Författare: Petra Lindmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare: Petra Lindmark"

Transkript

1 Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning Rättsvetenskap D, uppsats 10 poäng Handledare: Lars Dalenius Vårterminen 2007 Vilka rekvisit ska vara uppfyllda för att en fysisk person ska erhålla skuldsanering? Författare: Petra Lindmark

2 Sammanfattning Skuldsaneringslagen infördes för att överskuldsatta personer skulle erbjudas få en möjlighet till att bli fria från sina betungande skuldbördor. Anledningen till att skuldsaneringsinstitutet etablerades var att de svenska hushållen under 1980-talet drastiskt ökade sin skuldbörda och att fastighetskrisen i början på 1990-talet var ett faktum. Riksdagen ansåg att det fanns ett behov att instifta ett institut för att komma till rätta med privatpersoner överskuldsättning. Skuldsanering innebär det att gäldenären får leva på existensminimum under en viss tid, oftast fem år, och under den tiden betala av på sin skuld enligt en fastställd betalningsplan. En annan saneringsform är personlig konkurs. Problemet med personlig konkurs är att de skulder som inte blir betalda då kvarstår. Samhället betalar kostnader vid skuldsanering och obetalda skulder avskrivs efter det att gäldenären fullgjort sin betalningsskyldighet enligt betalningsplanen. I 4 skuldsaneringslagen räknas det upp ett antal rekvisit som ska vara uppfyllda för att gäldenären ska beviljas skuldsanering. Genom dessa rekvisit ska det finnas en möjlighet att avgöra vilka fysiska personer som kan erhålla skuldsanering. Det är svårt att direkt ur lagtexten utläsa vad dessa rekvisit innebär. Det medför att en granskning av både förarbeten och rättspraxis måste genomföras för att förstå vad som gäller. Några av de fakta som framkommit vid granskningen är att skulderna måste var minst tre till fyra år gammal och att det ska ha förflutit minst tre år från det att överskuldsättningen visade sig. Den omständigheten att ekonomiska rehabiliteringen ansetts önskvärd har ofta varit avgörande för om skuldsanering ska beviljas. Detta trots att det förelegat faktorer som talat emot skuldsanering exempelvis ekonomisk brottslighet. Ofta har skuldsanering också beviljats när sådana faktorer legat långt bakåt i tiden. Vare sig i förarbetena eller i praxis finns någon enkel precisering av hur stor skuldbördan ska vara för att skuldsanering ska medges. Storleken på skuldbördan, den ska bedömas från fall till fall. Gäldenärens ekonomiska beteende åren närmast före ansökan har tillmäts ganska stor betydelse då att prövningsmyndigheten i överensstämmelse med uttalanden i lagens förararbeten lagt stor vikt på vilket sätt gäldenären själv försökt lösa sin ekonomiska situation.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Problemformulering Avgränsning Material Disposition Allmänt om skuldsaneringsinstitutet Bakgrunden till skuldsaneringslagen Skuldsaneringsinstitutets funktion Utredning av 4 skuldsaneringslagen Rekvisiten i 4 skuldsaneringslagen Gäldenärskretsen Kvalificerad insolvens Den allmänna skälighetsbedömningen Omständigheter som särskilt ska beaktas vid den allmänna skälighetsbedömningen Skuldernas ålder Omständigheter vid skuldernas tillkomst De ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser Det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering Andra omständigheter Slutsats Källförteckning

4 1 Inledning I detta uppsatsarbete kommer det att utredas vilka rekvisit som prövningsmyndigheten ska ta hänsyn till för att kunna bevilja en skuldsanering till gäldenär. Enligt 4 i skuldsaneringslagen (2006:548) stadgas följande: Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om 1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder inom överskådlig tid, och 2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande att skuldsanering beviljas honom eller henne. Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skulderna ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda den närmare innebörden av de allmänna villkor som stadgas i 4 skuldsaneringslagen. Dessa villkor är i lagtexten tämligen generellt hållna och syfte med uppsatsen är att försöka förstå vad villkoren innebär och att undersöka hur rättspraxis tillämpat villkoren inom den ram som lagtexten och förarbetena ger. 1.2 Problemformulering Vilka rekvisit ska vara uppfyllda för att en fysisk person ska erhålla skuldsanering? 2

5 1.3 Avgränsning Uppsatsen kommer endast att behandla 4 skuldsaneringslagen och de rekvisit som gäller för att kunna erhålla skuldsanering samt hur de har tolkats i rättspraxis. Det krävs dock en viss redogörelse för skuldsaneringsinstitutets funktion. 1.4 Material Det lagrum som är aktuellt för uppsatsen är 4 skuldsaneringslagen och det är uppsatsens kärna. För att förstå lagrummets innebörd har förarbeten till skuldsaneringslagen studerats. Vidare har alla relevanta rättsfall från Högsta domstolen och hovrätten studerats. De rättsfall som använts i uppsatsen belyser rättsläget om hur domstolarna tolkat rekvisiten i gällande lagrum. Utöver detta har viss doktrin inhämtats och när uppgifter i den kunnat används framgår av framställningen. 1.5 Disposition Upplägget av uppsatsen har bearbetats på följande sätt. Kapitel två börjar med det allmänna om skuldsaneringsinstitutet och dess bakgrund samt att skuldsaneringsinstitutets funktion utreds. Tredje kapitlet är en djupare utredning av rekvisiten i 4 skuldsaneringslagen. Kapitel fyra innehåller uppsatsens slutsats. I kapitel fem återfinns källförteckningslistan. Författarens egna ståndpunkter återkommer löpande i uppsatsen och dessa har markerats med kursivt. 3

