Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen"

Transkript

1 Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning, VT-2006 C-uppsats, 10p Handledare: Annina Persson Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen Författare: Christoffer Rosén Pontus Platemo

2 Sammanfattning Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation. För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske. Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag. Den kritik som framkommit i utredningarna av Skuldsaneringslagen har i huvudsak bestått i att förfarandet är tidsödande och oflexibelt. Den nya lagen syftar till att göra skuldsanering enklare och snabbare än vad det är idag. Denna uppsats ämnar att utreda vad de krav som uppställs i Skuldsaneringslagen innebär från lagstiftarens sida och hur kraven har behandlats i praxis. Även de huvudsakliga förslagen till den nya Skuldsaneringslagen kommer att granskas. 2

3 Förkortningslista HD KFM NJA Prop. RH SOU Högsta Domstolen Kronofogdemyndigheten Nytt Juridiskt Arkiv Del I Proposition Rättsfall från Hovrätterna Statens Offentliga Utredningar 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund till Skuldsaneringslagen Vad är skuldsanering? De tre stegen i skuldsaneringsförfarandet Frågeställningar & syfte Avgränsningar Metod Disposition Redogörelse för 4 Skuldsaneringslagen Översikt av rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen Kvalificerad insolvens Skuldernas ålder Skuldernas tillkomst Gäldenärens ansträngningar att fullgöra sina förpliktelser Gäldenärens försök till uppgörelse Gäldenärens medverkan under handläggningen Allmän skälighet Den nya Skuldsaneringslagen Varför en ny skuldsaneringslag? Utredningens förslag (SOU 2004:81) Innehållet i propositionen (prop. 2005/06:124) Analys & diskussion utifrån frågeställningarna Skuldsaneringslagen Förslagen till den nya Skuldsaneringslagen Slutsatser Käll- och litteraturförteckning Offentligt tryck Tidskrifter Doktrin Rättspraxis

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund till Skuldsaneringslagen Bakgrunden till Skuldsaneringslagen är att riksdagen såg ett behov, eftersom hushållens skuldsättningsgrad stadigt hade ökat under flera års tid och att allt fler privatpersoner fann sig överskuldsatta. Problemen med överskuldsättning har sin början under mitten av 1970-talet då det var lönsamt att låna pengar för att investera i realtillgångar, detta eftersom inflationen var relativt hög. Den höga belåningen fortsatte sedan under hela 1980-talet. Stor del av belåningen var för att finansiera konsumtion, speciellt efter det att kreditmarknaden delvis avreglerades och det blev acceptabelt att marknadsföra lån från kreditinstitutens sida. 1 Skuldsättningsgraden, det vill säga förhållandet mellan disponibel inkomst och total skuldsätting, för hushållen i Sverige, i början av 1980-talet fram till 1985 var lite drygt 100 procent. Därefter steg skuldsättningsgraden markant för att nå sin toppnotering 1988 på drygt 130 procent. Efter det gick skuldsättningsgraden ner tillbaka till 100 procent I mitten av 1990-talet vände kurvan för skuldsättningsgraden uppåt igen och år 2003 är den motsvarande siffran 118 procent. 3 Fördelen med skuldsanering för gäldenären är givetvis att denne blir skuldfri efter ett skuldsaneringsförfarande. Det är inte enbart på individnivå som fördelar med skuldsanering finns, det finns även fördelar på ett samhällsekonomiskt plan. Besparingar kan göras genom att KFM inte behöver försöka driva in pengar som den vet att gäldenären inte har. Därigenom slipper KFM onödiga kostnader för indrivning. En person som har så stora skulder att denne inte kan förväntas att betala tillbaka dem under återstoden av sitt liv, har inget incitament att höja sin egen inkomst då gäldenären ändå inte får del av höjningen. Men om densamme blir skuldsanerad är motivationen troligtvis högre att öka sin egen inkomst, och därmed statens skatteintäkter. 4 I och med det ovan nämnda skapades en skuldsaneringslag, som idag håller på att revideras. 1.2 Vad är skuldsanering? Skuldsanering innebär att en person som är överskuldsatt, och uppfyller de krav som finns uppställda i Skuldsaneringslagen (1994:334), kan få tillfälle att bli skuldfri genom att leva på existensminimum 5 under normalt sett fem år. Det finns två typer av skuldsanering, frivillig och tvingande skuldsanering. 6 Frivillig skuldsanering går till på så sätt att en överskuldsatt person kan få sina skulder helt eller delvis nedsatta genom att ge sina borgenärer ett erbjudande om en betalningsplan. Betalningsplanen upprättas oftast med hjälp av kommunala skuldrådgivare och summan som erbjuds är all inkomst under fem år utöver förbehållsbeloppet. Oavsett om det finns pengar utöver förbehållsbeloppet eller inte, är tanken att gäldenären är skuldfri efter skuldsaneringsförfarandet, alltså har skulderna nedsatts helt eller delvis beroende på betalningsförmågan. Går samtliga borgenärer med på detta kan KFM stadfästa en sådan frivillig uppgörelse. Skulle inte samtliga borgenärer godta betalningsplanen kan gäldenären ansöka till tingsrätten om att få en tvingande skuldsanering. Detta innebär att 1 SOU 1988:55 s Prop. 1993/94:123 s 33 3 Sveriges Officiella Statistik, Statistiska Meddelanden, FM 11 SM 0401, Finansräkenskaper Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer s 5 4 Prop. 1993/94:123 s Se SKVFS 2005:27 för exakt belopp Hellners, T., Mellqvist, M. Skuldsaneringslagen En kommentar, Upplaga 2:1, Norstedts Juridik, Stockholm, s

6 om domstolen finner att skuldsaneringen är berättigad enligt Skuldsaneringslagen, kan domstolen tvinga igenom en av KFM upplagd betalningsplan som normalt löper under fem år, därefter är gäldenären skuldfri De tre stegen i skuldsaneringsförfarandet Ett skuldsaneringsförfarande kan genomföras i tre steg. Det första steget går ut på att gäldenären själv försöker komma fram till en betalningsplan med sina borgenärer, detta är ett uttryckligt krav i lagtexten för att senare kunna få igenom en tvingande skuldsanering enligt 4 Skuldsaneringslagen. 8 Misslyckas gäldenären i steg ett, kan en ansökan till KFM göras vilket är steg två. KFM gör då en utredning om gäldenärens personliga ekonomi och sammanställer en betalningsplan. Betalningsplanen måste skickas ut till samtliga borgenärer. Om en enda av borgenärerna motsätter sig erbjudandet kan en frivillig skuldsanering inte komma till stånd. 9 Steg tre inleds då en eller flera av borgenärerna har motsatt sig den utskickade betalningsplanen och gäldenären har överklagat detta till tingsrätten. Rätten gör då en bedömning om gäldenären kan beviljas skuldsanering eller ej enligt Skuldsaneringslagen. 10 Om gäldenären beviljas skuldsanering i detta skede är den tvingande för alla inblandade parter, med undantag för vissa skulder, dessa undantag är: en fordran på familjerättsliga underhåll, en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 eller 7 Förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten förslår till betalning av fordran, en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 förmånsrättslagen, såvitt avser egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten, en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller en fordran som är tvistig Frågeställningar & syfte Vårt syfte med denna uppsats är att reda ut vad det är som krävs för att de rekvisit som nämns i 4 i Skuldsaneringslagen ska vara uppfyllda. Vi har valt detta syfte med uppsatsen för att om en gäldenär som ansöker om skuldsanering inte uppfyller de krav som specificeras i 4 Skuldsaneringslagen, beviljas inte gäldenären skuldsanering. Därför är det den paragraf som oftast prövas i skuldsaneringsärenden. På grund av detta tycker vi att det är den mest intressanta paragrafen i Skuldsaneringslagen, då den ger upphov till flest frågor angående tolkningen av dess innebörd. Eftersom det är föreslaget en ny skuldsaneringslag syftar vi även till att utreda vad de huvudsakliga förslagen i förarbetena SOU 2004:81 och prop. 2005/06:124 är och vad de innebär. I denna del kommer vi att utreda förslag som rör hela den nya Skuldsaneringslagen, och alltså inte begränsa oss till enbart 4. Eftersom den nya lagen är föreslagen att träda i 7 Hellners & Mellqvist (2000) s Hellners & Mellqvist (2000) s 15 9 Hellners & Mellqvist (2000) s Hellners & Mellqvist (2000) s Skuldsaneringslagen 6

7 kraft redan den första januari 2007 anser vi det vara av vikt för vår uppsats att även innefatta de nya förslagen. Våra frågeställningar är således: Vad krävs för att uppfylla de rekvisit som uppställs i 4 Skuldsaneringslagen? Vad innebär de huvudsakliga förslagen i SOU 2004:81 och prop. 2005/06:124? 1.5 Avgränsningar Vi undersöker enbart de rekvisit som framkommer i 4 Skuldsaneringslagen i gällande rätt. I vår andra frågeställning kommer vi enbart att inrikta oss på de förslag som vi anser vara de intressantaste gällande hela den föreslagna Skuldsaneringslagen och alltså inte begränsa oss till enbart 4 i denna del. 1.6 Metod Vi har använt oss av en traditionell juridisk metod, det vill säga att vi har först studerat Skuldsaneringslagen. Sedan studerade vi de förarbeten som finns på området, efter det studerade vi rättspraxis och till sist doktrin. Det vi speciellt analyserade är SOU 1990:74, Prop. 1993/94:123, SOU 2000:81, prop. 2005/06:124 och Hellners & Mellqvists bok Skuldsaneringslagen en kommentar, samt en mängd rättsfall. De offentliga tryck som vi här nämner är de som är förarbeten till nya och gamla Skuldsaneringslagen. Hellners & Mellqvists bok är den doktrin som vi anser vara den viktigaste på detta område. De rättsfall vi har valt ut är de som bäst belyser de punkter vi behandlar i denna uppsats. 1.7 Disposition Kapitel två inleds med en kort presentation av 4 Skuldsaneringslagen för att sedan gå djupare in på varje enskilt rekvisit. Kapitel tre behandlar de huvudsakliga ändringar som kommer i den nya föreslagna Skuldsaneringslagen. I kapitel fyra analyseras och diskuteras det som framkommer i kapitel två och tre. Kapitel fem innehåller uppsatsens slutsats. Käll- och litteraturförteckning listas i kapitel sex. 7

8 2 Redogörelse för 4 Skuldsaneringslagen 2.1 Översikt av rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen I 4 Skuldsaneringslagen framkommer följande: Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, den som är folkbokförd i Sverige ska vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Dessa två krav specificerar personkretsen som kan komma ifråga angående skuldsanering. Hemvistkravet specificerar att gäldenären ska vara folkbokförd i Sverige enligt paragrafens andra stycke, detta för att skuldsanering endast ska komma ifråga för de som har en fast anknytning till Sverige. 12 Det andra kravet att en gäldenär ska vara en fysisk person finns för att det inte ska gälla för stiftelser, bolag och föreningar, utan endast för privatpersoner. 13 Dock kan skuldsanering undantagsvis även vara aktuell för en privatperson som driver ett litet företag med mindre omsättning, 14 förutsatt att denne inte har ålagts näringsförbud. 15 Ett tredje krav för gäldenären är att han är på obestånd och så skuldsatt att han inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder inom överskådlig tid. Detta stycke i lagtexten kallas det kvalificerade insolvensrekvisitet och det innebär att en person ska vara så skuldsatt att denne i princip aldrig kommer att ha möjlighet till att betala tillbaka sina skulder under sin livstid. 16 Ett fjärde krav som uppställs på gäldenären är att det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom. Kravet i denna del är allmänt hållen och framställt som ett positivt rekvisit. Det vill säga att utgångspunkten är att gäldenären inte ska beviljas skuldsanering om denne inte kan påvisa att det är skäligt. Det är således fråga om en totalbedömning av gäldenären. 17 Vid tillämpningen av det ovan nämnda ska enligt 4 3 st. särskilt beaktas skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och att på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer samt det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. Vi kommer nu att analysera det kvalificerade insolvensrekvisitet i 4 2 p. och de fem rekvisit som nämns i 4 3 st., eftersom det är särskilt dessa, var och en för sig, som ligger till grund för den skälighetsbedömning som ska göras. Brister gäldenären i ett enda av dessa rekvisit ska skuldsanering inte beviljas Kvalificerad insolvens Vad som menas med insolvens återfinns i 1 kap. 2 2 st. konkurslagen (1987:672) där det står Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Det är detta krav på betalningsoförmåga som gäller för skuldsanering. Däremot räcker det inte med att oförmågan endast är tillfällig, utan det ställs ett högre krav på den tid gäldenären är på obestånd. Tidskravet för kvalificerad insolvens är framställt på det viset att gäldenären inte kan antas betala sina skulder inom en överskådlig tid, skillnaden mellan kvalificerad insolvens och insolvens är alltså den tidsperiod som gäldenären är på obestånd. För att gäldenären ska uppfylla det kvalificerade 12 Hellners & Mellqvist (2000) s Prop. 1993/94:123 s Skuldsaneringslagen 4a 15 Skuldsaneringslagen 5 16 Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist (2000) s Hellners & Mellqvist (2000) s 72 8

9 insolvensrekvisitet ska prövningsmyndigheten göra en prognos över hur lång tid gäldenärens betalningsoförmåga kan tänkas vara. 19 Det finns inget fastställt belopp för hur stor en skuld måste vara för att gäldenären ska bli beviljad skuldsanering. Storleken på skulden är inte preciserad eftersom lagstiftaren vill undvika att en gäldenär upptar ytterligare skulder för att komma upp i det satta beloppet för att kunna ansöka om skuldsanering. 20 I skuldsaneringsärenden är det nettoskuld som beräknas, det vill säga den skuld som kvarstår efter det att alla materiella tillgångar som inte är nödvändiga för gäldenärens uppehälle avyttras och används till att betala av på skulderna. En rekommendation från lagstiftaren är att skulden för en person med en regelbunden inkomst bör vara minst ett par hundratusen kronor för att skuldsanering ska kunna komma ifråga. 21 Det som är viktigt att beakta är gäldenärens inkomst i förhållande till dennes skuld. Inkomsten ska här beräknas vid en normal arbetsförmåga för gäldenären som söker skuldsanering. Det vill säga att en person som till exempel är tillfälligt sjukskriven och därför inte kan betala sina skulder inte räknas som kvalificerat insolvent om denne som frisk skulle ha råd med det. Detta gäller givetvis även för de som är tillfälligt arbetslösa eller arbetar deltid. Om en person har en långvarig nedsatt arbetsförmåga, exempelvis på grund av långvarig eller permanent sjukdom, får denne beräkna sin inkomst efter den arbetsförmåga som den faktiskt har. 22 Ett fall från 1997 är ett bra exempel på hur nedsatt arbetsförmåga spelade en avgörande roll i fråga om beviljande av skuldsanering. Gäldenären hade en skuld på kronor, en summa som vanligtvis betraktas som för låg vilket leder till avslag av skuldsaneringsansökan. Gäldenären hade enligt läkarutlåtande ett flertal svåra sjukdomar som resulterade i att denne hade en varaktig nedsatt arbetsförmåga och därmed inte hade möjlighet att betala sina skulder inom överskådlig tid. HD beviljade därför gäldenären skuldsanering eftersom denne inte hade möjlighet till ökad inkomst genom arbete och därigenom betala sina skulder. 23 Frågan prövningsmyndigheten ställer sig är hur lång tid det tar för gäldenären att betala tillbaka sina lån, detta görs genom att prövningsmyndigheten ställer en betalningsprognos. Syftet med prognosen är att avgöra om gäldenären kan tänkas vara insolvent under överskådlig tid. I förarbetena till Skuldsaneringslagen uttalas dels att denna tid bör vara minst fem till tio år och dels att insolvensen i princip inte ska upphöra. Denna prognos måste vara någorlunda säker för att prövningsmyndigheten ska kunna bevilja skuldsanering. Det som får stor betydelse är gäldenärens ålder. En ung gäldenär har större möjlighet att förändra sin ekonomiska situation genom exempelvis ett nytt arbete eller vidareutbildning, vilket gör prognosen mer osäker. En annan faktor är att om en gäldenär är utbildad till ett specifikt yrke men ändå inte arbetar inom detta område och därför har en lägre inkomst, bör betalningsprognosen ställas efter den inkomst som ligger i nivå med utbildningen. 24 Ett tecken på långvarig insolvens kan vara att en gäldenär under en längre tid inte haft möjlighet att betala sina räntekostnader, oavsett hur liten eller stor skulden är. 25 Hur kort tid som gäldenären kan tänkas vara på obestånd och ändå uppfylla kravet på kvalificerad insolvens varierar kraftigt i praxis från fall till fall. Ett exempel är ett fall där en 19 Prop. 1993/94:123 s SOU 1990:74 s Prop. 1993/94:123 s Prop. 1993/94:123 s NJA 1997 s SOU 1990:74 s & Prop. 1993/94:123 s SOU 1990:74 s 277 9

10 gäldenär som haft en skuld på närmare kronor som denne skulle kunna betala tillbaka inom år, ansågs inte ha uppfyllt kravet på kvalificerad insolvens. Detta till trots att gäldenären var 63 år gammal. 26 En gäldenär i ett annat fall som dragit på sig skulder till följd av ett tidigare alkoholproblem, kunde betala nästan 60 procenten av sina skulder på fem år, vilket innebär att denne borde kunna betala tillbaka alla sina skulder på 8-9 år. Gäldenären blev trots detta beviljad skuldsanering. 27 Ett tydligt fall var när två makar sökte skuldsanering och deras inkomst inte översteg förbehållsbeloppet, alltså hade de inget betalningsutrymme över till sina skulder. Den tid som de skulle vara på obestånd skulle inte upphöra inom överskådlig tid. Makarna blev därför beviljade skuldsanering Skuldernas ålder Skuldernas ålder delas upp i två frågor, nämligen hur gammal en skuld är och hur lång tid sedan gäldenären visat tecken på att denne var överskuldsatt. 29 En skulds ålder får stor betydelse vid skälighetsbedömningen i ett skuldsaneringsärende. Desto äldre skulderna är desto större är gäldenärens möjligheter att bli beviljad skuldsanering. Nyare skulder kan däremot ligga en gäldenär till last när det kommer till beviljandet av skuldsanering. Det som menas med äldre skulder är sådana som är mer än tre till fyra år gamla. Omvänt gäller givetvis att skulder som är yngre än tre till fyra år räknas som nyare skulder och om merparten av skuldbördan är nyare skulder bör skuldsanering inte medges. 30 Skuldens ålder beräknas med utgångspunkt från det datum då skulden upptogs, fram till dess att skuldens ålder ska beräknas. 31 Orsaken till att lagstiftaren har valt att indela skulderna mellan äldre och nyare är för att skuldsanering som institut inte ska vara den enkla, snabba vägen att slippa betala då gäldenärer upptagit krediter för att sedan direkt ansöka om skuldsanering. 32 Med överskuldsättning menas att skuldernas totala summa jämfört med betalningsutrymmet är väldigt snedfördelat och att skulderna är mycket större än betalningsutrymmet. 33 Även antalet år som en gäldenär varit överskuldsatt är viktigt vid den allmänna skälighetsbedömningen. Däremot är antalet år inte helt klart, då det i förarbetet till Skuldsaneringslagen endast nämns att det ska ha passerat ett antal år sedan dess att överskuldsättningen visat sig. 34 I ett fall från 1997 ansåg HD att tre år av överskuldsättning var tillräckligt för att uppfylla kravet på att det ska ha gått ett antal år sedan överskuldsättning visat sig. 35 Det nu sagda får givetvis inte missförstås så att en gäldenär som har en stor och gammal skuld är automatiskt kvalificerad för skuldsanering Skuldernas tillkomst I förarbeten till Skuldsaneringslagen tas det fasta på att vid utredningen av skuldernas tillkomst klarlägga hur och varför en skuld uppkommit. Skulder som anses vara mindre nyttiga, som till exempel lyxkonsumtion, kan ses som mer eller mindre betungande i 26 RH 2005:33 27 NJA 1996 s NJA 1997 s Hellners & Mellqvist (2000) s Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist (2000) s Prop. 1993/94:123 s Konsumentverket, Kommunal budget- och skuldrådgivning 2001, rapport 2002:8, s SOU 1990:74 s NJA 1997 s Hellners & Mellqvist (2000) s 76 10

11 skuldsaneringsärendet beroende på skuldens ålder. Det är för prövningsmyndigheten alltså av vikt att utreda ändamålet med varför skulderna upptogs, då det är missgynnande att ha upptagit skulder i syfte av onödig konsumtion. 37 I praxis har den bedömningen gjorts att en gäldenär som efter att ha vunnit en större summa pengar på lotto och därefter betalat av sina skulder för att sedan spendera resten av pengarna och mycket mer därtill på resor och annan lyxkonsumtion, inte kunde beviljas skuldsanering med tanke på arten av gäldenärens skulder. 38 Ett av de tydligaste syftena med skuldsanering enligt förarbetena till Skuldsaneringslagen är att hjälpa den enskilde som har försökt att starta upp en näringsverksamhet, men av någon orsak misslyckats med detta och nu kvarstår med en personlig skuld utan möjlighet att betala tillbaka dessa skulder. Det nu sagda innebär att sådana skulder som kommer från tidigare bedriven näringsverksamhet ska verka positivt vid ett skuldsaneringsbeslut. 39 Ett exempel på detta återfinns i ett rättsfall från 1996 där en ung gäldenär genom bedriven näringsverksamhet upptagit skulder för att finansiera sitt bolag. Efter ett par år gick företaget med mindre vinst än tänkt och avvecklades av ägarna, dock med en stor skuld som följd. Gäldenären var endast 29 år och hade således gott om tid att förvärvsarbeta, men HD ansåg att då skulderna uppkommit på grund av en seriöst bedriven näringsverksamhet skulle denne beviljas skuldsanering. 40 Näringsverksamhetsskulder som till exempel grundar sig på misskötsel av bokföring eller försummelse med deklarationen bör dock inte betraktas som främjande av skuldsanering utan tvärtom i hindrande riktning. 41 Exempel på detta kan ses i ett rättsfall från I rättsfallet hade en gäldenär under många år av bedriven näringsverksamhet undlåtit att inbetala arbetsgivaravgifter och A-skatter för de anställda och nu dömts att betala detta. Gäldenären hade inte råd med detta då skulderna uppgick till över två miljoner kronor varav över hälften kom från begångna brott. Gäldenären ansökte därför om skuldsanering med hänvisning till att skulder härrörande från bedriven näringsverksamhet ska beaktas i ett positivt sken. HD ansåg att brotten förvisso inte var uppsåtligt begångna men att de hade pågåtts under lång tid och att gäldenären hade använt skattepengar som riskkapital. HD nekade därför gäldenären skuldsanering. 42 Skadeståndsskulder som härrör ifrån tidigare begången brottslig verksamhet, ska som regel inte vara föremål för skuldsanering. Det får inte bli ett sätt för en skadeståndskyldig att undkomma sitt straff enbart på grund av sin dåliga ekonomi. Hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomi ska beaktas redan när skadeståndet utdöms genom att möjlighet att jämka skadeståndsbeloppet finns genom 6 kap. 2 Skadeståndslagen (1972:207). 43 Det är inte sagt att skuldsanering aldrig kan komma på tal ifråga om skadeståndsskulder, men det måste finnas en djupare anledning än bara att den skuldsatte har en dålig ekonomi, till exempel såsom ett behov av rehabilitering både på ett personligt och ekonomiskt plan. 44 I praxis har hovrätten beaktat behovet av rehabilitering i ett fall där en person som led av en 37 Prop. 1993/94:123 s RH 1995: Prop. 1993/94:123 s NJA 1996 s 324 och SOU 1990:74 s Hellners & Mellqvist (2000) s NJA 1998 s SOU 1990:74 s Hellners & Mellqvist (2000) s 84 11

12 psykisk störning dömdes att betala skadestånd på grund av grovt bedrägeri. Denna person kunde inte betala sitt skadestånd och ansökte därför om skuldsanering. Hovrätten hänvisade till Skuldsaneringslagens rehabiliterande syfte och beviljade gäldenären skuldsanering. 45 Förarbetena till skadeståndslagen lämnar en möjlighet till prövningsmyndigheterna att lämna skadeståndsskulder utanför själva skuldsaneringen, om de vid en samlad bedömning anser det vara lämpligt. 46 Skulder som uppstått till följd av böter påverkar den allmänna skälighetsbedömningen negativt på samma sätt som skadeståndsfordringar. Detta behöver inte gälla om endast en liten del av skuldbördan består av bötesfordringar. Om gäldenären har stora skulder och därför inte klarar av att betala en liten bot bör det inte hindra skuldsanering. Motsatsvis gäller givetvis om en gäldenär har en betydande skuld härrörande från böter bör det resultera i ett avslag. 47 Ett hovrättsfall från 1997 belyser detta förhållande: en person som ansökte om skuldsanering hade en skuld uppgående till över kronor, varav c:a kronor bestod av obetalda felparkeringsavgifter. Dessa parkeringsavgifter uppkom under tre år. Hovrätten var väldigt tydlig med att ett så stort antal obetalda parkeringsavgifter var ett klart hinder för att bevilja skuldsanering och avslog därmed ansökan. 48 Då en gäldenär ådrar sig skulder bör rätten beakta om den skuldsatte hade goda utsikter att betala tillbaka lånen eller ej. Ett högt risktagande med små marginaler beträffande betalningsförmågan bör ses som försvårande omständigheter för gäldenären vid handläggningen av en skuldsanering. 49 Vi belyser nu det sagda genom att redogöra för ett rättsfall. I rättsfallet hade gäldenären sedan tidigare en stor skuld då dennes företag gått i konkurs. Utan att avbetala något på denna skuld upptog gäldenären ytterligare skulder i form av fastighetslån. Gäldenären försålde sedermera huset med en förlust om kronor och denne ansökte efter detta om skuldsanering. Hovrätten ansåg att gäldenärens handlande framstod som riskfyllt och dumdristigt eftersom gäldenären upptog ytterligare skulder då denne redan var skuldsatt. Hovrätten avslog därmed skuldsaneringsansökan. 50 Skulder som uppkommer i och med konjunktursvängningar, kan inte alltid ligga en gäldenär till last. En bedömning angående gäldenärens risktagande och marginaler måste tas i beaktande. Ett högt risktagande av gäldenären kan som sagts ligga denne till last i en skuldsaneringssituation. 51 Ett annat fall handlar om en gäldenär som ådragit sig väldigt stora skulder genom att spekulera i fastighetsaffärer. Detta gjordes genom gäldenärens företag, där denne hade gått in som personlig borgensman för bolagens skulder. Företagen försattes i konkurs i samband med fastighetskrisen på 1990-talet. Gäldenären som hade ett personligt borgensåtagande som vida översteg dennes betalningsförmåga, ådrog sig en stor personlig skuld. Verksamheten i företagen syftade till att investera i fastigheter och sedan vänta på att de gick upp i värde, vilket var förenat med ett stort risktagande. HD markerade tydligt att ett borgensåtagande ska 45 RH 1995:31 46 Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist (2000) s RH 1997:27 49 Hellners & Mellqvist (2000) s RH 1999:20 51 Hellners & Mellqvist (2000) s 79 12

13 kunna infrias även efter en konjunktursvacka. Dessutom var affärerna av spekulativ art och innebar ett högt risktagande. Skuldsanering medgavs därför inte Gäldenärens ansträngningar att fullgöra sina förpliktelser Rekvisitet om gäldenärens ansträngningar syftar på gäldenärens lojalitet och betalningsvilja gentemot sina borgenärer. Lojalitetsbrist kan föreligga när gäldenären undanhåller resurser för sina borgenärer, till exempel genom att skriva över fastigheter på en närstående för att undvika utmätning. Andra illojala beteenden kan vara att som gäldenär hålla sig undan rent fysiskt från de krav som borgenärerna har. Betalningsviljan spelar en central roll där gäldenären måste visa att denne försökt reda ut sina ekonomiska problem, innan denne ansöker om skuldsanering. 53 I ett fall från hovrätten hade en gäldenär under tre års tid haft betalningsmöjligheter, men gjorde ändå inte avbetalningar på sina skulder. Gäldenären tyckte inte att det spelade någon roll att betala eftersom denne inte hade möjlighet att betala av hela skulden. Hovrätten nekade gäldenären skuldsanering på grund av dennes ovilja att betala sina skulder. 54 När det gäller för gäldenären att fullgöra sina förpliktelser gentemot sina borgenärer har HD ansett att det räcker med att kontakta kommunens konsumentvägledare och i samarbete med denna skicka ut ett betalningsförslag. 55 En gäldenär som inte skött sina deklarationer och därmed blivit skönstaxerad, 56 har starka skäl som talar mot en skuldsanering innan dess att den skuldsatte fullgör sina deklarationsskyldigheter. 57 I ett fall bytte en skuldsatt person bostad under skuldsaneringshandläggningen. Bytet resulterade i en fördubbling av gäldenärens hyra. Hovrätten ansåg att det var ett illojalt handlande mot borgenärerna och nekade gäldenären skuldsanering Gäldenärens försök till uppgörelse Orsaken till att gäldenären först ska försöka få en uppgörelse till stånd på egen hand är att den allmänna betalningsmoralen inte ska urholkas. 59 Kommunen har en viktig roll i detta skede. Den ska hjälpa gäldenären att upprätta en betalningsplan som sedan ska skickas ut till samtliga borgenärer enligt 1 Skuldsaneringslagen. 60 Ett intressant fall från hovrätten visar att om en gäldenär inte uppgett sanningsenliga uppgifter angående sina inkomster till sina borgenärer i ett försök till uppgörelse, anses gäldenären inte uppfylla sina förpliktelser att på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer. 61 Ett annat fall från hovrätten tar upp problemet när gäldenären tillskriver endast vissa borgenärer och inte upplyser dem om sin totala ekonomiska situation i syfte att komma till en uppgörelse. Hovrätten ansåg att eftersom gäldenären ej hade redovisat sin ekonomiska situation på ett fullgott sätt till borgenärerna, avslogs ansökan om skuldsanering NJA 2001 s Prop. 1993/94:123 s 98 & Hellners & Mellqvist (2000) s RH 1996:46 55 NJA 1996 s Skönstaxering: en uppskattning av en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet som skattemyndigheten gör. skönstaxering görs om den skattskyldige inte lämnat självdeklaration eller om den som lämnats har stora brister. Skatt får betalas efter den uppskattning som myndigheten gjort. 57 Prop. 1993/94:123 s RH 1996:15 59 Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist (2000) s RH 1996:46 62 RH 1996:93 13

14 I ytterligare ett fall från hovrätten hade gäldenären brustit i kommunikationen med sin störste kreditgivare genom att inte informera denne om sin ekonomiska situation. Gäldenären fortsatte dessutom att ta upp nya skulder efter det att ansökan om skuldsanering gjorts. Ansökan om skuldsanering avslogs tämligen omgående, just på grund av att gäldenären fortsatt att skuldsätta sig efter ansökan om skuldsanering, med hänsyn till den allmänna betalningsmoralen. 63 Däremot har en ansökan om skuldsanering beviljats av HD i ett fall från 1998, trots att gäldenären har lämnat ett betalningsförslag om noll kronor, ett så kallat nollbud. Enligt hovrätten var underlaget till nollbudet dåligt, men HD ansåg att de medskickade bilagorna mer än väl fyllde ut förslaget. 64 Fallen visar att det krävs av gäldenären att komma med betalningsförslag samt redovisa sin totala ekonomiska situation till samtliga kreditgivare, så att borgenärerna kan ta ställning till den medskickade betalningsplanen. Nollbud är inte en term som lagstiftaren använt sig av, utan den har uppkommit genom praxis. Nollbuden innebär att gäldenärer skickar ut ett betalningsförslag till sina borgenärer om noll kronor i ett försök att fullgöra sina förpliktelser i steg ett. Ett nollbud godtas som regel aldrig av de borgenärer som mottar ett sådant bud. Detta innebär att steg ett är meningslöst för de gäldenärer som inte har något att erbjuda sina borgenärer och leder till extra handläggningstid för kommuner och KFM Gäldenärens medverkan under handläggningen Det finns en risk att skuldsaneringen avvisas om gäldenären inte inkommer med kompletterande uppgifter till prövningsmyndigheten när den begär detta. Orsaken till det stränga kravet är att underlätta och snabba upp processen för prövningsmyndigheten samt ett sätt att få gäldenären aktiv under handläggningen. När skuldsanering har inletts förväntas gäldenären att aktivt medverka vid förhandlingar angående skuldsaneringen. Uppenbar underlåtenhet att medverka leder till avslag av skuldsaneringsansökan. 66 Detta kan jämföras med ett fall där den skuldsaneringssökande medverkat i både KFM:s utredning såväl som i tingsrätten, men därefter ej medverkat i handläggningsprocessen i hovrätten och HD. HD dömde trots detta till förmån för gäldenären, då det inte kunde läggas gäldenären till last att denne inte medverkat under hovrätten och HD:s handläggning. Detta primärt på grund av att rättshjälp inte får beviljas i skuldsaneringsärenden enligt 8 1 st. 11 p. Rättshjälpslagen (1972:429). 67 Skuldsaneringsansökan ska också avslås då gäldenären har lämnat vilseledande uppgifter om sin ekonomi. 68 Ett exempel då den sökande inte redovisat de extrainkomster denne haft finns i ett hovrättsfall. Där hade gäldenären som ansökte om skuldsanering medvetet undanhållit sina borgenärer uppgifter om att denne hade extrainkomster under en längre tid, vilket ledde till avslag av skuldsaneringsansökan. 69 Om gäldenären har en mycket hög bostadskostnad åligger det denne att försöka minska utgifterna till minsta möjliga. Detta för att öka betalningsutrymmet för borgenärerna. Om 63 RH 1997: NJA 1998 s Insolvensrättsligt forum 8-9 februari 2001, Iustus Förlag AB, Uppsala 2002 s SOU 1990:74 s NJA 1996 s SOU 1990:74 s RH 1996:46 14

15 gäldenären ej har gjort detta, bör ansökan som regel avslås. 70 Detta problem åskådliggörs i ett hovrättsfall, där gäldenären fördubblade sin hyra under själva handläggningen och blev därmed nekad skuldsanering av hovrätten. 71 Om en gäldenär har köpt en vara med återtaganderätt och därefter ansöker om skuldsanering försvinner inte återtaganderätten för borgenären även om skulden i sig sätts ned. Även om rätten för återtagande inte tagits i anspråk kan den göras gällande under handläggningens gång. Gäldenären bör då frivilligt återlämna varan utan möjlighet att åberopa konsumentskyddande regler, i och med att det är en fråga om skuldsanering. En gäldenär som vägrar att återlämna en vara som borgenären kräver tillbaka brister klart i medverkan under handläggningen och bör därmed inte beviljas skuldsanering Allmän skälighet När en gäldenär har ansökt om skuldsanering ska prövningsmyndigheten pröva skäligheten i ansökan. Denna skälighetsbedömning är en totalbedömning av gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. De rekvisit som vi redogjort för ovan är inte det enda som ska tas i beaktning gällande skuldsanering, även andra omständigheter spelar in. En av dessa omständigheter som ska beaktas är om gäldenären har en nära möjlighet till arv. För att detta ska få tillmätas någon vikt bör det vara väldigt nära och uppenbart, endast spekulationer om ett nära förestående arv borde inte hindra skuldsanering. 73 Borgenärers inställning till skuldsaneringen bör givetvis tas i beaktande. Om ett flertal av kreditgivarna har godkänt det förslag som presenterats för dem av gäldenären, bör detta verka positivt i en eventuell tvingande skuldsanering. Ett exempel på att borgenärernas inställning spelar en icke oansenlig roll i bedömningen om skuldsanering ska beviljas, finns i ett rättsfall från I detta fall hade samtliga borgenärer utom den med den minsta fordran godkänt betalningsförslaget. Härtill kom det faktum att gäldenären erbjöd sig att betala närmare 60% av hela skuldbeloppet. HD ansåg att förslaget borde ha godtagits, och beviljade därmed gäldenären skuldsanering. 74 Ett av de viktigaste syftena med skuldsanering är att rehabilitera de som har hamnat i en sådan svår ekonomisk situation, att de inte utan hjälp kan ta sig ur denna svåra sits. Tanken är att de efter en skuldsanering kan få en skälig levnadsstandard och ett för samhället fördelaktigare liv. 75 Exempel på en sådan ovan angiven situation finns i ett fall där en gäldenär som efter en tid av alkohol- och narkotikamissbruk körde på en bil och blev dömd till att betala skadestånd. Gäldenären hade inte medlen att betala dessa så försäkringsbolaget gick in och betalade. Försäkringsbolaget krävde sedan gäldenären på summan. Då brott inte är ett absolut hinder för skuldsanering och gäldenären sedan denne behandlats på ett missbrukarhem, var drog- och alkoholfri, samt blivit erbjuden ett jobb om denne klarade av sina skulder, ansåg hovrätten att gäldenären var i behov av en ekonomisk rehabilitering och beviljade därför dennes ansökan om skuldsanering Prop. 1993/94:123 s RH 1996:15 72 Prop. 1993/94:123 s Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist (2000) s & NJA 1996 s Prop. 1993/94:123 s RH 1996:33 15

16 Skuldsanering är en möjlighet att få ordning på sin tillvaro för de som har olika typer av sociala problem, till exempel arbetslöshet eller alkoholism, som utmynnar i ekonomiska svårigheter. Denna möjlighet bör inte vara den som kommer i första ledet som en lösning på sådana problem. Skuldsanering är inte svaret på alla sociala problem utan det sociala problemet i sig bör åtgärdas. Under handläggningen av ett skuldsaneringsärende måste myndigheten ta hänsyn till den allmänna betalningsmoralen, så den inte urholkas och för att inte skuldsaneringsinstitutet ska missbrukas Prop. 1993/94:123 s 97 16

17 3 Den nya Skuldsaneringslagen 3.1 Varför en ny skuldsaneringslag? Skuldsaneringslagen har utretts och diskuterats i en mängd olika sammanhang och rapporter. Lagen har funnits i drygt tio år och ett flertal förändringsförslag har inkommit till riksdagen. Här redovisas några av de rapporter och förslag på förändringar som gjorts. Vidare redovisas den kritik mot Skuldsaneringslagen som framkommer i betänkandena och utredningarna. Riksdagens revisorer har gjort en grundlig utredning om tillämpningen av Skuldsaneringslagen. Revisorerna drog slutsatsen att de som genomgår en skuldsanering blir skuldfria och dessutom rehabiliterade, vilket är två av de viktigaste syftena med lagen. Revisorerna påpekar dock att förfarandet inte är enkelt och flexibelt, vilket var intentionen när lagen kom till. Det stora antalet prejudicerande fall för skuldsaneringsärenden har hjälpt landets kommuner och KFM vid handläggningen, men inte när det kommer till nollbuden. 78 Problemet med nollbuden är att de som inte har något att erbjuda sina borgenärer, måste likväl lämna ett erbjudande, även om de erbjuder sina borgenärer noll kronor. Den tid det tar för gäldenären att författa sitt erbjudande och sedan få ett för det mesta nekande svar gör processen helt onödig och tidsödande. Kommunen och KFM gör dessutom mycket liknande utredningar i detta steg, något som borde kunna undvikas enligt revisorerna. Bland annat föreslår revisorerna att de fall som rör nollbud bör överlämnas direkt till KFM för prövning. 79 Ett fåtal remissinstanser anser att KFM är redo att bli första prövningsinstans för tvingande skuldsanering istället för tingsrätten. Majoriteten av remissinstanserna tillika revisorerna anser dock inte att KFM bör har ett sådant ansvar och att uppföljningen av tingsrättens beslut i skuldsaneringsärenden är för dålig. Revisorerna rekommenderar riksdagen att mer tydligt urskilja kommunens och KFM:s roller, samt granska egenförsöket i steg ett. En remissinstans påpekar att det finns en risk att vissa gäldenärer sorteras bort vid kommunernas arbete, utan att få sin sak prövad. 80 I ett betänkande från lagutskottet framkommer synpunkter på kommunens kompetens ifråga om juridisk-tekniska frågor och att detta går ut över gäldenären då kommunen saknar kunskap inom detta område. Lagutskottet ser också att det finns stora skillnader på den kvalitet av hjälp som kommunerna kan tillhandahålla gäldenären. 81 Parallellt med riksdagens revisorer har statens offentliga utredningar gjort en granskning av Skuldsaneringslagen med ett annat, mer konsumentpolitiskt perspektiv än revisorerna. Utredningen anser att om trestegsmodellen även fortsättningsvis ska vara gällande, ska kommunens huvuduppgifter endast vara information, budget- och skuldrådgivning. Kommunen budgetrådgivare ska inte längre sköta förhandlingar med borgenärerna om frivillig skuldsanering, detta ska ligga på KFM:s bord. 82 Eftersom flera utredningar visade på brister i Skuldsaneringslagen tillsatte riksdagen en utredning för att få fram ett förslag på en ny skuldsaneringslag. Delar av detta förslag redogörs för i /01:RR4 s /01:RR4 s /01:RR4 s /01:LU12 s SOU 2000:29 s

18 3.2 Utredningens förslag (SOU 2004:81) I detta stycke redovisas för några punkter i SOU 2004:81. Utredningen föreslår att det första steget i skuldsaneringsförfarandet ska tas bort. Detta innebär att gäldenären kan gå direkt till KFM utan att själv ha försökt att få till en överenskommelse med sina borgenärer med hjälp av kommunens skuldrådgivare. Kommunen får istället en utvidgad roll på så sätt att den ska finnas som ett stöd för gäldenären under hela skuldsaneringstiden. 83 Ett annat förslag är att KFM ska få befogenhet att till fullo pröva ett skuldsaneringsärende även om en eller flera borgenärer motsätter sig gäldenärens betalningsförslag. KFM:s beslut går givetvis att överklaga till tingsrätten utan prövningstillstånd. 84 Dessutom föreslås att skälighetsrekvisitet ska omformuleras från ett positivt till ett negativt skälighetsrekvisit genom att ändra formuleringen i 4 2 p. från det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom till Det med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden inte är oskäligt att skuldsanering beviljas honom. Resultatet av denna förändring tros bli att det kommer att bli lättare att få skuldsanering beviljad då det är upp till borgenärerna att visa att det är oskäligt att gäldenären beviljas skuldsanering istället för tvärtom. 85 Ytterligare en förändring som är föreslagen är att gäldenärens betalningsplan ska verkställas från och med att jakande beslut om skuldsanering är fattat, istället för som tidigare när beslutet vunnit laga kraft och inte blivit överklagat. 86 Utredningen föreslår att tiden för skuldsanering ska sättas till maximalt fem år eftersom det i praktiken är standard. En längre skuldsaneringsperiod kan skada det rehabiliterande syftet. Vid omprövning ska tiden kunna förlängas till maximalt sju år, om gäldenärens ekonomiska situation förbättras under skuldsaneringstiden. 87 Om gäldenären inte följer betalningsplanen finns i gällande rätt ingen möjlighet att ändra betalningsplanen vid omprövning. Alternativen i nuläget är att antingen avslå omprövningsansökan eller att avbryta skuldsaneringen. Utredningens förslag är att prövningsmyndigheten dessutom ska få möjlighet att ändra betalningsplanen vid mindre felsteg från gäldenärens sida. 88 Möjligheten att undanta vissa skulder för ett visst datum specificerat av prövningsmyndigheten föreslås tas bort. Möjligheten att undanta skulder på detta sätt har enbart använts en enda gång tidigare och en gäldenär kan dessutom hamna i en ohållbar situation om inte alla skulder tas med i skuldsaneringen. 89 Slutligen pekas på förslaget om att utredningen ansåg att det skulle instiftas ett uppsamlingskonto på en bank. Där skulle gäldenären inbetala den summa som är beslutad i skuldsaneringsärendet varje månad. Från detta konto skulle det betalas ut till borgenärerna en gång per år, istället för som det är idag en gång i månaden utan uppsamlingskonto. 83 SOU 2004:81 s 209 & SOU 2004:81 s SOU 2004:81 s & SOU 2004:81 s SOU 2004:81 s SOU 2004:81 s SOU 2004:81 s

19 Utredningen ser stora fördelar med detta system, exempelvis kostnadsbesparingar om gäldenären inte har tillgång till ett billigt betalningssätt, genom att gäldenären enbart betalar till sina borgenärer en gång per år via uppsamlingskontot. Gäldenären ansvarar själv för att upprätta och inbetala till uppsamlingskontot, denne har dessutom ansvar för att årligen utbetala till sina borgenärer. Uppsamlingskontot är inte skyddat ifrån utmätning för nya skulder, dessutom har gäldenären fri tillgång till kontot vilket ses som positivt ur en rehabiliterande synpunkt. Utredningen ser en nackdel med detta förslag, vilket är att först efter ett år kan borgenärerna se om gäldenären skött sin betalningsplan och därmed ansöka om omprövning Innehållet i propositionen (prop. 2005/06:124) Här redogörs för några av de förändringar som är gjorda i propositionen jämfört med den gällande lagen och hur mycket av SOU 2004:81 som godtogs. Egenförsöket i steg ett är borttaget från den lista med rekvisit som särskilt ska beaktas. Med detta menas inte att egenförsöket är helt borttaget, men det är inte ett absolut krav. I och med att egenförsöket tas bort kommer hela processen med skuldsanering att bli betydligt mindre tidskrävande. Detta eftersom gäldenären idag i princip är tvungen att ta hjälp av kommunala skuldrådgivare som gör en mindre utredning av gäldenärens ekonomi vilket är arbets- och tidskrävande. Dessutom sparas tid genom att gäldenären slipper invänta svar från borgenärerna på de utskickade betalningsförslagen. Det dubbelarbete som idag är görs genom att både de kommunala skuldrådgivarna och KFM skickar ut ett förslag till frivillig skuldsanering försvinner genom att steg ett tas bort, det vill säga att det är endast KFM som handhar betalningsförslagen i skuldsanering. Propositionen godtog det i SOU 2004:81 nämnda förslag om att egenförsöket ska tas bort. Däremot fick förslaget blandat stöd av remissinstanserna. 91 KFM ska enligt propositionen få behörighet att meddela beslut även om en eller flera borgenärer motsätter sig betalningsplanen från gäldenären, till skillnad från idag då den endast får stadfästa otvistiga mål. I många fall kan en gäldenär och borgenär undvika en tid och kostnadskrävande rättegång om KFM får fatta beslut i ärenden där borgenärer motsätter sig skuldsanering. Alla beslut som KFM fattar kan överklagas till tingsrätten utan att prövningstillstånd behöver inhämtas. KFM får även fatta beslut om ändring eller upphävning i skuldsaneringsärenden. KFM har handlagt skuldsaneringsärenden i över tio år och har därför en stor erfarenhet inom området. Detsamma kan inte sägas om tingsrätterna som handhar alla typer av ärenden. KFM är den myndighet som gör det största och tyngsta utredningsarbetet, och har därmed störst insikt i ärendena. Statistik visar att tingsrätten dömer i enlighet med KFM:s utredning i procent av fallen. Detta visar på en hög kvalitet på KFM:s avgöranden i skulsaneringsärenden. Regeringens förslag överensstämmer med SOU 2004:81 på denna punkt. De flesta remissinstanserna var positivt inställda till förslaget. 92 Förslaget som presenteras i SOU 2004:81 angående ändringen till ett negativt skälighetsrekvisit, godtogs av en majoritet av remissinstanserna. Regeringen anser dock att utredningen som gjordes i SOU 2004:81 var bristfällig och inte kunde leda till några säkra slutsatser. Propositionens förslag är därför identiskt med gällande rätt, det vill säga att det även fortsättningsvis ska vara ett positivt formulerat rekvisit. Regeringen anser att 90 SOU 2004:81 s Prop. 2005/06:124 s Prop. 2005/06:124 s

20 skälighetsrekvisitet är redan i dess nuvarande form tillräckligt mångsidigt, och det sätter inte för höga krav på gäldenären. 93 En tid- och kostnadsbesparande åtgärd som föreslås i propositionen tillika SOU 2004:81 till den nya Skuldsaneringslagen är att ett beslut om skuldsanering ska få verkställas utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft. Betalningsplanen börjar alltså löpa redan från och med den tid då det första positiva beslutet om skuldsanering är taget. I nuläget får en gäldenär vänta med att skuldsaneringen startar tills dess att samtliga överklagningar är avgjorda och beslutet vunnit laga kraft. Det nya förslaget skulle därmed bespara alla inblandade parter tid och pengar. I den gällande lagen är en gäldenär skyddad från utmätning från den dag då beslut om inledande av skuldsanering, men om beslutet överklagas är gäldenären fortfarande skyddad ända till dess att ett avslag meddelas från rätten, och under denna tid betalar gäldenären ingenting till sina borgenärer. Det innebär att i de fall då ett skuldsaneringsärende överklagas och till slut avslås, kan borgenärerna ha gått miste om möjlighet att verkställa utmätning från gäldenären, eller i var fall gått miste om det betalningsöverskott som gäldenären haft under tiden ärendet har behandlats i domstol. Nämnvärt är att ingen remissinstans hade någon invändning mot förslaget. 94 Huvudregeln för tiden för ett skuldsaneringsförfarande är fem år i gällande rätt. Idag kan tiden förlängas eller förkortas om det finns särskilda skäl att göra så, till exempel om skulderna är av betydande storlek. I praktiken har detta sällan utnyttjats utan fem år har setts som en standardtid för skuldsanering. Förslaget i propositionen till den nya Skuldsaneringslagen är att tiden ska sättas till maximalt fem år men kan kortas av om det finns särskilda skäl. Dessa skäl kan exempelvis vara att gäldenären lider av en livshotande sjukdom eller är väldigt gammal. Skäl till varför regeringen nu väljer att införa en maxtid på fem år är att regeringen tror att den rehabiliterande effekten av skuldsanering kan gå förlorad om tiden förlängs. En gäldenär som beviljats skuldsanering har redan innan inledning av skuldsanering ofta levt under knappa förhållanden. Propositionens förslag stämmer överens med SOU 2004:81 och även de flesta remissinstanserna styrker förslaget. 95 Om en gäldenär missköter sina betalningar eller verkar illojalt mot sina borgenärer under skuldsaneringstiden, kan en borgenär kräva omprövning av skuldsaneringsbeslutet. I nuläget finns det två möjliga utgångar av en sådan omprövning, nämligen avslag av omprövningen eller upphävning av skuldsaneringsbeslutet. I propositionen till den nya Skuldsaneringslagen föreslås att det införs en möjlighet att ändra villkoren för skuldsanering, detta då gäldenärens misskötsel inte är tillräckligt grov för att upphäva skuldsaneringen men heller inte så ringa att avslag är befogat. Ändringen kan bestå av att skuldsaneringstiden förlängs, dock maximalt till totalt sju år, eller att det månatliga betalningsbeloppet ändras. Om misskötsel av betalning från gäldenärens sida sker på grund av försämrade betalningsförmåga kan det månatliga betalningsbeloppet nedsättas. Förslaget som presenteras i SOU 2004:81 överensstämmer med det förslag som regeringen lägger i propositionen där ingen remissinstans invänder mot förslaget. 96 Idag finns det en möjlighet att inte inkludera alla skulder som gäldenären har, genom att endast ta med skulder före ett visst datum som prövningsmyndigheten beslutat om. Borttagande av denna möjlighet föreslås i propositionen till den nya Skuldsaneringslagen. 93 Prop. 2005/06:124 s Prop. 2005/06:124 s Prop. 2005/06:124 s Prop. 2005/06:124 s

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

Författare: Petra Lindmark

Författare: Petra Lindmark Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning Rättsvetenskap D, uppsats 10 poäng Handledare: Lars Dalenius Vårterminen

Läs mer

C-UPPSATS. Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring. Anna Gunnelbrand. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring. Anna Gunnelbrand. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2006:140 Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring Anna Gunnelbrand Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg

Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg Skuldsanering Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg Ht 2010 Examensarbete, 30 hp Juris kandidatprogrammet, 270 hp Handledare:

Läs mer

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar 2013-12-12 KS-2013/1391.109 1 (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2)

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) 1(5) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) Kronofogdemyndigheten (KFM) har beretts tillfälle att

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2003 Ö 2436-02 KLAGANDE J.D. MOTPARTER 1. Esselte Datafinans AB, 105 24 STOCKHOLM Ombud: Intrum Justitia Sverige AB, Box 41,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) Målnummer: Ö5389-09 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-10-26 Rubrik: En 47-årig ensamstående kvinna med en månadsinkomst som socialsekreterare

Läs mer

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen.

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen. EXAMENSARBETE Skuldsanering Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av skuldsaneringen Helena Lindvall Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2013 Ö 3320-12 KLAGANDE AB Förvaltare: HC MOTPARTER 1. AK Portfolia Holding AB, 556631-8712 c/o Aktiv Kapital Sverige Services

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) Målnummer: Ö5918-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-03-25 Rubrik: En 79-årig man har ansetts uppfylla villkoren för kvalificerad

Läs mer

C-UPPSATS. Skuldsaneringslagen

C-UPPSATS. Skuldsaneringslagen C-UPPSATS 2010:134 Skuldsaneringslagen - då, nu och i framtiden? Charlotta Rosell Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut

Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut Dnr 801 4916-09/121 2009-03-04 Vid bedömningen av ärenden angående omprövning av skuldsanering ska Kronofogdemyndigheten följa det som framgår av nedanstående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 mars 2013 Ö 5918-11 KLAGANDE LJ MOTPARTER 1. Resurs Bank AB, 516401-0208 Ombud: Reda Inkasso AB Box 22209 250 24 Helsingborg 2. B

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE MOTPARTER 1. AK Kontotjänst AB, 556336-5955 753 83 Uppsala Ombud: AK Inkassotjänst AB 753 83 Uppsala

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Kapitel 25 673 25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering 14 Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., indrivningslagen Lag (1993:892) om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering I N F O R M A T I O N KFM 935 utgåva 8. Utgiven i juni 2011. Skuldsanering Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Om du inte kan betala dina skulder kanske du kan få skuldsanering. Med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) Målnummer: Ö2436-02 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-10-16 Rubrik: Fråga om förutsättningar för skuldsanering (35-årig kvinna med

Läs mer

Promemoria med utkast till lagrådsremiss

Promemoria med utkast till lagrådsremiss Promemoria med utkast till lagrådsremiss Bättre möjlighet till skuldsanering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx juni 2010 Beatrice Ask Magnus Medin (Justitiedepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Bättre möjlighet till skuldsanering

Bättre möjlighet till skuldsanering 2010/11 mnr: C4 pnr: -S83023 Motion till riksdagen 2010/11:C4 av Maryam Yazdanfar m.fl. (S, MP, V) med anledning av prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86) Målnummer: Ö4933-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2001-10-10 Rubrik: Skuldsanering har inte beviljats en före detta näringsidkare vars

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS.

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS. '" 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-12-02 Avdelning mitt Gustav Grek gustav.grek@ivo.se BESLUT Dnr 8.7.3-33481/2014-1 1(6) Personlig Brukareassistans i Skandinavien AB Köpmangatan 7, 1 tr 702 10 Örebro

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46) Målnummer: Ö4020-96 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-04-24 Rubrik: Fråga om inledande av skuldsanering. 4 och 12 skuldsaneringslagen

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

Allt du inte visste om Kronofogden

Allt du inte visste om Kronofogden Allt du inte visste om Kronofogden Vi vill hjälpa, inte stjälpa Många känner rädsla eller obehag när de hör talas om Kronofogden. Ändå vet de flesta inte särskilt mycket om oss. Vi arbetar för att göra

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 Målnummer: Ö1494-01 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 2001-01-22 Rubrik: Försättande i konkurs. Obestånd? Dessutom fråga om 1) tillåtligheten av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Misslyckad skuldsanering och återskuldssättning under pågående skuldsanering

Misslyckad skuldsanering och återskuldssättning under pågående skuldsanering Ekonomiska institutionen Magisteruppsats, Affärsjuridiska programmet LIU-EKI/AJP-D--05/006--SE Misslyckad skuldsanering och återskuldssättning under pågående skuldsanering Erika Göthberg Innehållsförteckning

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter, Avsnitt 36 1 36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Övergångsbestämmelser Laga förfall anstånd behövs inte 36.1 Inledning

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Ny skuldsaneringslag

Ny skuldsaneringslag Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Susanne Andersen Christine Gauffin Ny skuldsaneringslag - Ett snabbare och enklare förfarande? - Hur borgenärsgynnande är lagen? Företagsekonomi C-uppsats 15

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 41 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖRARE

Läs mer