Tjejjourerna en växande kraft. Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009:2

Transkript

1 Tjejjourerna en växande kraft Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009:2

2

3 Förord Sedan 2006 har Ungdomsstyrelsen haft två regeringsuppdrag att stödja tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld. Denna rapport är en redovisning av det andra uppdraget. Tjej- och kvinnojourer runt om i landet gör varje dag ett i många fall oavlönat socialt arbete för att bistå unga och vuxna kvinnor som drabbas av våld i hemmet eller ute i samhället. Genom uppdragen har Ungdomsstyrelsen i samarbete med ett antal olika aktörer kompetensutvecklat dem som arbetar ideellt inom tjejjoursrörelsen. Utbildningarna har fyllt ett behov hos de jourer som har saknat kunskap och erfarenhet av att möta flickor och unga kvinnor som lever med hedersrelaterat förtryck. Inom de båda uppdragen har Ungdomsstyrelsen totalt arrangerat 12 utbildningar, fyra inom ramen för det första och åtta inom ramen för det andra uppdraget. Utbildningarna har gett deltagarna fördjupad kunskap om våld och förtyck i hederns namn och konkreta tips på hur tjejjourer kan hjälpa unga i kris. Tjejjourerna har också fått tips på metoder som kan användas i förebyggande arbete i skolan eller i andra verksamheter för unga. Återkommande utbildningstillfällen har dessutom varit ett forum för erfarenhetsutbyte mellan aktiva som tidigare sällan eller aldrig har träffats, något som skapat nya samarbeten. För att tjejjourerna ska kunna stödja flickor och unga kvinnor, måste det också finnas kunskap hos unga i Sverige om vad tjejjourer gör och vad de kan hjälpa till med. Därför har Ungdomsstyrelsen bistått tjejjourerna med att nå ut med vad de gör, både nationellt och lokalt. Med hjälp av nio olika tjejjourers engagemang utvecklades en virtuell och nationell tjejjour inom nätmötesplatsen Lunarstorm. Den virtuella jouren, Tjejjouren på Lunarstorm, drevs från februari 2007 till och med januari Vår förhoppning är att denna rapport kan tjäna som kunskapsunderlag för beslut om framtida satsningar som rör det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Per Nilsson generaldirektör

4 Innehåll Tjejjourerna en växande kraft 4 Sammanfattning 4 Slutsatser 4 Ungdomsstyrelsens uppdrag 5 Brott i nära relationer samhällets ansvar 6 Lag mot barnaga 6 Hedersrelaterat förtryck och våld 6 Tjejjourernas organisering 9 Tjejjourernas önskemål 10 Beskrivning av aktiviteter 11 Nationella utbildningar 11 Utbildningar 11 Ungdomsstyrelsens rikskonferens 14 Lokala samarbetsseminarier 15 Internationella seminarier 17 Utveckling av mötesplats på internet 18 Diskussion om uppdraget 23 Utbildningarna 23 Tjejjouren på Lunarstorm 24 Lokala samverkansseminarier 25 Nationell samverkan 26 Uppmärksammade av andra myndigheter 26 Ökad kunskap om hedersrelaterat våld 26 Ungdomsstyrelsens samarbete 27 Försök till förebyggande arbete 28 Förslag på åtgärder 30 Referenslista 31 Bilagor 32 Bilaga 1 Utvärdering 32 Bilaga 2 Rättigheter för alla? 32 Bilaga 3 Sex och sånt 32 Bilaga 4 Ekonomisk redovisning 32

5 Tjejjourerna en växande kraft Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Sammanfattning Sedan 2006 har Ungdomsstyrelsen haft två regeringsuppdrag som handlar om att stödja och utveckla tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld. Det första uppdraget finns beskrivet i rapporten Ideellt arbete med socialt ansvar stöd till tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld (Ungdomsstyrelsen 2007). Det andra uppdraget som pågått under 2007 och 2008 beskrivs i denna rapport. Ungdomsstyrelsen har inom ramen för uppdraget genomfört åtta olika utbildningar, två internationella seminarier, ett studiebesök och två lokala samverkansseminarier. Vi har också anlitat representanter för tjejjourer som föreläsare på vår rikskonferens och på andra seminarier. Inom ramen för uppdraget har Ungdomsstyrelsen skapat en virtuell tjejjour på Lunarstorm som nio olika jourer arbetat aktivt med sedan februari Myndigheten har också stött tjejjourernas nationella samarbete och deras strävan att lägga grunden till en ny tjejjoursportal, www tjejjouren.se. Slutsatser Den största vinsten med de uppdrag som Ungdomsstyrelsen har haft och som rör tjejjourerna är att de lokala tjejjourerna har samverkat nationellt. Här kan satsningen sannolikt komma att leda till störst långsiktig verkan. En annan vinst är att hedersrelaterat förtryck och våld kommit upp på tjejjourernas agenda. En tredje vinst är att tjejjourerna har uppmärksammats av andra myndigheter för sitt arbete under perioden som Ungdomsstyrelsen har haft uppdragen, till exempel i okejsex.nu-kampanjen hösten Dessutom ser vi att: utbildningarna har fått bra betyg av tjejjourerna många personer kunde delta eftersom utbildningarna var gratis satsningen har bidragit till ökad samverkan mellan Roks och SKR:s tjejjourer tjejjouren på Lunarstorm har hjälpt många tjejer med olika frågor om livet tjejjourerna har mött nya målgrupper som har nya frågor Vi kan också konstatera att: tjejjouren på Lunarstorm sannolikt inte har nått ut till tjejer som lever med en hedersproblematik i den omfattning som vi önskade Ungdomsstyrelsen överskattade tjejjourernas lokala förankring en etablerad och accepterad definition för hedersrelaterat förtryck och våld saknas något som hindrar metodutveckling. 4

6 Ungdomsstyrelsens uppdrag Myndigheter som skola, socialtjänst och polis är självklara aktörer i arbetet med att förebygga brott mot barn och unga inom familjen och att hjälpa dem som utsätts för brott. De som uppmärksammade frågan om hedersrelaterat våld i slutet av 1990-talet var dock inte myndigheterna utan ideella organisationer kvinnojourer och kvinnoföreningar. Det var dock först efter det uppmärksammade mordet på Fadime Sahindahl den 21 januari 2002 som regeringen satsade medel för att utveckla stödet till de flickor och unga kvinnor som drabbas av förtryck och våld i hederns namn. Mellan 2003 och 2006 satsade regeringen 180 miljoner kronor på att utveckla kunskap och metoder för att förebygga och stödja offer för hedersrelaterat förtryck och våld. Myndigheter som Skolverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och länsstyrelserna fick därför särskilda uppdrag. Under 2007 lanserade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (regeringens skrivelse 2007/08:39). Handlingsplanen innehåller insatser för 800 miljoner kronor. Regeringens satsningar är bakgrunden till att Ungdomsstyrelsen har fått två regeringsuppdrag att kompetensutveckla tjejjoursrörelsen i hedersrelaterat våld samt utveckla deras kontakter med målgruppen ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld. Eftersom hedersrelaterat våld och förtryck så tydligt drabbar flickor och unga kvinnor såg regeringen tjejjoursrörelsen som en möjlig aktör att hjälpa dessa tjejer. Bland tjejjourerna var det dock ett fåtal jourer som hade erfarenhet av att möta tjejer utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Brist på erfarenhet i kombination med brist på kunskap om hedersproblematik, gjorde att tjejjourerna behövde utbildning. Ungdomsstyrelsen första uppdrag: Uppdrag till Ungdomsstyrelsen om insatser mot s.k. hedersrelaterat våld (Ju2006/3185/IM) och de aktiviteter som myndigheten genomförde inom ramen för det uppdraget finns redovisade i rapporten Ideellt arbete med socialt ansvar stöd till tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld (Ungdomsstyrelsen 2007) samt i Slutrapport och ekonomisk redovisning av regeringsuppdraget att stödja tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld (Ungdomsstyrelsen 2006). Uppdraget pågick mellan mars och december Den 29 mars 2007 fick Ungdomsstyrelsen ett förnyat uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet att genomföra insatser för kompetensutveckling av tjejjourernas medarbetare genom nationella utbildningar om hedersrelaterat våld, att arrangera lokala samarbetsseminarier och att ge stöd till en mötesplats på internet där unga kan få information och svar på frågor om hedersrelaterat våld och förtryck (IJ2007/622/IM). Ungdomsstyrelsen har tidigare lämnat en delrapport om detta uppdrag den 31 mars Denna rapport är en slutrapport och innehåller en beskrivning av vad myndigheten har genomfört inom uppdraget samt en analys av insatserna. 5

7 Brott i nära relationer samhällets ansvar Enligt proposition 2004/05:2 Makt att bestämma rätt till välfärd räknas alla personer mellan 13 och 25 år som ungdomar. Det är cirka 1,5 miljoner människor i befolkningen. Regeringens ungdomspolitik har två mål: alla unga har rätt till välfärd och alla unga har rätt till inflytande. Därför är det djupt tragiskt när unga människor drabbas av brott som kränker deras rättigheter. Brott i nära relationer sexuella övergrepp, våld eller hot om våld inom familjen tillhör det mest kränkande någon kan utsättas för. Familjen som ska stå för trygghet och kärlek kan samtidigt utsätta barn och unga människor för systematiskt våld eller hot om våld det finns inget som bryter ner en människa mer. För barn upp till 17 år är det vanligtvis en bekant till offret som utför misshandeln, alltså föräldrar, släktingar, vänner, klasskamrater och så vidare. Under 2008 anmäldes fall av misshandel, inklusive grov misshandel till polisen som gällde barn i åldern 7 17 år. Av dem gällde anmälningar misshandel av flickor i åldern 7 17 år och anmälningar av misshandel av pojkar i åldern 7 17 år där förövaren var bekant med offret ( ). Brottsförebyggande rådets statistik över anmälningar av misshandel visar dels att pojkar och män är mer utsatta för våld än flickor och kvinnor, dels att mönstret för var våldet inträffar förändras över tid. Kvinnor över 18 år drabbas framförallt av våld från någon de känner, medan män över 18 år i högre grad löper risk att misshandlas utomhus och av någon de tidigare är obekant med, i de flesta fall en annan man. Det är också män som framförallt misshandlar kvinnor över 18 år inomhus. Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar från 2006 visar att procent av flickorna i årskurs 2 i gymnasiet och 25 procent av pojkarna hade utsatts för kränkande behandling, hot, våld, hot om att kastas ut hemifrån med mera av föräldrar eller närstående. Cirka unga hade varit utsatta för detta vid flera tillfällen (Socialstyrelsen 2007). Lag mot barnaga Våld är ett av de mest framgångsrika sätten att få människor vuxna, barn och ungdomar att lyda förövaren. Samhället ska stödja unga att leva ett självständigt liv, men sannolikt är det så att det är lättare att leva självständigt för den som har goda relationer till sin familj eller någon/några i dess ställe. För unga människor, som blir omhändertagna av samhället för att deras föräldrar förtrycker, hotar och misshandlar dem, saknas det medvetna satsningar på att kompensera dem för brist på goda nära relationer och en familj de kanske aldrig mer kan ha en bra kontakt med. Systematiskt och återkommande våld inom familjen kan bero på missbruk, psykisk sjukdom, seder och traditioner. Våld är en del av mänskligt beteende och därför går det att förändra. Barnaga, som förbjöds i Sverige 1979, var tidigare en kulturellt accepterad företeelse i fostran av barn i Sverige. Trots lagen misshandlar föräldrar sina barn. Få fall leder till åtal. Att det är så svårt att fälla föräldrar beror på att barn lever i beroendeställning till dem och det är en komplicerad process att få dem att vittna om brott som föräldrarna har begått. Det är idag 21 länder i världen som har en lagstiftning mot barnaga det betyder att det är fler än 170 länder som inte har en sådan lag. Hedersrelaterat förtryck och våld Det våld vi idag kallar hedersrelaterat våld och förtryck är ett systematiskt sätt att använda förtryck, hot och våld för att få flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män, vuxna kvinnor och vuxna män att följa en särskild uppsättning normer. Mycket har skrivits och debatterats om definitioner och avgränsningar av begreppet heder i relation till andra begrepp och beskrivningar av våld. Det finns dock ännu ingen vedertagen och accepterad definition av hedersrelaterat våld, varken nationellt eller internationellt. Några länsstyrelser i Sverige använder följande definition i sina skrifter: 6

8 Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer. (Länsstyrelsen Södermanlands län 2005) Det saknas grundläggande kunskap om vad det innebär för ett barn eller en ungdom att leva med hedersnormer och icke jämställda villkor i relation till majoritetssamhällets normer kring jämställdhet och lika villkor för flickor och pojkar. Föräldrar har dessutom också rätten att bestämma över barnens uppfostran något som gör det svårt för till exempel skolor att ingripa för att ett barn ska få tillgång till undervisning som föräldrarna förbjuder dem att delta i. För flickornas del kan hedersnormer innebära restriktioner att umgås med pojkar, förbud mot att ha en pojkvän, förbud mot sex före äktenskapet, förbud mot homosexualitet, att inte få delta i simundervisning, gymnastik eller i undervisning om sex och samlevnad samt att inte få delta i fritidsaktiviteter. För pojkarnas del kan det utöver att de måste följa en heterosexuell norm, också innebära att de ska ta ansvar för och kontrollera sina systrars beteende. De kan också bli de som måste utföra olika straff om systrar skulle bryta mot normerna. Både flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män, har lite inflytande över vem de ska gifta sig med. Tvångsäktenskap och barnäktenskap förekommer. Som en del i kontrollen av kvinnans kropp och sexualitet kan flickor och unga kvinnor också bli könsstympade. Det är framförallt när barn och unga människor bryter mot hederns normstruktur som föräldrar, syskon och släktingar utövar våld. Dels för att straffa dem, dels för att få dem att lyda reglerna. Vilka konsekvenser på kort och lång sikt får våld som utövas av föräldrar, som också är de som ska älska och skydda sina barn? Inom forskningen kring våld i nära relationer, som beskriver kvinnor som fortsätter att leva med män som utövar våld mot dem, har man myntat begreppet normaliseringsprocess vilket betyder att våld och hot blir normalt för den som är utsatt. Barn som växer upp med våld, unga människor som blir hotade och slagna av sina föräldrar för dem är situationen med stor sannolikhet likartad. Utan hjälp utvecklar de egna sätt att hantera situationen, de kan också lära sig att stänga av känslor, utveckla panikångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), destruktivt beteende, drogmissbruk, psykisk sjukdom med mera (Herman Lewis 2007). Studier som till exempel Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext (FOU Nordväst 2008) visar dessutom att myndigheter kan stå handfallna inför barns och ungas problematiska livsvillkor när de lever med återkommande våld och hot i sina familjer. Föräldrar som utövar våld för att barnen och ungdomarna ska leva enligt hedersnormer eller för att de har brutit mot dem, skiljer sig markant från de föräldrar som socialtjänsten vanligtvis möter. I studien framkommer det bland annat att de flickor mellan 13 och 18 år som är utsatta för hedersrelaterat förtryck är hårt drabbade i relation till de flickor som utreds av socialtjänsten på grund av andra brister i hemförhållandena. De har till exempel alla blivit utsatta för upprepad psykisk och/eller fysisk misshandel. Några har hotats med bortgifte mot sin vilja. När familjen har haft kontakt med sin dotter under utredningen har de direkt eller indirekt utövat påtryckningar i form av dödshot, hot om våld eller uteslutning. Under utredningarnas gång tar majoriteten av flickorna helt eller delvis tillbaka uppgifterna om att de har utsatts för våld från familjen. 7

9 Det är sannolikt så att flickor och unga kvinnor, pojkar och unga män i många fall drar sig för att anmäla sina föräldrar. De är i beroendeställning till dem och vet dessutom vad som har hänt andra flickor som brutit mot hedersnormer. Att det inte är självklart att de vänder sig till myndigheter för att söka hjälp visar Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar en undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma (Socialstyrelsen 2007). I tillägg till detta saknas det systematisk metodutveckling av verksamheter som ska stödja de barn och ungdomar som samhället tar hand om, till exempel av skyddat boende, familjehem och hem för vård och boende detta gäller inte enbart unga människor som utsatts för hedersrelaterat våld, utan det är ett generellt problem (Socialstyrelsen 2006). Fortfarande är mycket arbete som utförs projektstyrt och kortsiktigt. Ideella organisationer bär ett tungt ansvar, de verkliga kostnaderna för omhändertagande av flickor (och även pojkar) utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld, är dolda i mycket ideellt arbete. Bristen på en accepterad definition av hedersrelaterat våld och brist på barn- och ungdomsperspektiv i olika insatser har sannolikt bromsat metodutvecklingen för att stödja offer för våld. Utbildningar som har genomförts har framförallt handlat om att förklara begreppet heder. På grund av brist på samstämmighet kring vad det är för problem som samhället ska förebygga är det också problematiskt att utbilda i vad samhället ska göra för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld och hur vi ska hjälpa de barn och unga som utsätts. Under tiden far många av dem mycket illa. 8

10 Tjejjourernas organisering Att lyfta fram kvinnors erfarenheter av mäns våld i den privata sfären har en ganska kort historik i Sverige och i övriga länder i Europa. Det är i år 31 år sedan de första kvinnojourerna i Sverige startade 1978: Alla kvinnors hus i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg. Våld och våldtäkt inom en partnerrelation är fortfarande ett tabubelagt ämne, få kvinnor och män träder fram och berättar om erfarenheter av att vara offer eller förövare. Under 2008 polisanmäldes fall av misshandel av kvinnor över 18 år varav var fall då offret var bekant med förövaren, fall inträffade utomhus och fall inträffade inomhus ( ). I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor varje år av en man som de hade eller hade haft en nära relation till, alltså av en make, sambo, fästman eller pojkvän. Svartsjuka och problem i samband med separationer är det vanligaste motivet till att män dödar kvinnor. Sjuttio procent av offren och två tredjedelar av gärningsmännen är födda i Sverige. Även om det dödliga våldet mot kvinnor har minskat med mellan 20 och 30 procent sedan 1970-talet är mäns våld mot kvinnor ett allvarligt samhällsproblem som genererar stort personligt lidande med dolda kostnader för våldets konsekvenser i form av till exempel sjukskrivningar, vårdkostnader och ideellt arbete (Brottsförebyggande rådet 2007). Idag finns det cirka 160 kvinnojourer i Sverige. De är ideella verksamheter som drivs genom statligt och kommunalt stöd. En del kvinnojourer har kontor, anställd personal och telefontider dygnet runt. Andra arbetar helt ideellt och har bara telefonjour några timmar i veckan. Kvinnojourerna i Sverige var under många år en gemensam organisation Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). År 1996 lämnade 16 jourer Roks och bildade Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR). Den första tjejjouren startade i Stockholm 1996 och det finns idag cirka 50 tjejjourer runt om i landet. Tjejjourerna är organiserade inom de två riksorganisationerna och har ett utpräglat ungdoms-, och tjejperspektiv då de uppmärksammar flickors och unga kvinnors situation i sitt arbete. Tjejjoursrörelsen bygger precis som kvinnojoursrörelsen framförallt på ideellt arbete. Majoriteten av dem som organiserar sig är unga kvinnor och syftet är att förhindra våld mot kvinnor genom att arbeta för att förändra villkoren för flickor och kvinnor i samhället samt att stärka unga tjejers självkänsla. Arbetet i jouren bedrivs ofta vid sidan om studier och arbete. Få tjejjourer har medel till att anställa någon som arbetar i jouren på daglig basis. Båda riksorganisationerna bistår kvinno- och tjejjourer med utbildningar och kompetensutveckling, men ansvaret ligger också på den enskilda jouren. Att utbilda nya volontärer är till exempel delegerat till respektive jour. Utbildningen ger nybörjare grundläggande kunskaper för att kunna arbeta inom jouren och stödja de flickor och unga kvinnor som hör av sig. Utöver detta erbjuds de alltså kompetensutveckling av riksförbunden i frågor de själv önskar fokusera på. Flera tjejjourer arbetar utåtriktat med opinionsarbete och information, till exempel på musikfestivaler, i skolor och på fritidsgårdar. De har tjejgruppsverksamhet, anordnar föreläsningar med mera. Utöver detta arbetar de också med att stödja tjejer som hör av sig till jouren. Tjejjourerna använder sig mycket av de kontaktmöjligheter som internet ger. De har märkt att det är lättare för unga tjejer att höra av sig anonymt via mejl eller chatt än att ringa och har anpassat sig efter det. Flera jourer erbjuder msn-chatt och uppmuntrar tjejer att ta kontakt via e-post. De som är engagerade i en tjejjour har tystnadsplikt. Majoriteten av tjejjourerna är inte egna föreningar utan tillhör en kvinnojour. Kvinnojouren är den organisation som ofta står för kontinuiteten i arbetet eftersom tjejjouren är något många engagerar sig i ideellt under en kort period vid sidan av studier och arbete. Ingen tjejjour har eget skyddat boende, utan det är alltid kvinnojouren som står för detta. I de fall där kvinnojouren har skyddslägenheter och det också finns en tjejjour kan de arbeta som volontärer i ett skyddat boende, men det är inte så vanligt. 9

11 Tjejjourernas önskemål När Ungdomsstyrelsen fick det första uppdraget våren 2006 bjöd vi in Sveriges tjejjourer till ett möte där vi diskuterade vilka behov de hade och vad de ville att myndigheten skulle satsa på inom ramen för uppdraget. De önskade kostnadsfria utbildningar om hedersrelaterat våld, erfarenhetsutbyte, kampanj på internet, internationellt utbyte och möte med andra ungdomsorganisationer. Hösten 2007 arrangerade Ungdomsstyrelsen ett nytt möte för tjejjourer där deltagarna hade möjlighet att komma med nya önskemål. De önskade fortsatta utbildningar om heder, teoretiska diskussioner, hands-on-utbildningar, mer sexualitet och hbt-frågor, ökad samverkan mellan jourer, gemensam webbplats, system för att dela med sig av goda exempel med mera. Så långt det är möjligt har Ungdomsstyrelsen försökt följa de önskemål tjejjourerna har haft. Här följer en uppräkning av de aktiviteter Ungdomsstyrelsen har genomfört inom uppdraget under 2007 och

12 Beskrivning av aktiviteter Nationella utbildningar Ungdomsstyrelsen har genomfört sammanlagt åtta utbildningar under 2007 och Utbildningarna har varit kostnadsfria för tjejjourerna att delta i. De har framförallt förlagts till lördag-söndag för att så många som möjligt ska kunna delta. De har varit populära och fullsatta och har fått mycket höga betyg av deltagarna. Ungdomsstyrelsen har inom ramen för uppdraget stått för utbildningslokal, resor, kost och logi, något som har varit en förutsättning för att tjejjourerna skulle kunna delta. Tjejjourerna saknar ofta egen budget för att delta i externa utbildningar utanför Roks och SKR:s regi och de har sällan möjligheten att kompetensutveckla fler än två personer per jour och utbildning. I de utbildningar som genomförts har Ungdomsstyrelsen samarbetat med andra myndigheter och med ideella organisationer. Det har varit en medveten strategi för att få kvalitet i de utbildningar som erbjudits deltagarna. Men det har också varit viktigt att undvika parallella spår, då andra myndigheter har liknande uppdrag och ideella organisationer har mycket kunskap och erfarenhet. Samarbetet med andra aktörer har inneburit att tjejjoursrörelsen erbjudits erfarna föreläsare inom ämnet hedersrelaterat våld, mänskliga rättigheter, genus-, sexualitet och hbt-frågor. Deltagarna har också fått ta del av metoder och fått litteratur. Utbildningarna har erbjudits landets samtliga tjejjourer som finns i Roks och SKR:s medlemsregister. De har marknadsförts på Ungdomsstyrelsens webbplats, på Roks och SKR:s webbplatser, på Kvinnofridsportalen och på Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationers webbplats. Ungdomsstyrelsen har också lyft fram tjejjourerna som aktör, dels fick några tjejjourer ansvaret att arrangera en egen utbildning för tjejjourer, dels har aktiva inom tjejjoursrörelsen föreläst på konferenser i Ungdomsstyrelsens regi under 2007 och Utbildningar 31 mars-1 april 2007 Metodutbildning mänskliga rättigheter, jämställdhet och empowerment Metodutbildningen mänskliga rättigheter, jämställdhet och empowerment var en utbildning för aktiva inom tjejjourer och ungdomsorganisationer som hade erfarenhet av att jobba med jämställdhet, ha föredrag i skolan, leda tjej- och killgrupper eller ville utveckla ett sådant arbete. Utgångspunkten för utbildningen var de mänskliga rättigheterna och hur de kunde användas för att arbeta med attityd- och värderingsövningar bland barn och unga och särskilt i skolan där eleverna har olika bakgrund och livsvillkor. Under utbildningen fick deltagarna lära sig nya metoder och hur man leder och följer upp övningar. Utbildningen var också ett forum för erfarenhetsutbyte mellan tjejjourer och ungdomsorganisationer och för att skapa ett framtida samarbete samt dialog kring hur man bedriver ett bra utåtriktat arbete med unga. Utbildningen arrangerades i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland och Stiftelsen Kvinnoforum. Deltagarna fick böckerna Genvägar till jämställdhet metoder och strategier inom ungas fritid och föreningsliv (Ungdomsstyrelsen 2003) och Hedervärt att arbeta med ungdomar om heder (Kvinnoforum 2006). Deltagare: 45 personer från 16 tjejjourer och 10 ungdomsorganisationer. 11

13 17-18 november 2007 Rättigheter för alla? En utbildning för tjejjourer om heder, mångkultur och mänskliga rättigheter I samarbete med organisationen Alma Europa arrangerade Ungdomsstyrelsen en utbildning om hedersrelaterat våld, mångkultur och mänskliga rättigheter i Stockholm den november Denna utbildning hade en teoretisk infallsvinkel. Utbildningen tog upp följande: Är Sverige en demokrati? Har alla svenskar samma rättighetskatalog? Mänskliga rättigheter ur ett humanistiskt perspektiv. Heder en socioekonomisk förklaring. Debatten på europeisk nivå en jämförelse mellan Sverige, England och Frankrike. Olika förklaringsmodeller om heder i Sverige kulturrelativister och kulturreduktionister. Syftet med utbildningen var att ge tjejjourer en teoretisk ingång i arbetet med mänskliga rättigheter och hedersrelaterat våld och förtryck. Den innehöll också en workshop som utgick från tjejjourernas egna erfarenheter och vad de ville utveckla i framtiden. Alla som gick utbildningen fick spelet Tjejkompass som United Sisters har tagit fram i samarbete med Alga samt romanen Kiffe kiffe i morgon av Faïza Guène (Nordstedts 2006). Utbildningen dokumenterades av Linnéa Falk (bilaga 2). Deltagare: 41 personer från 20 tjejjourer. 2-3 februari 2008 Att läsa mellan raderna I februari 2007 startade en virtuell tjejjour på Lunarstorm med stöd av Ungdomsstyrelsen och en redaktion av sex jourer i Sverige: Tjejjouren Somaya, Tjejjouren Slussen, Tjejjouren i Karlstad, Tjejjouren Miranda, Tjejzonen och Tjejjouren i Luleå. Fram till den lades ned i 31 januari 2009 har tusentals tjejer hört av sig och skrivit om sådant som har hänt, som sexuella övergrepp, incest, våld, mobbning, självskadebeteende, anorexi och bulimi, depression, panikångest och mycket annat. Många tjejer har frågat tjejjourerna om råd: hur de ska göra med föräldrar som bråkar, när de har problem med kompisar, om kärleken, om hur man vet att man vill ha sex med någon med mera. Den 2-3 februari 2008 arrangerade Tjejjouren Slussen, Tjejjouren Miranda och Tjejjouren i Luleå en workshop för tjejjourer i samarbete med Ungdomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Östergötland. Den byggde på tjejjourernas erfarenheter från arbetet med att svara på e-post på tjejjouren på Lunarstorm och inom kampanjen Okejsex.nu och vad som är viktigt att tänka på när man svarar på e-post från en person som söker hjälp. Juno Blom från Länsstyrelsen i Östergötland höll ett föredrag på temat: Vad är heder? en presentation av hedersproblematiken. Deltagarna fick romanen Kartor för vilsna älskande av Nadeem Aslam (2006) och Om våld i hederns namn om våld i hederns namn och skyldigheten att se och hjälpa utsatta flickor och kvinnor (Länsstyrelsen i Östergötland 2007). Deltagare: 35 personer från 14 tjejjourer. 12

14 25-27 april och september 2008 Alla olika alla lika två metodutbildningar I samarbete med Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) och kampanjen Alla olika - alla lika arrangerade Ungdomsstyrelsen två utbildningar för tjejjourer och ungdomsorganisationer där deltagarna fick lära sig metoder i hur man arbetar med mänskliga rättigheter och mot diskriminering och förtryck med hjälp av normkritiska metoder. Utbildningarna byggde på metodmaterialet O/LIKA som LSU har tagit fram inom kampanjen. Alla deltagare fick ett exemplar av boken O/LIKA ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering (LSU, 2008). Deltagare: Utbildningen i april samlade 43 personer från 9 tjejjourer och 14 ungdomsorganisationer. Utbildningen i september samlade 50 deltagare från 6 tjejjourer och 12 ungdomsorganisationer. Totalt 93 deltagare. 17 juni i Stockholm och 26 augusti 2008 Seminarium för tjejjourer och socialtjänst Länsstyrelsen i Östergötland, Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, FOU Nordväst och Ungdomsstyrelsen arrangerade två endagsseminarier som byggde på aktuell forskning: Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext en studie av omhändertagna flickor (FOU Nordväst 2008). Rapporten innehåller en granskning av ärenden inom socialtjänsten i Stockholms och Västra Götalands län som rör unga under 18 år som blivit föremål för utredning enligt Lagen om vård av unga (LVU). Seminariet riktade sig till socialtjänsten och till tjejjourer verksamma inom Stockholms och Västra Götalands län och innehöll föreläsningar samt presentation och erfarenheter av verksamheter: Kvinnors nätverk Linnamottagningen Socialtjänsten Spånga-Tensta Gryning Skyddat boende Länsstyrelsen i Stockholm (17 juni) Länsstyrelsen Västra Götaland (26 aug). Deltagare: I Stockholm deltog 52 personer. I Göteborg deltog 34 personer. Sammanlagt deltog totalt 86 personer i de båda seminarierna. Majoriteten av deltagarna kom från socialtjänsten. I Stockholm deltog representanter för sju tjejjourer, i Göteborg var representanter från fyra tjejjourer närvarande. Seminarierna låg på veckodagar och på dagtid vilket gjorde det svårt för tjejjourer att delta oktober 2008 Sex och sånt om sex i allmänhet och extra utsatthet i synnerhet Utbildning för tjejjourer om hedersnormer, sex- och samlevnad, hbt-perspektiv, transpersoner, sexuellt våld och utsatthet. Utbildningens syfte var att ge de som arbetar på tjejjourer, fördjupad kunskap i frågor om sexualitet och utsatthet. Dagarna arrangerades i samverkan med Sandra Dahlén, författare och konsult i frågor som rör sexualitet och genus. Utbildningen innehöll följande föredrag: Perspektiv på sexualitet Sandra Dahlén Utsatt för sexuellt våld och vägen vidare Josefin Grände Homo- och bitjejers situation Carin Holmberg Att möta unga transtjejer Maria Alhlsdotter Familj, utsatthet och rasism Paulina de los Reyes Unga tjejer, våld och funktionsnedsättning Kerstin Kristensen Deltagarna fick boken Okejsex.nu var går gränsen? (Länsstyrelsen i Stockholm 2008). Utbildningen dokumenterades av Anette Persson, Ungdomsstyrelsen (bilaga 3). Deltagare: 47 personer från 21 tjejjourer. 13

15 15 16 november 2008 Tjejjoursmöte Riksorganisationerna Roks och SKR stod tillsammans med Ungdomsstyrelsen som värdar för ett unikt tjejjoursmöte om ett gemensamt samarbetsprojekt. Under mötet presenterade också Stjärnjouren sin metodbok för tjejjourer: Mötas och stärkas strategier och metoder för utåtriktat tjejjoursarbete. Alla jourer i Sverige har fått ett exemplar av boken. Under mötet fattade deltagarna ett beslut om att satsa på en gemensam tjejjoursportal för Roks och SKR:s tjejjourer. Samarbetet innebär att det skapas en gemensam mötesplats på internet för såväl jourtjejer som allmänheten. Syftet med samarbetet är att tjejjourerna vill samla sina resurser för att nå ut till flera unga tjejer om vad en tjejjour är och arbetar för. Deltagare: 42 personer från 21 tjejjourer. Ungdomsstyrelsens rikskonferens Rikskonferensen är Ungdomsstyrelsens årliga konferens för ungdomspolitiska frågor. Den samlar framförallt de yrkeskategorier som arbetar med ungdomar, till exempel fritidsledare och ungdomssamordnare samt olika organisationer och politiker. Konferensen äger rum i Stockholm i november eller december varje år. Då utnämner myndigheten också årets ungdomskommun. Rikskonferensen 2007 År 2007 hade konferensen ungas hälsa och utsatthet som tema. Vi arrangerade fyra seminarier om hedersrelaterat våld, våld i nära relationer och förebyggande arbete. Seminarierna samlade sammanlagt 300 deltagare av totalt 815 deltagare på konferensen som helhet och den utvärdering som Ungdomsstyrelsen gjorde av konferensen visade att seminarierna var väldigt uppskattade. De enskilda seminarierna fick väldigt goda betyg av deltagarna. Det stora antalet anmälda till de fyra seminarierna visar också att frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer är aktuella och att det finns ett behov av att skaffa sig mer kunskap, till exempel bland fritidsledare och kommunala tjänstemän. Seminarierna: Förtryck i hederns namn Temat för seminariet (seminariet hölls två gånger samma dag) var hur man kan stödja unga som kränks och i värsta fall utsätts för våld. Vem ska göra det och hur ska stödet se ut? Seminarierna hölls av Juno Blom, Länsstyrelsen Östergötland och Azam Qarai, Kvinnors nätverk och Linnamottagningen Stockholm. Deltagare: 126 personer. Våld i kärlekens namn Seminariet handlade om samhällets ansvar att skydda utsatta. Våld i ungas parförhållanden och inom familjen är inte ett privat problem. Margot Olsson, Kvinnofridsprogrammet och Anna Gustafsson, Malmöpolisens familjevåldsrotel föreläste om sitt arbete. Deltagare: 94 personer. Så jobbar vi förebyggande Seminariet handlade om hur de ideella organisationerna Sharaf Hjältar och tjejjourerna arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck. Arhe Hamednaca, verksamhetsansvarig på Elektra/Sharaf Hjältar samt Malin Lönnberg och Maria Lööf från Tjejjouren på Lunarstorm höll i seminariet. Deltagare: 80 personer. 14

16 Rikskonferensen 2008 Konferensen 2008 hade Vägen till innanförskap som tema och 870 personer deltog. Fokus låg på förebyggande arbete och olika insatser för att stödja unga och arbeta för deras rättigheter. Inom ramen för ett annat av Ungdomsstyrelsens uppdrag: Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att genomföra utbildningar om insatser som förebygger mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (IJ2007/2250/UNG) genomfördes tre olika seminarier. Seminarierna: Fadime dog för att hon var kvinna? Mikael Kurkiala Let s talk about sex Sandra Dahlén Dialog det enda som funkar Rinkeby Folkets hus, Café Respekt, Kista folkhögskola ABF Skärholmen med flera. Mångfaldstermometern Inom ramen för tjejjoursuppdraget arrangerades fyra seminarier utifrån att arbeta förebyggande med unga människor om mänskliga rättigheter utifrån normkritiska metoder. Seminarierna hette Mångfaldstermometern och genomfördes av LSU utifrån metodmaterialet O/LIKA. De var en förkortad version av den utbildning som LSU höll för tjejjourer och ungdomsorganisationer den april och september Utvärderingen för 2008 års rikskonferens visade att de var mycket uppskattade. Mångfaldstermometern hamnade i topp tio över de mest uppskattade seminarierna. Deltagare: 120 personer. Lokala samarbetsseminarier Inom ramen för uppdraget skulle Ungdomsstyrelsen genomföra samarbetsseminarier med lokala aktörer, ideella och offentliga, i syfte att förbättra insatserna för de tjejer som drabbas av hedersrelaterat förtryck och våld. En intresseförfrågan skickades under våren 2008 ut till samtliga tjejjourer i Sverige om att genomföra seminarier som dessa i samverkan med Ungdomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Östergötland. Ungdomsstyrelsen fick in sex förslag på seminarier från olika jourer. Fyra av jourerna låg i Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Östergötland som också hade ett uppdrag att stödja lokal samverkan hade aktiviteter planerade. Ungdomsstyrelsen gick därför vidare med tre av förslagen. Ett förslag kom från tjejjouren i Alla kvinnors hus i Stockholm och handlade om att samla alla ideella verksamheter i Stockholmsområdet som har flickor och unga som målgrupp till ett möte. Det andra förslaget kom från Järfälla tjejjour som ville göra ett seminarium om förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld med fokus på skola och fritidsverksamheter. Det tredje förslaget kom från tjejjouren Ronja Västerås som ville fokusera på samverkan kring flickor och unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld. Stockholm - Tjejjouren Alla kvinnors hus samverkansträff Samverkansträffen som tjejjouren Alla kvinnors hus arrangerade med stöd av Ungdomsstyrelsen ägde rum den 19 april 2008 och samlade 35 deltagare från olika ideella organisationer i Stockholmsområdet. Syftet var att diskutera vilket arbete som görs och hur organisationer och tjejjourer inom Stockholm kan samverka kring olika aktiviteter. Åsa Eldén, Uppsala universitet höll ett föredrag om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld med utgångspunkt i egen forskning. Deltagarna fick sedan dela med sig av sina erfarenheter. 15

17 Järfälla förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld Tillsammans med Järfällas tjejjour planerade Ungdomsstyrelsen två seminarier, i december 2008 och januari 2009, om det förebyggande arbetet inom skolan och inom olika fritidsverksamheter. Under det första seminariet skulle deltagarna erbjudas föreläsningar. Mariet Ghadimi från Stockholms universitet skulle utifrån en studie i stockholmsskolor prata om hur flickor begränsas att delta i undervisning och aktiviteter av föräldrarna. Sonia Sherefay, föreläsare och författare till boken Barnen i våra hjärtan (Rädda barnen 2002), skulle föreläsa om barnkonventionen. Under det andra seminariet skulle deltagarna diskutera hur ett förebyggande arbete kunde utvecklas i Järfälla. Tyvärr fick seminarierna för få deltagare och ställdes in. Trots att det fanns en samverkansgrupp kring olika aktiviteter visade det sig att seminarierna vi planerade tillsammans med tjejjouren i Järfälla krockade med andra lokala aktiviteter. Västerås samverkan kring utsatta flickor I Västerås genomförde Ungdomsstyrelsen och Tjejjouren Ronja två seminarier. Det första den 14 och det andra den 26 januari Med på dessa träffar fanns, förutom tjej- och kvinnojouren, representanter från Västerås stad, grundskola, gymnasium, fritidverksamhet, Kriscentrum för män, socialtjänst och ungdomsmottagning. Första seminariet Under det första seminariet höll Azam Qarai från Kvinnors nätverk i Stockholm ett föredrag om sina erfarenheter av att ge stöd till flickor och unga kvinnor som varit utsatta för hedersrelaterat våld och hot. Därefter fick deltagarna diskutera en fallbeskrivning av en ung kvinna som hotats till döden av sin familj. Grupperna fick bland annat diskutera kort- och långsiktigt stöd för den unga kvinnan. De diskuterade också vilka utmaningar som finns i Västerås kring arbetet med hedersrelaterat våld. Här är några av dem: Det finns ett behov av att stödja unga kvinnor på längre sikt men det saknas resurser och det är en politisk fråga. Det är svårt att samverka både inom myndigheter och med andra aktörer Det saknas riktlinjer, det är splittrat med många aktörer (kommunala och ideella) och alla känner inte heller till varandra. Utveckla förebyggande arbete på skolor och fritidsgårdar När en tjej blivit omhändertagen så bör vi också arbeta vidare med familjen Vilka är nyckelpersonerna som kan frågan och som kan vara en resurs för andra? Deltagare: 28 personer 16

18 Andra seminariet Under det andra seminariet fick deltagarna i uppgift att diskutera lösningar på de utmaningar de hade identifierat i Västerås. Som hjälp för att skapa en struktur i diskussionerna i det andra seminariet den 26 januari hade Ungdomsstyrelsen anlitat en processledare, Marcus Dahlberg från Metodix Organisationsutveckling. Dagen dokumenterades. Här är några förslag på lösningar som deltagarna identifierade: Manscentrum borde träffa männen till de kvinnor som kvinnojouren träffar. Revirtänkande kring heder, vi måste sluta med reviret. Det måste finnas mer tanke kring de verksamheter vi sätter igång. Kvinnofridssamverkan ha koll på alla aktörer. När det ska fungera i praktiken så måste det gå snabbt, vi ska veta vem som gör vad och vem som har ansvar för vad. Nätverk alla behöver inte alltid samverka i samma frågor. Det ska vara tydligt vem som arbetar vidare med familjen när vi har en tjej med problem. Kunskap om familjen kan också vara en väg in i familjen och en väg till att förstå ungas problem. De utsattas röst måste bli hörd. Unga under 18 år måste veta att de har rätt till ett eget ombud. Deltagare: 15 personer Internationella seminarier I samarbete med Svenska Institutet i Alexandria har Ungdomsstyrelsen deltagit i planeringen och genomförandet av två seminarier och ett studiebesök med deltagare från Sverige och olika länder i arabvärlden juni 2007 Swedish and Arab Approach to Honour-related Violence Against Women Detta första seminarium fokuserade på det arbete som ideella organisationer gör i Sverige och i olika länder i arabvärlden som Egypten, Yemen, Palestina, Jordanien, Syrien och Libanon. Sverige representerades av kvinnojourer, tjejjourer och andra organisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld som till exempel Rädda Barnen, Amnesty och Kvinnoforum. Ideella organisationer är i de flesta av dessa länder det enda skydd kvinnor har när de måste lämna sina familjer på grund av att de utsätts för våld februari 2008 Challenging Honour-related Violence Against Women; Legal Rights and State Responsibilities Det andra seminariet handlade om olika länders lagstiftning mot våld i nära relationer i Sverige, Irak (Kurdistan), Turkiet, Palestina, Yemen, Afghanistan, Marocko, Syrien, Jordanien och Egypten. Från Sverige deltog representanter från polisen, socialtjänsten i Malmö, Länsstyrelsen i Östergötland, SKR, Kvinnoforum och Fryshuset. De exempel som togs upp under seminariet visade att lagstiftning är ett nödvändigt men inte ett tillräckligt medel för att stoppa våld mot kvinnor eftersom det handlar om attityder och värderingar som är svåra att förändra. I vissa länder ger lagstiftningen dessutom utrymme för strafflindring om ett brott relateras till att en flicka eller kvinna brutit mot hedersnormer. En slutsats som seminariedeltagarna drog var att lagstiftning måste följas av ett jämställdhetsarbete som innehåller sociala reformer, utbildning och information augusti 2008 Studiebesök Svenska Institutet i Alexandria, Systerjouren Somaya, Kvinnofridsprogrammet i Malmö och Ungdomsstyrelsen samverkade för att skapa ett studiebesök för organisationer och forskare från Yemen, Palestina, Irak, Egypten, Libanon och Jordanien totalt sju personer som alla hade deltagit i de tidigare seminarierna. 17

19 I programmet ingick: Besök på tjej- och systerjouren Somaya Besök på Alla kvinnors hus inklusive föredrag av författaren Josefin Grände (f.d. aktiv i tjejjouren) och Lotta Molander Shanti, ansvarig för barnverksamheten. Presentation av arbetet och de olika delar som ingår i kvinnofridsprogrammet i Malmö: Kriscentrum för kvinnor och barn, Embla skyddat boende, Manscentrum samt Kriscentrum för barn utsatta för psyksiska, fysiska och sexuella övergrepp. Seminarierna inklusive studiebesöket kommer att bli en bok på engelska och arabiska. Boken skrivs av Åsa Eldén, forskare i sociologi vid Uppsala universitet, på uppdrag av Svenska Institutet i Alexandria. Information om seminarierna finns att hämta på Svenska Institutets webbplats ( Utveckling av mötesplats på internet I uppdraget från regeringen 2006 ingick att Ungdomsstyrelsen skulle göra insatser för att nå ut till målgruppen som var utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld. En möjlig väg, men inte den enda, är att försöka nå ut via internet och ha någon slags interaktivitet, det vill säga att det finns möjlighet att ställa frågor anonymt och få svar. Detta har bland annat Rädda barnens satsning flicka.nu visat. I uppdraget 2007/2008 ingick att vidareutveckla en mötesplats på internet. Då hade Tjejjouren på Lunarstorm precis startat och Ungdomsstyrelsen fortsatte tillsammans med tjejjourerna utvecklingen av den. En virtuell tjejjour Under det första regeringsuppdraget till tjejjourerna startade sex tjejjourer och Ungdomsstyrelsen tillsammans Tjejjouren på Lunarstorm. Huvudsyftet med jouren var att nå ut till den målgrupp som lever med hedersrelaterat förtryck och våld. Under många diskussioner mejslade tjejjourerna fram ett innehåll tillsammans med Ungdomsstyrelsen som byggde på att alla tjejer, oavsett bakgrund, har samma frågor om kärleken och livet. Tjejjourernas erfarenhet var också att flickor och unga kvinnor inte alltid vet att de varit utsatta för brott. Det var den person som svarade på ett mejl som skulle ha kunskap om dessa frågor och om hedersrelaterat förtryck och våld, och därigenom kunna ställa rätt följdfrågor. Jouren utvecklades till en så kallad lågtröskelverksamhet som byggde på tanken att det ska vara lätt för flickor och unga kvinnor att ställa frågor. Anledningen till att den virtuella tjejjouren hamnade på Lunarstorm var att det 2006 var en plats där över 1 miljon unga tillbringade stora delar av sin fritid. Genom att rikta ett budskap till alla tjejer över 13 år som loggade in på webbplatsen skulle de upptäcka jouren, kanske läsa det material som fanns och om de ville, ställa en fråga. Inga frågor är dumma frågor var ett centralt budskap som nått tusentals av dem som loggat in på Lunarstorm. Informationen som mött besökarna i tjejjouren har byggt på jämställdhet och tjejers rättigheter och har utgått från konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. All information var anpassad till en ung målgrupp. Tjejjouren på Lunarstorm hade alltså inte en uttalad prägel av att rikta sig till tjejer som lever i en hederskontext även om den tanken genomsyrade mötesplatsen. Tidigt insåg tjejjourerna och Ungdomsstyrelsen att en sådan inriktning kunde stöta bort såväl målgruppen hedersutsatta tjejer som andra tjejer. Den enkla sanningen är att få sannolikt skulle förstå innebörden av begreppet heder. Istället blev de mänskliga rättigheterna den grund som sidan vilade på. 18

20 Så här såg första sidan ut i februari Två frågor mötte alla besökare: "Vad är det du måste göra som du inte vill? Vad är det du vill göra som du inte får? 19

21 De är ett citat hämtat från Astrid Schlytters forskning. Syftet med att ha frågorna just där var att de skulle väcka nya frågor om vilken livssituation man befinner sig i och på så sätt kunna vara en inledning till självreflektion. Utifrån detta kunde den som besökte den virtuella jouren välja att ta kontakt med tjejjouren för stöd och råd. Tanken var att jouren skulle vara en första sluss, de som svarade skulle inte skapa långvariga kontakter med dem som hörde av sig, utan istället försöka få dem att antingen ta kontakt med en tjejjour i sin kommun, med en ungdomsmottagning eller med andra verksamheter där de kunde få kontinuerligt stöd. På sidan fanns en karta med kontaktuppgifter till andra tjejjourer i Sverige. Det var förbjudet för dem som arbetade i jouren att söka upp dem som hört av sig på Lunarstorm i deras personliga krypin besökarna garanterades fullständig anonymitet. Många mejl När jouren startade i februari 2007 fanns sex jourer redo att svara på mejl: Tjejjouren i Luleå (Roks), Tjejjouren i Karlstad (Roks), Tjejjouren Miranda (SKR), Tjejjouren Slussen (Roks), Tjejjouren Somaya (SKR) och Tjejzonen (SKR). De blev också jourens redaktion. De som deltog i att svara på mejl hade gått Ungdomsstyrelsens utbildningar, varav en var en särskild utbildning av Rädda barnen som arbetat med Efter en månad hade mer än 900 mejl kommit in cirka 30 mejl per dag. Ingen kunde förutse att det skulle bli ett så omfattande arbete. Redaktion hade fördelat ansvaret för jouren enligt ett schema där de hade ansvar för olika veckor, men de fick alla rycka in och hjälpa till under jourens första månader. Det blev för mycket arbete. Lunarstorm ströp annonseringen så att ett mindre antal personer nåddes av informationen att jouren fanns och antalet mejl sjönk till en mer acceptabel nivå. Så här beskriver en av dem som arbetade i redaktionen i maj 2007 situationen: Vilka frågor får ni in på Lunarmejlen? Det har varit väldigt varierande frågor. En del brev har varit av mycket allvarlig karaktär och handlat om självskadebeteende/självmordstankar och incest, våldtäkt och hedersproblematik. En del frågor har handlat om sex och samlevnad, och hur kroppen fungerar, graviditet och mens. Många frågor handlar om kärlek och att vara tillsammans med någon. Många tar också upp skvaller och skitsnack, kompisrelationer överhuvudtaget. En annan fråga som är vanlig är är det nåt fel på mig, jag är inte som alla andra. De kategorier jag nämnt är nog det som är allra vanligast enligt min uppfattning. Gör en uppskattning av hur mycket tid ni har lagt på mejlen, antingen per dag eller per vecka. Det har också varierat rätt så mycket, jag satt som mest 7-8 timmar och som minst 2 timmar. Men sen har jag nog också hjälpt andra jourer de sista veckorna några timmar om dagen eftersom det har kommit så otroligt mycket mejl, och ändå har vi inte hunnit med. Vad tycker ni om att ha skött om mejlen? Det har varit otroligt roligt och givande! Det har varit lärorikt och jobbigt på samma gång men mest av allt givande. Det jobbiga är när man inte känner att man har den tiden att svara på alla mejl så som man önskar och inte alltid kunna svara med kontinuitet på en del jobbiga mejl. Det är också jobbigt att svara på ett ångestfyllt mejl och man inte vet om man har kunnat hjälpa till eller inte. Å andra sidan så värmer det lika mycket när man får ett tack tillbaka och en bekräftelse på att man faktiskt har hjälpt någon. Redaktionen utvecklade under sommaren 2007 en policy som innehöll riktlinjer för hur man skulle svara på mejl från unga tjejer så att de som skrev svar skulle göra på samma sätt. Det blev en värdegrund för arbetet som hjälpte dem i att bemöta unga människors frågor på ett genomtänkt sätt och med en gemensam plattform. 20