6 2 Allmänt om skuldsaneringsinstitutet 2.1 Bakgrunden till skuldsaneringslagen Den svenska kreditmarknaden avreglerades i mitten av 1980-talet. I slutet av 1980-talet hade hushållens nettoupplåning hos olika finansinstitut flerdubblads detta innebar att många av hushållen var överskuldsatta. Med nettoupplåning menas bruttoutlåning med avdrag för både förtidigt inlösta lån och amorteringar. Anledningen till skuldsaneringslagen tillkomst är att riksdagen ansåg att det fanns ett behov av en sådan reglering för att komma till rätta med hushållens överskuldsättning. Det gick inte att genomföra på frivillig väg. Situationen förvärrades i början av 1990-talet på grund av att värdet på fastighetsmarknaden sjönk och arbetslösheten ökande. 1 De disponibla inkomsterna steg inte i den takten som den privata konsumtionen gjorde. Under 1970-talet och in på 1980-talet var det enkelt att få låna pengar till både konsumtion och investeringar. Grunden till detta var att inflationen var hög och detta i kombination med höga marginalskatter och möjligheten till ränteavdrag stimulerade skuldsättningen. Sparandet kom i skymundan. 2 Skuldsättningen inom hushållssektorn förefaller vara ett bestående och växande problem och mycket tyder på att det kommer att bestå under lång tid framåt. Det har dock blivit en åtstramning på kreditmarknaden på senare år genom att det har blivit svårare att låna pengar till exempelvis konsumtion. Trots detta har många hushåll stora skulder. Dessa hushåll är känsliga för förändringar i omvärlden såsom ränteuppgångar, minskade inkomster eller arbetslöshet. Känsligheten består i att dessa hushåll inte har någon buffert att falla tillbaka på om någon av dessa situationer skulle inträffa. Det betyder att om ett hushålls ekonomiska situation ändras dramatiskt då kan hushållet komma att behöva hjälp. Det finns ett antal utmärkande situationer som kan vara orsaken till att ett hushåll blivit överskuldsatt: försämrade inkomster genom arbetslöshet, sjukdom eller studier, sociala förändringar som påverkar att man inte sköter sin ekonomi, vill skaffa sig högre social status, kontokorts 1 Hellners & Mellqvist, s Prop. 1993/94:123 s

7 användning till både stora och små inköp, ointresse eller saknad av kunskap om den egna ekonomin samt värdeförändringar på fastighetsmarknaden. 3 Innan skuldsaneringsinstitutet inrättades kunde fysiska personer åstadkomma skuldsanering genom att träffa avtal med borgenärerna. Lyckades man inte återstod endast möjligheten att begära sig själv i personlig konkurs. Resultatet blev att hela gäldenärens förmögenhet minus sådant som ingick i dennes beneficium - togs i anspråk för att betala; i första hand konkurskostnaderna och i andra hand skulderna - det vill säga i den mån det blev något över. Problemet med en personlig konkurs är att de skulder som inte blivit betalda efter konkursförfarandet kommer att kvarstå. Om gäldenären är en fysisk person har således hans fordringsägare möjlighet att efter konkursen åter kräva honom på betalning för obetalda skulder och begära utmätning och i sista hand ansöka om att gäldenären åter sätts i konkurs. 4 Rör det sig om ett bolag gäller detta inte eftersom konkursen medför att företaget likvideras och det upphör att existera. Om gäldenären medges skuldsanering betyder det att gäldenären blir kvitt sina skulder och kan börja om på nytt. 5 Utöver skuldsaneringsbegreppet finns också begreppet ackord men det är något som nästan bara förekommer i praktiken för juridiska personer som innebär att en uppgörelse träffas mellan gäldenärsföretaget och borgenärerna. Ackord är tillämpligt både i konkurs och vid företagsrekonstruktion. Uppgörelsen innebär att borgenärerna minskar sina krav till vissa utdelningsprocent och den resterande skulden avskrivs. 6 Huvudtanken i skuldsaneringsförfarandet är att gäldenären ska blir skuldfri, men det finns även andra fördelar med skuldsaneringsförfarandet genom att samhället kan göra vissa besparingar. Dessa besparingar kan bland annat göras genom att indrivningarna hos exekutiva myndigheter minskar. Förutom detta kommer skattebortfallet troligtvis bli mindre på grund av att fler människor kommer i förvärvsarbete eftersom de överskuldsatta får hjälp av skuldsaneringsinstitutet att reda upp sin ekonomi. 7 3 Prop. 1993/94:123 s Heuman, s Heuman, s Heuman, s Prop. 1993/94:123 s

8 Skuldsaneringsförfarandet sker på följande sätt. Uppfyller gäldenären de krav som ställs på gäldenären beslutar kronofogdemyndigheten om att skuldsanering ska inledas. Kronofogdemyndigheten framställer sedan ett förslag om skuldsanering som innebär att gäldenären får sina skulder helt eller delvis nerskrivna genom att erbjuda borgenärerna en betalningsplan. Efter att förslaget godkänts av gäldenären sänds detta förslag till samtliga borgenärer. Borgenärerna har en viss tid på sig att ta ställning till förslaget. Om någon eller flera av borgenärerna säger nej till förslaget har kronofogdemyndigheten ändå möjlighet att besluta om skuldsanering eftersom kronofogdemyndigheten är den första instansen. Beslut kan överklagas till domstol. 8 Anledningen till att det är kronofogdemyndigheten som handhar handläggningen av skuldsaneringsärenden beror på att kronofogdemyndigheten besitter en lång erfarenhet av insolvensrättsliga frågor och att skuldsaneringsförfarandet blir både enklare och mer effektivt. 9 Den juridiska konsekvensen av en skuldsanering innebär att förhållandet mellan de enskilda borgenärerna och gäldenären kommer att förändras. Den praktiska innebörden är att gäldenären under en viss tid, oftast fem år, ska leva på existensminimum och att resten av gäldenärens inkomster ska gå till att betala borgenärerna enligt fastställd betalningsplan. 10 Det innebär att borgenärerna endast kommer att få en mindre del av sina fordringar. Eftersom betalningsplanen anger hur stor procentsats av skulden som varje borgenär ska få betalt för. Skulle gäldenären inte kunna betala av någonting på sina skulder finns det inget som hindrar att gäldenären helt befrias från sitt betalningsansvar om dessa skulder ingår i skuldsaneringen. Kronofogdemyndigheten har då fastslagit ett s.k. nollavtal. 11 Det var bra att lagen om skuldsanering inrättades i mitten på 1990-talet eftersom det redan då fanns många hushåll som var överskuldsatta. Hade inte detta institut inrättats skulle det ha varit många fler hushåll som skulle ha haft skulderbördor som de aldrig skulle bli fria ifrån. Eftersom det enda sättet som fanns när man ville sanera sin ekonomi var att begära personlig konkurs. Att begära personlig konkurs är inte något bra alternativ eftersom de skulder som inte blivit betalda kommer att kvarstår efter att konkursförfarandet slutförts. Det innebär att 8 Kronofogdemyndighetens hemsida. 9 Prop. 2005/06:124 s. 1 och Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist, s

