Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar

Transkript

1 KS-2013/ (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Bifogad skrivelse till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 december 2013, bilaga 1, överlämnas till Justitiedepartementet som Huddinge kommuns yttrande över betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Sammanfattning Skuldsaneringslagen har setts över tidigare med målet att ekonomiskt rehabilitera de svårast skuldsatta (evighetsgäldenärerna) för att de ska kunna återgå till ett mer normalt samhällsliv, men utan att dessa intentioner fullt ut har kunnat infrias. Fortfarande finns tusentals överskuldsatta som kvalificerar sig som evighetsgäldenär men inte ansöker om skuldsanering. Det primära problemet är inte att det saknas lagstiftning inom området utan att den inte kommer till användning. I ett statligt betänkande (SOU 2013:72), som Huddinge kommun har fått på remiss, presenteras nu ett antal förslag på åtgärder för att få evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering i stället för att år efter år vara föremål för löneutmätning eller motsvarande. Förvaltningen anser att de förslag som presenteras i betänkandet till övervägande del är bra, men vill ändå lyfta fram tre synpunkter som bör beaktas vid regeringens fortsatta beredning av ärendet: Det finns en fara med förslaget om två betalningsfria månader per år för evighetsgäldenärerna då det kan komma att upplevas som stötande för de som med små ekonomiska marginaler sköter sina krediter och inte kommer att få samma lättnad. Det kan också skada den allmänna betalningsmoralen då överskuldsättning inte längre framstår som lika avskräckande som tidigare. Förvaltningen anser att en ventil i betalningsperioden är rimlig men att en betalningsfri månad vore ett bättre förslag även om evighetsgäldenärer med barn bör kunna undantas POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

2 KS-2013/ (8) från den generella regeln och få en lättnad inför både sommaren och julen. Förslaget att Kronofogden blir betalningsförmedling underlättar utan tvekan för den skuldsatte då denne får betala en klumpsumma till myndigheten istället för att som i dag själv ha kontroll över alla sina skulder. Frågan är dock hur pedagogisk denna åtgärd är då det viktigast målet med skuldsaneringsinstitutet är att verka rehabiliterande så att de överskuldsatta kan återkomma till ett normalt liv ett liv som kräver att man ska kunna ta ansvar för sin ekonomi. Förvaltningen ifrågasätter de kalkyler som ligger till grund för bedömningen att kommunens samlade kostnader inte kommer att öka trots de volymökningar hos budget- och skuldrådgivningen som utredningens förslag genererar. Betänkandet i korthet Bakgrund Det grundläggande för ett samhälle med omfattande kreditgivning är att skulderna betalas när de förfaller till betalning och att det offentliga först får en roll när det hänt något på gäldenärssidan som inte kunde antas när krediten uppkom. Hur många som räknas som överskuldsatta beror på hur begreppet definieras. I sammanhanget figurerar olika mätningar som pekar på att allt mellan 6-18 procent av den vuxna befolkningen har en skuldsättning som inte kan hanteras då det uppkommit en obalans mellan inkomster och utgifter. Emellertid utgör evighetsgäldenärerna de som är så skuldsatt att de inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom en överskådlig framtid endast en begränsad del av samtliga överskuldsatta. Och det är dessa som helt eller delvis kan befrias från betalningsansvar genom skuldsanering. Under 2012 ansökte dryga personer om skuldsanering och ungefär hälften av dem beviljades. En ansökan till Kronofogdemyndigheten om skuldsanering föregås vanligtvis av en kontakt med kommunens budget- och skulderådgivare. Under senare tid har skuldsaneringslagen setts över ett flertal gånger med målet att ekonomiskt rehabilitera de svårast skuldsatta för att de ska kunna återgå till ett mer normalt samhällsliv, men utan att dessa intentioner fullt ut har kunnat infrias. Motiven för att nå dessa är att överskuldsatta rent generellt lever under ansträngda förhållanden som har en nedbrytande effekt inte bara på den skuldsatte utan även dennes anhöriga (inte minst barnen). En

