Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg"

Transkript

1 Skuldsanering Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg Ht 2010 Examensarbete, 30 hp Juris kandidatprogrammet, 270 hp Handledare: Ulf Vannebäck

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och ämne Syfte och avgränsning Metod och material Dispositon Skuldsaneringslagen Historik Särskilt om skälighetsbedömningens formulering Skuldsaneringslagens huvuddrag Förfarandet Villkoren Verkan Särskilt om skälighetsbedömningens ändamål Utredning Lagtext, förarbeten och doktrin Kvalificerad insolvens Allmänt om skälighetsbedömningen Skuldernas ålder Omständigheterna vid skuldernas tillkomst Gäldenärens ansträngningar och medverkan Försök att på egen hand nå en uppgörelse Domstolspraxis Kvalificerad insolvens Allmänt om skälighetsbedömningen Skuldernas ålder Omständigheterna vid skuldernas tillkomst Gäldenärens ansträngningar och medverkan Försök att på egen hand nå en uppgörelse Nya lagförslaget Analys och slutsatser Kvalificerad insolvens Allmänt om skälighetsbedömningen Skuldernas ålder Omständigheterna vid skuldernas tillkomst Gäldenärens ansträngningar och medverkan Försök att på egen hand nå en uppgörelse Nya lagförslaget Sammanfattning Hur stämmer bedömningen i praxis med bestämmelserna kring kvalificerad insolvens? Har lagstiftaren haft för avsikt att de särskilda omständigheterna ska ha olika stor betydelse? Har de särskilda omständigheterna olika stor betydelse i praxis? Blir svaren annorlunda om det nya lagförslaget antas?...33 Källförteckning

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund och ämne Under förberedelserna inför ett seminarium diskuterade vi ett hovrättsfall som fick mig att börja fundera omkring bedömningen av skuldsaneringsansökningar. Av ett i målet ingivet läkarintyg framgick bland annat att den sökande led sedan över 30 år tillbaka av diabetes mellitus som vid tiden för ansökan medfört multipla organkomplikationer i form av bland annat neuropati (nervskada) och njurinsufficiens. Han behandlades även för kronisk hjärtsvikt, kärlkramp och sviter efter en hjärnstamsinfarkt (stroke). Det framgick även att han sedan en längre tid medicinerades med psykofarmaka på grund av depression, samt att han var rullstolsbunden. Läkaren bedömde att resultatet av den sökandes sjukdomar medför en avsevärt sänkt funktionsgrad och livskvalitet för honom och att hans bostadsförhållanden var av stor vikt för en medicinskt framgångsrik vård. Hovrätten gjorde trots detta bedömningen att ovanstående sjukdomar inte borde föranleda något större hinder för att flytta till en mindre, billigare lägenhet. På grund av det ansåg hovrätten det inte skäligt att bevilja skuldsanering. I 4 3 st. Skuldsaneringslagen finns det krav som gäldenären måste uppfylla för att skuldsanering ska kunna beviljas. Gäldenären måste till exempel vara kvalificerat insolvent, och skuldsanering ska i gäldenärens specifika fall anses vara skäligt. Det finns fyra omständigheter som särskilt ska beaktas vid en bedömning av skäligheten av att bevilja skuldsanering. Dessa är skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. Det finns dock en proposition 1 med förslag till ändring av skuldsaneringslagen, där man bland annat föreslår att punkten skuldernas ålder ska tas bort. Efter att ha läst ovanstående rättsfall började jag fundera på om det skulle gjort någon skillnad till 1 Prop 2010/11:31 3

4 exempel om den sökande hade haft ännu äldre och större skulder? Eller skulle det kanske kunna vara tvärtom, att så länge gäldenären har gjort varenda tänkbar ansträngning för att fullgöra sina förpliktelser spelar skuldernas ålder, omständigheter, eller gäldenärens medverkan inte särskilt stor roll? Med tanke på det nya förslaget funderar jag också på hur det kommer att påverka bedömningen om skuldernas ålder inte längre ska beaktas särskilt? 1.2 Syfte och avgränsning Syftet med uppsatsen är att undersöka dels hur bedömningen av insolvensrekvisitet görs och dels om de fyra särskilda omständigheter som ska beaktas vid en skuldsaneringsansökan har lika stor betydelse vid den skälighetsbedömning som görs. Detta kommer innebära en relativt omfattande praxisstudie. Jag kommer slutligen också att kort undersöka om de svar jag kommer fram till blir annorlunda eller inte om det nya lagstiftningsförslaget skulle antas. För att besvara mitt syfte kommer jag att arbeta med följande frågeställningar: Hur stämmer bedömningen i praxis med bestämmelserna kring kvalificerad insolvens? Har lagstiftaren haft för avsikt att de särskilda omständigheterna ska ha olika stor betydelse? Har de olika stor betydelse i praxis? Kommer svaren på ovanstående frågor bli annorlunda jämfört med vad jag kommit fram till om det nya lagförslaget antas? För att skuldsanering ska kunna bli aktuell finns flera krav utöver de som ingår i skälighetsbedömningen och kravet på att man ska vara kvalificerat insolvent. Bland annat krävs att man har sin hemvist i Sverige. 2 Den här undersökningen behandlar endast skälighetsbedömningen, och insolvensrekvisitet på de sätt som angetts i syftet. Undersökningen behandlar alltså inte bedömningen av en skuldsaneringsansökan som helhet. 1.3 Metod och material För att kunna besvara frågeställningarna används en rättsdogmatisk metod där dels lagtexten, förarbeten samt kommentarer studeras för att till exempel se om lagstiftaren har haft för avsikt eller indikerat att vissa omständigheter ska vara av större vikt än andra. Även doktrin kommer användas i de fall det är relevant för frågeställningarna. Jag ska också göra en praxisstudie, för att se hur 2 Skuldsaneringslag (2006:548) 4. Fler krav se kap

5 domstolarna har bedömt frågorna i olika fall. Under studiet av rättsfallen kommer fokus att ligga vid hur domstolen resonerat omkring de fyra omständigheterna, både vid beviljande och avslag. Jag ska också studera hur bedömningen av insolvensrekvisitet gjorts. Resultatet ska sedan analyseras för att se om det finns något slags mönster. Jag ska även undersöka om och i så fall hur mycket bedömningen har varierat beroende på var och när den gjorts. Slutligen ska också det nya lagförslaget analyseras för att se om och i sådana fall hur det skulle påverka de resultat jag kommit fram till. I min praxisstudie har jag valt att studera fall från Högsta domstolen och Hovrätterna. Det hade även varit intressant att få med ett urval ifrån tingsrätterna, men på grund av den tid jag har till mitt förfogande har jag valt bort det. 1.4 Dispositon I kapitel 2 ges en kort genomgång av skuldsaneringslagen, först med ett historiskt perspektiv (2.1) och därefter dagens utformning (2.2). Därefter följer kapitel 3 med en utredning av lagtext, förarbeten och doktrin (3.1) och praxis (3.2) angående kvalificerad insolvens (3.1.1 & 3.2.1), skälighetsbedömningen (3.1.2 & 3.2.2), skuldernas ålder (3.1.3 & 3.2.3), omständigheterna vid skuldernas tillkomst (3.1.4 & 3.2.4), gäldenärens ansträngningar och medverkan (3.1.5 & 3.2.5) samt försök att på egen hand nå en uppgörelse (3.1.6 & 3.2.6). Kapitlet avslutas med en genomgång av det nya lagförslaget (3.3). Kapitel 4 innehåller analyser och diskussion, och det behandlar kvalificerad insolvens (4.1), skälighetsbedömningen (4.2), skuldernas ålder (4.3), omständigheterna vid skuldernas tillkomst (4.4), gäldenärens ansträngningar och medverkan (4.5) samt försök att på egen hand nå en uppgörelse (4.6) var för sig. Därpå följer det nya lagförslaget (4.7) och uppsatsen avslutas sedan med en sammanfattning (4.8). 2 Skuldsaneringslagen 2.1 Historik I slutet av 1980-talet avreglerades den svenska kreditmarknaden, och därefter ökade hushållens skuldbördor kraftigt då upplåningen hos banker etc. flerdubblades. Detta ledde till stora problem som förvärrades av fastighetskrisen samt den ökande arbetslösheten. Antalet överskuldsatta 5

6 personer, med andra ord personer som aldrig skulle kunna betala tillbaka sina skulder, ökade och de regler som fanns var inte tillräckliga för att de skulle kunna ta sig ur den besvärliga situation de hamnat i. 3 Överskuldsättningen ledde till samhällsekonomiska följder till exempel i form av höjda kostnader för socialbidrag och skattebortfall, då många överskuldsatta frestades att jobba svart för att inte behöva deklarera sina inkomster. Även många borgenärer fick ökade kostnader för indrivningsförsök som inte ledde någonstans. Försök gjordes med frivilliga uppgörelser till skuldsanering, men åtgärderna räckte inte till. En skuldsaneringslag utformades, och trädde i kraft den 1 juli Lagen utformades med tre steg. Gäldenären skulle först själv (med hjälp av kommunen) vara aktiv och försöka nå frivilliga uppgörelser med borgenärerna. Sedan kunde ärendet gå till kronofogden med hjälp av vilken frivillig skuldsanering kunde inledas. Skulle borgenärerna inte acceptera skuldsaneringen gick ärendet vidare till tingsrätten som kunde besluta om tvingande skuldsanering. 5 Tanken med lagen var att de som ville göra rätt för sig skulle få chansen till ett bättre liv, att se till att färre människor blev överskuldsatta, att gynna borgenärerna då åtminstone något blev återbetalat, samt att minska samhällets kostnader på olika områden. 6 Skuldsaneringslagen är alltså en relativt ny lag, då den först kom år Den 1 januari 2007 ersattes den när dagens skuldsaneringslag trädde i kraft. Genom den nyare lagen har själva förfarandet gjorts mer effektivt och smidigare, men de materiella reglerna har inte ändrats särskilt mycket. 7 En av de ändringar som införts är att det äldre systemet med tre steg togs bort. Därmed finns inte längre något krav på gäldenären att försöka nå en uppgörelse själv, och kronofogdemyndigheten kan numera besluta om tvingande skuldsanering. Beslutet kan sedan överklagas till tingsrätten. 3 Hellners, Trygve och Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen, en kommentar till 2006 års lag, s Hellners, Trygve och Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen, en kommentar till 2006 års lag, s.16 5 Hellners, Trygve och Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen, en kommentar till 2006 års lag, s Prop 1993/94:123 s Mellqvist, Mikael, Handbok till skuldsaneringslagen, s. 22 6

7 2.1.1 Särskilt om skälighetsbedömningens formulering Vid utformningen av skälighetskriteriets formulering diskuterades om den skulle vara positiv (om det är skäligt) eller negativ (om det inte är oskäligt). Lagrådet menade att en negativt formulerad skälighetsregel skulle vara det bättre alternativet då det skulle leda till en friare skälighetsbedömning där ytterligare ett antal angelägna fall skulle beviljas skuldsanering. Samtidigt skulle regeln i kombination med kravet på femårigt existensminimum och det kvalificerade insolvensrekvisitet förhindra negativa effekter på betalningsmoralen. 8 Departementschefen menade dock att ett positivt formulerat rekvisit tydligare markerar att en överskuldsättning i sig inte är tillräcklig för skuldsanering, det måste också vara skäligt, varför kriteriet blev positivt formulerat. 9 Utredningen som tillsattes inför den senaste ändringen anslöt sig till lagrådets mening och föreslog att rekvisitet skulle formuleras negativt istället. Anledningen till utredningens bedömning var att gäldenärer inte sällan får avslag på sina ansökningar om skuldsanering på grund av någon enstaka negativ omständighet, även om en helhetsbedömning talat för bifall. Utredningen menade att om formuleringen ändrades skulle lagens rehabiliterande syfte gagnas på ett bättre sätt. 10 Regeringen hänvisade dock till praxis från Högsta domstolen och hovrätterna som visar att den totalbedömning som eftersträvas överlag görs i domstolarna och att kraven på skälighet inte har ställts för högt. Regeringen menade vidare att det inte fanns något underlag för säkra slutsatser angående utformningen av rekvisitet, samt att om underinstanserna tillmäter enstaka omständigheter för stor betydelse skulle det snarare rättas till genom utbildningsinsatser. Formuleringen ändrades inte, utan är alltså fortfarande positivt utformad. 11 Vilken betydelse utformningen har kan diskuteras. Formuleringen kan tjäna som en markering av en utgångspunkt, då en positiv formulering kan tolkas som en presumtion mot skuldsanering (måste visa att det är skäligt) medan en negativ formulering istället kan tolkas som en presumtion för skundsanering (måste visa att det är oskäligt). 12 Frågan är hur stor betydelse skillnaden får i praktiken, men åtminstone i teorin ser det ut som att en negativ formulering skulle innebära att det blev något lättare för gäldenären att erhålla skuldsanering. 8 Prop 1993/94:123 s. 301 f 9 Prop 1993/94:123 s. 95 f 10 SOU 2004:81 s. 223 f och 264 f 11 Prop 2005/06:124 s. 40 f 12 Hellners, Trygve och Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen, en kommentar till 2006 års lag, s. 77 7

8 2.2 Skuldsaneringslagens huvuddrag Förfarandet Skuldsanering går ut på att gäldenären befrias från sina skulder, helt eller delvis, och gäller endast fysiska personer. Näringsidkare kan än så länge inte få skuldsanering annat än i undantagsfall. För att få skuldsanering ska gäldenären lämna in en ansökan till kronofogdemyndigheten, där han eller hon redogör för sina och sin familjs ekonomiska förhållanden. Först bedöms om ansökan innehåller den information som behövs för att möjliggöra en prövning i sak. I det här stadiet kan ansökan avvisas om den är bristfällig och gäldenären inte inkommer med kompletteringar eller avslås om det är tydligt att skuldsanering inte kommer att kunna beviljas. 13 Klarar ansökan den första bedömningen beslutar kronofogdemyndigheten om att skuldsanering ska inledas. 14 Gäldenären skyddas mot indrivningsåtgärder och kronofogdemyndigheten utreder den ekonomiska situationen. 15 Beslutet kungörs så att okända borgenärer kan anmäla sina fordringar, och ett sammanträde hålls med gäldenären om det skulle vara fördelaktigt för utredningen. 16 Förfarandet ska leda till ett förslag om skuldsanering, innehållande bland annat en betalningsplan, som sedan skickas till samtliga borgenärer som då har viss tid för att yttra sig över förslaget. 17 När tiden löpt ut beslutar kronofogdemyndigheten om skuldsanering ska beviljas eller inte. 18 Beviljas skuldsanering innebär det att gäldenären följer sin betalningsplan under (normalt) 5 år, och därefter är han eller hon befriad från sina skulder Villkoren För att en gäldenär ska kunna få skuldsanering måste denne vara en fysisk person som har hemvist i Sverige. 19 En fysisk person som för tillfället är näringsidkare kan i undantagsfall, då näringsverksamheten är av ringa beskaffenhet, också få skuldsanering. 20 Har gäldenären varit näringsidkare men är det inte längre kan han eller hon få skuldsanering förutsatt att inget 13 Skuldsaneringslag (2006:548) 12 och Skuldsaneringslag (2006:548) Skuldsaneringslag (2006:548) Skuldsaneringslag (2006:548) 15 och Skuldsaneringslag (2006:548) 19 och Skuldsaneringslag (2006:548) Skuldsaneringslag (2006:548) 4 20 Skuldsaneringslag (2006:548) 5 8

9 näringsförbud åligger. 21 En gäldenär som tidigare beviljats skuldsanering kan endast under mycket speciella omständigheter få skuldsanering beviljad igen. 22 Gäldenären måste vidare vara kvalificerat insolvent, vilket innebär att skulderna ska vara så stora att gäldenären kan antas i princip inte någonsin kunna betala tillbaka dem. 23 Hur stor skuldbördan ska vara bedöms individuellt, där förhållandet mellan skuldbördan och betalningsförmågan är avgörande. 24 Därpå görs en bedömning av huruvida det är skäligt att skuldsanering beviljas. Här ska de särskilda omständigheterna som tidigare nämnts (se kap 1.1) beaktas tillsammans med övriga för ärendet relevanta omständigheter Verkan En skuldsanering befriar gäldenären från betalningsansvar för den del som nedsatts av de skulder som ingår i skuldsaneringen. 26 Borgenärerna kan inte göra fordringarna gällande senare på något sätt. Skuldsaneringen har en preklusionsverkan, och befriar alltså gäldenären från betalningsansvar för fordringar som inte är kända i ärendet, om det inte är en sådan skuld som aldrig omfattas av skuldsanering. 27 Ett beslut om skuldsanering får verkställas även om det inte vunnit laga kraft 28, vilket innebär att borgenärer kan ansöka om verkställighet hos kronofogdemyndigheten om gäldenären inte följer sin betalningsplan Särskilt om skälighetsbedömningens ändamål Tanken med 4 är att bedömningen av huruvida gäldenären uppfyller de formella kraven samt är kvalificerat insolvent ska göras först, och om så är fallet, sedan göra en skälighetsbedömning. Villkoren är dock kumulativa, så skulle det vara uppenbart att skuldsanering i ett enskilt fall skulle 21 Skuldsaneringslag (2006:548) 6 22 Skuldsaneringslag (2006:548) 5 23 Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s Skuldsaneringslag (2006:548) 4 26 Skuldsaneringslag (2006:548) Skulder som inte omfattas finns i Skuldsaneringslag (2006:548) 7 3 st 28 Skuldsaneringslag (2006:548) 37 9

10 vara oskäligt är det naturligtvis inte nödvändigt att undersöka om gäldenären är kvalificerat insolvent först. 29 Ändamålet med skuldsaneringslagen är att tillgodose gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering. Därför står gäldenärens reella förhållanden i fokus vid bedömningen. Om gäldenären har en hushållsmedlem som är skuldfri och har stora tillgångar eller kanske har en äkta hälft som är näringsidkare samt anställer gäldenären blir dessa omständigheter hindrande för skuldsanering, eftersom bedömningen inte endast gäller de formella förhållandena. 30 Det är inte heller meningen att gäldenären ska kunna tjäna på skuldsanering istället för till exempel konkurs. Skuldsaneringsinstituet ska vara borgenärsgynnande, och borgenärerna måste få minst lika stort utbyte av en skuldsanering som de skulle fått i en konkurs Utredning 3.1 Lagtext, förarbeten och doktrin Kvalificerad insolvens Skuldsanering är menad att bara vara aktuell för personer som har allvarliga och varaktiga skuldproblem. För att detta ska vara fallet finns kravet på kvalificerad insolvens. Med insolvens avses samma betydelse som i konkurslagen, det vill säga att gäldenären inte kan betala sina skulder när de förfaller och att betalningsoförmågan inte är tillfällig. 32 För att skuldsanering ska kunna komma i fråga anses dock att endast insolvens inte är tillräckligt, utan något ytterligare ska tillkomma. Det ytterligare krav som har lagts till är att insolvensen måste bedömas kvarstå längre in i framtiden, därav kvalificerad insolvens. Att prognosen ska sträcka sig långt fram i tiden markeras i lagtexten av uttrycket överskådlig tid. I propositionen anges att det i princip inte ska gå att se att insolvensen någonsin kommer att upphöra. Detta innebär alltså att då en någorlunda säker prognos inte kan göras, till exempel vid en konjunkturbetingad arbetslöshet, kan 29 Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s

11 skuldsanering inte heller beviljas. 33 Insolvensutredningens delbetänkande innehåller en utveckling av vad som menas med överskådlig tid. Det tidsperspektiv som anges är fem-tio år, och utredningen pekar också på några situationer där en varaktig betalningsoförmåga framträder. Det skulle till exempel kunna vara vid långvarig sjukdom, förtidspension, handikapp eller liknande. Av utredningen framgår också att prognosbedömningen bör bygga på den inkomst ett heltidsarbete skulle ge, om det inte finns medicinska eller sociala skäl att bygga prognosen på en lägre inkomst. 34 I diskussionerna runt rekvisitet kom också frågan om någon form av minimigräns för skuldbeloppet upp. Departementschefen menade att det varken är önskvärt eller möjligt att fastställa något sådant i lag, eftersom fallen måste bedömas individuellt, men uttalade också att nettoskuldbördan borde uppgå till mer än ett par hundratusen kronor för en person med fast och regelbunden arbetsinkomst. En öppning för lägre nettoskuldbörda lämnades dock för personer med låg eller oregelbunden inkomst. Det viktiga är att det som bedöms är nettoskuldbördan, det är inte meningen att gäldenären ska ha kvar till exempel en dyr bostad, bil eller båt vid skuldsaneringens inledande. 35 Slutligen kan det också påpekas att skuldsanering gäller då skuldsättning förekommer. Om en gäldenär till exempel har svårigheter med att betala löpande utgifter, men inte skuldsatt, är skuldsanering inte aktuell Allmänt om skälighetsbedömningen I propositionen anges att regleringen av skuldsanering bör vara flexibel, dels för att förhindra stötande resultat, och dels för att olika människors situationer ser olika ut. Genom att inte ställa upp strikta krav är det meningen att ingen ska bli utesluten från skuldsanering på grund av en enstaka omständighet. Dessutom ska kriterierna vara utformade så att en ansökan om skuldsanering inte direkt får avslag eller blir beviljad så snart några lätt avläsbara fakta är för handen. Hade så varit fallet skulle skuldsaneringsinstitutet kunna missbrukas och kanske inte vinna allmänhetens förtroende Prop 1993/94:123 s SOU 1990:74 s Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s

12 På grund av detta anges kriterierna i generella ordalag, men för att ge vägledning till de tillämpande myndigheterna utpekas särskilt ett antal omständigheter. Det poängteras dock att bedömningen är avsedd att vara en totalbedömning, det är alltså inte tillräckligt att endast göra en bedömning av de särskilda omständigheterna. För att lagtexten ska återspegla att det är frågan om en totalbedömning uppställdes ett krav på att det ska vara skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden 38. I och med det ska gäldenärens samtliga omständigheter inom de berörda områdena beaktas. 39 Det förtjänar också att nämnas att alla de nämnda omständigheterna måste beaktas i den totalbedömning som görs. Enligt lagkommentaren kan det förutsättas att dessa omständigheter inte på någon punkt får falla ut till gäldenärens nackdel om skuldsanering ska kunna beviljas, medan det i propositionen sägs att om gäldenären brister i någon av de särskilda omständigheterna kan det innebära att skuldsanering inte beviljas. 40 Alla omständigheter ska alltså beaktas, både de särskilda och övriga. Dock kan de särskilda omständigheterna sägas väga lite tyngre än övriga, eftersom de faktiskt har nämnts i lagtexten och betecknas som just särskilda omständigheter. Däremot verkar det inte vara så att någon enskild av dessa omständigheter är menad att väga tyngre än de övriga enligt ovanstående resonemang Skuldernas ålder I normalfallet ska merparten av skulderna vara minst tre till fyra år gamla innan skuldsanering över huvud taget kommer ifråga. Skulle så inte vara fallet bör skuldsanering som regel vara utesluten. Anledningarna till detta är dels att gäldenären först ska ha försökt att lösa sina ekonomiska problem på egen hand, dels att förhindra att personer tar krediter lättsinnigt och sedan omgående erhåller skuldsanering. 41 Det här innebär alltså att en ansökan om skuldsanering normalt sett, även om det naturligtvis kan finnas undantagsfall, regelmässigt ska få avslag om de flesta av skulderna inte är äldre än åtminstone tre år. Så trots att ingen av de särskilda omständigheterna ska väga tyngre än de andra, har skuldernas ålder fått en mycket stor hinderverkan då den inte är uppfylld. 38 Skuldsaneringslag (2006:548) 4 1st. 2p. 39 Prop 1993/94:123 s Hellners, Trygve och Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen, en kommentar till 2006 års lag, s. 94 och Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s.99 12

13 3.1.4 Omständigheterna vid skuldernas tillkomst Omständigheterna vid skuldernas tillkomst avser frågorna hur och varför en skuld uppkommit. Är det på grund av till exempel lyxkonsumtion eller kanske till och med i syfte att uppfylla kravet på kvalificerad insolvens bör detta ha en hindrande verkan för gäldenärens möjlighet att få skuldsanering. En omständighet som istället bör betraktas positivt är om skulderna uppkommit på grund av att gäldenären drivit någon form av näringsverksamhet, men misslyckats. Däremot får även detta en hindrande verkan om näringsverksamheten haft någon anknytning till brottslig verksamhet. Detsamma gäller om skulden uppkommit på grund av brott. 42 Vad som är intressant att notera är att även om diverse olika anledningar till skuldernas uppkomst anges ha en hindrande verkan, poängteras också att dessa har ett samband med skuldernas ålder. 43 Det innebär att ju äldre skulderna är, desto tyngre positiv verkan får åldern, och desto svagare blir hinderverkan från de omständigheter som kanske vid en relativt nyligen uppkommen skuld skulle leda till ett avslag Gäldenärens ansträngningar och medverkan Skuldsaneringsförfarandet bygger på att gäldenären är aktiv och medverkar. Det krävs att gäldenären både har försökt att reda ut sin ekonomiska situation och att denne vid behandlingen av ansökan skuldsanering lämnar riktiga uppgifter om sina skulder, omständigheter och liknande. Om en gäldenär på något sätt förfarit illojalt mot sina borgenärer, eller kanske helt enkelt inte vidtagit möjliga åtgärder för att kunna betala så mycket som möjligt får det en hindrande verkan. Tvärtom ska då en gäldenärs uppriktighet mot sina borgenärer samt försök att betala så mycket som möjligt vägas positivt vid bedömningen. 44 Hinderverkan av att en gäldenär inte uppfyller dessa krav är stor. Även om övriga förutsättningar för skuldsanering är uppfyllda kan det räcka med att det finns brister i ansträngningar eller medverkan för att ansökan ska avslås. 45 Här finns inte heller något samband till exempelvis skuldernas ålder, utan finns brister blir det i normalfallet ingen skuldsanering. 42 Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s.98 13

14 3.1.6 Försök att på egen hand nå en uppgörelse Gäldenärens ansträngningar att på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer var innan skuldsaneringslagen ändrades år 2007 en femte omständighet som skulle beaktas särskilt. Eftersom ändringen är relativt ny finns även denna omständighet med i bedömningen av princip alla av de rättsfall som behandlas i 4.2. Då det vid skälighetsbedömningen ska vara fråga om en totalbedömning kan den här omständigheten ha påverkat bedömningen av de andra omständigheterna, därav valet att även behandla denna. Från början var omständigheten endast en följd av att skuldsaneringen ska bygga på gäldenärens eget agerande. I propositionen finns inga krav eller anvisningar om på vilket sätt det så kallade egenförsöket skulle ske, utan det som betonas är att gäldenären på olika sätt bör ha försökt reda ut sin situation själv. Med tiden utvecklades omständigheten i praxis till att bli ett krav på att gäldenären tillskrivit samtliga fordringsägare och noggrant redogjort för sin ekonomiska situation, med angivande av tillgångar, skulder, inkomster, utgifter, familjesituation, och dessutom kommit med ett förslag till uppgörelse. Det här kravet gällde alla gäldenärer, även de som inte hade något att erbjuda sina borgenärer. 46 Det konstaterades att med ett så pass formaliserat krav uppstår en del problem, till exempel minskas gäldenärens aktivitet eftersom att kommunala tjänstemän får göra en stor del av jobbet, vilket dessutom har varit väldigt tidskrävande då hela gäldenärens ekonomiska situation måste utredas. På grund av det har det också gjorts en hel del dubbelarbete eftersom att tjänstemännen behövt göra samma utredning som kronofogdemyndigheten ska göra. Dessutom har, trots all tid och allt arbete som lagts ned på egenförsöket, inte särskilt många frivilliga uppgörelser kommit till stånd. 47 För att kunna vinna tid, undvika dubbelarbete och se till att skuldsanering ska kunna komma igång snabbare togs alltså kravet bort. Borgenärerna som nu slipper hantera förslag i två omgångar anses också vara gynnade av förändringen. Vid skälighetsbedömningen av en skuldsaneringsansökan ska eventuella egenförsök inte bedömas särskilt, utan tillmätas ett lägre värde. Därigenom ska frånvaron 46 Prop 2005/06:124 s Prop 2005/06:124 s

15 av ett egenförsök inte längre utgöra ett hinder mot skuldsanering. 48 Har gäldenären gjort ett egenförsök kan detta alltså fortfarande få en, om än mindre, positiv betydelse. I fall där gäldenären inte har något betalningsutrymme och därmed inget att erbjuda borgenärerna blir det däremot inte särskilt meningsfullt att vare sig genomföra eller diskutera betydelsen av ett egenförsök. 3.2 Domstolspraxis Kvalificerad insolvens Om det inte är uppenbart att den allmänna skälighetsbedömningen skulle utfalla till gäldenärens nackdel gör domstolen först en bedömning om huruvida gäldenären är kvalificerat insolvent. I RH 1996:72 kom frågan angående svårigheten att göra en prognos upp, då gäldenären var arbetslös, samt hade planer på att utbilda sig. Domstolen ansåg att det inte var möjligt att göra en någorlunda säker prognos och avslog ansökan. Leif P är 35 år gammal och bör således, efter det att han avslutat sina studier, ha många yrkesverksamma år framför sig. Några omständigheter som förhindrar att han i framtiden skulle kunna få en anställning har inte framkommit. Med beaktande härav och av skuldernas storlek (drygt kronor, min anm.) föreligger enligt hovrättens mening sådana svårigheter att göra en någorlunda säker prognos avseende Leif P:s förmåga att inom en överskådlig tid betala sina skulder att förutsättningar saknas för att bevilja honom skuldsanering. Även i RH 1996:123 gjorde domstolen bedömningen att då gäldenären för tillfället var arbetslös samt att då hon var solidariskt betalningsskyldig med sin före detta make var läget för osäkert för att en någorlunda säker prognos skulle kunna göras, och ansökan avslogs. Liknande bedömningssvårigheter kan förekomma även om gäldenären inte är arbetslös. Så var fallet i RH 1996:129, där gäldenären vid ansökningstillfället arbetade som deltidsanställd florist, men där hon tidigare uppburit högre inkomster, på grund av vilket domstolen avslog ansökan. Den sammanlagda skuldbördan i Carina H:s fall är inte påtagligt hög och avviker inte nämnvärt från den nedre gräns som i allmänhet ansetts böra gälla för att skuldsanering överhuvudtaget skall kunna komma i 48 Prop 2005/06:124 s

16 fråga. Därtill kommer att det, som tingsrätten också framhållit, med beaktande av Carina H:s ålder, utbildning, yrkeserfarenhet och tidigare uppburna inkomster finns anledning räkna med att Carina H kan skaffa sig betydligt högre inkomster än dem hon för närvarande uppbär. Vid en samlad bedömning anser hovrätten i likhet med Riksskatteverket att omständigheterna är sådana att det i Carina H:s fall är förenat med betydande svårigheter att göra en tillräckligt säker prognos beträffande hennes förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. I RH 2008:91 hade gäldenären valt att istället för att utnyttja sin tidigare genomförda utbildning och arbeta som behandlingsassistent påbörja en ytterligare treårig utbildning till behandlingspedagog. Domstolen ansåg att då det var för svårt att fastställa en någorlunda säker prognos över gäldenärens framtida inkomster kunde skuldsanering inte beviljas. När det gäller frågan om nettoskuldbördans storlek är NJA 1997 s. 229 av intresse. I det fallet ansökte en kvinna med skulder som totalt uppgick till lite drygt kronor om skuldsanering. Underinstanserna menade att skuldbördan var för liten med tanke på uttalandet i förarbetena om att skulden borde uppgå till åtminstone ett par hundratusen kronor, och avslog ansökan. Högsta domstolen däremot gjorde bedömningen att gäldenärens arbetsförmåga var så pass nedsatt att hon på grund av det inte skulle kunna betala tillbaka sin skuld inom överskådlig tid. I ett annat fall, RH 1995:153, uppgick skuldbördan till lite drygt kronor. Domstolen ansåg att skuldbördan var för liten, samt att det förelåg en del osäkerheter kring bedömningen om huruvida gäldenären skulle komma att få något betalningsutrymme inom en överskådlig framtid, trots att inget sådant utrymme fanns vid tillfället för bedömningen. För att skuldsanering skall kunna beviljas krävs dock att Ingmarie Ö inte inom överskådlig tid skall ha möjlighet att betala sina skulder. Tingsrätten finner här skäl att beakta att hon normalt torde ha åtskilliga år kvar som yrkesverksam, hon är idag blott 45 år. Det synes i och för sig föreligga en viss risk för att hon förlorar sin nuvarande anställning men denna risk har ännu inte realiserats. Vidare har hennes barn nått en sådan ålder (7, 12 och 13 år, min anm.) att det kan förväntas att något eller några av dem inom överskådlig tid flyttar hemifrån och på så sätt minskar hennes försörjningsbörda. I RH 1996:57 fanns inte särskilt många övriga omständigheter, utan domstolen gjorde helt enkelt den bedömningen att skulden, på ungefär kronor, skulle vara möjlig att betala tillbaka inom överskådlig tid med gäldenärens inkomst (knappt i månaden). Även i RH 2005:33 kom domstolen fram till samma slutsats. I detta fall var skulderna betydligt högre, ungefär kronor, och gäldenären hade redan i 10 års tid betalat av på skulderna 16

17 genom löneutmätning. Domstolen godtog dock kronofogdens beräkning som innebar att gäldenären skulle kunna betala tillbaka skulderna på drygt 12 år, och därmed kunde hon inte anses kvalificerat insolvent Allmänt om skälighetsbedömningen Vid domstolens skälighetsbedömning kontrolleras att kraven som ställts upp genom de särskilda omständigheterna är uppfyllda. När det inte finns några omständigheter med en hindrande verkan bedöms det som skäligt att skuldsanering beviljas. Som exempel kan nämnas RH 1994:109 där en kvinna hade 6 år gamla skulder från tidigare näringsverksamhet och hade gjort egna ansträngningar samt medverkat på ett tillfredsställande sätt. Samma bedömning gjordes i NJA 1996 s. 324, där en motpart hävdade att skuldsanering inte var skälig på någon punkt, samt NJA 1997 s. 750, där dock hovrätten gjorde bedömningen att skuldsanering skulle vara oskälig. Om det skulle finnas en eller flera omständigheter med en hindrande verkan måste domstolen väga dem mot de positiva omständigheterna och bedöma huruvida alla omständigheter tillsammans leder till att skuldsanering kan anses som skälig eller inte. Nedan går jag igenom de särskilda omständigheterna och kartlägger i den mån det är möjligt deras inverkan på varandra Skuldernas ålder Skuldernas ålder kan i vissa fall bedömas som tyngre än omständigheten att skulderna, eller delar av dem, har uppkommit genom brott. I NJA 1996 s. 543 finns ett exempel på detta. Brottet bedömdes i fallet som lindrigt då det sannolikt begåtts genom okunnighet och då ansågs skuldernas ålder på 6 år vara tillräckligt för att skuldsanering skulle anses som skäligt. Då det begångna brottet anses mer allvarligt kan skuldernas ålder tillsammans med andra omständigheter ändå väga tyngre. Så var till exempel fallet i RH 1996:49, där skuldernas ålder på 8 år tillsammans med gäldenärens ansträngningar både att betala av sina skulder samt att på egen hand försöka nå en uppgörelse ansågs vara tillräckligt för att väga upp hinderverkan från den brottsrelaterade skulden, som utgjorde nästan hälften av den totala skuldbördan. RH 2008:93 är ett annat exempel på allvarligare brottslighet, där domstolen ändå beviljade skuldsaneringsansökan. Skuldens ålder på 6 år ansågs tillsammans med det förhållandevis låga 17

18 beloppet (skadeståndet uppgick till 7% av den totala skuldbördan) vara tillräckligt för att skuldsanering skulle kunna beviljas. Att skuldernas ålder väger tyngre i förhållande till brott ju äldre de är syns i NJA 2003 s Gäldenären hade ansökt om skuldsanering tidigare men fått avslag på grund av brottsrelaterade skulder som endast var 4 år gamla. 9 år senare gjordes en ny ansökan som då, när skulderna istället var 13 år gamla, beviljades. Vid bedömningen av skuldernas ålder är det inte alltid den faktiska skuldbördan som avses. I NJA 1997 s. 341 ansåg domstolen att det räcker om tre till fyra år har förflutit sedan problemen med överskuldsättningen visade sig. De uppgifter som Carina M-D har lämnat tyder på att makarna redan genom fastighetsförvärvet försatt sig i en utsatt ekonomisk situation. Att makarna hade problem med alltför stora skulder blev tydligt under år 1992 då fastighetspriserna sjönk dramatiskt. De fåfänga försäljningsförsök som gjordes under år 1992 och 1993 och det försäljningspris som makarna accepterade i december sistnämnda år visar att makarna redan under år 1992 råkat in i en sådan överskuldsättning som nämns i förarbetena till skuldsaneringslagen. Det var alltså tillräckligt att det gått tre år sedan fastighetspriset sjönk, trots att förlusten som uppstod vid försäljningen endast var drygt ett år gammal då ansökan gjordes Omständigheterna vid skuldernas tillkomst När skulderna har uppkommit på grund av brott och inga förmildrande eller positiva omständigheter finns avslår domstolen troligen ansökan. Så var fallet i RH 1996:7 då ungefär hälften av skuldbördan uppkommit på grund av brott som begåtts genom grov oaktsamhet samt pågått under lång tid och med stora belopp. Även i NJA 1998 s. 259 hade skuldbördan uppkommit på grund av brott som pågått under lång tid och med stora belopp. Domstolen ansåg dessutom att brottsligheten inneburit att skattepengar använts som riskkapital. Den brottslighet som ligger bakom merparten av Christer J:s nuvarande skulder har visserligen inte bedömts vara uppsåtlig. Den har emellertid avsett sammanlagt stora belopp och pågått under lång tid. Av skuldförteckningar som upprättats för de två bolagen framgår sålunda att arbetsgivaravgifter och innehållen A-skatt inte inbetalts för 14 respektive 16 månader under åren Skuldsättningen har härigenom 18

19 ökats väsentligt. Christer J har med andra ord använt skattemedel som riskkapital i bolagen. En omständighet som inverkar mycket negativt är då skulderna uppkommit på grund av att gäldenären tagit stora risker. I RH 1996:102 avslogs en ansökan där skulderna berodde på värdepappersaffärer som inneburit en väsentlig risk. Trots att skulderna var 8 år gamla och att gäldenären hade ansträngt sig för att betala tillbaka dem ansåg domstolen att risktagandet varit för stort (förlusterna uppgick till c:a 3 miljoner kr) för att skuldsanering skulle kunna anses som skälig. Om gäldenären medvetet skuldsätter sig över sin betalningsförmåga är det en starkt hindrande omständighet. I RH 1997:15 ingick gäldenären i borgensansvar för flera personer han inte var närmare bekant med, i resonemanget att dessa skulle sköta sina betalningar och att hans ansvar aldrig skulle aktualiseras. Domstolen drog slutsatsen att gäldenären aldrig hade haft vare sig förmåga eller avsikt att göra rätt för sig och att skuldsanering därför inte kunde anses skälig. Ett annat exempel är vid så kallad lyxkonsumtion. I RH 1995:132 uppfyllde gäldenären alla övriga krav, men skulderna hade uppkommit för att bekosta omfattande klädinköp, utlandsresor och uteliv. Hon menade att köpen utgjort behövlig vila och rekreation, men domstolen bedömde att omständigheterna vid skuldernas tillkomst var så pass hindrande att ansökan avslogs. Vid en totalbedömning av samtliga nu redovisade omständigheter finner tingsrätten (hovrätten avslog överklagandet, min anm.) att det inte vore förenligt med vare sig den allmänna betalningsmoral som måste upprätthållas eller det krav på likabehandling av alla gäldenärer i Marianne S:s situation som bör gälla, att inleda skuldsanering avseende skulder som ådragits för att möjliggöra ifrågavarande typ av konsumtion som, låt vara av stort rekreativt värde, säkerligen inte varit nödvändig. I RH 1997:27 hade gäldenären under flera år löpande dragit på sig ett stort antal felparkeringsavgifter. Domstolen uttalade att skuldsanering inte kunde anses som skälig på grund av det stora antalet samt på grund av att skulderna uppkommit relativt nyligen (felparkeringsavgifterna hade uppkommit mellan 1 och 4 år tidigare). I NJA 2001 s. 601 (I) hade gäldenären både tagit stora risker och skuldsatt sig långt över sin betalningsförmåga (skulden uppgick till ungefär 19 miljoner kr). Den verksamhet L. A. bedrivit har varit ekonomiskt omfattande och har uppenbarligen till inte obetydlig del varit beroende av den värdestegring som under flera år präglade fastighets- och aktiemarknaden. Det har 19

20 således varit fråga om en verksamhet som innehållit klart spekulativa inslag och inneburit ett högt risktagande. L. A. har tagit krediter och iklätt sig borgensansvar till belopp som långt överstigit hans betalningsförmåga. Sammantaget är L. A:s personliga och ekonomiska förhållanden sådana att det inte kan anses skäligt att han beviljas skuldsanering. Hustrun, med en skuld på 11 miljoner kr, ansökte också om skuldsanering, där hon menade att eftersom hon litat på att hennes make gjort korrekta riskbedömningar var det inte hennes fel att hon blivit så överskuldsatt. Domstolen gjorde samma bedömning i hennes fall, att hon litat på sin make ansågs inte vara en tillräcklig ursäkt. 49 Om skulder har uppkommit på grund av omständigheter som har en negativ inverkan, men som senare har ändrats, blir också hinderverkan mindre. I NJA 1996 s. 548 hade gäldenärens skulder uppkommit i samband med ett alkoholmissbruk, men vid tillfället för ansökan hade hon genomgått en rehabilitering. På grund av att hon kommit ur missbruket samt att hon gjort egna ansträngningar för att komma tillrätta med sina ekonomiska problem ansåg domstolen att det var skäligt att bevilja hennes skuldsaneringsansökan. I vissa fall kan samma bedömning göras även då skulden utgörs av skadestånd på grund av brott. I RH 1996:33 begick gäldenären brottet då han var i ett alkoholmissbruk, som han vid tiden för ansökan genomgått en framgångsrik behandling mot. På grund av det samt skuldernas ålder på 7 år ansåg domstolen att det var skäligt att inleda skuldsanering Gäldenärens ansträngningar och medverkan Vilka ansträngningar som kan förväntas av gäldenären varierar mellan olika situationer. Ett krav domstolen fastställt är att en arbetslös gäldenär aktivt måste söka arbete. I RH 1996:34 diskuterades frågan om huruvida en arbetslös kvinnas längre utlandsvistelser skulle anses vara ett hinder för skuldsanering. Kvinnan menade att hon gjort tillräckliga ansträngningar genom att söka jobb även då hon vistades i utlandet samt genom att stå till arbetsmarknadens förfogande på så sätt att hon kunnat resa tillbaka till Sverige med en dags varsel. Domstolen ansåg att hon hade stått till arbetsmarknadens förfogande samt att även om hon haft sämre möjligheter att söka jobb från utlandet så skulle det inte tillmätas en sådan betydelse i totalbedömningen att beviljande av hennes ansökan kunde anses som oskälig. 49 NJA 2001 s. 601 (II) 20

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) Målnummer: Ö5918-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-03-25 Rubrik: En 79-årig man har ansetts uppfylla villkoren för kvalificerad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 mars 2013 Ö 5918-11 KLAGANDE LJ MOTPARTER 1. Resurs Bank AB, 516401-0208 Ombud: Reda Inkasso AB Box 22209 250 24 Helsingborg 2. B

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2003 Ö 2436-02 KLAGANDE J.D. MOTPARTER 1. Esselte Datafinans AB, 105 24 STOCKHOLM Ombud: Intrum Justitia Sverige AB, Box 41,

Läs mer

Författare: Petra Lindmark

Författare: Petra Lindmark Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning Rättsvetenskap D, uppsats 10 poäng Handledare: Lars Dalenius Vårterminen

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) Målnummer: Ö5389-09 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-10-26 Rubrik: En 47-årig ensamstående kvinna med en månadsinkomst som socialsekreterare

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46) Målnummer: Ö4020-96 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-04-24 Rubrik: Fråga om inledande av skuldsanering. 4 och 12 skuldsaneringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE MOTPARTER 1. AK Kontotjänst AB, 556336-5955 753 83 Uppsala Ombud: AK Inkassotjänst AB 753 83 Uppsala

Läs mer

Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen

Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen Örebro Universitet 2006-05-24 Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning, VT-2006 C-uppsats, 10p Handledare: Annina Persson Skuldsanering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2013 Ö 3320-12 KLAGANDE AB Förvaltare: HC MOTPARTER 1. AK Portfolia Holding AB, 556631-8712 c/o Aktiv Kapital Sverige Services

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) Målnummer: Ö2436-02 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-10-16 Rubrik: Fråga om förutsättningar för skuldsanering (35-årig kvinna med

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut

Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut Dnr 801 4916-09/121 2009-03-04 Vid bedömningen av ärenden angående omprövning av skuldsanering ska Kronofogdemyndigheten följa det som framgår av nedanstående

Läs mer

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen.

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen. EXAMENSARBETE Skuldsanering Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av skuldsaneringen Helena Lindvall Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar 2013-12-12 KS-2013/1391.109 1 (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut

Läs mer

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering I N F O R M A T I O N KFM 935 utgåva 8. Utgiven i juni 2011. Skuldsanering Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Om du inte kan betala dina skulder kanske du kan få skuldsanering. Med

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86) Målnummer: Ö4933-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2001-10-10 Rubrik: Skuldsanering har inte beviljats en före detta näringsidkare vars

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

C-UPPSATS. Skuldsaneringslagen

C-UPPSATS. Skuldsaneringslagen C-UPPSATS 2010:134 Skuldsaneringslagen - då, nu och i framtiden? Charlotta Rosell Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

C-UPPSATS. Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring. Anna Gunnelbrand. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring. Anna Gunnelbrand. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2006:140 Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring Anna Gunnelbrand Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2)

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) 1(5) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) Kronofogdemyndigheten (KFM) har beretts tillfälle att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Promemoria med utkast till lagrådsremiss

Promemoria med utkast till lagrådsremiss Promemoria med utkast till lagrådsremiss Bättre möjlighet till skuldsanering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx juni 2010 Beatrice Ask Magnus Medin (Justitiedepartementet)

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Kapitel 25 673 25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering 14 Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., indrivningslagen Lag (1993:892) om

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 15 Rätt till arbetslöshetsersättning har ansetts föreligga för en försäkrad som varaktigt kombinerat deltidsanställning med säsongsbetonat företagande, trots att verksamheterna inte bedrivits

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 Målnummer: Ö1494-01 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 2001-01-22 Rubrik: Försättande i konkurs. Obestånd? Dessutom fråga om 1) tillåtligheten av

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Sociala resursnämnden i Malmö stad Tillståndsenheten 205 80 Malmö MOTPARTER 1. P1 2. P2 Ombud för 1 och 2: Advokat

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

Bättre möjlighet till skuldsanering

Bättre möjlighet till skuldsanering 2010/11 mnr: C4 pnr: -S83023 Motion till riksdagen 2010/11:C4 av Maryam Yazdanfar m.fl. (S, MP, V) med anledning av prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 4 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Jur. kand. Ingemar Folke Renstiernas gata 40 116 31 Stockholm MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 19 februari 2014 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 april 2013 Ö 1541-12 KLAGANDE AN MOTPARTER 1. Kungsbacka Billackering AB c/o Lindorff Sverige AB 412 93 Göteborg 2. Power Tools Spräckutrustning

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande.

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande. BESLUT Justitieombudsmannen Jan Pennlöv Datum 2001-11-15 Dnr 3642-2000 Sid 1 (5) Initiativärende mot Örebro läns allmänna försäkringskassa angående handläggningen av en begäran om omprövning enligt 20

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Dnr 801-17934-08/1152 2008-09-29 Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår

Läs mer