9 personlig konkurs inte är något att eftersträva eftersom det kan medföra att gäldenärens totala förmögenhet tas i anspråk och som är sådan att den kan utmätas. Det man förundras över är varför hushållen starkt påverkas när det inträffar förändringar i världen såsom exempelvis ränteuppgångar. Ett klart exempel på det var den s.k. fastighetskrisen under 1990-talet som gjorde att många fick sälja sin fastighet med följden av att de blev överskuldsatta trots att de hade kvar sitt arbete. Det vore även bra om kreditmarknaden stramades upp så redan överskuldsatta personer inte kan låna mer pengar. Det borde innebära att redan svårt skuldsatta personer inte kommer att kunna öka sin skuldbörda med mer än den stigande räntekostnaden. I propositionen uttalas det att problemet med överskuldsatta hushåll både är bestående och ett växande problem. Orsaken till det problemet är våra konjunkturer, som gör det lättare att låna i uppåtgående konjunktur. Är räntan låg är det förhållandevis lätt att låna pengar utan att det krävs några större säkerheter från gäldenären. Det innebär att hushållen skuldsätter sig mer än om räntan låg betydligt högre. Ser man till dagens låga ränta ser man att hushållen lånar betydligt mycket mer och det lånas både till stora och små inköp. Det är i dagsläget förhållandevis lätt att låna pengar både till dyra inköp såsom en fastighet. Men även små lån som bara kräver att låntagaren skickar ett sms från sin mobiltelefon och inom några minuter har låntagaren ex antal kronor på sitt konto. När det är enkelt att låna är det troligtvis fler som blir överskuldsatta. 2.2 Skuldsaneringsinstitutets funktion Den grundläggande tolkningen av skuldsaneringsförfarandet är att en gäldenär helt eller delvis ska befrias från sitt ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av förfarandet. 12 Detta stadgas i 1 skuldsaneringslagen. Begreppet skuldsanering betecknar i skuldsaneringslagen en sådan ekonomisk uppgörelse mellan en överskuldsatt privatperson och hans borgenärer som efter ansökan av gäldenären kommer till stånd på vissa i lagen angivna villkor och under medverkan av myndighet Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist, s

10 Utgångspunkten i skuldsaneringsförfarande är att förfarandet ska var definitiv det vill säga att när gäldenären har genomfört vad som ålagts honom enligt skuldsaneringsbeslutet är han fri från de skulder som omfattades av skuldsaneringen. 14 Skuldsanering är ett fristående insolvensinstitut som lämpar sig bäst för fysiska personer som är på obestånd. 15 Grundtanken i förfarandet är att alla fordringar ska behandlas lika enligt likabehandlingsprincipen. Det betyder att alla fordringar har samma rätt enligt 8 skuldsaneringslagen och det spelar ingen roll vilken karaktär fordran har eller på vilket sätt fordran har uppstått. Huvudregeln är att samtliga penningfordringar som gäldenären har omfattas av skuldsanering. Dock måste fordringarna ha uppkommit före beslutet om att skuldsanering ska inledas. Det finns ett antal fordringar som stadgas i 7 skuldsaneringslagen som aldrig får omfattas av en skuldsanering och dessa är: en fordran på familjerättsliga underhåll, en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 och 7 i förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran, en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanerings har meddelats, här fått förmånsrätt enligt 8 förmånsrättslagen, när det gäller egendom som har tagits i anspråk vid verkställighet vid utmätningsbeslut, en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller, en fordran som är tvistig 16 En funktion som skuldsaneringsinstitutet har är att institutet ska var rehabiliterande för djupt skuldsatta personer som kan få tillfälle att lösa sina ekonomiska problem och genom det få ett bättre och mer samhällsnyttigt liv. Det finns också en preventiv funktion i skuldsaneringssystemet som innebär att färre människor ska hamna i situationer där deras skulder är så stora att de inte kan betala tillbaka dessa. Skuldsaneringssystemet ska också gynna borgenärerna på så sätt att de åtminstone ska få tillbaka någon del av beloppet som gäldenären är skyldig. 17 En gäldenär får absolut inte tjäna på att direkt begära skuldsanering i 14 Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist s Prop. 1993/94:123 s

11 stället för att först genomgå ett konkursförfarande. Om borgenärerna varken tjänar eller förlorar på att skuldsaneringsförfarandet genomförs bör gäldenärens rehabilitering var den avgörande faktorn. 18 Tanken med lagen är att samhället i stort ska kunna minska sina kostnader. 19 När ett enskilt skuldsaneringsförfarande ska genomföras borde det finnas både för- och nackdelar som talar för eller emot en skuldsanering. Här ska gäldenärens intresse av ekonomisk rehabilitering vägas emot borgenärernas intresse av att få sina fordringar betalda. I de fall gäldenären är aktuell för skuldsanering men saknar möjligheten att betala något efter det att avräkning i enlighet med förbehållsbeloppet gjorts, kan kronofogdemyndigheten inte avvisa en ansökan på den grunden att det inte skulle var borgenärsgynnande. Med förbehållsbelopp menas den summan som gäldenären och dennes familj får behålla för att klara sitt uppehälle. Förbehållsbeloppet beräknas genom den räkneformel som finns i 7 kap 5 utsökningsbalken. Tanken i skuldsaneringssystemet är att det ska skapa mer pengar till borgenärskollektivet än mer pengar i varje enskilt fall. Samhällets intresse av att upprätthålla den allmänna betalningsmoralen bör också vägas in vid skuldsaneringshanteringen. 20 När det gäller den allmänna betalningsmoralen har systemet utformats på sådant sätt att det klart framgår att skuldsanering är ett extraordinärt hjälpmedel som kan användas i svåra situationer av extrem skuldsättning. Det ska också framgå att en skuldsanering är förenad med stora uppoffringar från gäldenären sida. En lagreglerad skuldsanering bör inte ske om det kan uppfattas som stötande från allmänhetens sida. Det går inte att generellt närmare precisera vad som kan anses stötande. Därför finns det inte någon reglering i lagtexten utan det lämnats till rättstillämparen att avgöra vad som kan anses stötande ur allmän synpunkt. 21 Grunden i skuldsaneringsförfarandet är således bra eftersom en avvägning ska genomföras dels för att lagen ställer upp krav på ett rehabiliterande syfte och dels för att det finns ett intresse av att upprätthålla den allmänna betalningsmoralen. Det är betryggande att skuldsanering endast ska användas som ett extraordinärt hjälpmedel för personer som är 18 Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist, s Larsson, s Prop. 1993/94:123 s

12 tungt skuldsatta. Det är också bra att skuldsanering innebär en uppoffring från gäldenärens sida under själva förfarandet eftersom det förmodligen betyder att gäldenären kommer att kunna göra rätt för sig i framtiden och lär sig handskas med sin ekonomi. 3 Utredning av 4 skuldsaneringslagen Regleringen i 4 skuldsaneringslagen är de grundläggande för skuldsaneringsinstitutet. Innehållet i paragrafen börjar med att avgränsa vilken krets av gäldenärer som kan tänkas erhålla skuldsanering. Vidare inom denna krets avskiljs sedan personer som är överskuldsatta. Efter den avgränsningen ska en allmän skälighetsbedömning göras och den ska ta hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande. Är samtliga rekvisit uppfyllda kan gäldenären erhålla skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Eftersom dessa rekvisit är restriktivt hållna begränsar de möjligheten att få en skuldsanering beviljad. Anledning till att de är restriktivt hållna är för att man vill undvika att den allmänna betalningsmoralen i samhällets påverkas negativt. 22 Med restriktivt hållna rekvisit uppnår man att skuldsaneringsinstitutet endast är avsett för vissa skuldsatta personer som har blivit skuldsatta under speciella omständigheter. 3.1 Rekvisiten i 4 skuldsaneringslagen I 4 skuldsaneringslagen stadgas följande: Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om 1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder inom överskådlig tid, och 2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande att skuldsanering beviljas honom eller henne. 22 Hellners & Mellqvist, s

13 Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skulderna ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. 3.2 Gäldenärskretsen I första stycket anges att skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är en fysisk person. Med begreppet hemvist menas att det ska finnas ett krav på att gäldenären har en anknytning till Sverige. Här har nationaliteten inte någon betydelse utan för att skuldsanering ska beviljas krävs det att gäldenären har en fast anknytning till Sverige det vill säga gäldenären ska vara stadigvarande bosatt i landet. Det innebär att någon som tillfälligt vistas i landet faller utanför skuldsaneringsinstitutets reglering. I lagtexten har man dock inte nöjt sig med det traditionella hemvistbegreppet utan där också lagt till, att den som är folkbokförd i Sverige ska anses ha hemvist i landet. Denna definition innebär att skuldsaneringslagen tekniskt sett kan bli tillämpbar på en gäldenär som inte är stadigvarande bosatt i Sverige men av någon orsak blivit folkbokförd här i Sverige. Att skuldsanering endast ska gälla för fysiska personer anses som självklart. För juridiska personer finns det andra vägar att gå för att sanera sin ekonomi. Det finns dock ett problem med begreppet fysiska personer och det är att det inte endast innefattar fysiska personer utan även fysiska personer som driver näringsverksamhet det vill säga näringsidkare. 23 Skuldsaneringsinstitutet bör endast vara till för privatekonomiska förhållanden. Svårigheten med begreppet näringsidkare är att det har en vid betydelse. Enligt konsumentlagstiftningens tolkning är en näringsidkare antingen en fysik eller juridisk person som driver en verksamhet av ekonomisk natur och att den är av sådan karaktär att den kan anses som yrkesmässig. Det betyder att det inte finns några krav på verksamhetens omfattning eller om verksamheten bedrivs med vinstsyfte. Under detta begrepp faller både den som livnär sig på sin verksamhet och den som utöver sin anställning driver en rörelse i liten skala. Den näringsidkare som bedriver rörelse i lite skala 23 Hellners & Mellqvist, s

14 och har sin privata ekonomi integrerad med den lilla rörelsens ekonomi skulle kunna anses vara en fysisk person som kan erhålla skuldsanering. Men i lagtexten har det preciserats att aktiva näringsidkare inte ska kunna bli beviljade skuldsanering om det inte finns särskilda skäl enligt 5 skuldsaneringslagen. Med särskilda skäl menas att hänsyn tas till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet. Om man skulle tillåta vissa näringsidkare att få skuldsanering skulle man i lagen vara tvungen att precisera vilka näringsidkare som skulle omfattas av lagen och den gränsdragningen skulle bli svår. Bedömningen blir nu istället upp till rättstillämparen att avgöra vad ringa omfattning och enkel beskaffenhet är. 24 Beträffande gäldenärskretsen har man i lagtexten först garderat sig med hemvistbegreppet som betyder att gäldenären ska ha en anknytning till Sverige. Men det verkar som om begreppet inte räckte till eftersom man i lagtexten även infört att den som är folkbokförd i Sverige ska anses ha sin hemvist här i landet. Det torde betyda att en person som inte är folkbokförd i Sverige men har en anknytning till Sverige kan erhålla skuldsanering. Det samma gäller för det som Hellner och Mellqvist poängterar. Att om någon person av misstag blivit folkbokförd i landet men inte är stadigvarande bosatt i Sverige kan den personen trots detta bli beviljad skuldsanering. Det borde således räcka med ett av rekvisiten för att bestämma vilka som har rätt till skuldsanering. Det känns som om man har försökt att gardera sig dubbelt eller på något sätt försökt att utöka kretsen av de som skulle kunna vara behöriga till att erhålla skuldsanering. Det är således bra att man i lagtexten gjort ett val beträffande aktiva näringsidkare, att aktiva näringsidkare endast kan få skuldsanering när det finns särskilda skäl. Det borde tala för att skuldsanering inte kommer tillämpas speciellt ofta för näringsidkare. Särskilt när det finns andra kanaler för näringsidkare att få sin ekonomi sanerad. Följande tre rättsfall belyser gäldenärskretsen. I rättsfallet RH 1995:154 skulle rätten utreda om en frilanstecknare var att betrakta som arbetstagare eller som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Gäldenären inkomst styrdes av hur många sidor han tecknar per månad åt ett serieförlag. Rätten poängterade att begreppet näringsidkare bör ges en vid tolkning i skuldsaneringslagens mening och den omfattar varje person som driver någon form av yrkesmässig och ekonomisk verksamhet. Det 24 Prop. 1993/94:123 s

15 avtal som dock träffats mellan gäldenären och serieförlaget var att se som ett anställningsavtal eftersom det reglerade företagets skyldighet att betala semesterlön och sociala avgifter samt att gäldenären inte fick arbeta för någon annan och att förlaget stod för materialkostnaden. I rättsfallet RH 1996:65 var gäldenären firmatecknare och anställd av ett aktiebolag. Hans före detta sambo ägde 50 procent av aktierna och de resterande 50 procenten ägdes av hyresvärden till fastigheten där bolaget bedrev näringsverksamhet. Gäldenären hade fått ett muntligt löfte att få köpa före detta sambons aktier vid tillfälle. Hovrätten fann att gäldenären inte kunde anses som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Däremot hade gäldenären fullt inflytande över bolagets verksamhet och hans lön var beroende av bolaget utveckling samt ett löfte om att få köpa en aktiepost var att likställa med en aktieägare. Det inflytande som gäldenären hade över bolaget var en omständighet som gjorde att det inte kunde anses skäligt att bevilja skuldsanering. I rättsfallet RH 1996:95 bedrev gäldenären näringsverksamhet i form av ett aktiebolag där han själv var ensam ägare till alla aktier och var anställd i aktiebolaget. Hovrätten fann att gäldenären var att anse som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening och skuldsanering beviljades inte. För före detta näringsidkare finns det inget allmänt hinder att dessa inte ska kunna erhålla skuldsanering även om största delen av skulden härrör från tiden som näringsidkare. Det finns dock en begränsning för före detta näringsidkare och det är när gäldenären har ålagts med näringsförbud, då ska gäldenären inte kunna bli beviljad skuldsanering. Det stadgas i skuldsaneringslagens 6. Däremot finns inget hinder för beviljande av skuldsanering när förbudet har upphört. 25 I samma lagrum går det att utläsa att den som tidigare har beviljats skuldsanering endast kan få det igen om det finns synnerliga skäl för det. Eftersom skuldsaneringsförfarandet är extraordinärt bör en gäldenär endast kunna åtnjuta det en gång i livet. Har en gäldenär tidigare ansökt om skuldsanering och inte blivit beviljad finns det inget hinder att han inte kan ansöka igen. Tanken bakom synnerliga skäl är att en gäldenär eventuellt ska kunna åtnjuta skuldsanering en gång till. Ett tänkbart scenario är om någon i unga år erhållit skuldsanering 25 Prop. 1993/94:123 s

16 och mycket senare i livet i en helt annorlunda livssituation åter igen behöver hjälp med att sanera sin ekonomi kan skuldsanering vara tänkbart. Det ska dock bara tillämpas i sällsynta fall. 26 Det kan troligtvis uppfattas lite egendomligt att före detta näringsidkare ska ha möjlighet att erhålla skuldsanering trots att största delen eller kanske hela skulden kommer ifrån tidigare bedriven näringsverksamhet. Ett troligt motiv bakom denna möjlighet är att samhället eftersträvar eget företagande. Möjligheten till att inte erhålla skuldsanering får inte vara ett hinder för personer, som vill starta egna företag, även om företaget utav någon anledning skulle misslyckas och därmed skulle personen bli skuldsatt. Eftersom en gäldenär endast bör kunna åtnjuta skuldsanering en gång i livet är det dock bra att det finns en möjlighet att bevilja skuldsanering vid extraordinära situationer. Dock bör dessa extraordinära situationer inte tillämpas speciellt ofta på grund av att förtroendet för skuldsaneringsinstitutet förmodligen skulle försvagas om det var möjligt att erhålla skuldsanering mer än en gång. I propositionen uttalar Brottsförebygganderådet att det är av betydande vikt att samhället markerar att personer som begår ekonomisk brottslighet inte ska kunna få skuldsanering beviljad. Å ena sidan skulle personer som begått ekonomisk brottslighet erhålla skuldsanering skulle det allmänna förtroendet för skuldsaneringsinstitutet rubbas. Men det finns å andra sidan allvarliga brott som inte har att göra med ekonomisk brottslighet och det är i och för sig allvarligt men brottet är av en annan karaktär som kanske kräver en annan bedömning. I förarbetena går det att utläsa att den som dömts för ett brott inte automatisk ska få ett avslag på begäran om skuldsanering. Det betyder att ett brottsligt förflutet inte ska vara ett absolut hinder för att erhålla skuldsanering. Den brottsliga handlingen ska vägas in i den allmänna skälighetsbedömningen men dock borde ett brottsligt förflutet, främst vid ekonomisk brottslighet, vara en orsak som kraftigt talar mot att skuldsanering ska beviljas. 27 Följande rättsfall rör tidigare brottslighet. I rättsfallet NJA 2003 s. 437 var gäldenären en 35-årig akademiker med juristexamen. Gäldenärens skuldbörda var på drygt två miljoner kronor som hade uppkommit till följd av näringsverksamhet och borgensåtagande. Gäldenären hade dömts för bokföringsbrott i 26 Prop. 1993/94:123 s Prop. 1993/94:123 s

17 samband med näringsverksamheten. Gäldenären var ensamstående med barn och arbetade på försäkringskassan som utredare. Högsta Domstolen fann att omständigheterna kring den tidigare brottsligheten i kombination med den långa tid som förflutit inte var ett skäl som skulle hindra en skuldsanering. Högsta Domstolen ansåg också att gäldenären hade många yrkesverksamma år framför sig men att det var svårt att göra en exakt prognos. Möjligheterna för gäldenären att erhålla en större inkomst är synnerligen osäkra. Skulle gäldenären erhålla en bättre inkomst skulle det med sannolikhet endast räcka till att betala räntan på sin skuldbörda. Sammantaget fann Högsta Domstolen det skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering i den totalbedömning som gjordes. Det uttalande som Brottsförebygganderådet gjorde i propositionen borde ha fått större genomslagskraft eftersom rådet ansåg att samhället borde starkare markera att skuldsanering inte skulle beviljas till personer som begår ekonomisk brottslighet. Lagstiftaren var av en annan åsikt nämligen att ett brottsligt förflutet inte innebär ett automatiskt avslag på en skuldsaneringsansökan, dock skulle eventuellt ekonomisk brottslighet tala emot en skuldsanering. I rättspraxis finns det ett antal fall där domstolen har beviljat skuldsanering trots att gäldenären tidigare varit dömd för ekonomisk brottslighet. Det kan tyvärr uppfattas legitimt att begå ekonomisk brottlighet bara det har gått tillräckligt många år sedan brottet begicks tills att ansökan till kronofogdemyndigheten lämnas in. Det borde inte finnas en möjlighet att erhålla skuldsanering om det brottsliga förflutna har något samband med personens ekonomi att göra. 3.3 Kvalificerad insolvens Kriterierna till begreppet insolvens (obestånd) återfinns i 1 kap 2 i konkurslagen. Där stadgas det att Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Dessa kriterier bör även gäller vid användning av skuldsaneringslagen. I 4 skuldsaneringslagen stadgas det att om gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Grunden för att få skuldsanering innebär att gäldenären ska vara insolvent det vill säga vara så skuldsatt att gäldenären inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder. Men det har inte ansetts tillräckligt, i skuldsaneringslagens 15

18 mening, utan det krävs också att insolvensen ska bestå långt in i framtiden. Uttrycket inom överskådlig tid som används i lagtexten markerar att den gjorda prognosen ska sträcka sig många år framåt i tiden. I princip ska det inte gå att skönja att insolvensen överhuvudtaget kommer att upphöra. För att erhålla skuldsanering måste det kvalificerade insolvensrekvisitet vara uppfyllt. Skuldsanering ska inte beviljas exempelvis när det inte är möjligt eller när det är svårt att göra en någorlunda säker prognos på gäldenärens ekonomiska situation. 28 Genom att man i skuldsaneringslagens lagtext har brukat kan antas har man använt sig av ett lågt beviskrav för att beskriva gäldenärens förmåga att betala sina skulder. Däremot har man i förarbetet uttalat att skuldsanering inte ska beviljas när det är svårt att göra en någorlunda säker prognos. Det innebär att förarbetets uttalande har ett högre beviskrav än vad lagtexten har. Förarbetes uttalandet står därmed i strid med lagtexten. Frågan blir då om det är felformulerat i förarbetet eller om lagtexten fick för lågt beviskrav. Troligtvis bör man således tolka att det som är skrivet i lagtexten är det korrekta, det vill säga att man använder sig av en objektiv lagtolkning. Det uttalande som återfinns i förarbetet borde domstolarna därför i praxis ha bortsett ifrån eftersom beviskravet är högre där. Trots detta har domstolarna mer gått på förarbetets linje än lagtexten och använt sig av en subjektiv lagtolkning och därför inte beviljat skuldsanering när prognosen inte har varit tillförlitlig. Det borde innebära att om domstolarna har tolkat efter lagtextens beviskrav hade kanske fler människor erhållit skuldsanering för att få hjälp med att sanera sin ekonomi. Följande två rättsfall berör prognosens säkerhet. I rättsfallet RH 1996:123 var den sökande en 32-årig ensamstående mor till fyra barn som var utbildad till undersköterska men arbetade som elevassistent i en förskola. Gäldenärens nettoskuldbörda uppgick till kronor som uppstått i samband med en separation och fastighetsförsäljning. Hovrätten beviljade inte skuldsanering på grund av att det ansågs vara för tidigt att genomföra en tillfredsställande säker prognos på gäldenärens kommande betalningsförmåga. I rättsfallet RH 1996:72 uppgav gäldenären att han var ensamstående och underhållsskyldig till två barn. Gäldenären uppbar arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag. Nettoskuldbördan uppgick till kronor. Gäldenären hade planer på att genomgå utbildning på 28 Prop. 1993/94:123 s

19 högskolenivå. Hovrätten konstaterade att gäldenären uppfyllde insolvens kriteriet men det var svårt att bedöma om insolvensen skulle bestå. Hovrätten framhöll att: [Gäldenären] är 35 år gammal och bör således, efter det att han avslutat sina studier, ha många yrkesverksamma år framför sig. Några omständigheter som förhindrar att han i framtiden skulle få en anställning har inte framkommit. Med beaktande härav och av skuldernas storlek föreligger enligt hovrättens mening sådana svårigheter att göra en någorlunda säker prognos avseende [gäldenärens] förmåga att inom en överskådlig tid betala sina skulder att förutsättningar saknas för att bevilja honom skuldsanering. I förarbetena diskuterades vilken betydelse som ska tillmätas en persons arbetslöshet när han ansöker om skuldsanering. Personens arbetslöshet är inte diskvalificerande i sig själv dock måste en säker prognos kunna utföras för att skuldsanering ska erhållas. 29 Propositionen nämner ett exempel när det är svårt att göra en säker prognos och det är när gäldenären har drabbats av en konjunkturbetingad arbetslöshet. 30 Hur många år framåt som prognosen ska tänkas täcka blir beroende av situationerna i varje enskilt fall. Exempel på omständigheter som kan tänkas spela in är gäldenärens ålder, förvärvsförmåga, yrke, utbildning och kön. Betalningsförmågan ska antas vara om än inte permanent så ska den i alla fall vara bestående under ett längre tidsperspektiv. 31 När det gäller en person som råkat i en konjunkturell arbetslöshet borde en yngre person mellan år har lättare att skaffa sig ett nytt arbete när konjunktionen vänder än vad en person över 50 år har möjlighet till. För personer över 50 år som ansöker om skuldsanering och som har drabbats av konjunkturell arbetslöshet borde inte ansökan kunna avslås med automatik på grund av att det är svårt att göra en säker prognos på gäldenärens ekonomiska förhållande. 32 Enligt propositionen ska skuldsanering inte beviljas när det antingen är svårt eller omöjligt att utfärda en säker prognos på gäldenärens ekonomiska situation. Det kan uppfattas en aning för hårt. I rättspraxis kan man också utläsa att domstolarna väljer att inte bevilja skuldsanering om det finns mista tvivel i gäldenärens ekonomiska prognos. Dock borde det gå att bevilja skuldsanering även om prognosen inte är totalt tillförlitlig det vill säga att 29 Hellners & Mellqvist, s Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist, s

20 gäldenären betalningsutrymme troligtvis inte kommer att öka i framtiden. Om domstolen väljer att bevilja en skuldsanering trots en osäker prognos ska det kunna tillskrivas i beslutet så att borgenärerna kan utläsa att det eventuellt finns en möjlighet till omprövning i framtiden. När det rör personer som har drabbats av en konjunkturbetingad arbetslöshet bör det vara lättare för äldre personer att erhålla skuldsanering än yngre personer. Det är beroende på att yngre personer troligtvis har lättare att skaffa sig ett nytt arbete eller om så krävs en ny utbildning som i sin tur leder till ett nytt arbete. Beträffande gäldenärens personliga förhållande kan man troligtvis anta att om gäldenären är ung och arbetslös eller studerande kommer förmodligen personens förhållanden förändras till det bättre i framtiden. Däremot när gäller det en äldre person som dessutom lider av en sjukdom är prognosen för en bättre framtid desto sämre. Här går det troligtvis att utläsa att ju äldre man är desto svårare är det att själv kunna komma till rätta med sina ekonomiska problem utan att man har ett större behov av hjälp från de allmännas sida. I förarbetena har det diskuterats om gäldenärens insolvens ska ställas i relation till gäldenärens skuldbörda. I propositionen ansåg man att det varken är önskvärt eller ens möjligt att fastställa en beloppsgräns i lag. Det grundar sig på att en extremt stor skuldbörda för den ene personen inte är speciellt stor för den andre. Varje enskilt fall ska bedömas individuellt utifrån de rekvisit som finns stadgat i lagen. Det kvalificerade insolvensrekvisitet borde dock medföra att en nettoskuldbörda som är lägre än ett par hundratusen kronor för en person med fast arbetsinkomst bör anses för låg för att erhålla skuldsanering i lagens mening. Dock kan det kvalificerade insolvensrekvisitet vara uppfyllt när det rör sig om personer med mycket låg eller oregelbunden inkomst. Nettoskuldbördan är den återstående skuldbördan efter det att gäldenären har sålt egendom som han eller hans familj inte är i nödvändigt behov av. Det anses inte rimligt att gäldenären behåller en dyrare bostad, sommarhus, bil, båt, eller liknande saker om en skuldsanering ska komma ifråga. Det vanligaste torde dock vara att gäldenären redan innan sålt det som varit tänkbart att sälja innan gäldenären ansöker om skuldsanering. 33 Huvudregeln är att gäldenären ska sälja all sin fasta egendom innan skuldsanering kan erhållas. Det finns dock vissa undantag som gör att gäldenären kan få bo kvar i sin fastighet. Dessa undantag är om det finns sociala eller ekonomiska skäl som talar för att gäldenären ska få bo kvar sin fastighet. Ett villkor för att undantaget ska gälla är att fastighetens standard inte är obefogat hög för vad gäldenären och dennes familj anses vara i behov av. Anledningen till 33 Prop. 1993/94:123 s

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg

Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg Skuldsanering Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg Ht 2010 Examensarbete, 30 hp Juris kandidatprogrammet, 270 hp Handledare:

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) Målnummer: Ö5389-09 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-10-26 Rubrik: En 47-årig ensamstående kvinna med en månadsinkomst som socialsekreterare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2003 Ö 2436-02 KLAGANDE J.D. MOTPARTER 1. Esselte Datafinans AB, 105 24 STOCKHOLM Ombud: Intrum Justitia Sverige AB, Box 41,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) Målnummer: Ö5918-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-03-25 Rubrik: En 79-årig man har ansetts uppfylla villkoren för kvalificerad

Läs mer

C-UPPSATS. Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring. Anna Gunnelbrand. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring. Anna Gunnelbrand. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2006:140 Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring Anna Gunnelbrand Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen

Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen Örebro Universitet 2006-05-24 Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning, VT-2006 C-uppsats, 10p Handledare: Annina Persson Skuldsanering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE MOTPARTER 1. AK Kontotjänst AB, 556336-5955 753 83 Uppsala Ombud: AK Inkassotjänst AB 753 83 Uppsala

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 mars 2013 Ö 5918-11 KLAGANDE LJ MOTPARTER 1. Resurs Bank AB, 516401-0208 Ombud: Reda Inkasso AB Box 22209 250 24 Helsingborg 2. B

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) Målnummer: Ö2436-02 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-10-16 Rubrik: Fråga om förutsättningar för skuldsanering (35-årig kvinna med

Läs mer

C-UPPSATS. Skuldsaneringslagen

C-UPPSATS. Skuldsaneringslagen C-UPPSATS 2010:134 Skuldsaneringslagen - då, nu och i framtiden? Charlotta Rosell Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2013 Ö 3320-12 KLAGANDE AB Förvaltare: HC MOTPARTER 1. AK Portfolia Holding AB, 556631-8712 c/o Aktiv Kapital Sverige Services

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar 2013-12-12 KS-2013/1391.109 1 (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut

Läs mer

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen.

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen. EXAMENSARBETE Skuldsanering Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av skuldsaneringen Helena Lindvall Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut

Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut Dnr 801 4916-09/121 2009-03-04 Vid bedömningen av ärenden angående omprövning av skuldsanering ska Kronofogdemyndigheten följa det som framgår av nedanstående

Läs mer

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering I N F O R M A T I O N KFM 935 utgåva 8. Utgiven i juni 2011. Skuldsanering Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Om du inte kan betala dina skulder kanske du kan få skuldsanering. Med

Läs mer

Promemoria med utkast till lagrådsremiss

Promemoria med utkast till lagrådsremiss Promemoria med utkast till lagrådsremiss Bättre möjlighet till skuldsanering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx juni 2010 Beatrice Ask Magnus Medin (Justitiedepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 229 (NJA 1997:46) Målnummer: Ö4020-96 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-04-24 Rubrik: Fråga om inledande av skuldsanering. 4 och 12 skuldsaneringslagen

Läs mer

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Kapitel 25 673 25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering 14 Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., indrivningslagen Lag (1993:892) om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 5 november 2009 i mål nr 6180-09,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

Bättre möjlighet till skuldsanering

Bättre möjlighet till skuldsanering 2010/11 mnr: C4 pnr: -S83023 Motion till riksdagen 2010/11:C4 av Maryam Yazdanfar m.fl. (S, MP, V) med anledning av prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Sociala resursnämnden i Malmö stad Tillståndsenheten 205 80 Malmö MOTPARTER 1. P1 2. P2 Ombud för 1 och 2: Advokat

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 601 (NJA 2001:86) Målnummer: Ö4933-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2001-10-10 Rubrik: Skuldsanering har inte beviljats en före detta näringsidkare vars

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Dnr 801-17934-08/1152 2008-09-29 Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2)

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) 1(5) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) Kronofogdemyndigheten (KFM) har beretts tillfälle att

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Misslyckad skuldsanering och återskuldssättning under pågående skuldsanering

Misslyckad skuldsanering och återskuldssättning under pågående skuldsanering Ekonomiska institutionen Magisteruppsats, Affärsjuridiska programmet LIU-EKI/AJP-D--05/006--SE Misslyckad skuldsanering och återskuldssättning under pågående skuldsanering Erika Göthberg Innehållsförteckning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

Allt du inte visste om Kronofogden

Allt du inte visste om Kronofogden Allt du inte visste om Kronofogden Vi vill hjälpa, inte stjälpa Många känner rädsla eller obehag när de hör talas om Kronofogden. Ändå vet de flesta inte särskilt mycket om oss. Vi arbetar för att göra

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter, Avsnitt 36 1 36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Övergångsbestämmelser Laga förfall anstånd behövs inte 36.1 Inledning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 15 Rätt till arbetslöshetsersättning har ansetts föreligga för en försäkrad som varaktigt kombinerat deltidsanställning med säsongsbetonat företagande, trots att verksamheterna inte bedrivits

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2004 s. 220 (NJA 2004:23)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2004 s. 220 (NJA 2004:23) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2004 s. 220 (NJA 2004:23) Målnummer: T3590-03 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2004-04-30 Rubrik: En i ett skuldsaneringsärende okänd fordran som görs gällande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Blanketten ska lämnas till EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn Adress Telefonnummer E-postadress Har du tidigare beviljats skuldsanering? Om ja, ange hos vilken kronofogdemyndighet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND AV CHRISTER NILSSON Denna handbok är mera en lathund än en handbok. Syftet är att innehållet ska bestå av beslut från myndigheter som kan ge en viss vägledning om hur en rättsfråga

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2012 T 153-11 KLAGANDE BP Ombud: Advokat KH MOTPART OS Ombud: Advokat JL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten. Adress Telefonnummer

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 Målnummer: 6003-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-23 Rubrik: Synnerliga skäl för att befria från kostnadsränta enligt skattebetalningslagen

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare?

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

Skuldsaneringslagen ur ett gäldenärsperspektiv

Skuldsaneringslagen ur ett gäldenärsperspektiv Skuldsaneringslagen ur ett gäldenärsperspektiv Av Stefan Englund Abstract: Syfte: Att beskriva hur gäldenärer som ansökt om skuldsanering uppfattade skuldsaneringslagen, processen och sin egen situation.

Läs mer