3 KS-2013/ (8) evighetsgäldenär som inte kan se någon ljusning i tillvaron kan passiviseras, utveckla stressjukdomar och glida in i missbruk. Utöver skadan för den enskilde och dennes närstående drabbas även samhällsekonomin och borgenären av detta. Den viktigaste förklaringen till att det fortfarande finns många överskuldsatta är att ett stort antal gäldenärer inte ansöker om skuldsanering. Tusentals gäldenärer enligt uppskattningar av Kronofogdemyndigheten ca personer som ackumulerats under ett antal år och som om de handläggas under en femårsperiod ökar antalet skuldsaneringar med per år för att därefter sjunka till skulle kunna komma i fråga för skuldsanering om de begärde det. Skälet till ointresset kan bland annat vara att många av dem har varit föremål för upprepade verkställighetsåtgärder och saknar utmätningsbara tillgångar eller så har de gått igenom löneutmätning i många år och passiviserats. Det primära problemet är således inte att det saknas lagstiftning inom området utan att den inte kommer till användning. Det är mot denna bakgrund regeringen tillsatte en särskild utredare med nedanstående uppgifter. Uppdrag Överväg åtgärder för att evighetsgäldenärer ansöker om skuldsanering i stället för att år efter år vara föremål för löneutmätning eller motsvarande. Mer specifikt ska följande studeras och begrundas: Om de krav som i dag ställs på gäldenären, borgenärerna och det allmänna i fråga om skuldsanering är lämpliga eller om kraven bör se ut på annat sätt än i dag. Om det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering. Hur skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens tillämpas. Betalningsplanens längd. I direktivet till utredningen betonas att de förändringar som föreslås ska tillgodose grundtankarna med skuldsaneringsinstitutet att det ska fungera rehabiliterande. Utredningens förslag Internetportal Det bör i samhällets regi finnas en internetportal med information om skuldsanering för gäldenärer, borgenärer och andra aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer.

4 KS-2013/ (8) Kronofogdemyndighetens upplysningsskyldighet Kronofogdemyndigheten ska lämna upplysningar om skuldsanering till gäldenärer som under lång tid varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder. Kronofogdemyndigheten bör informera mer om den generella skuldsituationen i var och en av landets kommuner, för att den kommunala budget- och skuldrådgivningens betydelse ska uppmärksammas i respektive kommun och för att utgöra ett bättre underlag för rådgivningens verksamhet. Övrig information och utbildning Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket bör ansvara för att höja kunskapen om skuldsanering i samhället genom olika informationsinsatser. De bör också i större utsträckning än i dag erbjuda utbildning om skuldsanering till aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer. Kontroll av gäldenärens uppgifter Kronofogdemyndighetens ansvar för att kontrollera att lämnade uppgifter i en ansökan om skuldsanering är korrekta ska förstärkas. Skuldsaneringshandläggare ska ges större tillgång till myndighetens egna databaser och underlag ska mer regelmässigt inhämtas. Ansökan om skuldsanering Det ska vara möjligt att ansöka om skuldsanering genom ett webbaserat ansökningsförfarande. Kraven på vad en gäldenär ska ange i sin ansökan om skuldsanering är i dag omfattande vilket sannolikt leder till att vissa personer avstår från att ansöka. Samtidigt är det inte möjligt att sänka kraven på utredningen i ett skuldsaneringsärende varför ansvaret för utredningen måste ha en annan fördelning än enligt nuvarande ordning. Bland annat ska gäldenären inte i detalj behöva ange samtliga skulder i sin ansökan. I stället ska borgenärer, som kan förväntas bevaka en kungörelse om skuldsanering, själva anmäla sin respektive fordran till Kronofogdemyndigheten. Det innebär å andra sidan att gäldenären alltid i sin ansökan ska lämna uppgift om skulder till borgenärer som är privatpersoner samt företag som inte är inkassobolag eller som företräds av ett sådant. Kvalificerad insolvens Den nuvarande tillämpningen av insolvensprognosen leder till att vissa gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med skuldsaneringen. Särskilt unga, arbetslösa och förvärvsarbetande har genom nuvarande praxis visat sig få svårt att komma i fråga för skuldsanering.

5 KS-2013/ (8) Det är nödvändigt med lagstiftningsåtgärder för att kunna frångå den nu etablerade 15-årsprognosen för gäldenärens betalningsförmåga och åstadkomma en mer nyanserad rättstillämpning. Därför förslås att det kvalificerade insolvensrekvisitet och definitionen av detta begrepp bör föras in i lagtexten. Med kvalificerad insolvens ska avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid. Betalningsplanen Vid en skuldsanering bestäms att gäldenären ska betala av på sina skulder enligt en betalningsplan som i normalfallet löper under fem år. Under löptiden för en betalningsplan ska gäldenären leva på existensminimum, vilket kan vara betungande. Det finns redan nu en möjlighet att vid särskilda skäl bestämma en kortare betalningsplan, men detta sker i praktiken mycket sällan. För att det ska vara möjligt att ta större hänsyn till den enskildes situation föreslås att betalningsplanens längd ska vara mer flexibel än den är i dag. En kortare plan ska kunna bestämmas om det är skäligt. Betalningsfria månader För att förbättra gäldenärernas förutsättningar att genomföra en skuldsanering föreslås två betalningsfria månader varje år. En sådan ventil i betalningsperioden kan underlätta för gäldenären och även göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för exempelvis gäldenärer som år efter år är föremål för utmätning. Gäldenären ska påbörja betalningarna tidigare För att åstadkomma ett effektivare skuldsaneringsförfarande föreslås att gäldenären ska påbörja sina betalningar redan från inledandebeslutet, vilket leder till att gäldenären kan bli skuldfri tidigare. En eventuellt lång handläggningstid hos Kronofogdemyndigheten kommer inte heller att fördröja skuldsaneringen. Borgenärerna kommer inte längre att drabbas av det utmätningsförbud som inträder när inledandebeslut fattas. Betalningsförmedling Enligt de flesta betalningsplaner som bestäms i dag ska gäldenären varje månad betala många små belopp till flera olika borgenärer. Planerna är därför ofta svåra att förstå. Då det är viktigt att dels underlätta för gäldenären att genomföra betalningsplanen dels hålla nere kostnaderna för borgenärerna att ta emot betalningar föreslås därför att det som gäldenären ska betala till borgenärerna under skuldsaneringen ska hanteras inom ramen för en betalningsförmedling. Gäldenären ska varje månad både före och efter det, slutliga skuldsaneringsbeslutet betala in ett bestämt belopp till ett konto hos

6 KS-2013/ (8) Kronofogdemyndigheten. Borgenärerna får sedan sin respektive betalning en gång om året i stället för som idag normalt varje månad. Modifierat utmätningsförbud Om gäldenären före inledandebeslutet varit föremål för t.ex. utmätning i lön, ska pengarna på kontot inte betalas tillbaka till gäldenären. De ska i stället betalas ut till de utmätningsfordringar som stoppats till följd av inledandebeslutet. En andra chans En gäldenär som beviljats skuldsanering har i dag i princip ingen möjlighet att få skuldsanering ytterligare en gång. Det gäller oavsett om gäldenären fullföljt skuldsaneringen och blivit helt skuldfri eller om denne misslyckats och sitter kvar med de skulder som fanns före beslutet om skuldsanering. Därför föreslås att en gäldenär som tidigare misslyckats med sin skuldsanering och fått den upphävd, utan några begränsningar ska kunna beviljas skuldsanering på nytt. För gäldenärer som genomgått en skuldsanering och blivit skuldfri men skuldsatt sig på nytt, bör däremot möjligheten vara fortsatt begränsad till synnerliga skäl. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att de förslag som presenteras i betänkandet till övervägande del är bra men vill ändå lyfta fram tre synpunkter som bör beaktas vid regeringens fortsatta beredning av ärendet. Betalningsfria månader För att förbättra gäldenärernas förutsättningar att genomföra en skuldsanering föreslås i betänkandet två betalningsfria månader varje år. En sådan ventil i betalningsperioden anses kunna underlätta för gäldenären och även göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för exempelvis gäldenärer som år efter år är föremål för utmätning. Förvaltningen vill dock framhålla att det finns en fara med förslaget om två betalningsfria månader (inte minst i kombination med förslaget om en kortare betalningsplan i vissa fall) då det kan komma att upplevas som stötande för de som med små ekonomiska marginaler sköter sina krediter och inte kommer att få samma lättnad. Det kan också skada den allmänna betalningsmoralen då överskuldsättning inte längre framstår som lika avskräckande som tidigare. Och förlängs inte gäldenärens betalningsplan till följd av förslaget innebär det att dennes ekonomiska lättnad under två månader per år bekostas av borgenären i form av uteblivna avbetalningar på skulden.

7 KS-2013/ (8) Förvaltningen anser att en ventil i betalningsperioden är rimlig men att en betalningsfri månad vore ett bättre förslag, även om evighetsgäldenärer med barn bör kunna undantas från den generella regeln och få en lättnad inför både sommaren och julen. Betalningsförmedling Ett av förslagen är att Kronofogden blir betalningsförmedling. Gäldenären ska varje månad betala in ett bestämt belopp till ett konto hos Kronofogdemyndigheten. Borgenärerna får sedan sina respektive betalningar en gång om året i stället för som idag normalt varje månad. Utan tvekan är det en förenkling för den skuldsatte om denne får betala en klumpsumma till Kronofogden i stället för att som i dag själva ha kontroll på alla sina skulder. Frågan är dock hur pedagogisk denna åtgärd är då det viktigast målet med skuldsaneringsinstitutet är att verka rehabiliterande så att de överskuldsatta kan återkomma till ett normalt liv ett liv som kräver att man ska kunna ta ansvar för sin ekonomi. Resurser I betänkandet beskrivs de ekonomiska konsekvensera av förslagen. För samhället i stort förväntas de vara positiva men medför vissa merkostnader för Kronofogdemyndigheten eftersom de får ett ökat antal ärenden. Även kommunernas budget- och skuldrådgivning kommer att påverkas då fler gäldenärer kommer att behöva hjälp med att söka skuldsanering hos staten samtidigt som det ställs större krav på att kommunerna bistår gäldenären med råd och stöd under själva skuldsaneringstiden. Trots denna volymökning gör man i utredningen bedömningen att kommunernas samlade kostnader inte kommer att öka då dessa tjänar på att deras invånare blir ekonomiskt rehabiliterade och att färre överskuldsatta sannolikt istället bidrar till betydande kostnadsminskningar. Förvaltningen anser att kalkylerna som ligger till grund för detta ställningstagande är alltför ytliga och generella och att det mest logiska vore att kommunerna kompenseras av staten för sina volymökningar. Avslutningsvis föreslår förvaltningen att bifogad skrivelse (bilaga 1), där ovanstående synpunkter är beaktade, överlämnas till Justitiedepartementet som Huddinge kommuns yttrande över delbetänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72).

8 KS-2013/ (8) Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Biträdande kommundirektör Björn Rosborg Utredare Bilaga Förslag till remissyttrande till Justitiedepartementet Beslutet delges Justitiedepartementet

9 DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Ju2013/6941/L2 HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Justitiedepartementet Betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Huddinge kommun anser att de förslag som presenteras i betänkandet till övervägande del är bra men vill ändå lyfta fram tre synpunkter som bör beaktas vid regeringens fortsatta beredning av ärendet. Betalningsfria månader För att förbättra gäldenärernas förutsättningar att genomföra en skuldsanering föreslås i betänkandet två betalningsfria månader varje år. En sådan ventil i betalningsperioden anses kunna underlätta för gäldenären och även göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för exempelvis gäldenärer som år efter år är föremål för utmätning. Remissinstansen vill framhålla att det finns en fara med förslaget om två betalningsfria månader (inte minst i kombination med förslaget om en kortare betalningsplan i vissa fall) då det kan komma att upplevas som stötande för de som med små ekonomiska marginaler sköter sina krediter och inte kommer att få samma lättnad. Det kan också skada den allmänna betalningsmoralen då överskuldsättning inte längre framstår som lika avskräckande som tidigare. Och förlängs inte gäldenärens betalningsplan till följd av förslaget innebär det att dennes ekonomiska lättnad under två månader per år bekostas av borgenären i form av uteblivna avbetalningar på skulden. Huddinge kommun anser att en ventil i betalningsperioden är rimlig men att en betalningsfri månad vore ett bättre förslag även om evighetsgäldenärer med barn bör kunna undantas från den generella regeln och få en lättnad inför både sommaren och julen. Betalningsförmedling Ett av förslagen i utredningen är att Kronofogden blir betalningsförmedling. Gäldenären ska varje månad betala in ett bestämt belopp till ett konto hos Kronofogdemyndigheten. Borgenärerna får sedan sina respektive betalningar en gång om året i stället för som idag normalt varje månad. Utan tvekan är det en förenkling för den skuldsatte om denne får betala en klumpsumma till Kronofogden i stället för att som i dag själv ha kontroll på alla sina skulder. Frågan är dock hur pedagogisk denna åtgärd är då det viktigast målet med skuldsaneringsinstitutet är att verka rehabiliterande så att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

10 DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Ju2013/6941/L2 de överskuldsatte kan återkomma till ett normalt liv ett liv som kräver att man ska kunna ta ansvar för sin ekonomi. Resurser I betänkandet beskrivs de ekonomiska konsekvensera av förslagen. För samhället i stort förväntas de vara positiva men medför vissa merkostnader för Kronofogdemyndigheten eftersom de får ett ökat antal ärenden. Även kommunernas budget- och skuldrådgivning kommer att påverkas då fler gäldenärer kommer att behöva hjälp med att söka skuldsanering hos staten samtidigt som det ställs större krav på att kommunerna bistår gäldenären med råd och stöd under själva skuldsaneringstiden. Trots denna volymökning gör man i utredningen bedömningen att kommunernas samlade kostnader inte kommer att öka då dessa tjänar på att deras invånare blir ekonomiskt rehabiliterade och att färre överskuldsatta sannolikt istället bidrar till betydande kostnadsminskningar. Remissinstansen anser att kalkylerna som ligger till grund för detta ställningstagande är alltför ytliga och generella och att det mest logiska vore att kommunerna kompenseras av staten för sina volymökningar. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 27 januari 2014 (protokollsutdrag bifogas). Daniel Dronjak-Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande