C-UPPSATS. Skuldsaneringslagen

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:134 Skuldsaneringslagen - då, nu och i framtiden? Charlotta Rosell Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2010:134 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/134--SE

2 Förord Denna C-uppsats är ett examensarbete inom rättsvetenskap vid Luleå Tekniska universitet. Mitt intresse för ämnet har jag i huvudsak fått från mitt arbete som budget- och skuldrådgivare. Det har varit en intressant och lärorik erfarenhet att skriva om skuldsanering och dess eventuella förändringar i framtiden. Jag vill rikta ett speciellt tack till min handledare Jan Norman för hans engagemang och värdefulla tips under arbetets gång. Jag vill även tacka opponenterna för synpunkter och konstruktiv kritik. Ett stort tack till er alla! Luleå maj 2010 Charlotta Rosell

3 Abstract The first law of dept relief was introduced in 1994 in Swedish law. The law was replaced on January 1, 2007 by a new law, which applies today. The new law is in many ways similar to the old one, in such a way that the conditions for being granted debt relief is the same. What changed was mainly the debt relief procedure. Today, there is a report with proposals for further changes in the law of dept relief. The purpose of this report was to examine the possibilities of changing the law of debt relief. This was done by investigating the Swedish law of debt relief and by studying the investigation of a new law. Also the differences between the older and the new law were examined and an analysis was done of how a new law could be implemented. This has been done with a traditional legal method. The main objective, of the law of dept relief, is the economic rehabilitation of heavily indebted persons. This purpose should be balanced against the creditors interest in getting paid. Another purpose of the law is to be preventive, so that fewer people end up in overwhelming debt situations. The idea behind the law is that both debtors and society should receive benefits. The result of this investigation showed that the law should be drafted in a way that increases the possibility of entrepreneurs to be granted debt relief and that the payment time shortened to three years. The importance of debt's age should be removed and the forecast of future insolvency of the debtor may be reduced. The municipalities role also needs to be clarified.

4 Sammanfattning Den första skuldsaneringslagen infördes år 1994 i svensk rätt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gäller idag. Den senare lagen är på många sätt lik den äldre lagen på så sätt att förutsättningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett är desamma. Det som förändrats är främst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det även en utredning med förslag om ytterligare förändringar i skuldsaneringslagen. Syftet med detta arbete var att utreda möjligheterna kring en förändring av skuldsaneringslagen. Detta gjordes genom att utreda gällande svensk rätt inom skuldsanering och genom att studera utredningen om en ny lag. Även skillnaderna mellan den äldre och den nu gällande lagen undersöktes och en analys om hur en ny lag skulle kunna se ut genomfördes. Detta har gjorts med hjälp av traditionell juridisk metod. Skuldsaneringslagens huvudsakliga syfte är att ekonomiskt rehabilitera djupt skuldsatta personer. Detta syfte ska dock balanseras mot fordringsägarnas intresse av att i så stor utsträckning som möjligt få betalt. Ett annat syfte med lagen är att verka preventivt så att färre människor hamnar i övermäktiga skuldsituationer. Tanken bakom lagen är att både överskuldsatta och samhället i stort tjänar på att det finns en skuldsaneringslag. Resultatet av denna undersökning visade att lagen borde utformas på ett sätt som ökar möjligheten för företagare att beviljas skuldsanering och att betalningstiden kortas ned till tre år. Betydelsen av skuldernas ålder borde tas bort och prognosen över gäldenärens framtida betalningsoförmåga kortas. Vidare behöver kommunens ansvar tydliggöras.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsningar Metod Bakgrund Gällande rätt - skuldsanering Syftet med skuldsaneringslagen Allmänna bestämmelser Villkor för skuldsanering Hemvist i Sverige Kvalificerad insolvens Allmän skälighetsbedömning Näringsidkare Beviljas bara en gång Skulder som omfattas Skuld med borgen Studieskulder Familjerättsligt underhåll Pantfordringar Tvistiga fordringar Likabehandlingsprincipen Skuldsaneringsansökan Kronofogdens initiala utredning Inledande av skuldsanering Skuldsaneringsbeslutet Innebörden av skuldsaneringen Omprövning och överklagan Omprövning Överklagan Skillnader mellan äldre och gällande lag Ansökan i tre steg Skulderna Likabehandlingsprincipen Sammanträde Omprövning Förlängning av betalningstiden... 17

6 5 Utredningen om en ny skuldsaneringslag Syftet med utredningen Förändring av skuldsaneringslagen Kvalificerat insolvent Allmänna skälighetsbedömningen Betalningsplanens löptid Tiden för omprövning Ändring av betalningsplanen Motiven till förändringen Skuldsanering för näringsidkare Skuldernas ålder Kvalificerat insolvent Betalningsplanens löptid Omprövningsreglerna Gäldenärens medverkan Personer som omfattas av ändringarna Konsekvenserna av utredningens förslag Borgenärerna Ökat antal ärenden Kommunens budget- och skuldrådgivning Kronofogden Kreditgivning Nyföretagande EU Informationsinsatser Alternativa lösningar Diskussion Källförteckning... 31

7 1 Inledning År 1994 antog riksdagen ett förslag om skuldsaneringslag. Den första skuldsaneringslagen (1994:334) [cit GSksanL] innebar en möjlighet för överskuldsatta privatpersoner i Sverige att sanera sin skuldbörda. 1 En anledning till tillkomsten av skuldsaneringslagen var att långvarig oförmåga att betala inte bara var ett problem för låntagare och långivare utan även för samhället i stort. 2 För att marknadsekonomin ska drivas framåt är det nödvändigt med ett visst risktagande. Konsumtion och investeringar ger en förbättrad samhällsekonomi och en ökad tillväxt. Om möjligheten till att få en andra chans uppfattas som obefintlig kan följden bli en överdriven försiktighet att konsumera och investera. Det finns nämligen samhälleliga vinster att göra och det är inte nödvändigtvis så att vinsterna svarar mot borgenärernas förluster. En person som på grund av överskuldsättning helt slutar konsumera och betala av på skulder är inte en lönsam avtalspart för framtiden, men om personen hjälps på fötter kan denne igen generera pengar till borgenärer till exempel i egenskap av expanderande nyföretagare, aktiv konsument eller kreditvärdig låntagare. 3 Kronofogden har i en rapport uppskattat att det finns minst överskuldsatta individer i Sverige som upplever att de har ständigt återkommande problem med att inte kunna betala sina räkningar. 4 Människor med tunga skuldbördor drabbas ofta av totalt utanförskap. De blir inte bara ekonomiskt begränsade utan drabbas också socialt. Detta innebär mycket besvär för personen själv och dennes närmaste omgivning. Det drabbar även samhället eftersom kostnaderna ökar på grund av den ohälsa som dessa människor drabbas av. Det är även vanligt med svartjobb vilket leder till skattebortfall för samhället. En reglerad skuldsanering är alltså inte bara till nytta för den drabbade gäldenären utan även för samhällsekonomin i stort. 5 Den första skuldsaneringslagen är sedan 1 januari 2007 upphävd och ersatt av en ny skuldsaneringslag (2006:548) [cit SksanL]. 6 Det finns även en utredning (SOU 2008:82) med förslag på ytterligare förändringar i skuldsaneringslagen. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda möjligheterna kring en förändring av skuldsaneringslagen genom att: Utreda gällande svensk rätt inom skuldsanering Undersöka skillnaderna mellan den äldre och den nu gällande lagen Studera utredningen om en ny skuldsaneringslag Diskutera hur en ny lag skulle kunna se ut 1.2 Avgränsningar Jag kommer inte att undersöka vilka normer som gäller vid beräkningen av gäldenärens förbehållsbelopp enligt utsökningsbalken. Jag kommer inte heller att utreda skuldsaneringslagens förhållande till andra lagar eller hur utländsk rätt ser ut. 1 Mellqvist, Obeståndsrätten, s Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 22 f 3 SOU 2008:82, s 35 f 4 Kronofogdens rapport 2008:1, Alla vill göra rätt för sig, s 5 f 5 Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 22 f 6 SOU 2008:82, s 35 1

8 1.3 Metod För att utreda möjligheterna kring en förändring av skuldsaneringslagen har jag använt mig av traditionell juridisk metod genom att studera lagtext, förarbeten, doktrin och praxis inom rättsområdet. Jag har även läst myndighetsrapporter, remissyttranden och juridiska tidskrifter. För att hitta material har jag använt mig av Luleå Tekniska universitets sökmotor Lucia på Internet. Där sökte jag på ordet skuldsanering och hittade doktrin inom området. Via doktrinens hänvisningar fann jag intressanta tidskrifter och praxis som jag kunde leta fram via sökmotorn Karnov. I lagböcker hittade jag både den gamla och nya skuldsaneringslagen och hänvisning till propositioner. Propositionerna sökte jag sedan fram via Karnov. Remissyttranden och myndighetsrapporter hittade jag genom att leta på myndigheternas webbplatser på Internet. 2 Bakgrund Under 1980-talet skedde stora förändringar på kreditmarknaden i Sverige. Hushållens upplåning flerdubblades på grund av avregleringar på kreditmarknaden och till följd av kreditinstitutens intensiva marknadsföringsåtgärder. 7 Hushållens kraftigt ökade skuldsättning orsakade betydande och kvarstående problem. I början av 1990-talet uppstod arbetslöshet och värdet på fastigheter sjönk, vilket förvärrade situationen ytterligare. Allt fler privatpersoner och före detta näringsidkare ådrog sig så stora skulder att de saknade möjlighet att någonsin kunna betala dessa. Regler om konkurs och ackord var inte tillräckliga för att dessa personer skulle kunna ta sig ur sin överskuldsättning. Överskuldsättningen medförde stora samhällsekonomiska konsekvenser. Borgenärer fick ofta onödiga kostnader för meningslösa indrivningsförsök och Kronofogdens resurser togs då i anspråk utan att ge resultat. Även kostnaderna för socialbidrag ökade. Lagstiftarens slutsats blev att det krävdes ett nytt system för att lösa problemen med privatpersoners överskuldsättning. 8 Även i riksdagen blev privatpersoners överskuldsättning ett aktuellt ämne i slutet av talet. Redan år 1987 noterade lagutskottet att det låg i sakens natur att en person som ådragit sig så stora skulder att denne inte kunde betala dem, inte heller var särskilt motiverad att genom eget arbete skaffa sig inkomster. Det angavs också att en sådan person allmänt sett befann sig i en svår social situation. Enligt utskottets mening fanns det med hänsyn till gäldenären och dennes familj, skäl till att gäldenären i ömmande fall borde kunna få sanering av skulderna. Det beskrevs att en skuldsanering för borgenärerna i allmänhet ofta saknade betydelse eftersom de inte kunde räkna med att någonsin få full betalning. 9 År 1994 antog riksdagen ett förslag om en första skuldsaneringslag Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 22 8 Hellners T & Mellqvist M, Skuldsaneringslagen, s 13 f 9 LU 1987/88:12, s 25f 10 Mellqvist, Obeståndsrätten, s 127 2

9 3 Gällande rätt - skuldsanering Den nu gällande skuldsaneringslagen (2006:548) trädde i kraft den 1 januari Den nya lagen bygger till stora delar på den äldre lagen samt på de erfarenheter som genererats vid tillämpningen av den äldre lagen. Förutsättningarna för att bli beviljad skuldsanering är i stort sett desamma men själva skuldsaneringsförfarandet är i den nyare lagen enklare och mer effektivt Syftet med skuldsaneringslagen Det huvudsakliga syftet med skuldsaneringslagen är att ekonomiskt rehabilitera djupt skuldsatta personer. Detta betyder att en gäldenär som vill men inte kan göra rätt för sig ska få chans till ett bättre och mer samhällsnyttigt liv. 12 Syftet ska dock balanseras mot fordringsägarnas intresse av att i så stor utsträckning som möjligt få betalt. Skuldsaneringsinstitutet är utformat för att på ett rättvist sätt tillgodose dessa motstående intressen. Ett annat syfte med lagen är att verka preventivt så att färre människor hamnar i övermäktiga skuldsituationer Allmänna bestämmelser Skuldsanering innebär, enligt 1 SksanL, att en gäldenär befrias från ansvar, helt eller delvis, för betalning av de skulder som omfattas av skuldsaneringen. Detta är den övergripande beskrivningen av en skuldsanering enligt lagen. 14 Det är Kronofogden som prövar ärenden om skuldsanering och omprövning av ett beslut. Kommunen ska lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under betalningsplanens löptid. Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunen ska svara för. Detta framgår i 2 SksanL. Tanken med de kommunala rådgivarna är att de både ska bidra till att förebygga överskuldsättning och hjälpa skuldsatta personer att hitta lösningar på sina ekonomiska problem. Rådgivningsarbetet ska vara metodiskt och strukturerat. I rådgivarnas arbetsuppgifter ingår att aktivt medverka till att en skuldsanering aktualiseras samt att ge råd och anvisningar vid en ansökan. Rådgivningsskyldigheten gäller även under skuldsaneringsförfarandet hos Kronofogden eller i domstol samt under betalningsplanens löptid. Den kommunala hjälpen ska också omfatta rådgivning och hjälp, rörande frivilliga uppgörelser, till skuldsatta personer som inte är aktuella för skuldsanering Villkor för skuldsanering För att bli beviljad skuldsanering finns vissa villkor. De grundläggande förutsättningarna anges i 4 SksanL. Det är bara fysiska personer som kan bli aktuella för skuldsanering, inte juridiska personer Hemvist i Sverige I skuldsaneringslagen finns det ett krav om hemvist i Sverige, vilket innebär att den fysiska personen ska vara folkbokförd i Sverige. Om gäldenären inte är folkbokförd i Sverige kan det bli svårt att bli beviljad skuldsanering. Det är då upp till gäldenären att visa att denne är stadigvarande bosatt i landet. 16 Svenskt medborgarskap behöver inte ha någon självständig 11 Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 21 ff 12 Prop 1993/94:123, s Persson A H, Allmänna villkor för skuldsanering uppfyllda?, s Prop 2005/06:124, s A prop s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 50 f 3

10 betydelse men skuldsanering bör endast bli aktuellt för en gäldenär som har en fast anknytning till landet. Därför finns ett uttryckligt krav i lagen om hemvist i Sverige. Trots att detta krav är uppfyllt, kan det finnas situationer där gäldenärens anknytning är så svag att skuldsanering inte bör beviljas. 17 Det krävs nämligen dessutom att gäldenärens ekonomiska förhållanden har en stark anknytning till Sverige vilket betyder att skulderna till största delen ska ha uppkommit här och tillgodosett de behov som gäldenären haft i landet. Gäldenären ska också få sina inkomster från ett arbete i Sverige eller åtminstone från en svensk arbetsgivare. Om inkomsterna kommer från en utländsk arbetsgivare bör det finnas en stark anknytning till Sverige på annat sätt, exempelvis via boende eller familj. Skuldsanering är alltså nationellt begränsat till att ekonomiskt rehabilitera de personer som bor och verkar i landet Kvalificerad insolvens En annan förutsättning för att skuldsanering ska beviljas är att gäldenären är kvalificerat insolvent. Detta anges i 4 1 st 1 p SksanL och betyder att gäldenären är överskuldsatt och helt saknar möjligheter att betala sina skulder inom överskådlig tid. 19 Insolvens innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder och att den oförmågan inte bara är tillfällig. Det görs alltså en prognosbedömning framåt i tiden över oförmågan att betala skulder allteftersom de förfaller. Enligt skuldsaneringslagen räcker det dock inte med att vara insolvent, gäldenären måste vara kvalificerat insolvent. Det betyder att prognosbedömningen ska sträckas långt fram i tiden. 20 Det kvalificerade insolvenskriteriet utgår alltså från en långsiktig prognos gällande gäldenärens betalningsförmåga. Betalningsoförmågan ska kunna antas vara bestående i ett längre perspektiv. 21 I princip ska det inte gå att se att insolvensen någonsin kommer att upphöra. Skuldsanering kan därmed inte beviljas om det inte är möjligt eller mycket svårt att göra en någorlunda säker prognos. Ett exempel då sådana svårigheter kan finnas är när gäldenären drabbas av arbetslöshet som beror på lågkonjunktur. 22 Hur långt prognosen ska sträcka sig beror på omständigheter i det enskilda fallet. Det kan handla om omständigheter som ålder, förvärvsförmåga, utbildning, hälsa och hur arbetsmarknaden kommer att se ut kommande år. Det är upp till gäldenären att i ansökan lägga fram en utredning om sin nuvarande och framtida betalningsförmåga men det är inte ett krav att detta ska kunna bevisas, det är en sannolikhetsbedömning som ska göras. 23 Begreppet kvalificerat insolvent har diskuterats i rättsfallet NJA 1996 s 548. Rättsfallet handlade om en 48-årig kvinna som på grund av psykiska besvär blev sjukpensionär. Hennes totala skuldbörda uppgick till kr och hon saknade tillgångar. Betalningsutrymmet för skulder uppgick till 1690 kr per månad. Tingsrätten ansåg enligt domskälen att hennes totala inkomst var låg men inte så låg att hon inte skulle kunna betala sina skulder inom en överskådlig tid. Tingsrätten beslutade att hennes ansökan om skuldsanering inte skulle beviljas. 24 Hovrätten ansåg att kvinnan för närvarande var på obestånd. När det gäller obeståndets varaktighet konstaterade hovrätten att hon inte arbetat sedan början av 1980-talet och att hon varit sjukpensionär sedan år Baserat på detta ansåg de att det inte kunde antas att hon kommer att kunna betala sina skulder inom överskådlig tid. Det angavs också att det 17 Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s A a s A a s 51 ff 21 Prop 1993/94:123, s A prop s 92f 23 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 51 ff 24 NJA 1996 s 548 4

11 kommit fram i utredningen att merparten av skulderna uppkommit i anslutning till när kvinnan beviljades sjukpension. Redan när hon satte sig i skuld hade hon mycket begränsade möjligheter att betala sina skulder och hon hade i huvudsak använt pengarna till att finansiera sitt alkoholmissbruk. 25 Hovrätten menade vidare att en gäldenär själv på olika sätt ska försöka reda ut de ekonomiska problem som finns innan ett skuldsaneringsärende inleds. Hovrätten konstaterade att kvinnan, innan ansökan om skuldsanering gjordes, inte vidtagit några åtgärder i sådant syfte. De ansåg därför, vid en helhetsbedömning av omständigheterna i målet, att det inte var skäligt med hänsyn till kvinnans personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljades. Hovrätten fastställde därför tingsrättens beslut. 26 Högsta domstolen ansåg på samma sätt som hovrätten att kvinnans skuldbörda fick anses betydande med hänsyn till hennes begränsade inkomst som sjukpensionär, hennes avsaknad av tillgångar samt hennes personliga och ekonomiska förhållanden i övrigt. Det kvalificerade insolvensrekvisitet var därmed uppfyllt. Vidare redogjorde domstolen för att skulderna uppstått under en period av psykisk sjukdom och alkoholmissbruk men att hon bemästrat sitt missbruk och att det ur rehabiliteringssynpunkt var viktigt för henne att även få ordning på de ekonomiska problemen. Det fanns inget som sa att hon inte gjort så mycket hon kunnat för att fullgöra sina förpliktelser. Mot bakgrund av detta och övriga omständigheter i målet ansåg högsta domstolen att det var skäligt att bevilja kvinnan skuldsanering Allmän skälighetsbedömning För att bli beviljad skuldsanering krävs att det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Detta anges i 4 1 st 2 p SksanL. Skälighetsbedömningen ska vara en individuell totalbedömning. Varje fall bedöms alltså utifrån den specifika livssituation och skuldsituation som gäldenären befinner sig i. 28 Meningen är att man, efter att ha konstaterat att det kvalificerade insolvensrekvisitet är uppfyllt, ska gå vidare och undersöka om det är skäligt i det enskilda fallet att bevilja skuldsanering med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. 29 En gäldenär med stort behov av ekonomisk rehabilitering har också stor chans att bli beviljad skuldsanering. Det är detta behov som är själva ändamålet med skuldsaneringslagen. Behovet står dock emot borgenärernas intresse av att få sina fordringar betalda. Det kan i vissa fall vara en svår uppgift att balansera dessa intressen mot varandra eftersom en svårt skuldsatt person enligt lagen ska rehabiliteras medan en skuldsanering inte får vara ett lätt sätt att komma ifrån sina förpliktelser. 30 Vid prövningen av det allmänna skälighetsrekvisitet är det viktigt att beakta gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering, som hänger samman med det kvalificerade insolvensrekvisitet. Behovet av skuldsanering framgår tydligast när det finns en uppenbar obalans mellan gäldenärens skulder och tillgångar samt förvärvsförmåga. Denna obalans blir uppenbar om en gäldenär har stor skuldbörda, saknar tillgångar och till följd av sjukdom inte kan arbeta. 31 Rättsfallet NJA 2003 not C 6 handlar om en gäldenär som ansökte om skuldsanering. Den totala skuldbördan uppgick till cirka 5 miljoner kronor och lönen var kronor i månaden. Gäldenären åberopade, i högsta domstolen, ett läkarintyg där det framgick att hans hälsotillstånd var skört på grund av övervikt, förhöjt 25 NJA 1996 s NJA 1996 s NJA 1996 s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 58 ff 29 Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 58 ff 31 Prop 1993/94:123, s 96 f 5

12 blodtryck och ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar men att gäldenären varit kraftigt överviktig i åtminstone 20 år och att han genom medicinering hållit sin fysik under kontroll. 32 Majoriteten i högsta domstolen ansåg att det framstod som ovisst om gäldenären ens på sikt skulle kunna arbeta full tid och genom förvärvsarbete få större inkomster. Resultatet av rättsfallet blev att högsta domstolen visade ärendet åter för ny handläggning, bland annat på grund av att uppgifterna som redovisades, om gäldenärens hälsotillstånd, tillfördes som nya uppgifter. Två justitieråd var dock skiljaktiga. De menade att läkarintyget inte tillät några bestämda slutsatser angående gäldenärens möjligheter att arbeta i fortsättningen och bland annat på grund av detta ansåg de att det, vid en allmän skälighetsbedömning, inte kunde beviljas skuldsanering. 33 I en artikel skriver Persson att det särskilt intressanta i detta fall är att det bland annat var gäldenärens dåliga hälsa som ledde till att högsta domstolen återförvisade ärendet för ny handläggning. Vidare beskriver hon att det är många människor i västvärlden som lider av dessa hälsobesvär och att det i de flesta fall går att kontrollera med medicin och hälsosam kost. Hon menar också att en allt för restriktiv inställning mot att bevilja skuldsanering till dem som är svårt skuldsatta och lider av denna typ av problem kan ha negativ inverkan på samhället i stort. Beviljas inte skuldsanering kanske besvären förvärras och det medför samhällsekonomiska kostnader. Samtidigt, menar Persson att detta rättsfall öppnar dörren för att betydligt fler personer, i samma situation som denna gäldenär, kan få skuldsanering till nackdel för borgenärerna. 34 Vid den allmänna skälighetsbedömningen är det främst gäldenärens förhållanden som ska bedömas men även andra hushållsmedlemmar behöver bedömas. Detta innebär att om man är sammanboende, måste man hjälpa varandra ekonomiskt för att skuldsanering ska kunna beviljas. 35 Det kan exempelvis vara svårt för en gäldenär att bli beviljad skuldsanering om någon annan hushållsmedlem är skuldfri, har stora tillgångar och goda inkomster. 36 Skälighetsbedömningen ska vara allmänt hållen men det finns ändå fyra olika omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen. Detta anges i 4 3 st SksanL. Dessa är: skuldernas ålder, omständigheterna vid skuldernas tillkomst, gäldenärens ansträngningar och gäldenärens medverkan Skuldernas ålder Skuldernas ålder är en omständighet som särskilt ska beaktas vid den allmänna skälighetsbedömningen. För att bli beviljad skuldsanering måste det normalt ha förflutit några år från det att problemen med överskuldsättning först visade sig. Alltför färsk skuldsättning bör innebära ett hinder mot att skuldsanering beviljas. Är merparten av skulderna inte äldre än tre till fyra år, bör skuldsanering vara utesluten. 38 Åldern på skulderna bestäms utifrån hur lång tid som gått från det att skulden uppkom till dess att skuldsanering blivit aktuellt. Det kan dock i vissa fall vara så att en gäldenär tagit ett lån för många år sedan men det är först på senare tid som denne inte kunnat betala på lånen. I detta fall är skulden gammal men betalningsproblemen nya. Det är problemtiden som är det mest intressanta, det vill säga den tid gäldenären brottats med en övermäktig skuldbörda NJA 2003 not C 6 33 NJA 2003 not C 6 34 Persson A H, Allmänna villkor för skuldsanering uppfyllda?, s 131 f 35 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 61 ff 38 Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 61 ff 6

13 Ett rättsfall där högsta domstolen fäst avgörande vikt vid problemtiden är NJA 1997 s 341. Rättsfallet handlade om en kvinna vars skulder till största delen kom från den fastighet som hon tidigare ägde. Problemen med att betala skulder uppstod år 1992 och då gjordes försök att sälja fastigheten. Den såldes dock först år 1993 för kr. Då kvarstod kr i oreglerade skulder som var relaterade till fastigheten. Högsta domstolen angav i domskälen att det år 1992 blev tydligt att problem med alltför stora skulder fanns och att försäljningsförsöken som gjordes visade att kvinnan råkat in i en sådan överskuldsättning som anges i förarbetena. I ett fall som detta borde det räcka med en tid av tre år innan lånen kan omfattas av en skuldsanering. Det ansågs därför skäligt att bevilja skuldsanering Omständigheter vid skuldernas uppkomst Vid skälighetsbedömningen ska hänsyn också tas till hur och varför en skuld uppkommit. Det handlar bland annat om att se till vilket behov som gäldenären ville tillgodose när denne satte sig i skuld. Det kan exempelvis bli svårare att bli beviljad skuldsanering om skulderna uppstått för aktieköp medan det kan bli lättare om avsikten var att tillgodose mer vardagliga behov. Det kan också vara till nackdel om skuldsättningen varit lättsinnig medan det kan tala för en skuldsanering om skuldsättningen varit genomtänkt och det varit troligt betalningarna kunde fullgöras. Det är alltså lättare för en gäldenär att få skuldsanering om denne hade goda utsikter att kunna betala lånen vid tidpunkten för skuldsättningen än för en gäldenär som chansat på att ekonomin skulle bli bättre i framtiden. Vid bedömningen ska sambandet mellan skuldernas ålder och omständigheterna vid dess tillkomst beaktas. 41 En annan inte helt ovanlig fråga är hur skadeståndsfordringar ska bedömas. I förarbetena anges att det inte finns skäl till någon särbehandling gällande skadestånd som uppstår i kontraktsförhållanden. Dessa ska betraktas som fordringar i allmänhet. I vissa fall måste det dock anses stötande att bevilja skuldsanering beträffande skadestånd som uppstår i samband med brott. 42 Skadestånd på grund av brott kan alltså vara till nackdel för gäldenären när det gäller skuldsanering. 43 Ett brottsligt förflutet är dock inte ett absolut hinder mot att bevilja skuldsanering men kan vara negativt vid den allmänna skälighetsbedömningen. Vid skälighetsbedömningen bör ett brottsligt förflutet, särskilt om det avser ekonomisk brottslighet, vara en omständighet som starkt talar emot att bevilja skuldsanering. 44 Har exempelvis gäldenären ådragit sig stora bötesskulder på grund av upprepade lagbrott, är det svårare att bli beviljad skuldsanering, än om det gäller enstaka obetalda bötesskulder som inte kunnat betalas på grund av överskuldsättning. Vid bedömningen kan det också ha betydelse vilka brott som begåtts samt hur länge sedan det var. Det krävs dock att gäldenären inte längre lever ett brottsligt liv. Det kan också ha betydelse vilka ansträngningar som gäldenären gjort för att betala av på skadeståndet Gäldenärens ansträngningar Vid bedömningen ska också de ansträngningar som gäldenären gjort för att fullgöra sina förpliktelser särskilt beaktas. Det krävs att gäldenären utifrån sin betalningsförmåga har betalt så mycket som möjligt till borgenärerna. Det är även en fördel för gäldenären om denne meddelat borgenärerna då betalningsförmåga saknats. Gäldenären ska själv ha försökt reda ut sina ekonomiska problem innan en skuldsanering inleds. 46 Frånvaron av ett fullgott egenförsök ska dock inte i sig utgöra ett hinder mot att skuldsanering beviljas NJA 1996 s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 63 f 42 Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 68 f 46 A a s 69 f 47 Prop 2005/06:124, s 74 7

14 Rättsfallet RH 1996:46 handlar om en gäldenär som inte beviljades skuldsanering eftersom denne inte betalat något till sina borgenärer trots att förutsättningar i ekonomin funnits. Gäldenären hade en skuldbörda på kronor samt en inkomst på kronor per månad. Under åren hade han dock högre inkomst eftersom han då arbetade mycket övertid. Under denna tid gjordes inga betalningar till borgenärerna. Med hänsyn till skuldernas storlek och de ekonomiska förhållandena ansåg hovrätten att gäldenären var på obestånd. De ansåg också att det inte fanns någon hållbar grund för antagandet att de ekonomiska förhållandena skulle förbättras så att gäldenären inom överskådlig tid skulle kunna betala sina skulder. Det kvalificerade insolvenskriteriet ansågs därför uppfyllt. Hovrätten konstaterade att gäldenären under de senaste tre åren haft en avsevärt högre förvärvsinkomst än idag. Trots att ekonomiska förutsättningar funnits, gjordes inga betalningar till borgenärerna. Hovrätten ansåg att gäldenären inte gjort tillräckliga ansträngningar för att fullgöra sina förpliktelser mot borgenärerna. Det ansågs inte skäligt att bevilja skuldsanering Gäldenärens medverkan För att bli beviljad skuldsanering krävs det att gäldenären aktivt deltar och bidrar till att utredningen blir korrekt utförd. Lämnas vilseledande uppgifter eller om gäldenären är passiv så är det bristande medverkan. Det tas dock hänsyn till den sökandes förmåga att delta. Det krävs att viktig information inte undanhålls men det kan inte krävas att varje gäldenär förmår att avgöra vilken information som är viktig och mindre viktig. Det viktigaste är dock att den sökande håller sig tillgänglig och efter bästa förmåga ger upplysningar och svarar på frågor Näringsidkare I 5 SksanL anges att näringsidkare bara får beviljas skuldsanering om det finns särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet. Skuldsaneringslagens avsikt är inte att reglera företagares överskuldsättning. Näringsidkare är dock inte helt uteslutna från lagens tillämpningsområde men det är liten chans att en aktiv företagare beviljas skuldsanering. En före detta näringsidkare omfattas dock av lagen förutom om näringsförbud finns. 50 Varken en före detta eller en aktiv näringsidkare som har näringsförbud får beviljas skuldsanering. Detta framgår av 6 SksanL. Det spelar ingen roll hur lång tid näringsförbudet avser. Det finns dock ingen generell inskränkning av möjligheten att få skuldsanering för en gäldenär som dömts för brott utan att ha meddelats näringsförbud. 51 Det allmänna förtroendet för skuldsaneringslagen skulle riskera att försämras om skuldsanering beviljas för en person som exempelvis dömts för bedrägerier. Det finns dock andra, allvarliga brott som inte har ekonomisk karaktär. Därför finns det starka skäl för att så långt som möjligt ha ett regelsystem som inte har absoluta hinder. Då ökar möjligheterna att kunna göra bedömningar i varje enskilt fall. En person som dömts för brott ska alltså inte per automatik vara förhindrad att beviljas skuldsanering. 52 För att en aktiv näringsidkare ska kunna beviljas skuldsanering krävs det att denne har sin huvudsakliga inkomst från annat håll och att företagets omsättning är liten. Gäldenären får inte heller lägga ner mycket tid på verksamheten och den ska ha liten betydelse för ekonomin. Det krävs också att näringsverksamheten är av enkel beskaffenhet, de 48 RH 1996:46 49 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s A a s 73 f 51 Prop 1993/94:123, s A prop s 90 8

15 ekonomiska förhållandena får inte vara invecklade. Tidigare näringsidkare som bedrivit en seriös verksamhet har dock goda utsikter att bli beviljad skuldsanering Beviljas bara en gång I 6 SksanL anges att en person bara kan få skuldsanering en gång. Finns det synnerliga skäl, kan avvikelser göras från denna huvudregel. Det krävs dock mycket starka skäl för att göra undantag från huvudregeln. Det är endast i ett fåtal fall som en person beviljats skuldsanering en andra gång. 54 Det kan förekomma speciella undantagssituationer där det kan vara godtagbart att skuldsanering beviljas igen. Tillämpningen av undantag ska dock göras restriktivt. Ett exempel kan vara att en person i unga år fått skuldsanering och sedan efter lång tid blivit överskuldsatt igen till exempel på grund av allvarlig sjukdom, förtidspension eller långvarig arbetslöshet. Vid prövningen om skuldsanering ska beviljas igen bör särskilt beaktas huruvida gäldenären uppfyllt sina förpliktelser enligt det första skuldsaneringsbeslutet Skulder som omfattas De skulder som ingår i skuldsaneringen regleras i 7 SksanL. Huvudregeln är att alla gäldenärens penningskulder som uppkommit innan beslutet om inledande om skuldsanering omfattas i skuldsaneringen Skuld med borgen Fordringar där det finns en borgensman som säkerhet omfattas av skuldsanering. Om borgensansvaret har infriats innan skuldsaneringen inletts omfattas regresskravet av skuldsanering. Om det inte har infriats finns ett villkorat regresskrav. Då är den särskilda regeln, i 7 2 st SksanL, om behandlingen av villkorade fordringar tillämplig. En borgensman har dock ingen nytta av att gäldenären beviljas skuldsanering eftersom skuldsaneringen inte påverkar borgensmannens betalningsansvar. 57 I 23 2 st framgår det att gäldenären befrias från sitt betalningsansvar men det gör inte borgensmannen. Bestämmelsen i 7 2 st SksanL gäller för fordringar som är beroende av villkor för att betalningsskyldighet ska inträda. För att fastställa om en fordran är förenad med något villkor som gör att betalningsskyldigheten inte kan aktualiseras, granskas innehållet i parternas fordringsförhållande. Är gäldenären och borgenären oense om innebörden av ett villkor eller om huruvida det finns ett villkor, räknas fordran som tvistig och ingår därmed inte i skuldsaneringen Studieskulder Har gäldenären statliga studieskulder omfattas den del av skulderna som förfallit till betalning när skuldsanering inleds. Ofta finns det dock studieskulder som ska betalas i framtiden och när det gäller dessa skulder kan det beslutas att de inte ska ingå i skuldsaneringen. Gäldenären kan dock beviljas anstånd med dessa studieskulder till dess att den femåriga skuldsaneringsperioden löpt ut. 59 I förarbetena anges att fordringar på återbetalning av studielån omfattas av en skuldsanering. Detta innebär att förfallet studiemedel skrivs ned med samma procenttal som övriga fordringar. Vidare anges att det ska kunna bestämmas i varje enskilt fall vad som ska 53 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 74 ff 54 A a s 78 f 55 Prop 1993/94:123, s A prop s Mellqvist M, Obeståndsrätten, s Hellners T & Mellqvist M, Skuldsaneringslagen, s Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 140 9

16 gälla för den del som, vid tidpunkten då en skuldsanering inleds, ännu inte förfallit. Normalt ska det bestämmas att den delen av skulden inte ska ingå i skuldsaneringen. 60 Förhållandena när det gäller studielån är inte helt jämförbara med när gäldenären tagit ett vanligt banklån eftersom studielån beviljas utan kreditprövning. Det ställs inte heller krav på någon säkerhet och lånet kan inte i dess helhet sägas upp till omedelbar betalning. Med anledning av detta bör det kunna bestämmas i det enskilda fallet om återbetalningsskyldigheten, gällande studielån som förfaller efter att skuldsanering har inletts, ska omfattas av skuldsaneringen eller inte. I de allra flesta fall bör möjligheten utnyttjas att undanta den del av studielånet som förfaller i framtiden. 61 I rättsfallet NJA 1997 s 717 visar högsta domstolen sin inställning till icke förfallna studieskulder. Frågan i målet var om den del av fordran som Centrala studiestödsnämnden hade mot gäldenären, som avsåg studiemedel som inte förfallit, skulle undantas från skuldsaneringen. I domskälen framgår det att uttalandena i förarbetena är något motsägelsefulla men att de får tolkas så att en skuld som inte är förfallen som regel inte heller ska omfattas av en skuldsanering. Vidare angavs att det inte fanns några skäl att låta skuldsaneringen omfatta den fordran som inte förfallit Familjerättsligt underhåll I 7 3 st 1 p SksanL anges att familjerättsliga underhållsbidrag faller utanför skuldsaneringen. Det som främst avses är underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken oavsett om underhållet utgår på grund av avtal eller dom. Ordalydelsen gör dock att inget familjerättsligt underhåll omfattas av en skuldsanering. Har exempelvis en underhållsberättigande en fordring på underhållsbidrag enligt utländsk lagstiftning, omfattas inte heller denna av skuldsanering. Detta gäller oavsett om fordringarna är förfallna eller inte. 63 Detta gäller om det är den underhållsberättigade som är fordringsägare. Är det däremot Försäkringskassan som betalt ut underhållet är deras regresskrav mot den underhållsskyldige med i skuldsaneringen. 64 Fordringar som betalats ut efter skuldsaneringens inledande omfattas dock inte av en skuldsanering Pantfordringar I 7 3 st 2 p SksanL framgår det att en skuldsanering inte omfattar en fordran med panträtt. Även fordringar med retentionsrätt undantas från en skuldsanering. Pantfordringar ska normalt avyttras innan skuldsanering blir aktuellt. Handlar det om en pant i fast egendom eller en bostadsrätt som är gäldenärens bostad, kan ibland gäldenären få bo kvar utan att egendomen säljs. 66 Om en pantsäkrad fordran inte behöver säljas undantas den från skuldsaneringen upp till pantens värde. Belopp därutöver undantas inte. Detta kan bli en svår bedömning eftersom det kräver att pantens värde bestäms. I en skuldsanering får gäldenären enligt 9 2 st SksanL förbehållas ett belopp för bland annat skälig boendekostnad. När gäldenären har sin bostad pantsatt kan det innebära att gäldenären får bo kvar i sin bostad. Det finns ofta både sociala och ekonomiska skäl till detta. För att gäldenären ska få behålla bostaden förutsätter det att bostadsstandarden inte överstiger vad som är nödvändigt och att boendekostnaden inte är alltför hög. I lagtexten till skuldsaneringslagen finns ingen särskild reglering av hur pantsäkrade bostäder ska behandlas. I förarbetena har dock en lösning anvisats som innebär 60 Prop 1993/94:123, s A prop s NJA 1997 s Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 140 f 65 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s Mellqvist M, Obeståndsrätten, s

17 att pantens värde bestäms med hjälp av en värdering. Lösningen innebär att det med ett värderingsintyg bestäms hur stor del av fordringen som täcks av panten. Den delen omfattas inte av skuldsaneringen medan den överstigande delen ska ingå i skuldsaneringen Tvistiga fordringar Tvistiga fordringar ingår inte i en skuldsanering. En fordran är tvistig om gäldenären bestrider den. Detta innebär att gäldenären själv kan bestämma om en fordran ska omfattas av en skuldsanering eller inte. 68 Gäldenären har dock sällan något att vinna på att bestrida en fordran. Det finns snarare anledning att godta de fordringar som tas upp i ett ärende Likabehandlingsprincipen I 8 SksanL anges att alla skulder som omfattas av en skuldsanering har lika rätt. Denna likabehandling innebär att alla fordringar som omfattas av en skuldsanering bör drabbas proportionellt lika. Fordringarna ska därmed sättas ned med samma procentsats. Det finns dock undantag från denna princip som innebär att vissa fordringar behandlas förmånligare än andra. I 8 2 st 1 p SksanL anges att sämre rätt kan ges en fordran där borgenären samtycker till detta. Detta kan dock endast bli aktuellt om det är ett uttryckligt samtycke. Av 8 2 st 2 p framgår det att Kronofogden kan bestämma att borgenärer med en fordran som är av ett mindre belopp kan få sin nedsatta fordran betald före andra fordringar i skuldsaneringen. Bestämmelsen får betydelse för utformningen av den betalningsplan som ska upprättas enligt 9 SksanL. Normalt sett sker betalningen enligt den fastställda betalplanen månadsvis men mindre fordringar kan alltså ges full betalning, på en gång, i början av betalperioden. 70 Undantaget gäller dock bara för fordringar av mindre belopp. Med det avses att fordringen är på ett mindre belopp i förhållande till övriga fordringar i ärendet samt att fordringen är liten även i absoluta tal. En tidsmässig förtur åt små fordringar är sällan till någon större nackdel för övriga borgenärer. Fördelen är att betalningsplanen kan utformas så att det administrativa arbetet vid betalningarna blir mindre. 71 Vidare finns i 8 2 st SksanL en hänvisning till 23 SksanL som innebär att borgenärerna inte kan kräva betalt för de fordringar som inte anmälts i ärendet. Detta kan också ses som ett undantag från likabehandlingsprincipen eftersom dessa fordringar inte får någon betalning alls. 72 Förövrigt framgår det i 35 SksanL att en överenskommelse vid sidan av beslutet om skuldsanering mellan gäldenären och borgenärer är ogiltig om den innebär att någon borgenär gynnas på ett särskilt sätt Skuldsaneringsansökan För att bli beviljad skuldsanering krävs det att gäldenären skriftligen ansöker om skuldsanering hos Kronofogden. Detta anges i 10 SksanL. Vidare anges att ansökan ska vara undertecknad av gäldenären vilket innebär att ett eventuellt ombud inte kan skriva under ansökan. 74 Det är gäldenären själv som frivilligt ska ansöka om skuldsanering och ansökan ska endast avse en person. 75 Enligt 33 kan en gäldenär återkalla sin ansökan. Detta kan göras när som helst och innebär att ärendet avskrivs från vidare handläggning Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 90 ff 68 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s A a s 83 ff 71 Prop 2005/06:124, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s Prop 2005/06:124, s Prop 1993/94:123, s A prop s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s

18 11 SksanL anger vad ansökan ska innehålla samt att uppgifterna lämnas på heder och samvete. Det ska finnas information om bland annat gäldenärens namn, adress, yrke, personnummer och telefonnummer. Det ska även finnas uppgifter som visar att gäldenären har hemvist i Sverige samt en förteckning över tillgångar och skulder. När det gäller skulderna bör bland annat uppkomstdag, kapitalbelopp, räntesats och förfallodag anges samt uppgifter om eventuell borgen eller panträtt och information om borgenärerna. Det ska även finnas information om gäldenärens alla typer av inkomster och utgifter. Det behöver dock inte finnas uppgifter om normala hushållsavgifter exempelvis för kläder och mat eftersom detta bestäms schablonmässigt när förbehållsbeloppet beräknas. 77 Det är även bra att redovisa hur en förväntad inkomstutveckling kan se ut. 78 Gäldenären ska också lämna uppgifter om förhållanden som har att göra med de omständigheter som särskilt ska beaktas vid den allmänna skälighetsbedömningen. Det som främst bör anges är hur och varför skulderna uppkommit samt vad sökanden gjort för att bli av med skulderna. För den allmänna skälighetsbedömningen är det även av betydelse att beskriva den sociala situationen samt beskriva förhållanden som varit aktuella tidigare men som nu är förbi, exempelvis missbruk eller kriminalitet. 79 Det som framgår av 11 SksanL om vilka uppgifter som ansökan ska innehålla gäller även övriga familjemedlemmars personliga och ekonomiska förhållanden. Detta betyder att gäldenären ska lämna uppgifter om övriga familjemedlemmars inkomster, tillgångar, utgifter, arbetsförhållanden och utbildning Kronofogdens initiala utredning Ansökan prövas av Kronofogden och ska därför skickas till dem st SksanL innebär att den inledande utredningen hos Kronofogden innehåller ett kompletteringsförfarande där gäldenären kan få sin ansökan avvisad om den inte blir fullständig. Det finns även en risk att Kronofogden avslår en ansökan direkt, vilket anges i 12 2 st SksanL. 81 Om ansökan är bristfällig ska den sökande föreläggas att komplettera den, antingen skriftligt eller muntligt. En ansökan som inte kompletteras trots föreläggande ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak. Det ska alltså inte vara en mindre detalj som brister utan bristen måste vara väsentlig. Om en ansökan avvisas kan detta överklagas till tingsrätten eller så kan gäldenären skicka in en ny ansökan st SksanL innebär att Kronofogden redan på ett tidigt stadium ska pröva om det finns förutsättningar att bifalla en ansökan. Är det tydligt att ansökan inte kan bifallas ska den avslås Inledande av skuldsanering När resultatet av den första prövningen ger anledning att tro att skuldsanering kan beviljas, inleder Kronofogden skuldsanering enligt 14 SksanL. När skuldsanering inletts ska detta kungöras i Post- och Inrikes Tidningar enligt 15 SksanL. Finns det särskilda skäl kan en kungörelse även göras i lokala ortstidningar. I kungörelsen uppmanas borgenärerna att anmäla sina fordringar till Kronofogden inom en månad. Om en borgenär inte ger sig tillkänna kommer denne inte få någon betalning och kan inte heller kräva sin fordran i något senare sammanhang Prop 1993/94:123, s 210 f 78 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s A a s 107 f 80 Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 110 ff 82 Prop 1993/94:123, s 212 f 83 A prop s 213 f 84 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 121 ff 12

19 När Kronofogden beslutat att inleda skuldsanering får inte utmätning, för fordringar som uppkommit före beslutet, ske enligt 22 SksanL. Skulle utmätning ändå ske ska verkställigheten gå åter enligt 22 SksanL. Förbudet mot utmätning gäller dock bara de fordringar som omfattas av skuldsaneringen. Uppstår en skuld efter beslutet om inledande av skuldsanering omfattas inte den skulden av förbudet. 85 När en skuldsanering inletts är Kronofogden skyldig enligt 16 SksanL att utreda ärendet. Myndigheten ska forska efter intressanta uppgifter och se till att eventuella oklarheter utreds. Materialet ska sedan analyseras. Det krävs att gäldenären medverkar lojalt. 86 Kan Kronofogden anta att det är en fördel för utredningen med ett sammanträde ska ett sådant hållas enligt 17 1 st SksanL. Det finns inget som hindrar att myndigheten beslutar, i samråd med gäldenären, att sammanträdet ska hållas till exempel i gäldenärens bostad Skuldsaneringsbeslutet Om inte skuldsaneringsansökan avslås ska Kronofogden tillsammans med gäldenären upprätta ett förslag om skuldsanering, enligt 19 SksanL. Det är Kronofogden som bär ansvaret för upprättandet av förslaget men gäldenären ska stå bakom förslaget och medverka aktivt i utredningen. Kravet att förslaget ska upprättas tillsammans med gäldenären är en konsekvens av att det inte anses riktigt att besluta om skuldsanering på villkor som gäldenären inte accepterar. 88 Det är viktigt att det anges i förslaget vilka fordringar som ingår och hur betalningsplanen ska se ut samt vilket belopp som ska betalas till borgenärerna. Det ska även framgå vilket belopp som ska förbehållas gäldenären. Förslaget ska sedan sändas till alla borgenärer med ett föreläggande för dem att yttra sig över förslaget, enligt 20 SksanL. Kronofogden hindras inte att fatta ett beslut om något yttrande uteblir. Efter detta ska Kronofogden slutligen pröva om skuldsanering ska beviljas eller avslås enligt 21 SksanL. Beviljas skuldsanering ska beslutet kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. 89 Kronofogden är inte bunden av parternas inställning till förslaget som skickats ut. De är inte heller bundna till innehållet i förslaget. Myndigheten kan alltså besluta om skuldsanering trots att flera borgenärer motsätter sig det Innebörden av skuldsaneringen Enligt 1 1 st SksanL innebär en skuldsanering att gäldenären helt eller delvis befrias från ansvar för betalning av sina skulder. Borgenärerna har bara rätt till betalning för den del av fordringsbeloppet som ska betalas enligt skuldsaneringens betalningsplan. Gäldenärens skuldbefrielse förutsätter att betalningsskyldigheten fullgörs enligt betalningsplanen. Om skuldsaneringen upphävs efter en omprövning till exempel på grund av att gäldenären inte betalat enligt betalningsplanen återgår skuldbeloppet till vad det var innan skuldsaneringen med undantag för det som redan betalats. 91 Det belopp som gäldenären ska betala bestäms enligt 9 2 st så att avdrag först görs för det gäldenären får förbehålla sig för försörjningen. Vägledande för detta är bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap 4-5 utsökningsbalken. Först fastställs ett normalbelopp som ska täcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad. Till vanliga levnadskostnader räknas bland annat kostnader för mat, kläder, tvätt, hygien, el, telefon, TV-avgifter och försäkringar. Normalbeloppet är ett schablonbelopp som årligen fastställs av Kronofogden. Till 85 Prop 1993/94:123, s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 129 ff 87 Prop 2005/06:124, s A prop s Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 136 ff 90 Prop 2005/06:124, s 80 f 91 Prop 1993/94:123, s 105 f 13

20 normalbeloppet läggs sedan kostnader för barntillsyn, sjukvård, resor till och från jobbet samt bostadskostnaden. Det belopp som blir över kallas betalningsutrymme och utgör det belopp som ska betalas till borgenärerna. 92 Ibland kommer man fram till att det inte finns något betalningsutrymme. Skuldsanering kan beviljas även i sådana fall. 93 Betalningsplanen gäller normalt under en femårsperiod. Under denna period kan många förändringar inträffa som påverkar gäldenärens ekonomi. Därför bör gäldenären även få förbehålla sig ett belopp för en buffert så att det finns utrymme i ekonomin att klara vissa förändringar Omprövning och överklagan Det finns möjligheter att i efterhand ändra ett beslut om skuldsanering. Detta görs antingen via en ansökan om omprövning hos Kronofogden eller genom en överklagan till tingsrätt Omprövning En skuldsanering ska vara en definitiv lösning för gäldenären som inte borde kunna ändras i efterhand. För att skuldsaneringsinstitutet ska kunna behålla allmänt förtroende är det dock viktigt att en skuldsanering inte verkar stötande. Därför innehåller skuldsaneringslagen möjligheter att i efterhand ändra vissa beslut. Det sker genom en omprövning som kan leda till att en skuldsanering upphävs eller ändras. Reglerna om omprövning finns i SksanL. I 24 SksanL regleras borgenärers möjlighet att få ett beslut upphävt eller ändrat. 95 Varje borgenär som berörs av en skuldsanering får själv bevaka om det uppkommer förändringar som ger anledning att begära omprövning. Det finns inget offentligt organ som till exempel kontrollerar att gäldenären betalar enligt betalningsplanen. 96 Det är Kronofogden som handlägger ärenden om omprövning. 97 En ändring av ett beslut kan bli aktuellt om gäldenären inte följer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa. Varje avvikelse som inte är ringa behöver dock inte betraktas som ett grovt åsidosättande av beslutet och för den skull leda till ett upphävande av beslutet. 98 En ändring kan bli aktuell till exempel om gäldenären på grund av sjukdom eller oförstånd inte insett att en ansökan om omprövning borde ha gjorts och istället har missat betalningar. 99 En ändring av beslutet kan exempelvis innebära att betalningsplanens löptid förlängs eller att månadsbeloppet höjs. Det kan inte bli aktuellt att ändra de skulder som omfattas i skuldsaneringen. Om gäldenären yttrar sig över borgenärens ansökan om omprövning och uppger att ekonomin försämrats, kan det vara möjligt att göra en ändring som innebär att månadsbeloppet sänks. 100 Ett beslut kan också ändras om gäldenärens ekonomiska förhållanden har förbättras. Då krävs det att förbättringen beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid skuldsaneringsbeslutet. Om till exempel en framtida inkomstförändring redan kunnat vägas in i skuldsaneringsbeslutet ska förändringen inte leda till en ändring. Det går alltså att ändra ett beslut både om gäldenären fått det ekonomiskt bättre eller sämre. 101 Enligt 25 SksanL kan även gäldenären ansöka om omprövning. Genom att ansöka om ändring kan gäldenären 92 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s Prop 1993/94:123, s 109 f 94 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s A a s A a s Prop 2005/06:124, s A prop s 57 f 99 A prop 124 s A prop s 57 f 101 A prop s 59 14