REAGERA FÖREBYGG VÅLD MOT FLICKOR OCH UNGA KVINNOR OCH AGERA UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009:3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REAGERA FÖREBYGG VÅLD MOT FLICKOR OCH UNGA KVINNOR OCH AGERA UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009:3"

Transkript

1 REAGERA FÖREBYGG VÅLD MOT FLICKOR OCH UNGA KVINNOR OCH AGERA UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009:3

2

3 Förord Ungdomsstyrelsen fick under 2007 ett regeringsuppdrag att under 2007 och 2008 genomföra utbildningar om insatser som kan förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (IJ2007/2250/UNG). I myndighetens regleringsbrev för 2009 har vi fått förnyat förtroende att arbeta vidare med uppdraget under 2009 och Denna rapport är en beskrivning av hur Ungdomsstyrelsen har genomfört uppdraget under 2007 och Vi beskriver de utbildningar som vi har genomfört och vilket innehåll de haft, antalet deltagare samt vilka resultat och slutsatser som vi konstaterar utifrån att ha arbetat med uppdraget. Rapporten innehåller också ett förslag till ett nytt uppdrag och vi belyser vilka områden som behöver förstärkas för att samhällets myndigheter och organisationer på ett bättre sätt ska arbeta förebyggande mot mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Vår förhoppning är att denna rapport kan tjäna som underlag för en fördjupad diskussion kring hur ett förebyggande arbete kan utvecklas. Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

4 Innehåll Sammanfattande synpunkter 3 Ungdomsstyrelsens förslag 5 Inledning 8 Hur kan våld och övergrepp förebyggas? 16 Ungdomsstyrelsens utbildningsinsatser under Referenser 41 Bilagor 43

5 Sammanfattande synpunkter Ungdomsstyrelsen har i arbetet med uppdraget att genomföra utbildningar om insatser som kan förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, rört sig inom de olika fälten universell, selektiv och indikativ prevention. För att vi på nationell nivå ska kunna skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete mot mäns våld mot flickor och unga kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck så behöver fler myndigheter driva detta arbete enligt liknande tankegångar och enligt de modeller som tagits fram av till exempel Socialstyrelsen i skriften Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen 2007). Under 2009 fortsätter Ungdomsstyrelsen att arbeta med uppdraget enligt de strategier som vi beskriver i den här rapporten. Samverkan är grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete Olika myndigheter har ansvar för olika frågor och olika arenor i barns och ungas liv. Ungdomsstyrelsens ansvar har framförallt handlat om kultur- och fritidsfrågor för unga. Skolverket har ansvar för förskola, grund- och gymnasieskola, Socialstyrelsen för socialtjänsten, Migrationsverket för mottagande av människor från andra länder, Brottsförebyggande rådet för att förebygga brott, Rikspolisstyrelsen för insatser mot kriminalitet och länsstyrelserna för SFI. Myndigheterna behöver ha en samsyn i frågor om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck för att ett långsiktigt utvecklingsarbete ska kunna realiseras. Till exempel har bristen på en accepterad definition av hedersrelaterat våld och brist på barn- och ungdomsperspektiv i olika insatser sannolikt bromsat metodutvecklingen för att dels arbeta förebyggande bland föräldrar och i skolan, dels för att utveckla bra insatser för att stödja våldsoffer. På grund av brist på samstämmighet mellan myndigheter kring vad det är för problem som samhället ska förebygga är det också problematiskt att utbilda i vad samhället ska göra för insatser och hur vi ska hjälpa de barn och unga som utsätts. De olika begrepp som används för att beskriva våld som kvinnovåld, ungdomsvåld och hedersvåld skapar mer debatt än konstruktiva långsiktiga strategier för att minska ungas utsatthet för våld. Ungdomspolitikens realiserande bygger på att myndigheter, både nationellt och lokalt, samverkar tvärsektoriellt. I arbetet för att minska flickors, pojkars, unga kvinnors och unga mäns utsatthet för våld behöver nationella myndigheter också samlas kring ett gemensamt grepp i dessa frågor. Till exempel borde Migrationsverket och länsstyrelserna få i uppdrag att utveckla information och utbildning i frågor som rör mänskliga rättigheter och jämställdhet för asylsökande, de som ansöker om uppehållstillstånd samt de som går i SFI och föreberedelseklasser. Andra viktiga aktörer i ett förebyggande arbete är kommunernas flyktingsamordnare och introduktionsenheterna. Rätt till information om jämställdhet och sex och samlevnad Det är dock inte enbart nya medborgare som behöver kunskap och information. Även barn och unga behöver få diskutera frågor som rör sex- och samlevnad, rättigheter och skyldigheter, alla människors lika värde med mera tillsammans med vuxna pedagoger. Olika satsningar, till exempel Okejsex.nu som genomfördes av Länsstyrelsen i Stockholm 2007 och Tjejjouren på Lunarstorm och som drevs av Ungdomsstyrelsen och tjejjoursrörelsen under , visar att många flickor och unga kvinnor är utsatta för saker som de aldrig berättar för någon vuxen om. Många gånger svävar de också i okunskap om vad de varit utsatta för. Det är samhällets skyldighet att ge barn och unga nödvändiga kunskaper i takt med stigande ålder i frågor som till exempel rör jämställdhet och sex och samlevnad. 3

6 Områden där insatser behöver utvecklas Men det är inte enbart myndigheterna som har ett ansvar. Ideella organisationer, föreningslivet, idrottsrörelsen med flera är centrala för värderingsfrågor om kön, sexuell läggning, rättigheter och skyldigheter. Ungdomsstyrelsen anser därför att samverkan mellan myndigheter och föreningslivet är av central vikt för att kunna utveckla ett långsiktigt förebyggande arbete mot mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Även för de insatser som rör offren för våld behöver det finnas samverkan och samsyn. Ideella aktörer som tjej- och kvinnojourer gör stora insatser för våldsutsatta kvinnor och flickor. Tillsammans med dem kan till exempel socialtjänst och polis utveckla de selektiva och indikativa insatserna, både för att skapa verksamheter som minskar riskfaktorer för våld och för att på ett genomtänkt sätt arbeta med att stödja flickor och unga kvinnor som omhändertas enligt LVU. Ideella organisationer står till exempel för mycket av metodutvecklingsarbetet för att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck och har gjort det i många år. Utveckla stödet till de flickor och unga kvinnor som drabbas av våld i hederns namn Inom ramen för den spetskompetensutbildning som Ungdomsstyrelsen genomför i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland, Stockholms universitet och Kvinnors nätverk under våren 2009 kommer deltagarna att ge olika förslag till utvecklingsinsatser. Ungdomsstyrelsen avser att återkomma med slutsatser från denna utbildning i nästa regeringsrapport i januari Normkritiskt arbete kring unga män, maskulinitet och våld Ungdomsstyrelsen har i arbetet med uppdraget kunnat identifiera stora behov av fortsatt utvecklingsarbete om män och våld. I ett ungdomspolitiskt perspektiv är frågor kring hur manlighet konstitueras i socialisationen central samt frågor om unga män och våld utifrån att de kan vara både gärningsmän och offer. Självständighetsperspektivet inom ungdomspolitiken anger att stereotypa könsroller ska undanröjas som en faktor som minskar den unga personens handlingsutrymme. Att unga har en trygg tillvaro samt god hälsa är en förutsättning inom rättighetsperspektivet. Myndigheten har iakttagit att såväl normkritiskt arbete med unga män kring maskulinitet och våld, som behandlingsarbete av våldsutövande unga män, är eftersatta områden. Det finns olika initiativ inom civilsamhället och ett begynnande forskningsarbete är på väg att växa fram. Mycket återstår att göra kring unga män och våld och Ungdomsstyrelsen avser att återkomma med konkreta förslag i nästa regeringsrapport om uppdraget i januari

7 Ungdomsstyrelsens förslag Ungdomsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att de nationella ungdomspolitiska målen får genomslag inom olika samhällssektorer. Ungdomsstyrelsen ska bland annat verka för förnyelse och utveckling av ungdomars fritids- och föreningsverksamheter. Myndigheten har genom arbetet med de regeringsuppdrag som vi har haft sedan 2006 och som rör hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot flickor och unga kvinnor kunnat konstatera att behoven av ett generellt förebyggande arbete är stort. Det finns liten erfarenhet av och forskning om vad som fungerar långsiktigt förebyggande. På kommunal nivå lägger myndigheter och organisationer all kraft på de direkta insatserna när våld och övergrepp redan inträffat, mycket skulle kunna göras innan för att minska förekomsten. Satsning på jämställdhet och mänskliga rättigheter i samarbete med föreningslivet och utanförskapsområden Ungdomsstyrelsen föreslår regeringen att ge myndigheten ett särskilt uppdrag att, genom utvecklingsdialog som modell, bidra med förutsättningar för föreningslivet att samverka med stadsdelar i utanförskapsområden kring frågor som rör mänskliga rättigheter och jämställdhet och som på sikt leder till förebyggande modeller för att förhindra mäns våld mot flickor och unga kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Ungdomsstyrelsens förslag till ett särskilt uppdrag handlar om en satsning på lokala utbildningar, samverkansmodeller med mera som innebär att kommuner eller stadsdelar i samverkan med det lokala föreningslivet/ideella organisationer presenterar en flerårig handlingsplan för att förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Insatserna i handlingsplanen kan vara utbildningar, erfarenhetsutbyten, samarbetsavtal mellan fritid, skola och socialtjänst, tjej- och kvinnojourer med flera om universella eller selektiva insatser. Ungdomsstyrelsens roll är att bidra till att samverkan sker mellan olika aktörer samt att bistå med kunskap och utvärdering. I dialog med lokala aktörer formuleras ett avtal om insatser. En avgörande poäng är att lokala aktörer genom en särskild satsning kan få bättre förutsättningar att klara en gemensam insats och utveckla långsiktig samverkan. Ungdomsstyrelsen föreslår att myndigheten får regeringens uppdrag att: genomföra en satsning på lokal värdegrundsdialog under tre år med fokus på jämställdhet och mänskliga rättigheter. Syftet ska vara att utveckla långsiktigt arbete kring insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. särskilt lägga fokus på förortsområden med hög andel unga och vuxna i utanförskap i samverkan med kommuner och stadsdelar rikta satsningen mot aktörer inom civilsamhället 5

8 Dialog kring värdegrund Många av dem som arbetar med flickor och unga kvinnor som blivit utsatta för våld menar att det förebyggande arbetet borde ta sin utgångspunkt i värdegrundsfrågor. Flickor och pojkar, unga män och unga kvinnor samt vuxna möts idag av en mångfald budskap kring vad det innebär att vara man eller kvinna i ett postmodernt samhälle samtidigt som det också finns traditionella synsätt i frågor om genus, seder, bruk och traditioner. Värdegrundsarbete handlar om att skapa dialog kring vardagslivets normer och värderingar som människor möter i skolan, på fritiden och i boendemiljöer. I närhet till vardagslivet och den privata sfären blir frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter aktuella. I ett långsiktigt förebyggande arbete mot mäns våld mot flickor och unga kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck har grundläggande arbete kring normer och värderingar avgörande betydelse. Inom ramen för utbildningsuppdraget har myndigheten samverkat med aktörer från det civila samhället i syfte att stimulera en lokal dialog kring mänskliga rättigheter och jämställdhet i tre storstadsförorter, Rinkeby (Stockholm), Rosengård (Malmö) och Gunnared (Göteborg) som alla präglas av en betydande andel ungdomar och vuxna i utanförskap. Utgångspunkten är att det civila samhällets aktörer bär på en potential och möjlighet att iscensätta kommunikation kring värderingar om mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan människor. Det är också något som regeringen betonat i den under 2008 initierade satsningen på webbplattformen som myndigheten har regeringens uppdrag att administrera fram till Ungdomsstyrelsens bedömning är att arbetet med värdegrundsfrågor behöver förstärkas med en särskild satsning som riktar sig till föreningsliv och kommuner för att skapa långsiktiga efterverkningar. Den ideella sektorns styrka Den ideella sektorn är genom bredden och mångfalden av verksamheter en av grundstenarna för välfärden och en viktig förutsättning för och självklar del i demokratin. Genom den ideella sektorns olika relationer och gemensamma aktiviteter får människor inflytande och blir delaktiga i samhället. Detta är viktigt både utifrån ett demokratiperspektiv och ett folkhälsoperspektiv, då människors makt och möjligheter att påverka sina liv har en avgörande betydelse för hälsan (SOU 2000:91). Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 07 en analys av ungas hälsa och utsatthet (Ungdomsstyrelsen 2007a), uppger unga själva att de ideella verksamheterna är mer närvarande. De ideella organisationernas styrka är möjligheterna till flexibla lösningar. Kontakterna med unga och stödet blir ofta på ungas egna villkor och efter den unges behov och förutsättningar. Även andra utvärderingar pekar på vikten av att stärka lokala satsningar där samverkan sker och där möjligheten till långsiktig utveckling är god och som kan utvecklas vidare av egen kraft. Ungdomsstyrelsen menar att en särskild satsning för att stärka lokala insatser kan förstärka de långsiktiga lokala strategierna i det förebyggande arbetet. En särskild satsning kan fungera som incitament för att kommuner och stadsdelar påbörjar ett långsiktigt arbete som tar sin utgångspunkt i det arbete som redan pågår men där samverkan saknas eller är bristfällig. Insatserna ska ske i dialog och samverkan med Ungdomsstyrelsen. 6

