF i låg upplösning för korrektur. En reprofirma skannar in bildoriginalen. Efter tre fyra dagar får OTW materialet från repron. Layouten görs av en grafisk formgivare i QuarkXPress. Redaktionellt material skickas i originalformat, vanligen som en Word-fil. Den färdiglayoutade tidningen skickas som råfil med bilder och typsnitt till en repro-firma som tryckanpassar filerna innan allt skickas till tryckeriet. Tryckerierna gör i regel digitala förprovtryck. Om något behöver ändras görs detta muntligt vid kontakt med tryckeriet. De problem som uppstår sker oftast vid kommunikationen mellan repron och tryckeriet. Ett nummer tar normalt två till tre veckor att sätta ihop

9 2.3 Kommentarer OTW Publishing har som mål att arbeta med ett digitalt flöde i så stor utsträckning som möjligt för samtliga produktioner där de ansvarar för tryck. Det innebär att originalframställarna ska kunna granska trycksaken på kalibrerad skärm (soft proof) innan den digitala filen skickas till tryckeriet. Det innefattar också ett färghanteringssystem som uppfyller behoven. På lång sikt kommer Mac OS X att installeras på datorerna i produktion. En intern prepress på OTW Publishing måste således fungera i Mac OS X. Av samma anledning kommer nuvarande layoutprogram uppdateras till QuarkXPress 6. Det finns också behov av en bilddatabas. Det är därför tänkbart att implementeringen av prepressavdelningen genomförs tillsammans med uppbyggnaden av en sådan databas. I vilket fall kan det vara bra att tänka på det vid val av program och utrustning. Notera att OTW Publishing upplever att problem oftast uppstår i kommunikationen mellan repron och tryckeriet. Med stor sannolikhet skulle kommunikationsbaserade problem lättare hanteras med en intern prepress. 3

10 3 Prepress Den traditionella tryckmetoden är att originalet skrivs ut på en film som exponeras på en ljuskänslig tryckplåt. I ett digitalt flöde med CTP-utrustning skrivs originalet ut direkt på plåten, utan omvägen över grafisk film. Mer än hälften av alla plåtar som säljs i Sverige är digitala CTP-plåtar, trots att de är dyrare än analoga plåtar. Idag är en CTP-utrustning en förutsättning för tryckeriets överlevnad. Kravet är att allt ingående material är digitalt. En exponerad tryckplåt har små upphöjda punkter som kan bära färg. Dessa rasterpunkter skapas i en CTP med en laser enligt den bitmap som skapas i rippen. Rippen sitter i direkt anslutning till CTP-utrustningen. En tryckfärdig fil ska kunna rippas direkt. En trycksak i CMYK genererar således fyra plåtar, en för varje färg. Då en trycksak har utformats måste den förberedas för tryck. Oftast är det frågan om ett dokument från ett layoutprogram, till exempel QuarkXPress eller Indesign. Det aktuella tryckeriet har vissa krav på hur trycksaken ska vara förberedd. Vanligtvis får man instruktioner och inställningsfiler från tryckeriet som de anpassat till den aktuella trycksaken. Ska man leverera tryckfärdiga filer måste dokumentet vara kontrollerat. Det är här som en reprofirma i allmänhet tar över. De kontrollerar filerna och förbereder dem för tryck. (Traditionellt skrev också reprofirman ut en film som skickades till tryckeriet, ett steg som idag är helt onödigt.) Ett förprovtryck skrivs ut på repron eller på tryckeriet. Det är vanligast med digitala förprovtryck på högkvalitativa färgskrivare. För trycksaker med höga krav görs kemiska förprovtryck i tryckeriet med originalplåtarna. 3.1 Intern prepress Det finns pengar att tjäna på att satsa på intern prepress istället för att lägga ut arbetet på en reprofirma. Om man ser till totalkostnaden för att tillverka en trycksak är det originalframställning och prepress som kostar, se Tabell 1. Genom att satsa på egen prepress kan produktionstiden förkortas med flera dagar. 4

11 Tabell 1: Kostnadsfördelning trycksak 2 Idé, text och bild 20 % Original och prepress 30 % Tryck 15 % Efterbehandling 15 % Papper 10 % Fördelningen av kostnaden är procentuellt sett ganska lika för standardprodukter. Procentsatserna är ungefärliga. Distribution 10 % Det är mycket vanligt att det finns fel i trycksaken. Ju senare dessa upptäcks desto mer kostar det att korrigera dem. Det finns flera metoder att kontrollera ett dokument på för att minimera antalet fel, se Tabell 2. Tabell 2: Fel och kontrollmetoder Feltyp Text, stavfel Typsnitt, upplösning, bildformat, färger Färger, layout Kontrollmetod Korrekturläsning Preflightprogram Digitala förprovtryck, soft proof I ett helt digitalt flöde kan man göra ett skärmförprov (soft proof) i samband med tidningsproduktionen. Det sker på en väl kalibrerad skärm och efter att trycksaken kontrollerats (se avsnitt 5). Med ett fungerande system är soft proof mycket effektivt och i många fall även kvalitetshöjande, då det ger större kontroll över trycksaken och bättre möjlighet att göra ändringar. Originalet måste kodas i ett filformat som CTP-utrustningen kan tolka. Ett lämpligt format är PDF. Det är i regel en enkel sak att skapa tryckfärdiga PDF-filer. 2 AGIs guide till trycksaksproduktion 2003, sidan 47 5

12 Den helt dominerade kostnaden i ett modernt prepressflöde är personal. Arbetsmoment som till exempel retuschering kan vara mycket tidskrävande. Om bildbehandlingsmomentet inte är så omfattande kan man låta en extern reprofirma göra det. Beroende på hur verksamheten är tänkt att fungera kan en intern prepress ge upphov till vissa investeringskrav, se Tabell 3. Löpande kostnader beaktas ej. Tabell 3: Möjliga investeringskrav Arbetsstation Dator, skärm Bildbehandling Skanner, bildredigeringsprogram PDF-generering Se avsnitt 4.2 Preflight Se avsnitt 5.1 Färghanteringssystem Se avsnitt 6.2 Förprov Skrivare och/eller skärm med kalibrator, se avsnitt Digitalt flöde Följande tre kapitel beskriver olika delar i ett digitalt flöde. Flödet behöver inte nödvändigtvis vara i kapitlens ordning. Det är snarare vanligt att delarna flyter in i varandra, se Figur 1. Figuren baseras på uppgifter från de personer som kontaktats under arbetet. Färghantering med avseende på ICC-profiler och konvertering till CMYK är händelser som kan ske både före, under och efter arbetet med layouten. Vilken metod som används varierar. Det vanligaste är att man bäddar in ICC-profilen i samband med att man öppnar bilden för första gången. Många konverterar bilder till i CMYK från början. 6

13 Figur 1: Ett digitalt flöde. 3.2 Kommentarer I ett modernt flöde med tryckfärdiga filer är en extern repro överflödig. Framför allt om förprovtryck görs på tryckeriet. De flesta tryckerierna välkomnar tryckfärdiga original. Det är inte ovanligt att ett tryckeri erbjuder utbildning och tekniska lösningar som underlättar för båda parterna. Tryckerierna är intresserade av att trycka så mycket som möjligt och att ha nöjda kunder. Genom ett trycktekniskt samarbete blir slutresultatet bättre och flödet effektivare. En konstruktiv dialog ger färre fel och minimerar problem. Det beroendeförhållande som samarbetet medför resulterar i förmånliga avtal och garanterad produktion. 7

14 4 Postscript 1985 introducerade Adobe PostScript nivå 1. Det är ett objektbaserat plattformsoberoende sidbeskrivningsspråk som bygger upp ett dokument med hjälp av programkod. Varje enskilt objekt får en egen beskrivning, från bokstäver till bilder. För att en skrivare ska tolka informationen rätt måste koden bitmappas. Det innebär att sidan rastreras eller rippas och omvandlas till en karta bestående av tomma och fyllda punkter motsvarande skrivarens upplösning. I skrivarens PPD finns de skrivarspecifika uppgifter som behövs, till exempel upplösning och utskriftsformat. PostScript har utvecklats till en dominerande standard inom grafisk produktion. Den första versionen, PostScript nivå 1, utvecklades till PostScript nivå 2 med många stora förbättringar kom PostScript 3 som idag är att betrakta som standard. PostScript 3 är bakåtkompatibel så till vida att en PostScript 3-skrivare kan hantera dokument i PostScript nivå 1 och nivå 2. En av nackdelarna med PostScript är att alla sidor är beroende av varandra. Det går med andra ord inte att skriva ut bara en sida utan specialprogram. En PostScript-fil kan också bli väldigt stor, eftersom den i allmänhet inte skalar bort onödig information. 4.1 PDF PDF står för Portable Document Format och utvecklades av Adobe i början av talet. Det baseras till största delen på de beskrivande delarna av PostScript, men kan till skillnad från PostScript inkludera extern information. Det kan vara bilder, utskriftsinstruktioner, interaktiva länkar, videoklipp med mera. En PDF fil är egentligen en PostScript-fil som har tolkats i en RIP och delats upp i separata objekt. PDF kan idag betraktas som en standard och används för till exempel originalframställning, korrektur, och Internetpublicering. Det är ett plattformsoberoende filformat som alltid visas likadant oavsett vilken dator man 8

15 använder. Bilder och typsnitt är inbäddade i dokumentet vilket medför att filerna blir förhållandevis små och lätta att transportera. PDF är sidorienterat vilket inte alltid är en fördel. Det finns begränsade möjligheter att redigera ett PDF-dokument. Om en bild måste redigeras behöver man speciell programvara om man inte vill generera PDF-filen på nytt. Om texten flödar om måste i allmänhet hela dokumentet göras om. Det går inte heller att färgstyra äldre versioner av PDF (1.4 och tidigare). Till det behövs också särskild programvara. PDF 1.5 är den senaste versionen. Specifikationen har stöd för bland annat lager skapade i andra program, transparens och avancerad dokumentkompression. Det nya formatet är dock inte bakåtkompatibelt. Inledningsvis kan det innebära att tryckerier inte kan ta emot PDF 1.5-filer innan deras utrustning anpassats. 4.2 Verktyg och program Adobe Acrobat 3 Med varje version av Acrobat kommer en ny version av PDF som i regel inte är bakåtkompatibel, se Tabell 4. Den kanske mest spridda versionen är Acrobat 4. Det var med den och PDF 1.3 som PDF-formatet började bli riktigt intressant för den grafiska industrin. Adobe Acrobat är ett mycket vanligt verktyg för skapandet av PDF. Tryckerier erbjuder ofta så kallade job options. Det är en inställningsfil till Acrobat Distiller som garanterar att programmet genererar PDF-filen korrekt enligt tryckeriets önskemål. Nackdelen är att dessa inte är bakåtkompatibla utan nya job options måste skapas för varje version av Acrobat Distiller. Tabell 4: Samband mellan Acrobatoch PDF-versioner Acrobat PDF

16 I nya Adobe Acrobat 6 Professional finns en integrerad preflightfunktion. En efterlängtad funktion är att Acrobat 6.0 Distiller fungerar i Mac OS X. Distillern har också förbättrats då det gäller profilhanteringen. Det är inte längre nödvändigt att samla job options i en inställningsmapp utan den kan förvaras var som helst Jaws PDF 4 Global Graphics står bakom Jaws PDF Libraries som integrerats i QuarkXPress 6. Jaws PDF Creator fungerar som en skrivare och kan skapa PDF från vilken applikation som helst. Den stödjer PDF 1.3 och 1.4. Jaws PDF Server är, föga förvånande, en serverversion av PDF Creator. PS-, EPSeller TIFF-filer konverteras till optimerade PDF-filer per automatik med drag-ochsläpp eller aktiva mappar Stora system Tillverkare som Agfa och Heidelberg har egna system som riktar sig främst till tryckerier i första hand. Sådana system är inte direkt lämpliga val för en mindre innehållsleverantör. Ofta fokuserar de på till exempel utskjutning, färgsvällning, rastrering (rendering då det gäller PDF) och svällning. JDF är väl integrerat. Flera produkter är moduluppbyggda (Agfas ApogeeX, Heidelbergs MetaDimension). I grundutförandet av ApogeeX ingår PitStop Server och Adobe PDF. Heidelberg har flera applikationer för avancerad färghantering (Viewopen, Supercolor) och JDF (Prinect Printready System). 4.3 PDF/X För att underlätta för den grafiska industrin har det utvecklats en standard kallad PDF/X (Portable Document Format for Prepress Digital Data Exchange). Det huvudsakliga arbetet har utförts inom ISO av medlemmar i CGATS (Comittee for Graphic Arts Technologies Standard) med stöd från ANSI (American National

17 Standards Institute). Den definierar hur program som skapar och läser tryckfärdiga PDF-filer ska tolka filerna för optimal tryckbarhet. PDF/X är en del av PDF. Den senaste versionen (2003) bygger på PDF 1.4 som introducerades med Adobe Acrobat 5. Dokument som uppfyller PDF/X-1 får bara innehålla tryckbara objekt. Det får inte finnas några obestämda inställningar. Dokumenten ska klara ett förutsättningslöst utbyte (blind exchange), som betyder utbyte eller överföring av digitala filer som inte behöver ytterligare separat eller extern information för att användas. Den uppenbara fördelen med PDF/X är att den är helt oberoende av skaparen. Med andra ord kan man använda vilken PDF-motor som helst, så länge programmet stödjer PDF/X. En annan fördel är att tryckeriets behov att förse kunden med anpassade profiler försvinner. Standarden innefattar dock inte alla problem som kan uppstå. Med god kontroll på produktionen är det här ändå så nära ett perfekt PDF-flöde man kan komma idag PDF/X-1 Complete exchange using CMYK data (PDF/X-1 and PDF/X-1a) (ISO :2003) I en enda tryckfärdig fil finns all information som behövs för att mångfaldiga en trycksak med CMYK och/eller dekorfärger. Viss kryptering är tillåten och det finns inbyggd OPI. En ICC-profil är tillåten. Alternativet PDF/X-1a skapades då man ansåg att kryptering respektive hänvisningar till externa filer (genom OPI) inte uppfyller kraven på förutsättningslöst utbyte. Det enklaste sättet att komma ihåg skillnaden är att betrakta PDF/X-1a som PDF/X- 1 med två undantag: kryptering och OPI är ej tillåtet PDF/X-2 Partial exchange (PDF/X-2) (ISO :2003) Detta är ett alternativ till PDF/X-1 vars avsikt är att kunna hantera trycksaker som saknar vissa element. Till exempel kan det vara bilder som 11

18 skickats i förväg eller typsnitt som inte kan bäddas in på grund av licensavtal. Det är speciellt intressant i Asien där typsnitten är väldigt omfattande och för stora för att bäddas in PDF/X-3 Complete exchange suitable for colour managed worlflows (PDF/X-3) (ISO :2003) I en enda tryckfärdig fil finns all information som behövs för att mångfaldiga en trycksak med CMYK, dekorfärger och/eller oberoende färgrymder. Flera ICC-profiler kan bäddas in. Den här versionen baseras på PDF/X-1a. Den huvudsakliga skillnaden är möjligheten att bädda in flera ICC-profiler. Det är till exempel möjligt att ha RGBtaggade bilder. 4.4 Kommentarer Vilken version av PDF man ska använda kan man avgöra i samråd med tryckeriet. Sannolikt är det inga problem med PDF 1.3 eller 1.4, men för att använda senare versioner bör man konsultera tryckeriet. PDF/X är ett antal standarder som utvecklats för den grafiska industrin. Detta har varit nödvändigt eftersom PDF kan innehålla så mycket mer än bara tryckbart material. De tre standarderna har lite olika syften; PDF/X-1a för tryck med bara CMYK, PDF/X-2 för att kunna ersätta bilder, PDF/X-3 för ICC-baserad färgstyrning. Mottagaren av en PDF/X-fil måste kunna bekräfta att sändaren utförde grundläggande kontroller innan filen skickades. Det är mycket viktigt att bädda in preflight-loggen med PDF/X-3-filer, eftersom denna standard tillåter multipla färgrymder. Utan preflight-loggen är inte PDF/X-3 användbar för förutsättningslöst utbyte. Enligt David Q. McDowell (ISO BULLETIN January 2002) kommer PDF/X-1a antagligen passa de flesta. PDF/X-3 kommer troligen att dominera nyhetstidningar och möjligen användas för individanpassat digitaltryck. För katalogtillverkare passar PDF/X-2 bäst. 12

19 Det finns många preflightprogram som bara kontrollerar om filen är godkänd enligt aktuell PDF/X-standard. PDF/X-3 Inspector är ett gratisprogram som utvecklats av Callas Software, se avsnitt

20 5 Preflight Det finns många sätt att kontrollera ett digitalt dokument på. Det vanligaste är att man använder ett så kallat preflightprogram. I en större trycksak finns det väldigt mycket att kontrollera och en hel del ska ställas in efter tryckeriets maskiner. Med ett preflightprogram kan man kontrollera färger, bilder, typsnitt och andra dokumentegenskaper som kan orsaka problem vid rippningen hos tryckeriet. Det finns dock innehållsleverantörer som har så god kontroll på den interna produktionen att de inte anser sig behöva någon programvara för att kontrollera dokumenten. Det är framför allt vanligt vid PDF-flöden, då en lyckad PDFgenerering i sig är ett tecken på att filen kan rippas. Det är dock ingen garanti för att filen är felfri. 5.1 Verktyg och program Här görs ett försök att lista några av de vanligaste verktygen och programmen samt beskriva den huvudsakliga skillnaden mellan dem. Alla erbjuder mer eller mindre avancerade möjligheter för kontroll. Det är inte ovanligt att tryckeriet erbjuder färdiga inställningar eller mallar. Av flera skäl har jag inte haft möjlighet att testa alla funktioner. Uppgifterna är till stor del tagna från tillverkarnas hemsidor. De flesta program finns till både Windows och Mac OS, inklusive Mac OS X AddMan 5 Under 2002 blev Laidback Solutions tillfrågade av TU (TidningsUtgivarna 6 ) att ta fram ett verktyg som kunde fungera som ett enkelt kontrollverktyg för den grafiska branschen. Detta behov berodde dels på ett allt större användande av PDF-filer och ett behov av en applikation som kunde köras på såväl Windows som Macintosh,

21 inklusive Mac OS X. AddMan är framtagen för att kunna kontrollera både EPS- och PDF-filer. Förutom en ren kontroll lägger AddMan in metainformation i filerna. Denna information består av kontaktuppgifter och kan även innehålla kommentarer och annonsbokningsinformation Adobe Acrobat 7 I nya Adobe Acrobat 6 Professional finns en integrerad preflightfunktion från den tyska programtillverkaren Callas software. Tidigare har preflight bara varit möjligt med tillägg (plug-ins) från andra tillverkare. Andra nyheter är färgseparering och full kompatibilitet med PDF/X. (Se också avsnitt 4.2.1) Adobe InDesign 8 InDesign är i huvudsak ett layoutprogram. Dock finns en preflightfunktion som kan kontrollera de enklaste problemen. Adobe rekommenderar att man använder InDesigns preflightfunktion i samband med att dokumentet samlas ihop, men att man använder ett mer avancerat program för kontroll inför tryck. InDesign har också en inbyggd PDF-generator som är anpassad för trycksaker. Den är baserad på PostScript 3 varför många tryckerier som inte har äkta PostScript 3-RIP har problem med PDF-filer skapade i InDesign. Observera att man inte kan göra preflight på PDF-filer i InDesign

22 5.1.4 Apago PDF/X Checkup 9 Ett tilläggsprogram till Adobe Acrobat vars syfte är att utföra preflight på och skapa PDF/Xfiler (se avsnitt 4.3). Det är väldigt lättanvänt och enkelt. Figur 2: PDF/X Checkup dömer ut en fil. Senaste versionen (PDF/X Checkup 3) fungerar med Acrobat 5 och Acrobat 6 Pro, och har stöd för PDF/X-1 respektive PDF/X-1a, samt PDF/X-3 (Figur 2) Callas Software Det tyska företaget Callas Software grundades 1995 av Olaf Drümmer, som har haft en betydande roll i utvecklandet av PDF/X. Företagets preflight-teknik är integrerat i Acrobat 6 Pro. Till tidigare versioner av Acrobat finns pdfinspector2. Företaget utvecklar lösningar för Acrobat, Indesign och QuarkXPress med fokus på professionell prepress-industrin. Produkterna riktar sig till både utvecklare och användare. PDF/X-3 Inspector är ett tilläggsprogram till Acrobat som kontrollerar och anpassar PDF till PDF/X-1a eller PDF/X-3. Programmet är gratis och kan laddas ner från Enfocus 10 Enfocus har länge varit marknadsledande då det gäller PDF-redigering och preflight. De har en familj med program vars funktioner är snarlika, men riktar sig

23 till olika användare. Idag är deras teknologi integrerad i många PDFhanteringssystem. Enfocus samarbetar med bland annat Agfa, Creo, Fuji, Global Graphics, Heidelberg och Xerox. Programmen kräver Acrobat Distiller för att fungera. PitStop Pro möjliggör en fullständig kontroll över PDF-flödet med hjälp av avancerade verktyg för redigering och interaktiv granskning av PDF. Man kan bland annat byta färg på tonplattor, ändra tjocklek på linjer och byta eller ta bort ICCprofiler. Server-versionen ger möjligheten att fullständigt automatisera PDF-flödet med aktiva mappar (hot folders) för stora organisationer. Instant PDF gör preflight och skapar PDF efter en fördefinierad skrivarprofil. En rapport skapas direkt där eventuella problem beskrivs. Detta program är mest lämpligt för innehållsleverantörer Exenstis Preflight Pro 11 Preflight Pro är ett multiprogram vars syfte är att kunna kontrollera så många filformat som möjligt. Man kan kontrollera flera dokument samtidigt, bevaka mappar och skapa händelsekedjor utifrån resultatet av kontrollen. Till exempel kan Preflight Pro skapa PDF av godkända filer, om Acrobat Distiller är tillgängligt. Extensis verkar ha lagt ner sin utveckling av Preflight Pro Markzware FlightCheck 12 FlightCheck är, likt Extensis Preflight Pro, ett fristående program som kan kontrollera dokument av alla möjliga filformat, bland annat QuarkXPress, InDesign, Word, PDF, Illustrator och Photoshop. Programmet kan kontrollera hundratals variabler och genererar en detaljerad rapport med

24 tydliga hänvisningar till fel som måste åtgärdas för att kunna gå vidare till nästa steg i produktionskedjan PROscript 13 Med PROscript kan man kontrollera EPS- och PostScriptfiler. En producent ser om filer som ska levereras innehåller korrekta typsnitt och korrekta färger. Resultatet är bilder utan för många ankarpunkter som ligger i rätt upplösning och är provrippade. En mottagare av externa filer kan på samma sätt kontrollera filer och direkt vid mottagningen upptäcka de eventuella fel filerna innehåller QuarkXPress 14 QuarkXPress har ingen inbyggd preflight-funktion. Däremot finns det insticksprogram som kontrollerar dokumentet efter satta kriterier. Ett av de bättre programmen heter QC (Quality Check) från Gluon 15. Det finns en gratisversion till QuarkXPress 5, och en version till QuarkXPress 6 är under utveckling. Själva preflight-funktionen är mycket omfattande. Men precis som med många andra preflight-program finns det fler funktioner än man egentligen behöver om man ska skicka tryckfärdig PDF till tryckeriet. Nya QuarkXPress 6 har inbyggd PDF-motor från Global Graphics, se avsnitt Kommentarer Det är inte någon lätt sak att få kontroll på ett PDF-flöde. Generellt är programmen mer omfattande än nödvändigt för att täcka så många användares behov som möjligt. Det medför att man måste veta vad man gör, eller som det står i manualen till QC för QuarkXPress:

25 Följaktligen hävdar jag att det är bättre att göra preflight i direkt samband med PDF-genereringen, eller direkt efter. Enligt Thomas Åkerman på Svenska Tryckcentralen lönar sig en serverlösning för innehållsleverantörer med hög och regelbunden produktion av ett fåtal produkter, till exempel dagstidningar eller veckomagasin. Vid produktion av många tidningar med ett mindre antal nummer per år är det bättre att använda applikationer som inte fokuserar lika mycket på automatiserade flöde. 19

26 6 Färgstyrning För att uppnå en godkänd kontroll på färger i trycksaker använder man ICCprofiler. I princip kräver varje enhet i ett bildhanteringssystem en egen profil; digitalkameror, bildläsare, skärm och utskriftsenheter. Det beror på att möjligheten att återge färger skiljer sig från enhet till enhet, till och med för identiska produkter, då färgrymdens utseende varierar. Därför måste man skapa en separat profil för varje enhet för att få ett optimalt färghanteringssystem. ICC (International Color Consortium) är en organisation som grundades 1993 i USA med syftet att skapa ett gemensamt system för färghantering. Den består av forskare och tekniker från mer än 50 företag som representerar utvecklare och användare inom främst grafisk industri. Resultatet av deras arbete har gett oss avancerade möjligheter att kontrollera färgåtergivningen oberoende av vem som tillverkat utrustningen, under förutsättning att den är kalibrerad. 6.1 Färghanteringssystem En profil innehåller data om en enhets färgreproduktions karaktäristik, det vill säga hur enheten beskriver färger. Profilen berättar hur enhetens rådata ska tolkas, den påverkar inte enheten i sig. Ett färghanteringssystem (CMS) styr omvandlingarna mellan de olika profilerna. En ny bild får en utvald profil inbäddad om den saknar en sådan. Principen är att originalet inte ändras, bara anpassas till rådande omständigheter. För att ett färghanteringssystem ska fungera krävs följande komponenter: Enhetsspecifika färgprofiler Algoritmer för transformation mellan färgrymder (CMM) Algoritmer för beskrivning av färgrymderna (gamut mapping) Definierade konverteringsriktningar (CMS) Ett färghanteringssystem använder en arbetsprofil (till exempel ColorMatch RGB) för internt bruk, se Figur 3. Bildens profil anpassas till den då bilden aktiveras. Det är en envägs konvertering. 20

27 Figur 3: Exempel på färghanteringssystem. Då bilden visas på skärmen anpassas profilen till skärmens profil, men alla bildredigeringar beräknas enligt rådande arbetsprofil. Det är en tvåvägs konvertering arbetsrymd till skärm, och tillbaka igen. (Om man arbetar mycket med bilder är det vanligt att man använder skärmprofilen som arbetsprofil i stället. Det ställer naturligtvis mycket höga krav på skärmen.) 21

28 Ett vanligt fyrfärgstryck använder CMYK. Vid konvertering från RGB till CMYK används en skrivar- eller tryckprofil (envägs). För att kunna förhandsvisa en tryckanpassad bild på skärm måste profilen åter igen anpassas till skärmprofilen. Också detta är en tvåvägs konvertering CMYK-profil till skärm, och tillbaka igen. Observera CMYK-profilens storlek relativt de andra profilerna de visas i samma skala. Det är viktigt att uppdatera profilerna med jämna mellanrum. Även enheter av hög kvalitet ändras med tiden. Ställer man höga krav är det också viktigt att man gör en profil direkt innan man börjar använda en ny enhet. De fabriksprofiler som finns och som följer med till exempel en skanner eller en kamera, är generella och skapade för att passa samtliga enheter i serien Tryckanpassning Den CMYK-profil (ICC-profil) som tryckeriet tillhandahåller är skapad då de senast kalibrerade utrustningen. Profilen är skapad efter en viss typ av papper och för en individuell tryckpress. Syftet med profilen är att anpassa trycksaken till tryckpressen samt att kunna erbjuda trycksaksbeställaren en möjlighet att återge slutresultatet i ett digitalt förprovtryck eller med soft proof. Tryckerierna kan dessutom ofta erbjuda ett digitalt förprovtryck på en kalibrerad skrivare i deras anläggning. När konverteringen från RGB till CMYK sker är egentligen upp till var och en. Det kan göras vid bildhanteringen, under preflight eller på tryckeriet. I vissa flöden görs konverteringen automatiskt, till exempel i samband med preflight. Om man levererar i RGB till tryckeriet, men gör egna förprovtryck, måste man se till att CMYK-profilen används rätt Färghantering och PDF Att använda en och samma CMYK-profil till separationer, skärmkorrektur och tryck i ett färghanteringssystem passar majoriteten av alla PDF-användare. PDF/X-1a stödjer möjligheten att bädda in en profil medan man med PDF/X-3 kan bädda in 22

29 flera. Det är nödvändigt om man till exempel levererar bilder i RGB. De flesta moderna färghanteringssystem har stöd för PDF. 6.2 Verktyg och program Man skapar profiler med en kalibrator (hårdvara) och ett särskilt program i datorn (mjukvara). Tabell 5 och Tabell 6 visar några exempel. De är främst till för att ge en bild av vilka kostnadsnivåer ett färghanteringssystem ligger på, och är långt ifrån kompletta listor Hårdvara Tabell 5: Färghantering kalibrator Hårdvara Beskrivning Cirka pris Eye-One Display Enklare Spektrofotometer för skärmar. Kan uppgraderas till mer avancerat användande. Från Spectrolino Spektrofotometer för alla typer av enheter Mjukvara Tabell 6: Färghantering program Mjukvara Beskrivning Cirka pris ProfileMaker Pro Finns också i delar för att skapa ICC-profiler för specifika enhetstyper eller profilkorrigering. Från Pro: iqueue Automatiskt färghanteringssystem Skärmkorrektur Soft Proof De senaste årens utveckling inom ICC har öppnat för nya sätt att visuellt kontrollera trycksaken. Med rätt profilhantering kan vi idag se digitala förprovtryck som stämmer mycket väl överens med den färdiga trycksaken. Allt fler väljer dessutom att enbart göra visuell kontroll på en bildskärm med hastigheten och kostnadseffektiviteten som främsta argument. Man slipper kostnaden för den 23

30 digitala utskriftsenheten och man har en enhet mindre att kalibrera. En del användare upplever till och med skärmkorrektur som bättre än digitala förprovtryck. För att kunna göra ett tillförlitligt skärmkorrektur krävs en skärm som är noggrant kalibrerad med en lämplig färgkalibrator. Det finns flera program på marknaden för soft proof. Den enklaste lösningen när man har att göra med PDF är att använda gratisprogrammet Adobe Reader. 6.4 Kommentarer Att få ordning på ett färghanteringssystem är en komplicerad process. Det är tydligt att det ställer krav på kvalitetskontrollen i flödet. Ett färghanteringssystem är överflödigt om den kontrollen inte finns. När man har god kontroll på kvaliteten är färghantering ett naturligt nästa steg. Dessvärre är ett färghanteringssystem ingen garanti för säkra färger. Det finns inget system som inte kan bli bättre av en visuell efterjustering, om det görs korrekt. Trappning, svällning och övertryck är exempel på vad man måste ta hänsyn till efter färghanteringen, men det är i allmänhet tryckspecifika uppgifter. De flesta användare av färghanteringssystem är dock nöjda. I ett flöde där hastigheten är avgörande och kvaliteten är viktig kommer ett färghanteringssystem att betala sig snabbt, trots att investeringskostnaderna kan vara ganska stora. Vinsten är naturligtvis förbättrad färgåtergivning, men också kortare produktionstid, mer prisvärda förprovtryck och mycket kostnadseffektiv skärmkorrektur. 24

31 7 Ekonomiska förutsättningar Följande avsnitt baseras på arbetet Modern prepressverksamhet tekniska och ekonomiska förutsättningar av Emil Franksson och Hans Sjöberg (NADA, KTH 2003), avsnitt 3 och Modern prissättningsteori I det postindustriella samhället sätts priser efter kundvärden vilket ligger till grund för det som kallas modern prissättningsteori. Traditionella prissättningar är baserade på självkostnader. Självkostnadskalkyler är intressanta för att identifiera kostnadsbärare för olika arbetsmoment. I den moderna ekonomin läggs inte bara vikt vid kostnadsställen och hur de bidrar till självkostnadskalkylen. Kundvärden är det som har blivit en allt viktigare punkt då ekonomiska beslut skall fattas. I en investeringsbedömning gäller till exempel att mervärden som skapas till följd av investeringar måste identifieras för att beslutet ska kunna fattas på rätt grunder. En investering kan ha värde både som besparingsåtgärd och som möjlighet för företaget att erbjuda tjänster med högre värde för kunden. Räknar man ut ett pris utifrån sina kostnader kommer man alltid att hamna fel. Antingen hamnar man över eller under marknadspris. Konkurrensen kommer att påtvinga en sänkning av ett för högt satt pris. Om man hamnar under är det värre. Kunden kommer inte att förklara det utan istället försöka pruta ytterliggare, även om priset är 15 % under marknadspriset. Om man nöjer sig med att räkna ut vad man måste ha så kommer man hamna på en lägre genomsnittlig prisnivå än om man bemödar sig att ta reda på vad man kan få. Modern prissättningsteori har fått stor spridning hos de större tryckerikoncernerna. Istället för att erbjuda en offert med specificerade kostnader vill man teckna avtal på längre tid som erbjuder kundvärde. Innehållsleverantörerna bör alltså skaffa sig en uppfattning om vad prisförhandlingar enligt kundvärde innebär. I många fall kan innehållsleverantören dra nytta av erbjudna kundvärden istället för att jaga billigaste pris. 25

32 Innehållsleverantörer som gör tidningar på beställning bör utgå från prissättningar baserade på kundvärde. I synnerhet gäller det om tryckeriet man använder själv sätter sina priser efter kundvärde. En viktig fråga blir hur man ska kunna förmedla kundvärdet som tryckeriet erbjuder som kundvärde även för uppdragsgivaren. 7.2 Marknaden Innehållsleverantören ställs inför valet att göra sitt prepressarbete själv eller låta någon annan göra det. Vi har tidigare konstaterat att investeringar i program och hårdvara är relativt små för ett modernt prepressflöde. Innehållsleverantören måste således avgöra om man har behovet och resurserna att bygga upp en egen prepressverksamhet. Av avgörande betydelse är att företagsledningen ser ett behov och har viljan att förädla verksamheten. Finns viljan måste man ta ställning till om företaget har tillräckligt med resurser att genomföra förändringen. Med resurser menas främst personal med kompetens att organisera en prepressverksamhet. De ekonomiska resurserna är av underordnad betydelse. Viss kompetens bör redan finnas inom företagets väggar. Behövs ytterliggare kompetens får sådan tas in utifrån. Den nya tekniken förbättrar tryckkvaliteten. Den gör också att tiden från idé till färdig trycksak kan förkortas markant. Samtidigt går den sammanlagda produktionskostnaden ner, främst på grund av snabbare hantering på tryckerierna och avsaknaden av en mellanhand för grafisk film. Den totala trycksaksproduktionen blir alltså billigare snabbare och bättre. Läsare och annonsörer är de stora vinnarna med kvalitetshöjningen. Prepressföretagen är de stora förlorarna och riskerar att helt hamna utanför värdekedjan. Deras chans ligger i att hjälpa reklambyråer och företag med deras annonsmaterial. Den återstående kampen om värdet kommer alltså stå mellan innehållsleverantörerna och tryckerierna. 26

33 7.2.1 Fördelningen av arbetet CTP-utrustningen kommer i framtiden att stanna kvar på tryckeriet. De har också oftast den utrustning som krävs för prepress. Men då investeringskostnaderna för modern prepress är låga bör innehållsleverantören själv skaffa sig kompetens och kapacitet för prepress. Det är nämligen mycket enklare och mindre kostsamt i både tid och pengar att rätta till felen om prepress och innehållsleverantör finns under samma tak Fördelningen av mervärdet I dagsläget med överkapacitet i tryckeribranschen och med en pågående branschutslagning kan en tuff prisförhandling kortsiktigt löna sig för innehållsleverantören. Denna taktik kan dock slå tillbaka då det inte gynnar innehållsleverantören om de företag som satsar på ny teknik är de som slås ut. Samtidigt kan innehållsleverantören tjäna på att tryckerierna får marginaler till ytterliggare investeringar. På sikt kommer tryckeribranschen att stabiliseras och konkurrensen att mjukna. Tryckerier med hög medvetenhet om modern prissättning kommer att vilja locka in tryckbeställaren i avtal på längre tid. Tryckerierna visar på det kundvärde som finns i snabba leveranser, korrektur av felaktigheter i inkommande PDF-filer samt bättre tryckkvalitet. Ett sådant avtal är utifrån resonemanget om kundvärde till fördel för trycksaksbeställaren. Samtidigt kan den tidigare nämnda konkurrensen användas som ett starkt argument för trycksaksbeställaren i prisförhandlingen. Ett avtal på längre tid är av mycket stort kundvärde för tryckerierna, eftersom det ger dem en säker inkomstkälla. Om långsiktighet är ett mål för trycksaksbeställaren bör principen vara att ingå långtgående avtal med klart identifierade kundvärden framför att jaga låga priser. 7.3 Kommentarer Samarbetsavtal mellan innehållsleverantör och tryckeri kan skapa nya kundvärden som kommer bägge aktörerna till del. Längre avtalsperioder är nödvändiga för att tryckerierna ska våga satsa på teknik som skapar värde för kunden. 27

34 Innehållsleverantören måste undersöka om erbjudna kundvärden från tryckeriet kan adderas på det kundvärde som en intern prepress kan erbjuda. Det är först då som trycksäljarnas kundvärden blir värda något för kunderna. Vilka kundvärden som är attraktiva skiljer sig dessutom mellan olika innehållsleverantörer. Leveranssäkerhet är ett kundvärde som kommer de flesta till del och kan vara värt att betala för. Ett gemensamt mål för bägge parter är ett effektivt produktionsflöde. Om tryckeriet erbjuder utbildning gynnar det oftast innehållsleverantören. JDF är en standard som kan bidra till ökad effektivitet. Den berör både innehållsleverantören och tryckeriet och måste implementeras hos båda parter för att ge resultat. Att parterna använder likadana bildskärmar underlättar kalibrering och skärmprov. Långa avtal bör resultera i lägre priser för tryckköparen än engångsjobb samtidigt som det ger stabilitet åt tryckeriernas ekonomi och ger utrymme för investering i ny teknik. Det tjänar bägge parter på. 28

35 8 Digitala flöden Det digitala flödet strömmar genom hela produktionen. Hur det fungerar varierar från företag till företag. Det styrs av vilka format det digitala materialet kommer in i, vilken utrustning som finns tillgänglig, programvaror, ambition och inte minst kunskapsnivå. 8.1 Exempel För att ge en realistisk bild av hur ett digitalt flöde kan se ut har jag intervjuat nyckelpersoner på följande företag. Urvalet är gjort efter modern attityd och teknisk kompetens. (Presentationerna, i kursiverad stil, är företagens egna, eventuellt något förkortad.) Nyföretagaren Comet-byrån 16 är ett nystartat (2003) enmansföretag med ett brett utbud av produkter och tjänster: kopiering, hemsidor och film, visitkort, broschyrer, brevpapper, kuvert och affischer. Kontaktperson är Björn Strandqvist Det moderna tryckeriet KalmarSund Tryck 17 är ett grafiskt företag som med modern IT/Logistik effektiviserar grafiska totallösningar och underlättar kundernas vardag inom det grafiska området. Offsettryck, digitalprint, lagerhållning/distribution, bokproduktion, kontorstryck samt marknadsmaterial i olika former är exempel på produktioner som KalmarSund Tryck gärna åtar sig. Såväl tjänsteföretag som producerande företag/enheter samt förlag finns bland kunderna. Företaget har 26 anställda och omsatte cirka 35 miljoner år Kontaktperson är Roger Hall

36 8.1.3 Innehållsleverantör 1 Lennandia Advertising AB 18 är en reklambyrå med kontor i Stockholm och Karlskrona. Vi arbetar mest med business-to-business, främst inom teknik- och tjänstesektorn. Allt vi gör utgår från vår grundtanke att varumärket är den viktigaste tillgången i ett företag. Är varumärket starkt går affärerna sannolikt bra. Och vice versa. Varumärket påverkas av mycket, inte minst marknadsföringen. Fungerar samarbetet med byrån kan resultatet överträffa förväntningarna. Det har vi som ledstjärna varje dag. Vi är 10 anställda. Omsättningen var 16,2 miljoner (brutet räkenskapsår). Kontaktperson är Kent Andersson Innehållsleverantör 2 LRF Media AB 19 ger ut veckotidningarna Land, Lantbruk och ATL. Varje månad ger vi ut Äntligen Hemma och Lantmannen. Vi Skogsägare utkommer varannan månad. Din trädgård kommer ut 11 gånger/år. Våra "country-living"-tidningar Gods&Gårdar och Lantliv kommer ut 8 respektive 10 gånger/år. LRF Media är ett av LRF helägt dotterbolag. År 2002 hade företaget ca 225 anställda i Stockholm och Malmö. Omsättningen var 2002 cirka 340 miljoner kronor. Kontaktperson är Kenneth Magnuson, chef på LRF Media Bild & Prepress Bildbyrån Mods Graphic Studio 20 startades i april 2000 och är ett företag med avancerad retusch och färghantering som nisch. På mods arbetar vi med bilderna i en enhetsoberoende färgrymd, vilket ger möjligheten att alltid få maximal bildkvalitet oavsett media. Vi har insett att högteknologin blivit ett allt viktigare inslag i bildhanteringen, detta för att optimera bildkvalitet och flexibiliteten i användandet av bilder. Elektroniska bildbanker och efterfrågan på att snabbt kunna använda godkända bilder i olika media är ett par tydliga exempel på detta. Vi är 14 anställda och omsatte 2002 cirka 23 miljoner kronor. Kontaktperson är Jonas Lundberg

37 8.1.6 Branschsnitt Network Innovation 21 är ett företag med drygt 20 personer som arbetar med försäljning av hårda och mjuka produkter till den grafiska branschen. Företagets huvudinriktning är försäljning av produkter som riktar sig mot Macintoshvärlden och eller den grafiska industrin (ca 90 % av omsättning). Produktutbudet kan indelas i tre produktområden; Highendprodukter till den grafiska branschen, grafiska volymprodukter och tillbehörsprodukter för Macintoshdatorer. Produkterna säljs via återförsäljare i hela landet. Svaren från Network Innovation är givna utifrån den generella bild de har av sina kunder och beskriver inte deras egen trycksaksproduktion. Kontaktperson är Anders Jönsson. 8.2 Frågor och svar: Sammanfattning Intervjuerna återfinns i Bilaga Produktion Det vanligaste layoutprogrammet är QuarkXPress följt av Indesign. Påtagligt många använder en äldre version av QuarkXPress. För preflight verkar PitStop vara vanligast hos större innehållsleverantörer, där det också är vanligare med stora PDF-flöden. Andra överlåter själva kontrollen på tryckerierna. LRF Media AB har en väldigt omfattande produktion men också ett fullständigt PDF-flöde. Ett optimalt PDF-flöde ser väldigt olika ut beroende på verksamhet. Generellt skapas PDF sent i produktionen, utom de som görs för korrektur. KalmarSund Tryck uppmuntrar sina kunder att göra PDF i RGB-läge efter tryckeriets särskilda inställningsfiler. Antalet anställda på prepressavdelningen verkar stå i direkt proportion till hur stor produktionen är