HTA-rapport 2013:7 Metodrådet. HTA-grupp Dan Hauzenberger Karin Lindström Lars Wennberg
|
|
- Isak Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av donatorspecifika antikroppar efter njurtransplantation HTA-rapport 2013:7 Metodrådet HTA-grupp Dan Hauzenberger Karin Lindström Lars Wennberg Projektledning inom Metodrådet Claes Lennmarken May Blom Natalia Berg Jonas Hermansson Ansvarig Elisabeth Persson
2
3 Health Technology Assessment, HTA HTA är en systematisk granskning av den vetenskapliga dokumentationen för en metod eller teknologi inom hälso- och sjukvården. Avsikten med ett HTA-projekt är att värdera en viss teknik eller metod avseende: effekten i form av patientnytta och risker, etiska aspekter, organisatoriska aspekter, kostnader och kostnadseffektivitet. Metodrådet, Stockholms läns landsting Gotland använder sig av det internationellt utarbetade GRADE-systemet för att gradera evidensstyrkan i det sammanlagda vetenskapliga underlaget för slutsatsen avseende en viss fråga. Evidensstyrkan graderas i fyra olika nivåer. GRADE Starkt vetenskapligt underlag Måttligt starkt vetenskapligt underlag Begränsat vetenskapligt underlag Otillräckligt vetenskapligt underlag Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning. När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet visar motsägande resultat, anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. Enligt SBU kan man tolka evidensstyrkan enligt följande: GRADE och GRADE innebär att det vetenskapliga underlaget är gott och motiverar sannolikt att metoden tillämpas under förutsättning att den ekonomiska, etiska och sociala analysen ger stöd för metoden, GRADE kan motivera att metoden används under förutsättning att den uppfyller andra krav på acceptabel balans mellan risk och nytta, kostnadseffektivitet och är etiskt acceptabel, GRADE indikerar behov av mer forskning. HTA-rapporten ger inga råd utan är ett underlag för beslutsfattande. Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 1
4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Projektprocess och deltagare... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Bakgrund... 5 Fråga för det aktuella projektet... 6 HTA-processen... 7 Summary in English Table 1 - Included articles Table 2 - Excluded articles Appendix 1 - Flödesschema Appendix 2 - Sökdokumentation Referenser Illustration - HTA-flödet Kvalitetsrådet - HTA Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
5 Projektprocess och deltagare Frågan ställdes av: Docent Dan Hauzenberger, Klinisk immunologi, Karolinska Universitetssjukhuset och har förankrats i Specialitetsrådet för njurmedicin. Medarbetare i HTA-gruppen Dan Hauzenberger, docent, biträdande överläkare, Klinisk immunologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Karin Lindström, med. dr, specialistläkare, Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Lars Wennberg, docent, överläkare, Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Granskare Anders Christensson, docent, överläkare, Verksamhetschef, Njurmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Jan Holgersson, professor, överläkare, Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Metodrådets projektledning Claes Lennmarken, docent, medicinsk rådgivare, May Blom, med. dr, leg. sjuksköterska, vetenskaplig projektledare, Jonas Hermansson, fil. lic, statistik, ekonomi Natalia Berg, bibliotekarie, Karolinska Universitetssjukhuset, Christina Lindberg, bibliotekarie, Södersjukhuset. Projektprocess Slutsatser har diskuterats vid möten mellan HTA-gruppen och Metodrådets projektledning. Ett utlåtande har tagits fram, kvalitetssäkrats och fastställts i Metodrådets Kvalitetsråd -HTA. Den systematiska litteratursökningen sträckte sig fram till och med september Jävsdeklaration Deltagarna i projektgruppen har förnekat förekomsten av intressekonflikter. Adress Stöd för evidensbaserad medicin, Metodrådet, Box Stockholm e-post: elisabeth.persson@sll.se Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 3
6 Sammanfattning och slutsatser Frågeställning Medför monitorering av nytillkomna donatorspecifika HLA antikroppar (de novo DSA) efter njurtransplantation: Tidigare identifiering av transplantatdysfunktion eller rejektion? Färre transplantatförluster eller patienter åter till dialys? Förbättrad patientöverlevnad? Utvärderingen har gjorts efter en förfrågan från docent Dan Hauzenberger. En systematisk litteratursökning identifierade 33 artiklar. Åtta observationsstudier inkluderades för utvärdering, samtliga utan kontrollgrupp. Studierna varierade avseende monitoreringsintervall, samtidig transplantation av bukspottskörtel, användning av organ från avliden eller levande givare, immunosuppressionsbehandling samt uppföljningstid. En sammanställning visade att de novo DSA utvecklades hos 457 av totalt njurtransplanterade patienter, medeltal 17,4%, (min 15-max 27%). Hos en majoritet av patienter som utvecklade de novo DSA kunde dessa påvisas samtidigt med eller efter andra kliniska tecken på rejektion eller nedsatt transplantatfunktion, däremot inte före. Nedsatt njurfunktion och rejektion är mer vanligt förekommande hos patienter som utvecklar donator-specifika antikroppar efter transplantation. Möjligen kan därför utveckling av de novo DSA på längre sikt vara ett prognostiskt tecken avseende transplantatfunktionen. Ingen av de utvärderade studierna hade en kontrollgrupp för jämförelse med patienter som inte monitorerats för de novo DSA. Ytterligare forskning behövs innan monitorering av de novo DSA inkluderas som rutinundersökning efter njurtransplantation. Slutsatser Svaren på frågorna om monitorering av de novo DSA möjliggör tidigare identifiering av nedsatt njurfunktion eller rejektion går inte att besvara. Det vetenskapliga underlaget enligt GRADE bedöms som otillräckligt ( ). Frågorna avseende transplantatsförluster alternativt patienter åter i dialys eller förbättrad överlevnad kan på grund av studieupplägg inte besvaras. Kommittén för kunskapsstyrning (KUST) har vid sammanträde den 10 oktober 2013, beslutat att rekommendera att mätning av donatorsspecifika antikroppar ej skall användas vid rutinmässig uppföljning av patienter efter njurtransplantation. 4 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
7 Bakgrund Efter njurtransplantation kan antikroppar utvecklas mot den nya njuren. Ett samband har redovisats i flera studier mellan nytillkomna donatorspecifika HLAantikroppar (de novo DSA) och njurskada med sämre transplantatfunktion och ökad risk för rejektion av njuren[1-12]. Orsaks och tidssambanden är däremot oklara liksom det prognostiska värdet. Det är också oklart hur informationen om utveckling av de novo DSA kan användas för optimering av patienternas immunosupprimerande behandling. I Sverige finns cirka 8500 personer med aktiv uremibehandling och av dessa är omkring 55 % njurtransplanterade [13]. Varje år inleds dialysbehandling för omkring patienter och drygt 400 transplanteras. Resultaten med dialys har avsevärt och successivt förbättrats. En lyckad njurtransplantation bedöms ändå vara den bästa behandlingen beroende på en längre förväntad överlevnad. Skillnaden förklaras väsentligen av minskad kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Transplanterade patienter upplever även en stor förbättring av livskvaliteten och kan ofta återgå till en mer normal livsföring. Njurtransplanterade patienter behandlas med immunosupprimerande läkemedel. Tack vare utvecklingen av alltmer effektiva läkemedel har behandlingsresultaten förbättrats med bättre bibehållen njurfunktion och mindre tendens till avstötning (rejektion). Förbättringen gäller framför allt på kort sikt. Den akuta rejektionsfrekvensen är %. Ett-årsöverlevnaden av transplantaten är idag över 90 % och 5-årsöverlevnaden över 80 %. Den njurtransplanterade patienten följs upp noga för att man så tidigt som möjligt ska kunna upptäcka tecken på en sämre njurfunktion eller rejektion. Den initiala uppföljningen innebär en omfattande provtagning med särskilt fokus på njurfunktion liksom kontroll av blodbild och eletrolytstatus samt blodkoncentrationer av de immunosupprimerande läkemedlen. Vid tecken på försämrad funktion i den transplanterade njuren och klinisk misstanke på rejektion görs njurbiopsi för mer exakt histologisk diagnos [2]. Orsaken till sviktande njurfunktion anses vara kronisk transplantat-nefropati vars orsak sannolikt är multifaktoriell. En bidragande faktor kan vara om mottagaren utvecklar antikroppar riktade mot Human Leucocyte Antigen (HLA) i den transplanterade njuren. Metoderna för att mäta förekomsten av dessa antikroppar har på senare år avsevärt utvecklats. Detta har förbättrat möjligheterna att mäta lägre koncentrationer samt påvisa mot vilka HLA-antigen de riktas. Monitorering av de novo DSA med de nya känsligare mätmetoderna har införts. Förhoppningen har varit att mätning av de novo DSA skulle ge bättre möjlighet att tidigare kunna diagnosticera en nedsatt njurfunktion eller rejektion. Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 5
8 Metoder för antikroppsbestämning Antikroppar mot HLA-antigen kan påvisas med tre olika metoder: Cytotoxiska korstester (CDC), flödescytometriska korstester eller virtuella korstester baserade på bland annat mikropartikel-baserad multiplex teknik. Vid cytotoxiska korstester (CDC) inkuberas givarens celler med serum från patienten. Testet har låg känslighet. Om endast detta test används riskerar man att inte kunna påvisa låga antikroppskoncentrationer. Vid flödescytometriska korstester detekteras antikroppar med hjälp av sekundära antikroppar som har märkts in med ett fluorescerande färgämne. Denna test är känsligare än CDC. Solid-fas tester som ELISA och mikropartikel-baserad multiplex teknik kan användas antingen som screening för att påvisa flera antikroppar eller för att definiera vilket HLA-antigen en patient har antikroppar mot. Testmetoden är mycket känslig. Vid mätning av de novo DSA används denna metod. Ekonomi Kostnaden för att mäta donatorspecifika antikroppar inom SLL är idag omkring SEK per provtagningstillfälle. Ett möjligt protokoll för monitorering av ny-transplanterade patienter med de novo DSA vore 6-9 provtagningar första året motsvarande en kostnad på SEK/ patient. Inom SLL uppskattas att patienter/år kan vara lämpliga för denna monitorering. Fråga för det aktuella projektet Medför monitorering för upptäckt av nytillkomna donatorspecifika HLA-antikroppar efter njurtransplantation: Tidigare identifiering av sviktande transplantatfunktion och rejektion? Färre transplantatförluster eller patienter åter till dialys? Förbättrad patientöverlevnad? PICO (Population Intervention Comparison - Outcome) Population: Njurtransplanterade patienter utan donatorspecifika antikroppar innan transplantation Intervention: Monitorering för upptäckt av donatorspecifika antikroppar efter transplantation Control: Sedvanlig uppföljning utan monitorering av donatorspecifika antikroppar Outcome: Bibehållen njurfunktion och/eller mindre antal rejektioner, färre transplantatförluster och lägre mortalitet 6 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
9 HTA-processen Aktuell fråga ställdes till Metodrådet av docent Dan Hauzenberger och har förankrats i Specialitetsrådet för njurmedicin som även föreslog ytterligare två personer till HTA-gruppen. Ett PICO formulerades. Två HTA-bibliotekarier genomförde en systematisk litteratursökning inkluderande publikationer till och med september 2012, se Appendix ett och två. Bibliotekarierna bedömde 33 studier svara mot uppställt PICO. En preliminär rapport har tagits fram och slutsatser har diskuterats vid fem möten mellan Metodrådet och HTA gruppen. Konsensus har uppnåtts vid bedömningar av publikationerna. Rapporten har därefter granskats av två oberoende experter samt kvalitetssäkrats och fastställts i Metodrådets Kvalitetsråd-HTA. Kvalitetsbedömning och evidensgradering Den systematiska litteratursökningen identifierade 33 indexerade publikationer. Av dessa exkluderades 15 publikationer eftersom de befanns vara bokkapitel eller konferenssammanställningar som inte var refereebedömda. De återstående arton studierna relevans- och kvalitetsbedömdes med stöd av SBUs mallar [14]. Tio artiklar exkluderades på grund av avsaknad av antikroppsbestämning, förekomst av antikroppar innan transplantation, oklar beskrivning av antikroppstyp eller låg studiekvalitet. Åtta studier inkluderades och var av medelhög kvalitet. Se bilaga 1 och 2. Evidensgraderingen har utförts enligt GRADE-systemet [14]. De inkluderade studierna utfördes i Bulgarien, Canada, Grekland, Storbritannien och USA. Sex av studierna var prospektiva medan två var retrospektiva [15, 16]. De inkluderade studierna omfattade mellan 70 och 597 patienter. Totalt ingick i de åtta studierna njurtransplanterade patienter. De novo DSA utvecklades hos 457 vilket motsvarar 17,4% (min 15% - max 27%) av patienterna. I samtliga studier var varje patient sin egen kontroll. I studierna fanns stora skillnader avseende den immunosupprimerande behandlingen, såväl induktions- som underhållsbehandling liksom att behandlingen kan ha ändrats över tid. Dessa skillnader kan vara av väsentlig betydelse för utveckling av antikroppar. Redovisning gällande variationer i behandlingen relaterat till den kliniska bilden saknades också. Det förelåg också skillnader avseende grad av preoperativ HLA-match mellan patient och donator. Patienterna var vuxna i samtliga studier utom i Wiebe et al där 45 av 315 patienter var barn [17]. I två av studierna var patienter inkluderade med samtidig transplantation av bukspottskörtel [18, 19] och i två studier användes uteslutande njurar från avlidna donatorer [19, 20]. I övriga studier har organ använts från både levande och avlidna donatorer. Redovisningen i studierna möjliggjorde inte att särskilt utvärdera utvecklingen av de novo DSA i relation till någon av dessa faktorer. Det fanns stora skillnader i uppföljningstidens längd varierade mellan 2 och 10 år. Två av studierna var inriktade på det tidigare förloppet och med kort uppföljningstid [16, 21]. I dessa studier analyserades förekomsten av DSA tre till fyra gånger under den första månaden efter transplantationen och därefter en gång per månad under första året respektive vid klinisk misstanke om rejektion i upp till 4 år. I dessa studier påvisades de novo DSA tidigt. I studien av Gill [21]et al identifierades de novo DSA hos totalt 11 av 70 patienter varav 7 inom en månad Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 7
10 efter transplantation. Willicombe et al påvisade antikroppar hos 16 av 72 varav 13 inom två veckor [16]. I övriga sex studier varierade tiden till påvisande av de novo DSA mellan cirka 6 månader och 6 år [15-19, 22]. Spridningen är således stor när de novo DSA utvecklas. När och hur ofta mätningarna av de novo DSA görs efter transplantationen har således stor betydelse för att med precision kunna påvisa när antikropparna utvecklas. Uppföljning av njurfunktion har också varierat liksom tidsintervallen i studierna. I fem av studierna redovisades biopsiverifierad rejektion i relation till påvisade de novo DSA. Man fann att rejektion kan förekomma hos såväl patienter som utvecklat de novo DSA som hos patienter som inte gjorde det. Rejektion förekom däremot mer ofta hos patienter med antikroppar. Se tabell. Tabell. Förekomst av biopsiverifierad rejektion (%) hos patienter med eller utan de novo DSA. Referens n Med DSA (%) Utan DSA (%) Cooper et al [18] ,5 p<0,001 DeVos et al [19] p<0,001 Gill et al [21] 70 62,5 22 p<0,01 Mihaylova et al [20] 72 37,5 3,6 p<0,001 Wiebe et al [17] p=0,06 I ytterligare en studie redovisades också att såväl nedsatt funktion som förlust av transplantatet var vanligare hos de patienter som utvecklade antikroppar [16] Nedsatt njurfunktion och rejektion kan således förekomma oberoende av utveckling av de novo DSA men är mer vanligt förekommande hos patienter som utvecklar sådana antikroppar. Förekomst av de novo DSA kan därmed vara ett prognostiskt dåligt tecken. Hur detta fynd ska hanteras praktiskt och etiskt är inte studerat och därför oklart. Medför monitorering av de novo DSA efter njurtransplantation tidigare identifiering av sviktande transplantatfunktion eller rejektion? Vid bedömningen av tidssambanden har varje patient fugerat som sin egen kontroll. I fem av studierna redovisades tidssambandet mellan påvisandet av de novo DSA och kliniska/laboratoriemässiga tecknen på försämrad njurfunktion eller biopsiverifierad rejektion. I dessa studier med totalt patienter redovisades att de novo DSA kunde påvisas samtidigt med eller efter hos en majoritet, men inte innan, sviktande njurfunktion diagnosticerats. Enda undantaget fanns i artikeln av Cooper et al omfattande 244 patienter. Där identifierades de novo DSA hos 3 av 19 patienter innan rejektion. I bedömningen av evidensen i dessa cohortstudier görs avdrag på grund av bristande precision och inkongruenta data. Samtliga studier saknade kontrollgrupp. Det vetenskapliga underlaget bedöms enligt GRADE som otillräckligt ( ) och frågan kan därför inte besvaras. Mer forskning är nödvändig.* *Liknande bedömning angående den aktuella patientgruppen har nyligen dokumenterats i Consensus Guidelines on the Testing and Clinical Management Issues Associated With HLA and Non-HLA Antibodies in Transplantation. Tait B D et al. Transplantation 2013;95: 19Y47. 8 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
11 Medför monitorering av de novo DSA efter njurtransplantation färre transplantatförluster alternativt patienter åter till dialys eller förbättrad patientöverlevnad? I avsaknad av kontrollgrupper med patienter som inte blivit monitorerade saknas möjligheten till jämförelse. Studieuppläggen ger därför inte möjlighet att besvara ovanstående frågor. Pågående studier Inga identifierade relevanta studier identifierade i ClinTrials.gov. Etiska aspekter Att inom rutinsjukvård införa en analysmetod där tolkningen av resultat är oklar men som kan innebära en försämrad prognos och påverka patientens framtida liv kan vara etiskt problematiskt. Frågan om och hur patienter som utvecklar de novo DSA ska behandlas är således obesvarad. Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 9
12 Summary in English The present report conducted by the Health Technology Assessment Centre at Stockholm County Council, is an evaluation of the quality of evidence in studies of monitoring donor specific HLA-antibodies developed after kidney transplantation (de novo DSA). Question at issue Does monitoring of de novo DSA after kidney transplantation provide? Earlier identification of transplant dysfunction or rejection? Fewer loss of transplant grafts or patients back in dialysis? Improved patient survival? A systematic search of the literature identified 33 studies. Eight studies were included and evaluated. No randomized study was identified. The observational studies had no control groups. Sampling frequency of sera for DSA, type of surgery (kidney only or kidney and pancreas), living donor or not, regime for immunosuppression and follow up time varied. De novo DSA developed in 17,4% (mean, min 15% - max 27%) and could in a majority of the cases be detected only simultaneously or after rejection or clinical signs of transplant dysfunction, but not before. Transplant dysfunction and rejection was more common in patients who developed de novo DSA. This observation may be used as a prognostic sign for graftfunction and survival and as a basis for adjustment of treatment. More research is needed for further evaluation of the potential value of de novo DSA monitoring after kidney transplantation. Conclusions The question whether dysfunction or rejection of a transplanted kidney can be detected earlier by adding monitoring of de novo DSA after transplantation cannot be answered. The level of evidence according to GRADE is insufficient ( ). Due to the study designs the questions whether monitoring of de novo DSA after kidney transplantation reduces loss of transplants alternatively patients back in dialysis or improved patient survival cannot be answered. 10 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
13 Table 1 - Included articles AR: Acute rejction GFR: Glomerular filtration rate Author, year Study design Results Comments Q (Regarding early identification) Cooper JE et al. Inferior kidney allograft outcomes in patients with de novo donor-specificx antibodies are due to acute rejection episodes. Transplantation 2011;91: Prospective, observational study. 244 consecutive kidney and kidney/pancreas pts without pretransplant DSA measured at 1, 6, 12 and 24 months and when clinically indicated. No control group. De novo DSA in 27% of all pts. Pts with de novo DSA had more AR, 29% and 9,5% (p<0,001) and poorer 2 years graft survival, 83,1% and 97,8% (p<0,001). Sign differences at baseline regarding immunosuppression, age and HLA typing. 3 of 19 pts had de novo DSA detected before a rejection episode. A prospective de novo DSA screening or when clinically indicated failed to early identify pts at risk for AR or worse graft outcome. Medium DeVos JM et al. Donor specific HLA-DQ antibodies may contribute to poor graft outcome after renal transplantation. Kidney International (2012) 82, Retrospect study of 389 prospectively monitored consecutive kidney or kidney and pancreas transpl pts. No control group. Screening DSA in 347 kidney transpl pts at 1, 3, 6, 9 and 12 months and then every 6 months or when clinically indicated De novo DSA in 62 pts (18%). Graft survival was worse in pts with de novo DSA (52%) compared with other HLA groups or no HLA antibodies (92-94%) (p<0,0004). 42 pts excluded due to pretransplant DSA and pts lost <30 days(4 pts). Pts with loss of grafts < 1 month were excluded. Medium Fotheringham J et al. Natural history of proteinuria in renal transplant recipients developing de novo human leukocyte antigen antibodies. Transplantation 2011;91: Retrospect study of the relationship between de novo DSA development and whether proteinuria is predictive or prognostic hallmark of glomerular injury. 72 pts with de novo DSA in 475 recipients (15,2%). In pts with DSA GFR was lower (p<0,001), more episodes of AR 74% vs. 41% (p<0.008) and graft failure rate higher 29% vs. 9%, (p<0,039), and had more proteinuria (p<0,015). No protocol for biopsies. Changed immunosuppression and methods for abs monitoring over time. Proteinuria was associated with DSA detection and predicts poor outcome. Medium Gill, J.S., et al., Screening for de novo anti-human leukocyte antigen antibodies in nonsensitized kidney transplant recipients does not predict acute rejection. Transplantation, (2): p Prospective, obs study, No control group. 70 consecutive kidney transpl pts were tested for HLA antibodies at 0, 10, 20, 30, 60, 90, 180 and 365 days posttranspl and at susp of rejection. Biopsies were perf at engraftment, 3, 12 months or when clin indicated. 11/70 (16%) pts developed de novo DSA. 6/11 (55%) pts with de novo DSA had AR versus 13/59 (22%) without (p<0,01). De novo DSA developed concomitantly or after clinically evident AR. Significant differences in immunosuppressive therapy. De novo DSA were associated with AR but routine screening could not identify AR before clinical evidence of allograft dysfunction or rejection. Medium Mihaylova, A., et al., Clinical relevance of anti- HLA antibodies detected by flow-cytometry beadbased assays--singlecenter experience. Hum Immunol, (10): p Prosp observ study, No control group. HLA antibody screening of 72 consecutive kidney recipients at 0, 7, 14, 21 and 28 days posttranspl and at readmission for complications. 16/72 pts (22,2%) developed HLA-abs, 81,25% of them within 2 weeks. De novo DSA was associated with delayed graft function (p<0,01), acute rejection (37,5% vs 3,6%, (p<0.001)) chronic rejection (43,8 vs. 7,1%, p<0,001 and graft loss (56,3% vs 7,1% Abs developed early. A strategy and algorithm for monitoring and assessment of abs have been implemented at the centre. All but one of the abs+ pts had a history of immunizing events. Medium Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 11
14 Author, year Study design Results Comments Q p<0,001). (Regarding early identification) Ntokou, I.S., et al., Longterm follow up for anti- HLA donor specific antibodies postrenal transplantation: high immunogenicity of HLA class II graft molecules: Transpl International: 2011, 24, p Retrop, observ study. 520pts No control group. De novo DSA in 92/597 pts (15,4%). Stable graft function in 76% in DSA neg pts and 46,7% in DSA pos pts Graft survival higher in pts without DSA (p=0,002). Early failures excluded. The study reported an association with de novo DSA and risk of graft failure. Medium Wiebe, C., et al., Evolution and clinical pathologic correlations of de novo donor-specific HLA antibody post kidney transplant. Am J Transplant, (5): p Prosp study, 315 pts (270 adults, 45 pediatric) Serum samples collected at 0, 1, 2, 3, 6, 12, 18 and 24 months, then yearly or when clin indicated. 47/315 pts (15%) developed de novo DSA. Graft survival was lower for de novo DSA pts, 59% vs. 96% (p<0, 0001) but no difference in transplant function. Clin rejection signs and pathology signs in biopsies prior to detection of de novo DSA, but attributing conclusions to results with p-values over Reservations regarding inclusion of covariates in the regressions. Medium Willicombe, M., et al., De Novo DQ Donor-Specific Antibodies Are Associated With a Significant Risk of Antibody-Mediated Rejection and Transplant Glomerulopathy. Transplantation, (2): p Retrospective study of 505 pts. 92/505 pts (18,2%) developed de novo DSA De novo DSA was assoc with inf graft outcome (p<0,0025), transplant glomerulopathy (p<0,0059) and allograft loss (p<0,0123). All pts received method of immunosuppression not used in Sweden. Non-significant findings in multivariate analysis treated as differences. Medium 12 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
15 Table 2 - Excluded articles Author, year Caro-Oleas, J.L., et al., Clinical Relevance of Anti-HLA Donor- Specific Antibodies Detected by Luminex Assay in the Development of Rejection After Renal Transplantation. Transplantation, (4): p Cooper, J.E., et al., Clinical significance of post kidney transplant de novo DSA in otherwise stable grafts. Clin Transpl, 2011: p DeVos, J.M., et al., De novo donor specific antibodies and patient outcomes in renal transplantation. Clin Transpl, 2011: p Ginevri, F., et al., Posttransplant De Novo Donor-Specific HLA Antibodies Identify Pediatric Kidney Recipients at Risk for Late Antibody-Mediated Rejection. Am J Transplant, Hidalgo LG et al De novo donor specific antibody at the time of kidney transplant biopsy associates with microvascular pathology and late graft failure. Am J of Transplantation 2009;9: Hoshino, J., et al., Using donor-specific antibodies to monitor the need for immunosuppression. Transplantation, (11): p Hourmant, M., et al., Frequency and clinical implications of development of donor-specific and non-donor-specific HLA antibodies after kidney transplantation. J Am Soc Nephrol, (9): p Kanter Berga, J., et al., Donor-specific HLA antibodies: risk factors and outcomes after kidney transplantation. Transplant Proc, (6): p Kobayashi, T., et al., Clinical value of HLA antibody monitoring after renal transplantation. Clin Transpl, 2006: p Lachmann, N., et al., Anti-human leukocyte antigen and donorspecific antibodies detected by luminex posttransplant serve as biomarkers for chronic rejection of renal allografts. Transplantation, (10): p Langan, L.L., et al., HLA antibodies and soluble CD30 are associated with poor renal graft outcome: updated results of a single-center cross-sectional study. Clin Transpl, 2006: p Li, X., et al., Poor graft outcome in recipients with de novo donor-specific anti-hla antibodies after living related kidney transplantation. Transpl Int, (12): p Mao, Q., et al., Extremely high association between appearance of HLA antibodies and failure of kidney grafts in a five-year longitudinal study. Am J Transplant, (4): p Meseguer, C.G., et al., Anti-HLA Antibodies Posttransplantation in Children: Do We Know What It Means? Transplantation proceedings, (6): p Miettinen, J., et al., Donor-specific HLA antibodies and graft function in children after renal transplantation. Pediatr Nephrol, (2012) 27: Miura, M., et al., Donor-specific antibody in chronic rejection is associated with glomerulopathy, thickening of peritubular capillary basement membrane, but not C4d deposition. Clinical Transplantation, : p Comments Pretransplant antibodies. Book chapter in Clinical Transplants. 1 Similar to included article no 2. Book chapter in Clinical Transplants. Similar to included article no 3. Pediatric patients only. Sign diff in baseline values regarding HLA match and immunosuppression. Lack of detailed information regarding immunosuppression. Not according to PICO. Not according to PICO. Included patients transplanted as early as Conference proceedings. Book chapter in Clinical Transplants. No initial pretransplantat monitoring. Book chapter in Clinical Transplants. Pretransplant antibodies. ABO incompatible recipients included. The analysis of the association between HLAantibodies and graft failure was not described in sufficient detail. Conference proceedings. Presence of HLA antibodies were not assessed prior to transplantation. Book chapter in Clinical Transplants. Discrepancies as to use of statistical methods. 1 The authors of this report have contacted the editors of Clinical Transplant in order to understand if they use peer-reviewing without receiving any response. Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 13
16 Author, year Mohamed, M.A., et al., Post-transplant DSA monitoring may predict antibody-mediated rejection in sensitized kidney transplant recipients. Clin Transpl, 2011: p Ozawa, M., et al., 14th International HLA and Immunogenetics Workshop Prospective Chronic Rejection Project: a three-year follow-up analysis. Clin Transpl, 2007: p Panigrahi, A., et al., Post transplant development of MICA and anti-hla antibodies is associated with acute rejection episodes and renal allograft loss. Hum Immunol, (5): p Piazza, A., et al., Post-transplant donor-specific antibody production and graft outcome in kidney transplantation: results of sixteen-year monitoring by flow cytometry. Clin Transpl, 2006: p Rebellato, L.M., et al., A report of the epidemiology of de novo donor-specific anti-hla antibodies (DSA) in "low-risk" renal transplant recipients. Clin Transpl, 2011: p Immunology, (9): p Sanchez-Fructuoso, A.I., et al., De novo anti-hla antibodies in renal allograft recipients: a cross-section study. Transplant Proc, (8): p Terasaki, P., N. Lachmann, and J. Cai, Summary of the effect of de novo HLA antibodies on chronic kidney graft failure. Clin Transpl, 2006: p van den Berg-Loonen, E.M., et al., Longitudinal testing of seventy-six renal allograft patients for HLA antibodies: Maastricht experience. Clin Transpl, 2006: p Varnavidou-Nicolaidou, A., et al., Expansion of humoral donorspecific alloreactivity after renal transplantation correlates with impaired graft outcome. Human Immunology, (9) p Comments Book chapter in Clinical Transplants. Book chapter in Clinical Transplants. Using a non-validated statistical software. Book chapter in Clinical Transplants. Book chapter in Clinical Transplants. Conference proceedings. Book chapter in Clinical Transplants. Book chapter in Clinical Transplants. Screened patients with CDC and ELISA but not defined prevalence of donor-specific HLA and only prevalence of HLA antibodies in general. 14 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
17 Included Eligibility Screening Identification HTA-rapport - Uppföljning av donatorspecifika antikroppar efter njurtransplantation Appendix 1 - Flödesschema Uppföljning av donatorspecifika antikroppar efter njurtransplantation. Records identified through database searcing (n=766) Additional records identified trough other sources (n=0) Records after duplicates removed (n=563) Records screened (n=563) Records excluded. Did not fulfil PICO or other eligibility criteria (n=530) Records assessed for eligibility by librarians (n=33) Full-text articles assessed for eligibility by project group (n=33) Full-text articles excluded by project group with reasons (n=25) Studies included in review (n=8) Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 15
18 Appendix 2 - Sökdokumentation Uppföljning av donatorspecifika antikroppar efter njurtransplantation. PICO (Population Intervention Comparison - Outcome) Population: njurtransplanterade patienter utan donatorspecifika antikroppar innan transplantation Intervention: monitorering av donatorspecifika antikroppar* efter transplantation utöver sedvanlig uppföljning Control: sedvanlig uppföljning utan monitorering av donatorspecifika antikroppar Outcome: klinisk relevans av antikroppsutveckling för njurfunktion, rejektion, transplantatsförlust/dialys, patientmortalitet * (Luminex technology Flow Cytometry, ELISA assay, complement-dependent lymfocytotoxisk (CDC) cross match technique) lymfocytotoxic (CDC) cross match technique). Inklusionkriterier: Randomiserade kontrollerade studier eller observationsstudier; september 2012 i referee bedömda tidskrifter. Vuxna patienter. Språk: engelska, svenska, norska, danska. En systematisk litteratursökning gjordes av två bibliotekarier i oktober 2012 i följande databaser: PubMed, Cochrane Library, EMBASE och Web of Science, se nedan. Sammanlagt identifierades 766 referenser. Efter att dubbletter exkluderades återstod 563 referenser för genomgång av abstrakten. Vid primär bedömning av bibliotekarierna bedömdes 33 observationsstudier svara mot uppställt PICO och skickades till projektgruppen för utvärdering. Abstracts eller annan inte publicerad vetenskap inkluderades inte. Sökning i ClinicalTrials.gov har gjorts. PubMed träffar kidney transplantation OR kidney transplantations OR kidney transplant OR renal transplantation OR renal transplantations OR renal transplant OR kidney grafting AND posttransplantation OR post-transplantation OR posttransplant OR posttransplant OR after transplantation OR after transplant AND Luminex OR flow cytometry OR ELISA OR CDC OR bead-based assay OR FlowPRA OR detection OR detect OR monitoring OR monitoring immunologic OR immunological monitoring OR immune monitoring OR screening OR screen OR risk assessment OR predict OR predictive OR prediction OR sensitivity and specificity OR prognosis AND graft rejection OR graft rejections OR allograft rejection OR allograft rejections OR allograft failure OR allograft loss OR graft loss OR graft survival OR allograft survival OR transplant rejection OR transplantation rejection OR transplantation 16 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
19 tolerance OR graft tolerance OR allograft tolerance OR antibody-mediated rejection AND (de novo OR Donor-directed antibody OR donor-reactive antibody OR donor specific antibody OR anti-hla antibody OR HLA specific antibody OR DSA OR DDA OR dndsa) AND (HLA OR HLA-antigens OR human leukocyte antigen) English, German, Danish, Norwegian, Swedish, Publication Date from 2005 to 2012 Cochrane Library träffar (kidney transplant* or renal transplant*) AND (post-transplant* or posttransplant* or after transplant*) AND (donor-specific antibod* or HLA- antibod* or de novo antibod*) AND (ELISA or CDC or bead-based assay or FlowPra or luminex or monitor* or screen* or predict*) [ti, ab, kw] EMBASE träffar (kidney transplantation OR renal transplantation) AND (monitoring OR luminex) AND (graft failure OR graft survival OR graft rejection) AND (antibody OR antibodies) AND (HLA antigen OR human leukocyte antigen) AND (donor specific OR dsa OR ndsa OR de novo) English, Web of Science träffar (kidney transplant* or renal transplant* or kidney graft*) AND (post-transplant* or posttransplant* or after transplant*) AND (graft reject* or allograft reject* or graft loss* or allograft loss* or transplant reject* or graft survival* or allograft survival* or transplant tolerance or graft tolerance or allograft tolerance or antibody-mediated rejection) AND (donor-specific antibod* or donor-detected antibod* or de novo HLA-antibod* or anti-human leukocyte antigen or anti-hla) AND (ELISA or CDC or bead-based assay or FlowPRA or Luminex or monitor* or screen* or predict* or prognos* or detect* or sensitivity and specificity) English Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 17
20 Referenser 1. Altermann WW, Seliger B, Sel S, Wendt D, Schlaf G: Comparison of the established standard complement-dependent cytotoxicity and flow cytometric crossmatch assays with a novel ELISA-based HLA crossmatch procedure. Histology and histopathology 2006, 21(10): Cravedi P, Mannon RB: Noninvasive methods to assess the risk of kidney transplant rejection. Expert review of clinical immunology 2009, 5(5): Everly MJ, Everly JJ, Arend LJ, Brailey P, Susskind B, Govil A, Rike A, Roy- Chaudhury P, Mogilishetty G, Alloway RR et al: Reducing de novo donorspecific antibody levels during acute rejection diminishes renal allograft loss. American journal of transplantation: official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons 2009, 9(5): Everly MJ, Terasaki PI: Monitoring and treating posttransplant human leukocyte antigen antibodies. Human immunology 2009, 70(8): Graff RJ, Buchanan PM, Dzebisashvili N, Schnitzler MA, Tuttle-Newhall J, Xiao H, Schadde E, Gheorghian A, Lentine KL: The clinical importance of flow cytometry crossmatch in the context of CDC crossmatch results. Transplantation proceedings 2010, 42(9): Hourmant M, Cesbron-Gautier A, Terasaki PI, Mizutani K, Moreau A, Meurette A, Dantal J, Giral M, Blancho G, Cantarovich D et al: Frequency and clinical implications of development of donor-specific and non-donor-specific HLA antibodies after kidney transplantation. Journal of the American Society of Nephrology : JASN 2005, 16(9): Karuppan SS, Lindholm A, Moller E: Fewer acute rejection episodes and improved outcome in kidney-transplanted patients with selection criteria based on crossmatching. Transplantation 1992, 53(3): Lachmann N, Terasaki PI, Budde K, Liefeldt L, Kahl A, Reinke P, Pratschke J, Rudolph B, Schmidt D, Salama A et al: Anti-human leukocyte antigen and donor-specific antibodies detected by luminex posttransplant serve as biomarkers for chronic rejection of renal allografts. Transplantation 2009, 87(10): Mizutani K, Terasaki P, Hamdani E, Esquenazi V, Rosen A, Miller J, Ozawa M: The importance of anti-hla-specific antibody strength in monitoring kidney transplant patients. American journal of transplantation : official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons 2007, 7(4): Singh N, Pirsch J, Samaniego M: Antibody-mediated rejection: treatment alternatives and outcomes. Transplantation reviews (Orlando, Fla) 2009, 23(1): Susal C, Opelz G: Options for immunologic support of renal transplantation through the HLA and immunology laboratories. American journal of transplantation : official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons 2007, 7(6): Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
21 12. Vaidya S, Partlow D, Susskind B, Noor M, Barnes T, Gugliuzza K: Prediction of crossmatch outcome of highly sensitized patients by single and/or multiple antigen bead luminex assay. Transplantation 2006, 82(11): Svenskt NjurRegister. Årsrapport 2012 [ 14. Statens beredning för medicinsk utvärdering: Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården : en handbok. In. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013: 164 s. 15. Ntokou IS, Iniotaki AG, Kontou EN, Darema MN, Apostolaki MD, Kostakis AG, Boletis JN: Long-term follow up for anti-hla donor specific antibodies postrenal transplantation: high immunogenicity of HLA class II graft molecules. Transpl Int 2011, 24(11): Willicombe M, Brookes P, Sergeant R, Santos-Nunez E, Steggar C, Galliford J, McLean A, Cook TH, Cairns T, Roufosse C et al: De Novo DQ Donor- Specific Antibodies Are Associated With a Significant Risk of Antibody-Mediated Rejection and Transplant Glomerulopathy. Transplantation 2012, 94(2): Wiebe C, Gibson IW, Blydt-Hansen TD, Karpinski M, Ho J, Storsley LJ, Goldberg A, Birk PE, Rush DN, Nickerson PW: Evolution and clinical pathologic correlations of de novo donor-specific HLA antibody post kidney transplant. American journal of transplantation : official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons 2012, 12(5): Cooper JE, Gralla J, Cagle L, Goldberg R, Chan L, Wiseman AC: Inferior kidney allograft outcomes in patients with de novo donor-specific antibodies are due to acute rejection episodes. Transplantation 2011, 91(10): Devos JM, Gaber AO, Knight RJ, Land GA, Suki WN, Gaber LW, Patel SJ: Donor-specific HLA-DQ antibodies may contribute to poor graft outcome after renal transplantation. Kidney Int 2012, 82(5): Mihaylova A, Baltadjieva D, Boneva P, Ivanova M, Penkova K, Marinova D, Mihailova S, Paskalev E, Simeonov P, Naumova E: Clinical relevance of anti-hla antibodies detected by flow-cytometry bead-based assays--single-center experience. Human immunology 2006, 67(10): Gill JS, Landsberg D, Johnston O, Shapiro RJ, Magil AB, Wu V, Tinckam K, Keown P: Screening for de novo anti-human leukocyte antigen antibodies in nonsensitized kidney transplant recipients does not predict acute rejection. Transplantation 2010, 89(2): Fotheringham J, Angel C, Goodwin J, Harmer AW, McKane WS: Natural history of proteinuria in renal transplant recipients developing de novo human leukocyte antigen antibodies. Transplantation 2011, 91(9): Caro-Oleas JL, Gonzalez-Escribano MF, Gentil-Govantes MA, Acevedo MJ, Gonzalez-Roncero FM, Blanco GB, Nunez-Roldan A: Clinical Relevance of Anti-HLA Donor-Specific Antibodies Detected by Luminex Assay in the Development of Rejection After Renal Transplantation. Transplantation 2012, 94(4): Cooper JE, Gralla J, Chan L, Wiseman AC: Clinical significance of post kidney transplant de novo DSA in otherwise stable grafts. Clin Transpl 2011: DeVos JM, Patel SJ, Burns KM, Dilioglou S, Gaber LW, Knight RJ, Gaber AO, Land GA: De novo donor specific antibodies and patient outcomes in renal transplantation. Clin Transpl 2011: Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 19
22 26. Ginevri F, Nocera A, Comoli P, Innocente A, Cioni M, Parodi A, Fontana I, Magnasco A, Nocco A, Tagliamacco A et al: Posttransplant De Novo Donor-Specific HLA Antibodies Identify Pediatric Kidney Recipients at Risk for Late Antibody-Mediated Rejection. American journal of transplantation : official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons Hidalgo LG, Campbell PM, Sis B, Einecke G, Mengel M, Chang J, Sellares J, Reeve J, Halloran PF: De novo donor-specific antibody at the time of kidney transplant biopsy associates with microvascular pathology and late graft failure. American journal of transplantation : official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons 2009, 9(11): Hoshino J, Kaneku H, Everly MJ, Greenland S, Terasaki PI: Using donorspecific antibodies to monitor the need for immunosuppression. Transplantation 2012, 93(11): Kanter Berga J, Pallardo Mateu LM, Beltran Catalan S, Puig Alcaraz N, Sancho Calabuig A, Gavela Martinez E, Avila Bernabeu A, Crespo Albiach J: Donor-specific HLA antibodies: risk factors and outcomes after kidney transplantation. Transplantation proceedings 2011, 43(6): Kobayashi T, Kohara S, Miwa Y, Nagasaka T, Goto N, Katayama A, Uchida K, Nakao A: Clinical value of HLA antibody monitoring after renal transplantation. Clin Transpl 2006: Langan LL, Park LP, Hughes TL, Irish A, Luxton G, Witt CS, Christiansen FT: Post-transplant HLA class II antibodies and high soluble CD30 levels are independently associated with poor kidney graft survival. American journal of transplantation : official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons 2007, 7(4): Li X, Ishida H, Yamaguchi Y, Tanabe K: Poor graft outcome in recipients with de novo donor-specific anti-hla antibodies after living related kidney transplantation. Transpl Int 2008, 21(12): Mao Q, Terasaki PI, Cai J, Briley K, Catrou P, Haisch C, Rebellato L: Extremely high association between appearance of HLA antibodies and failure of kidney grafts in a five-year longitudinal study. American journal of transplantation : official journal of the American Society of Transplantation and the American Society of Transplant Surgeons 2007, 7(4): Meseguer CG, Hualde J, Alonso A, Espinosa L, Romo E, Paz E, Fernandez EP: Anti-HLA Antibodies Posttransplantation in Children: Do We Know What It Means? Transplantation proceedings 2009, 41(6): Miettinen J, Perasaari J, Lauronen J, Qvist E, Valta H, Pakarinen M, Merenmies J, Jalanko H: Donor-specific HLA antibodies and graft function in children after renal transplantation. Pediatr Nephrol Miura M, Ogawa Y, Kubota KC, Harada H, Shimoda N, Ono T, Morita K, Watarai Y, Hirano T, Nonomura K: Donor-specific antibody in chronic rejection is associated with glomerulopathy, thickening of peritubular capillary basement membrane, but not C4d deposition. Clinical Transplantation 2007, 21: Mohamed MA, Muth B, Vidyasagar V, Foley D, Fernandez L, Hofmann RM, Mezrich J, Pirsch J, Odorico J, d'alessandro T et al: Post-transplant DSA 20 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
23 monitoring may predict antibody-mediated rejection in sensitized kidney transplant recipients. Clin Transpl 2011: Ozawa M, Terasaki PI, Castro R, Alberu J, Morales-Buenrostro L, Alvarez I, Toledo R, Alvez H, Monteiro M, Teixeira J et al: 14th International HLA and Immunogenetics Workshop Prospective Chronic Rejection Project: a three-year follow-up analysis. Clin Transpl 2007: Panigrahi A, Gupta N, Siddiqui JA, Margoob A, Bhowmik D, Guleria S, Mehra NK: Post transplant development of MICA and anti-hla antibodies is associated with acute rejection episodes and renal allograft loss. Human immunology 2007, 68(5): Piazza A, Poggi E, Ozzella G, Borrelli L, Scornajenghi A, Iaria G, Tisone G, Adorno D: Post-transplant donor-specific antibody production and graft outcome in kidney transplantation: results of sixteen-year monitoring by flow cytometry. Clin Transpl 2006: Rebellato LM, Everly MJ, Haisch CE, Ozawa M, Briley KP, Parker K, Catrou PG, Bolin P, Kendrick WT, Kendrick SA et al: A report of the epidemiology of de novo donor-specific anti-hla antibodies (DSA) in "low-risk" renal transplant recipients. Clin Transpl 2011: Sanchez-Fructuoso AI, Santiago JL, Perez-Flores I, Calvo Romero N, Valero R: De novo anti-hla antibodies in renal allograft recipients: a cross-section study. Transplantation proceedings 2010, 42(8): Terasaki P, Lachmann N, Cai J: Summary of the effect of de novo HLA antibodies on chronic kidney graft failure. Clin Transpl 2006: van den Berg-Loonen EM, Terasaki P, Kohanof S, Christiaans MH: Longitudinal testing of seventy-six renal allograft patients for HLA antibodies: Maastricht experience. Clin Transpl 2006: Varnavidou-Nicolaidou A, Iniotaki-Theodoraki AG, Doxiadis IIN, Georgiou D, Patargias T, Stavropoulos-Giokas C, Kyriakides G: Expansion of humoral donor-specific alloreactivity after renal transplantation correlates with impaired graft outcome. Human immunology 2005, 66(9): [23-45] Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 21
24 Illustration - HTA-flödet Kvalitetsrådet - HTA Blom Johannes, Med dr, överläkare, Kirurgkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Elinder Carl Gustaf, Professor, avdelningschef HSF Gunvén Peter, Docent, överläkare, Inspektionen för vård och omsorg Kunze Thomas, Chefläkare, Region Gotland Nilsson Gunnar, Professor, överläkare, Centrum för Allmänmedicin Nordenström Jörgen, Professor, överläkare, Kirurgkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Nyrén Olof, Professor, Karolinska Institutet Pettersson Agneta, Civ. ingenjör, projektledare, SBU Rosén Måns, Adj. professor, direktör SBU Zethraeus Niklas, Ekon. dr, LIME, Karolinska Institutet Från Metodrådet: Blom May, Lennmarken Claes, Persson Elisabeth. 22 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland
25 Metodrådet Stockholms läns landsting Gotland 23
26
27 Tänk nytt och välj rätt Vill du veta mer, ladda ner rapporter eller nominera en fråga är du välkommen att höra av dig till kansliet eller gå in på vår hemsida. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:
Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU
Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Carl-Gustaf Elinder, professor KI, avdelningschef, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Sthlm
Läs merFrån ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merÄr utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?
Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det? Katarina Bohm, leg ssk, Docent Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Stockholm katarina.bohm@ki.se
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merEkokardiografi 2017:01. Fall 3
Ekokardiografi 2017:01 Fall 3 Fall 3 Man 40 år, hjärttransplanterad 2009 pga. DCM sekundärt till sarcoidos. Inga tecken till rejektion. Kommer till ekolabbet pga. retransplantationsutredning. Fall 3 1
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merMeasuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merAktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 21 juni 2018. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merAdding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs merBarn och läkemedelssäkerhet
Barn och läkemedelssäkerhet ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv Per Nydert Leg. Apotekare Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset LäkemedelsHANTering LäkemedelsFÖRsörjning USA Sverige
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? En databas med syftet att samla och kvalitetsvärdera kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket består av sju databaser,
Läs merIs it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?
r Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? - A pilot study Susan Sarwari and Mohammed Fazil Supervisors: Camilla Ahlgren Department of
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merPubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket.
PubMed lathund 2016-02-04 Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket medbibl@oru.se 1 Skriv in dina söktermer och klicka på För att få se vad som har hänt bakom kulissen, titta på Search details.
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merVad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Läs merP R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Läs merQUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study
Bilaga 4 till rapport Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) som stöd för diagnostik och bedömning av svårighetsgrad av depression en systematisk litteraturöversikt, rapport 276 (2018) 1 (6) Bilaga 4 Granskningsmallar
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merResultat av EASA-audit 2013 & Tillsynsresultat 2013
Resultat av EASA-audit 2013 & Tillsynsresultat 2013 Jerry Köhlström Sektionen för underhållsorganisationer 1 Resultat av EASA-audit 2013 EASA Audit AIR.SE.09.2013 16 20 september 2013 Luftvärdighet (AIR)
Läs merUtvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA
Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA (HTA = Health Technology Assessment) Lennart Jivegård HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utmaning medicinska
Läs merHÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 13612/AC:2016
SVENSK STANDARD SS-EN 13612/AC:2016 Fastställd/Approved: 2016-04-01 Publicerad/Published: 2016-04-12 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 11.100; 11.100.10 In vitro-diagnostik Utvärdering
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa EBM: val mellan minst två alternativ Patientens erfarenheter preferenser EBM Professionens beprövade
Läs merDatorstyrt beslutstödsystem med grafiskt gränssnitt för hemodynamisk optimering
Kort-HTA Datorstyrt beslutstödsystem med grafiskt gränssnitt för hemodynamisk optimering H Sjövall, Y Holmberg, U Wikberg Adania, P Sjögren HTA-centrum, Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska sjukhuset,
Läs merEVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I
UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit
Läs merHTAi konferens i Köln juni 2019
HTAi konferens i Köln 15-16 juni 2019 Stort tack till Svensk biblioteksförening som genom sitt stipendium gjorde det möjligt för oss, Linda och Liz att ta del av konferensen som hölls av HTAi (Health Technology
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket
Läs merSwedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merKvalitetskontroller inom immunhematologi Vad är good enough? Erfarenheter från Sverige
Kvalitetskontroller inom immunhematologi Vad är good enough? Erfarenheter från Sverige Agneta Wikman, överläkare Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Referenser
Läs merDesign av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Läs merFORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Läs merSusanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront
RISK FOR LOW VISUAL ACUITY AFTER 1 AND 2 YEARS OF TREATMENT WITH RANIBIZUMAB OR BEVACIZUMAB FOR PATIENTS WITH NEOVASCULAR AGE-RELATED MACULARDEGENERATION Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merBeslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs merPre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad
Läs merBilaga 2 Granskningsmallar
Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium
Läs merINTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merAntibiotikaförskrivning vid digitala vårdmöten
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 januari 2017. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför
Läs merMetodrådet Stockholms Läns Landsting - Gotland
Metodrådet Stockholms Läns Landsting - Gotland Utlåtande avseende nominerad fråga för HTA 2011-01-31 Thermablate -behandling av rikliga menstruationsblödningar Mats Bergström, överläkare, Kvinnokliniken,
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merBilaga 5. Sökstrategier
Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merLove og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and
Läs merIntroduktion till vetenskaplig metodik. Johan Åberg
Introduktion till vetenskaplig metodik Johan Åberg Innehåll Forskarvärlden Viktiga begrepp Referenshantering Den vetenskapliga rapporten Vetenskaplig diskussion Forskarvärlden Forskare mäts i antal publikationer
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merUse of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
Läs merKlassificering av brister från internaudit
Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,
Läs merMätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral
Mätning av kväveoxid Klinikerns dilemma Beror symtomen på astma? Är patientens astma välkontrollerad? Skall medicineringen justeras? Utandat kväveoxid - eno Korrelerar med graden av eosinofil inflammation
Läs merDen framtida redovisningstillsynen
Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in
Läs merTranslation Changes in Swedish EBSCOhost Interface
Translation Changes in Swedish EBSCOhost Interface Benjamin Runggaldier Regional Sales Manager Sweden 2 Suggested Translation Changes All the suggested changes have been reviewed by the language team Some
Läs merTrombos under graviditetmortalitet
Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merTransplanta)onsimmunologi för barnnefrologer (och för Transplanta)onskirurger)
Transplanta)onsimmunologi för barnnefrologer (och för Transplanta)onskirurger) CG Groth, 1994 Lars Wennberg (och Dan Hauzenberger) Kompa)bilitet? AB0 An)kroppar mot donatorns blodgrupp Autoan)kroppar (bildas
Läs merNär pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens
Läs merInformationssökning och informationshantering
Informationssökning och informationshantering Biomedicinska biblioteket VT 2019 Idag Förmiddag Introduktion & diskussion (samt kaffe) Genomgång verktyg och resurser E-biblioteket + UB Introduktion sökord
Läs merÄldre Personer i Riskzon Livslots
Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015 Fastställd/Approved: 2015-07-23 Publicerad/Published: 2016-05-24 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.70 Geografisk information Modell
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merRegionalanestesi för bröstcancerkirurgi: Ska vi införa det?
Regionalanestesi för bröstcancerkirurgi: Ska vi införa det? Vetenskaplig ST projekt Adrien Talbot PMI Karolinska Universitetssjukhus Handledare: Andreas Wiklund 2016 Bakgrund Bröstcancer: Regionalanestesi:
Läs merFamiljeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merPharmacovigilance lagstiftning - PSUR
Pharmacovigilance lagstiftning - PSUR Karl Mikael Kälkner Tf enhetschef ES1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/84/EU av den 15 december om ändring, när det gäller säkerhetsövervakning av läkemedel,
Läs merSomatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys
Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder
Läs merPatientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin
Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin evalill.nilsson@liu.se Användningen av patientrapporterade mått inom vården
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merDistrict Application for Partnership
ESC Region Texas Regional Collaboratives in Math and Science District Application for Partnership 2013-2014 Applying for (check all that apply) Math Science District Name: District Contacts Name E-mail
Läs merScreening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs mer