9 Ungdomsstyrelsens tidigare erfarenheter Det är inte ovanligt att myndigheter ger projektstöd till den ideella eller till den offentliga sektorn, men ansvaret för fördelningen ser olika ut på olika myndigheter och samverkan mellan myndigheter och ideella verksamheter fungerar inte alltid smidigt. Inom myndigheter är det inte heller säkert att samverkan för olika insatser sker internt. Efter genomfört projektstöd kan också olika insatser upphöra. Detta går att förhindra. Ungdomsstyrelsen har goda erfarenheter av att förmedla projektmedel där ideell sektor har skapat nya verksamheter i samverkan med kommuner, till exempel satsningen på ideella navigatorcentrum och satsningen på förebyggande och främjande ungdomsverksamhet. Vi är samtidigt väl medvetna om riskerna som följer med kortsiktiga projekt där stödet från staten inte alltid resulterar i en långsiktig utveckling av det ordinarie arbetet. Eftersom Ungdomsstyrelsen inte hade projektmedel att fördela inom ramen för detta uppdrag har vi prövat en annan metod för att kunna stödja lokalt utvecklingsarbete. Inom ramen för Stadsdelsdialogen som Ungdomsstyrelsen initierat i samverkan med exempelvis Gunnared i Göteborg och Rinkeby-Kista i Stockholm är Ungdomsstyrelsen medverkande i arbetet som en samverkanspartner. I samråd mellan Ungdomsstyrelsen, det lokala föreningslivet och tjänstemännen i stadsdelen skapas olika utbildningssatsningar för att förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Ungdomsstyrelsens roll är att som neutral part bidra till att samverkan sker, att ny kunskap uppstår och att uppföljning och utvärdering genomförs. Det är vår uppfattning att det måste vara de lokala aktörerna som implementerar den nya kunskapen och resultatet av utbildningarna. En risk som kan finnas i detta tillvägagångssätt är att de lokala aktörerna kan uppleva att staten ligger för nära verksamheten. Det är dock ännu inget som myndigheten har upplevt i arbetet med Stadsdelsdialogen. Det ställer stora krav på stadsdelen/kommunen och deltagande organisationer att inom ramen för sina verksamheter skapa utrymme för frågorna. Detta kan leda till att aktiviteter inte blir genomförda eftersom allt måste ske inom ordinarie arbetsuppgifter, samtidigt som det kan gynna långsiktig utveckling. Strategier från den nationella utbildningen Hur kan vi förebygga våld mot unga kvinnor? Ett starkt skäl till att satsa på att utveckla en modell med utvecklingsavtal tillsammans med föreningslivet och kommuner lokalt kring mänskliga rättigheter och jämställdhet är de förslag på strategier som kursdeltagarna levererade i samband med den nationella utbildningen. Samtliga deltagare, som kom från områden som skola, socialtjänst och fritid, betonade vikten av samverkan. I stort sett var alla kursdeltagare överens om att ett fungerande samarbete är en grundsten för att nå resultat. Ungdomsstyrelsens och andra aktörers erfarenheter av när samverkan inte sker eller brister bygger främst på otydlighet kring ägandeskapet samt på olika bilder av när samverkan ska ske. En myndighet kan vara en neutral part i det arbetet. 7

10 Inledning Ungdomsstyrelsen fick under 2007 ett regeringsuppdrag att under 2007 och 2008 genomföra utbildningar om insatser som kan förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (IJ2007/2250/UNG). Enligt uppdraget skulle Ungdomsstyrelsen rikta utbildningarna till anställda i kommuner som har en samordnande och utvecklande roll för fritidsverksamhet, socialtjänst och skola samt till andra personalgrupper och ideella organisationer som arbetar med unga. Målet med utbildningarna var att de skulle öka deltagarnas medvetenhet i frågor om mäns våld mot flickor och unga kvinnor. De skulle särskilt uppmärksamma situationen för främst flickor och unga kvinnor, men även för pojkar och unga män, som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningarna skulle också ge kunskap om hur samhället kan hjälpa de unga människor som drabbas och belysa vilka metoder som finns för att i arbetet med unga förebygga mäns våld mot kvinnor. Denna rapport är en beskrivning av hur Ungdomsstyrelsen har utfört uppdraget, vilka utbildningar som vi har genomfört, vilket innehåll de har haft, vilka som deltagit i utbildningsinsatserna samt den geografiska spridningen på deltagarna. Vi ger inledningsvis en beskrivning av omfattningen av det våld som unga drabbas av och analyserar i relation till detta de insatser vi har gjort inom uppdraget. I slutet av rapporten ger vi förslag på åtgärder. Rapporten innehåller bilagor som beskriver innehållet i två av de utbildningar som Ungdomsstyrelsen har genomfört (bilaga 3 och bilaga 4) och en ekonomisk redovisning (bilaga 5). Ungdomsstyrelsens uppdrag är en av många åtgärder i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (regeringens skrivelse 2007/08:39). Socialstyrelsen, Skolverket, Rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna, Åklagarmyndigheten med flera ska bidra till en långsiktig ambitionshöjning. Handlingsplanen kommer att utvärderas av Brottsförebyggande rådet. Ungdomspolitik I den senaste ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd (2004/05:2) definierar regeringen unga som personer mellan 13 och 25 år. Det är stora skillnader mellan en person som är 13 år och en som är 25 år. Det finns dessutom flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män, vars villkor skiljer sig åt. Ungdomstiden är en omvälvande tid som präglas av förändringar och valsituationer, till exempel valet till gymnasieskolan, flytten hemifrån, att börja arbeta eller kanske studera vidare. Att bli vuxen innebär också kroppsliga förändringar som att utforska sexualiteten och att hitta sin identitet sin plats i världen. Bra relationer till föräldrar, vänner, pojk- och flickvänner är viktiga för att må bra och för att hantera och reda ut problem i livet såväl för barn och unga som för vuxna med den skillnaden att barn och unga är beroende av vuxna och av samhällets insatser för att ha det bra. 8

11 Fyra perspektiv Ungdomspolitiken och all offentlig verksamhet för unga utgår från fyra grundläggande perspektiv: självständighetsperspektivet, rättighetsperspektivet, mångfaldsperspektivet och resursperspektivet. Dessa perspektiv är inte formulerade i mål utan utgör perspektiv och förhållningssätt som är grundläggande för hur politiken och i sin tur insatser ska bedrivas inom de myndigheter vars verksamhetsområden berör unga. Självständighetsperspektivet innebär att samhället ska stödja ungas möjligheter till självständighet och oberoende. Det innebär att ungas väg till vuxenblivande och frigörelse från föräldrarna ska underlättas. Faktorer som skapar beroende och minskar den unga personens handlingsutrymme ska undanröjas, oavsett om det handlar om företeelser som tvång, förtryck och diskriminering eller stereotypa könsroller. Rättighetsperspektivet grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Samhället ska ge unga social och ekonomisk trygghet, god hälsa och möjlighet till utveckling. De har rätt att vara med och påverka sitt eget liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen. I fokus för varje ung människas individuella rättigheter ligger rätten till utbildning av hög kvalitet, god hälsa, en trygg tillvaro, ett utvecklande arbete och en stabil ekonomisk situation. Mångfaldsperspektivet innebär att en mångfald av livsstilar bland unga är värdefullt och ska bejakas. Ungdomsgruppen är heterogen, ungas förutsättningar varierar bland annat beroende på kön, svensk eller utländsk bakgrund, socioekonomisk bakgrund, geografisk hemvist, eventuella funktionshinder och sexuell läggning. Resursperspektivet innebär att ta vara på ungas unika kunskaper och erfarenheter. Ungas egna resurser måste tas till vara i den offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmarknaden och i folkrörelserna. I praktiken innebär det att unga ska ges inflytande över den verksamhet som påverkar dem (proposition 2004/05:2). Ett av motiven till det uppdrag Ungdomsstyrelsen fick att utbilda om insatser som kan förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck är att detta kränker de rättigheter som barn och unga har och medför lidande som får konsekvenser för deras hälsa både här och nu och längre fram i deras liv. Samhället måste förbättra sina insatser för att ungas utsatthet för fysiskt och psykiskt våld ska minska. Inom uppdraget som Ungdomsstyrelsen fick skulle vi fokusera på förebyggande insatser mot mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtyck och utbilda nyckelpersoner om detta. Hur stora är då problemen som ska förebyggas? Här följer en kort genomgång av hur våld drabbar unga människor, flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män. Genomgången är inte heltäckande, utan syftar till att ge en inblick i framförallt flickors och unga kvinnors utsatthet för våld. 9

12 Våldet i samhället Våld som utförs av unga och som drabbar barn och unga är tillsammans med det våld som förekommer inom familjen allvarliga samhällsproblem vars konsekvenser och effekter vi knappast kan överblicka. På grund av mörkertal, liten tillgång till behandling för både förövare och dem som drabbas och att barns utsatthet för och upplevelser av våld inte alltid uppmärksammas så får offren inte alltid den hjälp de behöver av samhället för få upprättelse och för att kunna bearbeta det som de har varit med om. Ungdomsstyrelsens utredning Fokus07 en analys av ungas hälsa och utsatthet (Ungdomsstyrelsen 2007a) visade till exempel att en av anledningarna till att flickor och pojkar, unga män och unga kvinnor mår dåligt är att de varit utsatta för olika brott, som misshandel och mobbning. Mörkertalet för våldet som barn och unga drabbas av är sannolikt stort vilket kan bero på att förövaren är en förälder, en skolkamrat, en pojkvän eller någon annan som står dem nära. Statistik över polisanmälningar visar att flickor och unga kvinnor vanligtvis blir misshandlade av någon de känner. Pojkar och unga män är i större utsträckning utsatta för våld än vad flickor och unga kvinnor är, både av närstående och av obekanta. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet blev fall av misshandel, inklusive grov misshandel, anmälda till polisen under 2008 där offret var ett barn i åldern 7 17 år (5 623 pojkar i åldern 7 14 år och pojkar i åldern år samt flickor i åldern 7 14 år och flickor i åldern år ). Av anmälningarna gällde misshandel av flickor i åldern 7 17 år och misshandel av pojkar i åldern 7 17 år, där offret var bekant med förövaren. Kvinnor över 18 år utsätts framförallt av våld från någon de känner och inomhus, medan män över 18 år i högre grad löper risk att misshandlas utomhus och av någon de tidigare är obekant med. År 2008 polisanmäldes fall av misshandel mot kvinnor som var 18 år och äldre, av dem handlade anmälningar om att offret var bekant med förövaren. Av de polisanmälningar som rörde våld mot män som var 18 år och äldre handlade fall av om att offret var bekant med förövaren (www.bra.se ). Sannolikt är det ändå så att mörkertalet för mäns våld mot kvinnor är stort på grund av att kvinnor oftare känner männen som misshandlar dem. Det är lättare att anmäla en okänd gärningsman till polisen än om gärningsmannen är den man som till exempel kvinnan har barn tillsammans med. Därför ska siffrorna ovan tolkas med försiktighet eftersom de bara rör brott som har anmälts. Detsamma gäller sannolikt för barn om det är pappan och/eller mamman som utövar våld så är det svårt för barnet att anmäla dem till socialtjänsten eller polisen. Det våld som föräldrar utövar mot barn anmäls inte heller alltid till polisen av myndigheter (FOU Nordväst 2008). Gömt bakom ordet mobbning förekommer också våld, misshandel och förtryck som aldrig anmäls. 10

13 Män och våld Det är tydligt att män står för majoriteten av våldet i samhället. Pojkar och män utövar våld ute i samhället och i hemmet. Bakom begrepp som vardagsvåld, ungdomsvåld, huliganvåld, alkoholvåld, läktarvåld, det meningslösa våldet, kvinnovåld, hedersvåld och sexuellt våld, döljer sig mäns våld mot män och mäns våld mot kvinnor. Statistiken visar att unga män är en särskild riskgrupp för att utöva våld. Män mellan 18 och 25 år är en artondel av befolkningen och står för ungefär en tredjedel av alla anmälda våldsbrott. Citatet nedan är hämtat från Svenska dagbladet och artikeln Frågor och svar: skolskjutningar. Aggressivitet är en av få egenskaper hos människor där man faktiskt kan säga att det finns en könsskillnad psykologiskt. Ungdomar går igenom den svåra övergången från barn till vuxen. Den biologiska mognaden är färdig i västerländska samhällen redan när man är år, men som samhället är uppbyggt har man ett slags barnroll fram tills man är Och just i det gapet är alla människors, men främst mäns, mest kriminella period, säger Martin Grann. (Professor i psykologi och utvecklingschef på Kriminalvården) (Svd ) Det är viktigt att lyfta fram att det våld som drabbar pojkar och män gör dem till offer för våld. De är alltså både förövare och offer. Pojkar och män påverkas också negativt av det våld som de upplever. Våld och hot om våld är nedbrytande för psyket oavsett kön. Om mäns våld mot män och utsattheten för våld bland män i samhället påverkar dem i den privata sfären, till exempel i deras nära relationer med kvinnor, är dock inte tydligt fastställt. Våld inom familjen Våld är maktutövning och ett av de mest framgångsrika sätten att få människor vuxna, barn och ungdomar att lyda förövaren. Våld är också en del av mänskligt beteende och därför går det att förändra. Barnaga, som förbjöds i Sverige 1979, var tidigare en kulturellt accepterad företeelse i fostran av barn. Idag är det få kvinnor och män som öppet skulle prata om att de använder våld i uppfostran av sina barn, just därför att det har upphört att vara lagligt och kulturellt accepterat. Trots lagen förekommer det att kvinnor och män misshandlar sina barn och det är få fall som leder till åtal, än färre till fällande dom. Att det är så svårt att fälla föräldrar som misshandlar sina barn beror på att barn lever i beroendeställning till sina mammor och pappor och att det är en komplicerad process att få barn att vittna om brott som de har begått. Det är idag 21 länder i världen som har en lagstiftning mot barnaga det betyder att det är fler än 170 länder som inte har en sådan lag. Det är illa nog att bli utsatt en gång för våld. Att systematiskt bli utsatt förstärker utsattheten. Om mammor och pappor som är de som ska stå för trygghet och kärlek systematiskt hotar och misshandlar sina barn kan det skapa men för livet. Brott mot barn och unga inom familjen sexuella övergrepp, våld eller hot om våld tillhör det mest kränkande och traumatiska som barn och unga kan bli utsatta för. Samhället ska stödja unga att leva ett självständigt liv, men sannolikt är det så att det är lättare att leva självständigt för den som har goda relationer till sin familj eller någon/några i dess ställe. Nio av tio kommuner saknar strategier för att ta hand om unga människor som far illa inom familjen, till exempel i familjer där mamman och/eller pappan missbrukar och i familjer där de unga blir förtryckta, hotade och misshandlade. Det visar bland annat rapporten Individ- och familjeomsorg lägesrapport 2008 (Socialstyrelsen 2009). I studien Tillfälligt uppbrott om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån framkommer det att minst en av tio gymnasieungdomar har varit med om ett uppbrott från familjen. Under 2008 hade cirka unga mellan 16 och 18 år erfarenhet av uppbrott hemifrån, det vill säga antingen av att själva rymma eller av att bli utkastade från hemmet. Flickor är överrepresenterade och orsakerna till de frivilliga eller ofrivilliga uppbrotten är ofta en problematisk hemsituation (Rädda Barnen 2009). 11

14 Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar en undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma från 2006 visar att procent av flickorna i år 2 i gymnasiet och 25 procent av pojkarna hade utsatts för kränkande behandling, hot, våld, hot om att kastas ut hemifrån med mera av föräldrar eller närstående. Cirka unga hade varit utsatta för detta vid flera tillfällen (Socialstyrelsen 2007). Rädda Barnen uppskattar att vart tionde barn i Sverige är med om att deras pappa misshandlar deras mamma. Det är en allvarlig form av psykisk misshandel och ofta blir barnen själva också slagna, men alltför sällan uppmärksammar myndigheterna detta. Föräldrarna kan också förminska och tysta ner problemen, något som kan leda till obearbetade trauman. Många barn som bevittnar våld i hemmet får psykiska och sociala problem senare i livet. Barn som upplever våld under barndomen har större risk att utsättas för våld även som vuxna. Barn som bevittnar våld i hemmet utsätter också som vuxna andra för våld i större utsträckning jämfört med dem som inte upplevt våld i hemmet (Rädda Barnen 2007). Hedersrelaterat våld och förtryck Det våld som kallas hedersrelaterat våld och förtryck är ett systematiskt sätt att använda förtryck, hot och våld för att få flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män, vuxna kvinnor och vuxna män att följa en särskild uppsättning normer. Mycket har skrivits och debatterats om definitioner och avgränsningar av begreppet hedersrelaterat våld i relation till andra begrepp och beskrivningar av våld. Det finns dock ännu ingen vedertagen och accepterad definition, varken nationellt eller internationellt. Så här definierar Länsstyrelsen i Södermanland begreppet: Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer. (Länsstyrelsen Södermanlands län 2005) För flickornas del kan normer som handlar om att bevara familjens heder innebära restriktioner i att umgås med pojkar, förbud mot att ha en pojkvän, förbud mot sex före äktenskapet, att inte få delta i simundervisning, gymnastik eller i undervisning om sex och samlevnad samt att inte få delta i fritidsaktiviteter. För pojkarnas del kan familjens tvång att följa vissa regler som rör flickors oskuld innebära att de ska ta ansvar för och kontrollera sina systrars beteende. De kan också bli de som måste utföra straffet om en syster skulle bryta mot normerna. Både flickor och pojkar kan ha lite eller inget inflytande över vem de får gifta sig med. Det saknas grundläggande kunskap om vad det innebär för ett barn eller en ungdom att leva med normer som rör särbehandling av pojkar och flickor och icke jämställda villkor i relation till det svenska majoritetssamhällets normer kring jämställdhet och strävan att skapa lika villkor för flickor och pojkar. Det är föräldrarna som har rätten att bestämma över barnens uppfostran något som gör det svårt för till exempel skolor att ingripa för att ett barn ska få tillgång till undervisning som föräldrarna förbjuder dem att delta i. Enligt ungdomspolitiken ska samhällets institutioner stödja ungas självständighet och frigörelse från föräldrarna. Det finns lagstöd för att barn, när de blir tonåringar, gradvis ska få mer självständighet för att fatta beslut om sitt liv och sin kropp. Från 15 års ålder är det till exempel lagligt för flickor och pojkar att ha sexuellt umgänge med andra som också är över 15 år. 12

15 Det är framförallt när ryktet sprids att barn och unga människor brutit eller riskerar att bryta mot normer om heder som föräldrar, syskon och släktingar utövar våld. Det kan till exempel handla om att de har vänner som familjen inte godkänner, en pojkvän eller att de har haft sex. De kan också hotas till döden för vad de har gjort. Flickor och unga kvinnor är särskilt utsatta. Men unga män och unga kvinnor kan även utsättas för allvarliga hot från sin familj om det sprids rykten att de är homo-, bi- eller transpersoner. Barn och unga som växer upp med våld i hederns namn tillhör en särskilt utsatt grupp av unga människor (Ungdomsstyrelsen 2009). Det är sannolikt så att flickor och unga kvinnor, pojkar och unga män känner till komplikationerna med att anmäla sina föräldrar och sin släkt. De är i beroendeställning till dem och vet dessutom vad som har hänt andra flickor och pojkar som har brutit mot hedersnormer. Att det inte är självklart att de vänder sig till myndigheter för att söka hjälp, visar Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar en undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma (Socialstyrelsen 2007). Socialstyrelsen konstaterar även att det saknas systematisk metodutveckling av verksamheter som ska stödja de barn och unga som samhället tar hand om, till exempel av skyddat boende, familjehem och hem för vård och boende detta gäller inte enbart verksamheter för unga människor som utsatts för hedersrelaterat våld, utan det är ett generellt problem (Socialstyrelsen 2006). En stor del av arbetet utförs projektstyrt och kortsiktigt. Ideella organisationer som kvinnojourer, står för mycket av metodutvecklingen och bär ett tungt ansvar. Arbetet med att stödja och hjälpa flickor (och även pojkar) utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld, utförs många gånger av ideellt arbetande kvinnor. Vilka konsekvenser på kort och lång sikt får våld som utövas av föräldrar som också är de som ska älska och skydda sina barn? Inom forskningen kring våld i nära relationer, som beskriver kvinnor som fortsätter att leva med män som utövar våld mot dem, används begreppet normaliseringsprocess vilket betyder att våld och hot blir normalt för den som är utsatt. Barn som växer upp med våld, unga människor som blir hotade och slagna av sina föräldrar för dem är situationen med stor sannolikhet likartad. Utan hjälp utvecklar de egna sätt att hantera situationen, de kan också lära sig att stänga av sina känslor, utveckla panikångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), destruktivt beteende, drogmissbruk, psykisk sjukdom med mera (Lewis Herman 2007). I boken Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa definieras barn och unga som far illa på följande sätt: Med barn och unga som far illa avses barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen. Det är barn som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. Det är också barn och ungdomar med ett socialt nedbrytande beteende, såsom missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. Även barn och ungdomar som utsätts för mobbning, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga ingår i begreppet. Likaså barn och ungdomar som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning samt elever där stora svårigheter i skolsituationen har uppstått. (Socialstyrelsen 2007) Det är omständigheterna runt en individ som i varje enskilt fall kommer att avgöra om ett barn eller en ungdom kommer att fara illa. Inom folkhälsoarbetet brukar man tala om riskfaktorer och skyddsfaktorer, det vill säga de faktorer som ökar risken för ohälsa och de som skyddar mot ohälsa alla riskfaktorer finns till exempel listade i Socialstyrelsens definition ovan. Det är när olika riskfaktorer samverkar som risken för barns och ungas ohälsa ökar. En bra insats från samhället kan förändra situationen till det positiva. Om det till exempel förekommer våld inom en familj och barn och unga och deras föräldrar får relevant stöd kan detta bidra till att våldet upphör. 13

16 Tyvärr kan vårdnadshavare också förhindra insatser som samhället vill göra för att hjälpa barn och unga. Barn och unga som far illa inom familjen vågar inte alltid berätta, har ofta inte någon talan och tillfrågas inte av myndigheter. Många gånger ligger problem inom familjen bakom unga människors problem som till exempel drogmissbruk, självskadebeteende och ätstörningar. Det är därför inte säkert att unga människor får den hjälp de behöver, samhällets insatser är mer inriktade på att behandla flickors och pojkars eget riskbeteende än att de får hjälp att hantera problem som rör utsatthet inom familjen (Ungdomsstyrelsen 2007a). Våld i kärlekens namn Kvinnor och barn som drabbas av våld utsätts oftast inomhus, i sitt eller någon annans hem, bakom stängda dörrar. Mäns våld mot kvinnor och föräldrars våld mot barn sker i hemmet där det sällan finns andra vittnen än de inblandade själva. Våld kan förekomma i alla slags parrelationer, även i samkönade relationer. Att lyfta fram kvinnors erfarenheter av mäns våld i den privata sfären har en ganska kort historik i Sverige och i övriga länder i Europa. Det var under 1970-talet när kvinnorörelsen växte sig stark som våld mot kvinnor och våldtäkt började lyftas fram som problem som orsakade stort fysiskt och psykiskt lidande (Lewis Herman 2007). Våld och sexuellt våld i en partnerrelation är fortfarande ett tabubelagt ämne, få kvinnor och män träder fram och berättar om erfarenheter av att vara offer eller förövare. Enligt Brottsförebyggande rådet har det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige minskat med mellan 20 och 30 procent sedan 1970-talet. I genomsnitt dödas kvinnor varje år av en man som de har eller har haft en nära relation till, alltså av en make, sambo, fästman eller pojkvän. Svartsjuka och problem i samband med separationer är det vanligaste motivet till att män dödar kvinnor. Inte sällan har det dödliga våldet föregåtts av polisanmälningar om misshandel. Kvinnor är det vanligaste dödsoffret för dödligt våld inom familjen (Brottsförebyggande rådet 2007). Många kvinnor och män är utsatta för fysiskt och sexuellt våld i samkönade relationer. Det visar studien Våldsamt lika och olika: om våld i samkönade parrelationer (RFSL 2008). Studien bygger på cirka personers svar där alla ingick i lhbt-gruppen (lhbt står för lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner). Svaren visade att ungefär en fjärdedel av dem var utsatta för våld i en nuvarande relation eller hade varit utsatta för våld i en tidigare relation. Den tidigare relationen kunde dock ha varit en heterosexuell relation. För en person som tillhör lhbtgruppen och blir utsatt för våld av en partner kan det vara extra svårt att söka hjälp av samhället. Dels är det generellt svårt att prata om övergrepp som skett i den privata sfären, dels innebär det att de måste beskriva sin sexuella läggning. Det som gör våld mellan män och kvinnor och inom relationer speciellt är att det är inom en kärleksrelation som våldet förekommer. Det är den partner du lever med som är hotet och det ligger ofta starka känslomässiga skäl bakom att det är svårt att anmäla en person som står eller har stått nära. Flickor och unga kvinnor mellan 13 och 25 år är särskilt i riskzonen för sexuellt våld som våldtäkt och sexuella övergrepp. Av förövarna i anmälda våldtäkter mot personer över 15 år är 100 procent män medan 97 procent av offren är kvinnor. I den statistik som redovisas i tabell 1 gäller 29 procent av anmälningarna unga under 18 år, alltså per definition barn, och av dem gäller 15 procent barn under 15 år. Medianåldern i statistiken ligger på 26 år för offren. Den största andelen (32 procent) av de våldtäkter som drabbar unga som är 15 år eller äldre begås av en pojke eller man som de har eller har haft en relation med. Näst vanligast (27 procent) är att offret är ytligt bekant med gärningsmannen, de kan ha träffat en kille en kväll ute. Tredje vanligaste kategorin (20 procent) är att offret är obekant med gärningsmannen. Även bland dem som är under 15 år känner vanligtvis offret gärningsmannen, som kan vara en familjemedlem eller släkting. 14

17 Tabell 1. Polisanmälda sexualbrott mot personer 15 år eller äldre under 1995, 2000, 2004 och Fullbordad våldtäkt Våldtäktsförsök Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Källa: Brottsförebyggande rådet 2008 Som statistiken i tabell 1 visar har antalet sexualbrott ökat kraftigt på tio år. En del av ökningen kan förklaras med ökad anmälningsbenägenhet och att en lagändring 1998 medfört att det som tidigare rubricerades som sexuellt tvång eller försök till våldtäkt efter lagändringen rubricerats som fullbordade brott, men det förklarar inte den stora ökningen i sin helhet. Enligt Brottsförebyggande rådet har det skett en reell ökning av antalet sexualbrott. En stor andel, 60 procent, av de anmälda våldtäkterna förblir ouppklarade. År 2003 ledde 12 procent av de anmälda våldtäkterna till åtal. Det är då våldtäkt är en del av andra brott mot offret, till exempel misshandel, som gärningsmannen/männen fälls i större utsträckning (Brottsförebyggande rådet 2008). I kampanjen Okejsex.nu som genomfördes i Stockholm under hösten 2007 kunde unga skicka in frågor via webbplatsen Frågorna besvarades av åtta olika tjejjourer som arbetade med kampanjen. De frågor som kom in visar att det finns stora kunskapsluckor om var gränserna för vad som är okej sex går bland unga kvinnor och unga män. Killarna skrev och berättade om hur svårt de har att tolka signaler och tjejernas frågor och historier visar att de lägger mycket skuld på sig själva och att de sällan benämner övergreppen de varit med om som en våldtäkt. Exempel 1: Jag sa nej till sex men han fortsatte ändå, jag försökte dra undan hans händer, det gick ganska snabbt och efteråt var jag ledsen och han sa förlåt och att det inte skulle hända igen. Jag vet inte hur jag ska rubricera händelsen, han säger att det är ett missförstånd, jag känner mig väldigt otrygg. Exempel 2: Jag sa bestämt att jag inte ville ha sex men han tjatade och tjatade. Jag somnade och sen vaknade jag med smärta mellan benen och med honom uppe på mig. Han var så gullig och känslig på morgonen och sa förlåt. Jag har mått så dåligt och jag undrar om det var mitt fel eller hans? Exempel 3: Jag följde med en kille hem men jag ville inte ha sex och sa nej flera gånger men ändå gjorde han som han ville, jag försökte putta bort honom men sen gav jag upp, det är som han säger man följer inte med någon som man inte vill nåt med, det är inte som han våldtog mig men jag blev så himla rädd, det kändes så fel. (Länsstyrelsen Stockholm 2008) Att bli kränkt på det sätt som ett sexuellt övergrepp innebär kan ge trauman för livet. Vanliga reaktioner efteråt är skuldkänslor, depressioner, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, självdestruktivitet, sänkt självkänsla, ångest och olika kroppsliga symptom som magont, huvudvärk och muskelvärk (Grände 2007). 15

18 Hur kan våld och övergrepp förebyggas? Det finns idag många verksamheter som stödjer de flickor och kvinnor som faller offer för mäns våld och för hedersrelaterat våld och förtryck. Exempel på detta är kommunala kvinnofridsprogram och mer än 100 tjej- och kvinnojourer som arbetar med att stödja offer för våld. Färre insatser har handlat om att minska våld mot flickor och unga kvinnor och förebygga att det inträffar. Ungdomsstyrelsens uppdrag har ett tydligt ungdomsfokus och är inriktat på förebyggande arbete. Förebyggande insatser kan tolkas på olika sätt, till exempel är insatser som görs av socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin också av förebyggande karaktär eftersom de ska förhindra att ungas problem utvecklas och fördjupas. Ett annat sätt att se på förebyggande är att det är de insatser som sker innan något inträffar, till exempel att arbeta för att alla barn och unga ska få vissa kunskaper som påverkar attityder och värderingar kring kön, sexualitet och våld. Främjande och förebyggande arbete Rapporter som Tänk långsiktigt en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa beskriver värdet av tidiga insatser för att förhindra att människor får problem senare i livet (Socialstyrelsen 2004). Insatserna delas in i de som stärker skyddsfaktorer och de som hindrar eller minskar riskfaktorer. Skyddsfaktorer främjar människors utveckling, riskfaktorer är tecken på att problem kan utvecklas. Ungdomsstyrelsens insatser handlar främst om att förebygga våld innan ett brott inträffar alltså genom att stärka skyddsfaktorer som påverkar attityder och värderingar. Viktiga delar i detta arbete är att öka medvetenheten om hur styrda vi som människor är av attityder och värderingar kring våld, kön och sexualitet och att barn, unga och vuxna får kunskap om rättigheter och skyldigheter som medborgare i samhället. Vår uppfattning är att detta kan minska riskfaktorerna för våld och förebygga problem, både här och nu och i framtiden. Det är ingen som idag har kunskap om hur ett bra förebyggande arbete mot mäns våld mot flickor och unga kvinnor och mot hedersrelaterat förtryck våld bör vara konstruerat för att leda till attitydförändring och till bättre villkor för flickor och unga kvinnor. De insatser som samhällets institutioner gör kommer oftast till stånd genom kortsiktiga statliga eller kommunala projekt. Det finns inget långsiktigt arbete för att förebygga våld bland flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män, varken när det sker i det offentliga rummet eller i nära relationer och som vi har visat finns få kommunala strategier och många ad hoc-lösningar för att stödja barn och unga som utsätts för våld inom familjen. Hur mycket samhällets institutioner ska gripa in i den privata sfären vid våld inom familjen är inte bara en politiskt laddad fråga utan kan också vara svårt för till exempel en lärare i skolan. Särskilt laddad är frågan om hur samhället kan förändra de regler och normer som föräldrar ställer upp för sina flickor för att bevara familjens heder. Som vi har visat i den korta genomgången av statistik och problemområden så saknas det inte kunskap om vad det är samhället ska förebygga. Frågan är alltså hur det ska göras? 16

19 Ungdomsstyrelsen anser att det behövs en teoretisk grund att utgå från för att kunna arbeta fram strategier för förebyggande och främjande arbete. Inom arbetet med att göra insatser för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har andra myndigheter tagit fram teoretiska verktyg. Vi har i arbetet med uppdraget använt modeller som beskrivs i rapporter av Länsstyrelsen i Stockholm, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling (nuvarande Skolverket). Rapporterna Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen 2007) och Tänk Långsiktigt en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (Socialstyrelsen 2004) lyfter fram modeller för hur man kan tänka kring preventiva insatser för att förbättra barns och ungas hälsa. De utgår från folkhälsoarbetet där man har definierat insatser för barn och unga i tre olika områden: hälsofrämjande för alla förebyggande för dem i riskzon behandlande för dem som behöver särskilt stöd. Modellerna går i korthet ut på att väl utformade kan insatser främja en god fysisk och psykisk hälsa och minska samhällets kostnader för insatser av socialtjänst, hälso- och sjukvård. Bra verksamheter kommer att arbeta med att alla barn och unga får kunskap och information, de kommer dessutom att fånga upp unga som är i riskzonen och förebygga att de till exempel utvecklar missbruk eller begår brott. De barn och unga som behöver behandlande insatser får detta. Tanken bakom folkhälsopolitiken är att tidiga insatser förebygger problem senare i livet (SOU 2000:91). I Strategi för samverkan används begreppen universell prevention, selektiv prevention och indikativ prevention. Dessa begrepp är de som Ungdomsstyrelsen har använt då vi utvecklat arbetet med uppdraget. 17

20 Figur 1. Exempel på samhällets universella, selektiva och indikativa insatser för barn och unga. Exempel på: Hälsofrämjande insatser universell prevention Till de generella hälsofrämjande insatser som samhället riktar till alla barn och unga hör olika verksamheter som mödravårdscentral, barnavårdscentral, förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, elevhälsa och gymnasium. Generellt förebyggande är också ungdomsmottagningarnas rådgivning och utdelning av preventivmedel. Generella förebyggande insatser görs också inom fritidsområdet som till exempel inom idrottsrörelsen och inom olika fritids- och kulturverksamheter för barn och unga. Insatserna som görs inom dessa verksamheter ska minska behovet av insatser från socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Förebyggande insatser selektiv prevention Till de förebyggande insatserna räknas de insatser som görs för att minska risker för specifika problem. Ett exempel är ungdomsmottagningars arbete för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Det handlar också om den öppna vården inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och det arbete som utförs för att hjälpa barn och unga som är särskilt utsatta eller som utsätter andra genom sitt agerande. Insatser kan göras inom skolan och i samverkan mellan skola, föräldrar, socialtjänst och BUP. Det handlar oftast om insatser som sker på grund av ungas riskbeteende och om att förebygga fler problem. Behandlande insatser indikativ prevention Till de behandlande insatserna räknas familjehemsplacering, hem för vård och boende (HVB), sluten psykiatrisk vård, tvångsvård enligt LVU och SOL-placeringar. Det är de insatser som krävs när barn och unga har akut behov av extra stöd, vård och behandling. (Socialstyrelsen 2004 och 2007) 18

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Unga, maskulinitet och våld

Unga, maskulinitet och våld Unga, maskulinitet och våld Stockholm 4 september 2013 Cecilia Narby Om Ungdomsstyrelsen tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga

Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga Sammanfattning Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer En folkhälsofråga Våld i nära relation är i hög grad en folkhälsofråga. Fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Om attityder till våldtäkt. Skyll dig själv - Du var full! Svar på remiss av motion av Karin Rågsjö (v)

Om attityder till våldtäkt. Skyll dig själv - Du var full! Svar på remiss av motion av Karin Rågsjö (v) STOCKHOLMS SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNING KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) SOTN 2008-11-20 2008-10-29 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänstnämnden Om attityder till

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

www.tris.se info@tris.se

www.tris.se info@tris.se https://www.youtube.com/watch?v=zywtoacujz4&feature=youtu.be Att se individer Se potential och vilja Utgå ifrån individens egna förutsättningar Börja där individen är men stanna inte där! Se inga offer!

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer