Skuldsanering för näringsidkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skuldsanering för näringsidkare"

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, insolvensrätt 30 högskolepoäng Skuldsanering för näringsidkare en jobbskapare eller en papperstiger? Författare: Kent Olsson Handledare: Professor Torbjörn Ingvarsson

2 2

3 3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och material Skuldsaneringslagen Vad är skuldsanering Allmänt om skuldsaneringslagen Allmänna villkor för skuldsanering Särskilt om förfarandet Skuldsanering för aktiva näringsidkare Skuldsaneringslagen öppnas för fler aktiva näringsidkare Motiven bakom förändringarna Betydelsen av skuldernas ålder Utredningen (SOU 2008:82 Vägen tillbaka för överskuldsatta) Är den som driver bolag näringsidkare? Förhållandet till konkurs och företagsrekonstruktion Betydelsen av näringsrelaterade skulder i skuldsaneringssammanhang Utredning Antalet ärenden Vissa näringsidkare kunde beviljas skuldsanering innan lagändringen De som avskrevs och avvisades De som avslogs De som beviljades skuldsanering... 30

4 4 3.6 Analys De nya skuldsaneringslagarna Bakgrund Den nya skuldsaneringslagen Skillnader mellan de två skuldsaneringslagarna Skuldsanering för företagare Vilka kan beviljas skuldsanering för företagare? Tre kategorier Före detta företagare Närstående till företagare Aktiva företagare Näringsverksamheten ska ha bedrivits på ett försvarligt sätt Begreppet företagare istället för näringsidkare Verksamheten behöver inte vara enkel att utreda De allmänna kraven Förändringar när det gäller skuldsanering för företagare Kvalificerad insolvens Skälighet Förhållandet mellan de båda nya skuldsaneringslagarna. 59 Avslutning Källförteckning Bilaga

5 5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skuldsanering innebär att en person genom beslut av Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) kan få sina skulder helt eller delvis nedsatta. Den som beviljas skuldsanering får under ett antal år betala så mycket hen kan och är därefter skuldfri. Näringsidkare och skuldsanering har på sätt och vis alltid varit förknippade med varandra. I förarbetena till den första skuldsaneringslagen framhölls f.d. näringsidkare som en grupp som behövde få hjälp. Att den som sökte skuldsanering hade skulder som uppkommit i tidigare bedriven näringsverksamhet skulle därför tala för att bevilja skuldsanering. Från början var aktiva näringsidkare helt uteslutna från möjligheten att beviljas skuldsanering. Lagen har därefter öppnats upp även för denna grupp. Först för de som bedrev näringsverksamhet i väldigt liten skala men fr.o.m är det möjligt även för den som har sin huvudsakliga inkomst från näringsverksamhet att beviljas skuldsanering. En anledning till att öppna upp skuldsaneringslagen även för dessa har varit att de bidrar till att skapa arbetstillfällen och därigenom till samhällsekonomin. Skuldsaneringslagen är dock anpassad för att hantera privatpersoners skuldproblematik. Frågan är hur väl den fungerar för att hantera aktiva näringsidkare. Nu har riksdagen beslutat att ersätta den nuvarande skuldsaneringslagen med en ny lag. Därutöver ska en helt ny skuldsaneringslag för företagare instiftas. Båda lagarna träder i kraft den 1 november i år. En annan fråga är därför hur detta förändrar möjligheterna för aktiva näringsidkare att bli skuldfria. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utreda hur väl tillämpningen av skuldsaneringslagen fungerar när den som söker skuldsanering är aktiv

6 6 näringsidkare. I det ingår att undersöka om syftet med att göra det möjligt för aktiva näringsidkare att beviljas skuldsanering har uppnåtts. Resultatet av denna utredning ska därefter användas för att analysera den nya lagstiftning på området som snart träder i kraft. Syftet med detta är att utreda vilka eventuella förändringar som den kan medföra för de aktiva näringsidkarena. En fråga är då om den nya lagstiftningen förbättrar möjligheten för aktiva näringsidkare att beviljas skuldsanering. 1.3 Metod och material I den inledande delen av uppsatsen har en traditionell juridisk metod använts för att studera nuvarande bestämmelser i skuldsaneringslagen. De källor som främst använts har varit lagtext och förarbeten eftersom frågan om skuldsanering för aktiva näringsidkare inte behandlats i någon större utsträckning i doktrin. Därefter följer en genomgång av de skuldsaneringsärenden som prövats av Kronofogden där den som sökt skuldsanering angett att hen är näringsidkare. I samband med detta förändrades också Kronofogdens ansökningshandling om skuldsanering. Sedan dess finns en ruta som den sökande kan kryssa i vilken markerar att gäldenären är näringsidkare. Det gör att dessa ärenden är enkla att hitta i Kronofogdens datasystem. I utredningen har en genomgång gjorts av de av dessa ärenden där det fattats beslut mellan den 1 juli 2011 och den 15 mars Den mera detaljerade undersökningen har begränsats till de ärenden där skuldsanering har beviljats. Vissa slutsatser dras dock även av de ärenden som avvisats eller avskrivits. Utredningen F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) har analyserat de ärenden som avslogs. Dessa resultat presenteras i anslutning till undersökningen för att ge en heltäckande bild. Slutsatser dras därefter utifrån den samlade bilden som de båda undersökningarna ger. Resultatet av ovanstående används slutligen för att analysera den nya skuldsaneringslagen och den nya lagen om skuldsanering för företagare. De nya

7 7 lagarna har studerats genom lagtext och förarbeten. Utifrån resultatet från den tidigare genomgången har slutsatser dragits om vilka förändringar den nya lagstiftningen innebär för de aktiva näringsidkarna.

8 8 2 Skuldsaneringslagen 2.1 Vad är skuldsanering En skuldsanering är en möjlighet för den som är överskuldsatt att få sina skulder avskrivna. För att beviljas skuldsanering uppställs naturligtvis vissa krav som ska vara uppfyllda. Det är Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) som prövar ansökningar om skuldsanering. Det är endast fysiska personer som kan beviljas skuldsanering men en fysisk person kan samtidigt vara näringsidkare. För den som är näringsidkare ställs ett särskilt krav upp men de träffas även av de allmänna krav som gäller för var och en som ansöker om skuldsanering. För att förstå en näringsidkares möjlighet att beviljas skuldsanering behövs därför en förståelse för alla krav som ställs upp i lagen. I den följande genomgången av skuldsaneringslagen kommer alla hänvisningar att avse nu gällande skuldsaneringslag. 2.2 Allmänt om skuldsaneringslagen Skuldsanering infördes i svensk rätt genom den nu upphävda skuldsaneringslagen (1994:334). Denna ersattes den 1 januari 2007 av den nya skuldsaneringslagen (2006:548). En skuldsanering innebär att en gäldenär helt eller delvis befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen (1 första stycket). Att ärenden om skuldsanering prövas av Kronofogden framgår av 2 första stycket. Ett beslut från Kronofogden kan överklagas till tingsrätt (29 ).

9 9 2.3 Allmänna villkor för skuldsanering De allmänna villkoren för att beviljas skuldsanering finns i lagens 4. Här framgår att en skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige, som är fysisk person om gäldenären uppfyller det s.k. kvalificerade insolvenskravet (4 först stycket). Det uttrycks i lagen så att gäldenären ska vara på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Gäldenären ska alltså vara insolvent, dvs. inte ha förmåga att betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning. Insolvensen ska dessutom bedömas vara bestående. I förarbetena framhålls att det är ett högt uppställt krav då det sägs att det i princip inte [ska] gå att se att insolvensen någonsin ska upphöra. 1 Som det är uttryckt i lagtexten ska det alltså inte kunna antas att gäldenären saknar förmåga att betala sina skulder. Om inkomstsituationen är väldigt osäker drabbar det gäldenären som då kanske inte kan antas sakna förmåga att betala sina skulder. För att bevilja en gäldenär skuldsanering krävs utöver att den sökande är kvalificerat insolvent att det är skäligt med hänsyn till dennes personliga och ekonomiska förhållanden (4 första stycket 2). Detta är vad som brukar kallas det allmänna skälighetskravet. Vid skälighetsbedömningen ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas uppkomst, de ansträngningar gäldenären gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering (4 tredje stycket). Tidigare skulle här även skuldernas ålder beaktas särskilt men detta förändrades 2011 i samband med att aktiva näringsidkare fick större möjligheter att beviljas skuldsanering. Även om vissa omständigheter ska beaktas särskilt så handlar det om en samlad bedömning av samtligt relevanta omständigheter kring gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. 2 1 Prop. 1993/94:123 s Prop 1993/94:123 s 96.

10 10 Kravet på kvalificerad insolvens och det allmänna skälighetskravet är kumulativa. Det krävs alltså att båda kraven är uppfyllda för att någon ska kunna beviljas skuldsanering. Utöver de krav som ställs på var och en som ansöker om skuldsanering finns ett särskilt krav som gäller för aktiva näringsidkare. Av 4 4 st framgår att Är gäldenären näringsidkare, får skuldsanering beviljas endast om de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda. 2.4 Särskilt om förfarandet Skuldsanering är ett, för gäldenären, helt frivilligt förfarande. Det kräver också att gäldenären medverkar under handläggningen av ärendet. Detta börjar redan med att en ansökan om skuldsanering ska göras skriftligen till Kronofogden och vara egenhändigt undertecknad av gäldenären (10 ). Ansökan måste innehålla vissa uppgifter, t.ex. uppgifter om gäldenärens inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder. Dessa uppgifter lämnas av gäldenären på heder och samvete (11 ). Om ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning kan Kronofogden komma att avvisa den (12 ). Om det däremot av ansökan eller av Kronofogdens utredning framgår att gäldenären inte uppfyller de materiella villkoren för att beviljas skuldsanering ska ansökan avslås (13 första stycket). En ansökan kan även avslås om gäldenären inte inställer sig vid ett sammanträde eller inte i övrigt medverkar vid ärendets utredning (13 andra stycket) Detta betonar gäldenärens skyldighet att medverka i handläggningen för att en skuldsanering ska kunna komma till stånd. Om Kronofogden efter tillräcklig utredning inte avvisar eller avslår ansökan ska de snarast besluta att skuldsanering ska inledas (14 andra stycket). Följden av att en skuldsanering inleds är inte att gäldenären där och då beviljas skuldsanering utan utredningen fortsätter. Beslutet att inleda skuldsaneringen ska kungöras och alla som har en fordran mot gäldenären har då en månad på sig att anmäla sina fordringar till Kronofogden (15 ). Kronofogden ska därefter också i övrigt se till att ärendet

11 11 blir så utrett som dess beskaffenhet kräver (16 ). Skulle det under denna utredning framkomma att det saknas förutsättningar att bevilja gäldenären skuldsanering ska ansökan avslås även efter inledandet (13 andra stycket). När det finns en tillräcklig utredning ska ett förslag om skuldsanering upprättas (19 ). Detta förslag ska sändas till alla kända borgenärer tillsammans med ett föreläggande att yttra sig inom en bestämd tid. Föreläggandet måste delges borgenärerna och det ska av föreläggandet framgå att Kronofogden kan fatta beslut även om de inte yttrar sig (20 ). När yttrandetiden löpt ut ska Kronofogden pröva om gäldenären ska beviljas skuldsanering och i sådant fall kungöra detta (21 ). Innan beslutet fattas ska en total prövning av ärendet göras men om inget nytt framkommit är det vanliga att skuldsanering beviljas. Hade Kronofogden inte ansett att villkoren uppfylldes skulle ärendet rimligen ha avslagits i ett tidigare skede. En ansökan om skuldsanering kan förfalla av olika anledningar och avskrivs då av Kronofogden (32-33 ). Detta sker om gäldenären försätts i konkurs (32 första stycket), om gäldenären avlider (32 tredje stycket) eller om gäldenären återkallar sin ansökan (33 ). Det senare är en naturligt följd av att skuldsaneringsinstitutet bygger på frivillighet från gäldenärens sida. 2.5 Skuldsanering för aktiva näringsidkare När den första skuldsaneringslagen kom 1994 kunde inte en aktiv näringsidkare beviljas skuldsanering. Detta framgick av 4 som då lydde, Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person och inte är näringsidkare. Frågan om näringsidkare skulle kunna beviljas skuldsanering diskuterades redan inför den första skuldsaneringslagen. En utgångspunkt var att skuldsanering endast skulle vara öppet endast för fysiska personer. 3 Det framhölls att det finns andra regler som behandlar aktiebolags och andra juridiska 3 Prop. 1993/94:123 s 87.

12 12 personers ekonomiska problem. Ett problem var dock att begreppet fysisk person innefattar både privatpersoner och näringsidkare varför ytterligare avgränsningar kunde vara nödvändiga. 4 Vissa remissinstanser ansåg att skuldsaneringsinstitutet borde vara öppet för den som bedriver näringsverksamhet i mindre omfattning. 5 För att undvika gränsdragningsproblem stannade dock lagstiftaren vid att aktiva näringsidkare inte skulle kunna beviljas skuldsanering. 6 Ovanstående förändrades 1996 i samband med att lagen om företagsrekonstruktion antogs. 7 Det betonades på nytt att skuldsaneringslagen endast ska avse fysiska personer. 8 Däremot omprövades synen på skuldsanering avseende fysiska personer som är näringsidkare. Det konstaterades till att börja med att definitionen av en näringsidkare är vid och innefattar varje fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig. 9 Det innebär att även personer som bedriver en väldigt liten rörelse innefattas i begreppet. Likaså den som har en anställning och huvudsakligen är beroende av sitt lönearbete för sin försörjning men som vid sidan av detta bedriver någon mindre verksamhet. Även dessa personer omfattades av förslaget till lag om företagsrekonstruktion och kunde möjligen också komma ifråga för en sådan. Företagsrekonstruktion var dock sällan lämpligt för denna kategori näringsidkare utan i första hand riktat till större företag, bl.a. eftersom det var förenat med kostnader som kunde vara för stora för en mindre näringsidkare. 10 De riktigt små näringsidkarna riskerade därför att hamna mellan två stolar. 11 Som en följd av detta förändrades skuldsaneringslagen så att även aktiva näringsidkare under vissa förhållanden kunde beviljas skuldsanering. Det var tydligt att det handlade om näringsidkare som bedrev verksamhet i väldigt liten 4 Prop 1993/94:1123 s Prop. 1993/94:123 s Prop. 1993/94:123 s 88 f. 7 Prop. 1995/96:5. 8 Prop. 1995/96:5 s Prop. 1995/96:5 s Prop. 1995/96:5 s 165 f. 11 Prop. 1995/96:5 s 165.

13 13 skala. De näringsidkare som nämns i förarbetena var de där verksamheten var av mycket blygsam omfattning och som i begränsad omfattning kunde bidra till deras försörjning. Samtidigt förutsattes att verksamheten inte skulle belasta ekonomin utan istället bidra till denna. Om verksamheten löpande belastade ekonomin borde den avvecklas innan det kunde bli aktuellt att bevilja personen skuldsanering. 12 Enligt lagen fick en fysisk person som var näringsidkare beviljas skuldsanering endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet Skuldsaneringslagen öppnas för fler aktiva näringsidkare Den 1 juli 2011 infördes nuvarande regel i skuldsaneringslagen som gör det möjligt även för den aktive näringsidkare som bedriver verksamhet i större omfattning att beviljas skuldsanering. 14 Skuldsanering kan nu beviljas en aktiv näringsidkare om de ekonomiska förhållandena i verksamheten är enkla att utreda. Detta motsvarar det tidigare kravet på enkel beskaffenhet. 15 Lagändringen innebar alltså att kravet på att verksamheten skulle vara av ringa omfattning slopades. Det tidigare kravet på enkel beskaffenhet innebar att de ekonomiska förhållandena i verksamheten skulle vara enkla att överblicka. 16 Eventuella utestående åtaganden eller tillgodohavanden fick inte vara komplicerade och bokföring skulle ha skötts. Likaså skulle det inte finnas några ouppklarade förhållanden med Skatteverket. Även fordringsförhållandena i verksamheten skulle vara enkla att överblicka. En näringsidkare kan ibland ha behov av att behålla vissa krediter för sin verksamhet. Om de befintliga reglerna i 12 Prop. 1995/96:5 s Äldre skuldsaneringslagen 4a. I samband med den nya skuldsaneringslagen(2006:548) överfördes bestämmelsen till Prop. 2010/11: Prop. 2010/11:31 s Prop. 1995/96:5 s 167 f.

14 14 skuldsaneringslagen som behandlar möjligheten att undanta vissa skulder inte var tillräckliga för att hantera ärendet så skulle näringsverksamheten inte anses vara av enkel beskaffenhet. 17 Mot bakgrund av att skuldsaneringsförfarandet ska vara snabbt och enkelt framhålls att det även fortsättningsvis förutsätts att verksamheten är sådan att gäldenärens ekonomiska situation är relativt lätt att bedöma. I förarbetena exemplifieras detta med verksamheter inom hushållsnära tjänster och enklare konsultverksamhet. 18 Även verksamheter inom tjänstesektorn såsom frisör, hantverkare och konsulter nämns. Det framhålls att det inte finns någon automatisk koppling mellan verksamhetens omfattning och frågan om den är enkel att utreda. Att verksamheten är omfattande och har en hög omsättning kan dock öka risken för att utredningen blir mera komplicerad. 19 Det är värt att poängtera att det är de ekonomiska förhållandena i verksamheten som ska vara enkla, inte nödvändigtvis verksamheten i sig. 2.7 Motiven bakom förändringarna Att aktiva näringsidkare ska få möjlighet att beviljas skuldsanering motiveras främst av två olika omständigheter. Ett motiv är regeringens övergripande mål om att skapa arbetstillfällen, entreprenörskap ses som avgörande för att öka sysselsättningen och lägga grunden för välfärden. 20 I samband med detta lyfts även en OECD-rapport från 2007 om behovet att begränsa riskerna med företagande fram. I rapporten framhålls att en snabb skuldavskrivning efter konkurs är avgörande för att den som drivit företag ska starta om och tidigare erfarenhet av företagande ska ha visat sig öka chansen att det nya företaget ska 17 Prop. 1995/96:5 s Prop. 2010/11: 31 s Prop. 2010/11:31 s Prop. 2010/11:31 s 10.

15 15 växa snabbt och på det viset möjliggöra fler arbetstillfällen. 21 Rapporten från OECD talar alltså inte om att möjligheten för aktiva näringsidkare att beviljas skuldsanering bör öka, endast att en f.d. näringsidkare snabbare ska kunna få skuldavskrivning. Det andra motivet till förändringen är att den som bedriver näringsverksamhet kan ha ett lika stort behov av skuldsanering som den som lönearbetar. 22 Det framhålls att dessa kan ha snarlika ekonomiska förhållanden och att det därför inte är tillfredsställande om de behandlas olika. Dessutom påpekas att en företagare ofta har en sämre inkomsttrygghet än vad en löntagare har. 23 Det är med andra ord orättvist mot de aktiva näringsidkarna om inte de kan beviljas skuldsanering när den som lönearbetar kan det. I propositionen förklaras inte närmare på vilket sätt deras ekonomiska förhållanden skulle likna varandras. Den som har egen näringsverksamhet som huvudsaklig inkomstkälla har som de påpekar ofta en sämre inkomsttrygghet. De riskerar sannolikt också ofta att dra på sig skulder genom sin verksamhet. Detta är två skillnader som mera regelmässigt skiljer en lönearbetare från den som bedriver näringsverksamhet och som måste sägas utgöra skillnader i två gruppernas ekonomiska förhållanden. I förarbetena hänvisades till siffror från Kronofogden som sa att det vid detta tillfälle fanns omkring enskilda näringsidkare med skulder registrerade i myndighetens indrivnings- och utmätningsdatabas. Kronofogden själva bedömde att knappt av dessa skulle uppfylla de generella kraven för skuldsanering Betydelsen av skuldernas ålder I samband med att skuldsaneringsinstitutet öppnades upp för näringsidkare förändrades lagen också på så sätt att skuldernas ålder inte längre särskilt skulle 21 Prop. 2010/11:31 s Prop. 2010/11:31 s 10 f. 23 Prop. 2010/11:31 s Prop. 2010/11:31 s 10 f.

16 16 beaktas vid den allmänna skälighetsbedömningen. Förändringen motiverades med att den som bedrivit näringsverksamhet och härigenom dragit på sig stora skulder inte ska behöva vänta flera år innan en skuldsanering kan beviljas. 25 Att skuldernas ålder inte särskilt ska beaktas innebär dock inte att detta helt saknar betydelse i skälighetsbedömningen. Om övriga omständigheter talar för att skuldsanering ska beviljas ska detta dock inte hindras enbart av att merparten av skulderna är nya SOU 2008:82 Vägen tillbaka för överskuldsatta Regeringen beslutade 2007 att tillsätta en utredning som skulle föreslå åtgärder som underlättade för överskuldsatta personer att ta sig ur överskuldsättningen. Utredningen, som fick namnet 2007 års insolvensutredning, lämnade i september 2008 delbetänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta. Det var denna utredning som skulle ligga till grund för lagförändringen Det är intressant att konstatera att utredningen inte lämnade något förslag om att aktiva näringsidkare skulle för större möjligheter att beviljas skuldsanering. Något som alltså ändå genomfördes. Utredningen konstaterade att skuldsaneringslagen inte är anpassad för att hantera näringsverksamhet. Kronofogden skulle tvingas göra avvägningar som var svåra för dem om aktiva näringsidkare i större utsträckning skulle kunna beviljas skuldsanering. Eftersom en näringsidkares inkomster ofta är oregelbundna skulle det också bli problem att fastställa en hållbar betalningsplan för en aktiv näringsidkare. 27 Det förutsågs också att endast ett fåtal aktiva näringsidkare skulle kunna beviljas skuldsanering och lagen riskerade därför att bli en missvisande papperskonstruktion Prop. 2010/11:31 s 15 f. 26 Prop. 2010/11:31 s SOU 2008:82 s SOU 2008:82 s 119 f.

17 17 Utredningen föreslog dock ett antal förändringar som skulle förenkla för näringsidkare. Ett förslag var att tona ner betydelsen av skuldernas ålder vilket var ett förslag som genomfördes. 29 Därutöver föreslogs också bl.a. att betalningsplanen i en skuldsanering skulle förkortas från fem till tre år. 30 Att denna förändring inte genomfördes motiverades i propositionen främst med att det riskerade att påverka kreditgivningen negativt. 31 Kreditgivarna skulle alltså kunna bli mer restriktiva med kreditgivningen om utdelningen i en eventuell skuldsanering minskades. Utredningen hade dock visat att väldigt få skuldsaneringar ger någon högre utdelning. I många fall kan inte gäldenären betala någonting och i endast vart fjärde skuldsaneringsförslag är utdelningen över fem procent. 32 Det medför att en förkortad betalningsplan får begränsad effekt på utdelningen till borgenärerna och rimligen också på vilka konsekvenserna skulle bli på kreditgivningen. Även andra förändringar för att minska tiden från en konkurs till skuldavskrivning föreslogs men inte heller dessa genomfördes Är den som driver bolag näringsidkare? Det är som vi sett ovan endast fysiska personer som kan beviljas skuldsanering. När skuldsaneringslagen tillkom 1994 framgick tydligt att de fysiska personer som var näringsidkare var uteslutna från att beviljas skuldsanering. 34 I förarbetena till lagen angavs att termen näringsidkare skulle förstås i vidsträckt mening och att alla som yrkesmässigt på hel- eller deltid bedrev verksamhet av ekonomisk art skulle omfattas. Det framhölls även att den dåvarande regeln i 4 29 SOU 2008:82 s 121 ff. 30 SOU 2008:82 s 121 ff. 31 Prop. 2010/11:31 s SOU 2008:82 s 121 ff. 33 SOU 2008:82 s 142 ff. 34 Äldre skuldsaneringslagen 4 1 stycket.

18 18 första stycket som hindrade näringsidkare från att beviljas skuldsanering skulle tillämpas strikt. 35 I de fall den som söker skuldsanering bedriver en enskild näringsverksamhet är det tydligt att den sökande är näringsidkare. Lika tydligt är det inte i de fall verksamheten drivs i ett bolag. I de fallen är det bolaget som i formell mening bedriver näringsverksamhet och personen i fråga får eventuellt sin inkomst från bolaget. Att näringsidkare skulle tolkas vidsträckt bör tala för att även den som drev näringsverksamhet genom bolag var uteslutna från möjligheten att beviljas skuldsanering. I förarbetena till lagändringen 1996 uttalades dock att den som driver rörelse i bolagsform redan enligt den första skuldsaneringslagen kunde komma i fråga för skuldsanering. 36 Även i doktrin har det förutsatts att den som är involverad i ett aktiebolag inte ska anses vara näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. 37 Att det 2011 blev möjligt även för aktiva näringsidkare att beviljas skuldsanering innebar en stor förändring och frågan hamnade i en annan dager. Det finns dock inget som talar för att lagändringen 2011 skulle ha förändrat vilka personer som omfattas i begreppet näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Oavsett om någon är att betrakta som näringsidkare eller inte så är de inte uteslutna från möjligheten att beviljas skuldsanering. Skillnaden blir att regeln som säger att näringsverksamheten ska vara enkel att utreda blir tillämplig om personen i fråga är att anse som näringsidkare i lagens mening. Det är inte självklart att alla bolag kan betraktas på samma sätt i denna fråga. Även om alla bolag är en egen juridisk person så skiljer sig näringsidkarens ekonomiska ansvar åt beroende på om verksamheten drivs i ett aktiebolag, ett handelsbolag eller ett kommanditbolag. I de fall en skuldsaneringsgäldenär svarar solidariskt för bolagets förpliktelser liknar förhållandena de för en enskild näringsidkare. Även ett solidariskt betalningsansvar omfattas av en eventuell 35 Prop. 1993/94:123 s Prop. 1995/96:5 s Hellner och Mellqvist, s 104.

19 19 skuldsanering. Detta kan tala för att de bör betraktas som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Frågan om den som varit involverad i aktiebolag ska betraktas som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening har prövats vid tre avgöranden. I de tre avgörandena har den som sökt skuldsanering haft olika roller i aktuella bolag och de har även kommit till olika slutsatser kring frågan om hen ska betraktas som näringsidkare. I RH 1996:95 hade en person som ägde alla aktier i ett aktiebolag och fick sin inkomst från detta bolag beviljats skuldsanering av Kronofogden. Kronofogden hade överhuvud inte berört frågan om han var att betrakta som näringsidkare. Beslutet överklagades och prövades småningom av hovrätten. Eftersom det saknades vägledande praxis från skuldsaneringsärenden söktes vägledning från andra rättsområden. De konstaterade då att begreppet näringsidkare användes på flera andra håll och att exempelvis enligt praxis beträffande rättshjälpslagen (1972:429) en fysisk person som är eller varit ensam aktieägare eller ägt aktiemajoriteten ansetts vara näringsidkare. Hovrätten framhöll att en enhetlig tillämpning bör eftersträvas och att det saknades anledning att tolka begreppet näringsidkare annorlunda i skuldsaneringslagen. Den sökande ansågs därför vara näringsidkare och kunde därför inte beviljas skuldsanering. I RH 1996:65 var den sökande styrelseledamot och firmatecknare i det bolag där han var anställd. Bolaget ägdes till hälften av hans f.d. sambo och till hälften av hyresvärden till den fastighet där verksamheten bedrevs. Ansökan avslogs av Kronofogden. De ansåg inte att han var näringsidkare och på den grunden inte kunde beviljas skuldsanering. Däremot ansågs hans inflytande över bolaget medföra att det inte kunde anses skäligt att bevilja honom skuldsanering. De framhöll bl.a. att han hade möjlighet att bestämma över sin egen lön. Hovrätten delade Kronofogdens bedömning. I NJA 2003 C 6 var den som sökande suppleant och firmatecknare i ett aktiebolag och han hade tidigare varit VD. Enligt högsta domstolen medförde inte detta att han var att anse som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Inte heller ansåg de att något tydde på att han därutöver hade något inflytande av

20 20 betydelse över bolagets verksamhet. Två skiljaktiga delade bedömningen att han inte var att anse som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Däremot ansåg de att hans inflytande över bolaget medförde att det inte ansågs skäligt att bevilja honom skuldsanering. Mot bakgrund av ovanstående är det svårt att svara säkert på om den som bedriver näringsverksamhet i bolagsform ska anses vara näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. I den genomgång av ärenden markerade som NIärenden som gjorts nedan kan konstateras att det förekommer ärenden där gäldenären driver olika former av bolag. Eftersom det inte är Kronofogden själva som sätter dessa markeringar betyder dock inte det att Kronofogden anser att den som driver bolag ska anses vara näringsidkare. Jag återkommer till detta i redovisningen av undersökningen. Redan osäkerheten i sig medför dock problem. Om en gäldenär som driver bolag inte tror att det är möjligt att beviljas skuldsanering eller att det i vart fall är svårare så kan det naturligtvis påverka huruvida en ansökan skickas in. Även om den som söker skuldsanering inte bedöms vara näringsidkare i skuldsaneringslagens mening kan som synes engagemanget i ett bolag påverka möjligheterna att beviljas skuldsanering. När det gäller frågan om kvalificerad insolvens så har en företagare ofta en mera oregelbunden och osäker inkomst än den som t.ex. är anställd och har en fast månadsinkomst. Det kan leda till att ärendet avslås om det är osäkert om gäldenären kan anses ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Deras roll i bolaget kan även medföra att det inte anses skäligt att bevilja dem skuldsanering. Att en gäldenär har möjlighet att påverka sin egen lön kan tala för det, i vart fall om inkomsten borde kunna vara högre. Innehavet av ett bolag representerar också en tillgång vilket kan påverka skälighetsbedömningen.

21 Förhållandet till konkurs och företagsrekonstruktion Konkursinstitutet är överordnade skuldsaneringsinstitutet vilket kommer till tydligt uttryckt i skuldsaneringslagen. Enligt 32 1 st. förfaller nämligen en ansökan om skuldsanering om gäldenären försätts i konkurs. Detta gäller oavsett om ansökan om konkurs görs av gäldenären själv eller en borgenär. Det innebär att en borgenär i princip kan hindra att en skuldsanering kommer till stånd. Detta förhindrar också att en borgenär sätts i en sämre situation i en skuldsanering än vad som skulle vara fallet i konkurs. Om det t.ex. finns tillgångar som borgenären inte får del av i en skuldsanering har denne möjlighet att försätta gäldenären i konkurs och då förfaller ansökan om skuldsanering. I många fall finns det dock ingen anledning för borgenärerna att försätta en person i konkurs. Om det saknas tillgångar eller om tillgångarna inte täcker kostnaderna för en konkurs får de ändå ingen utdelning. Då kan en skuldsanering vara en bättre lösning för borgenärerna eftersom den innehåller en betalningsplan som i normalfallet löper på fem år, om det nu finns ekonomiskt utrymme i gäldenärens ekonomi för detta. Beräkningen görs av Kronofogden och utgår från samma regler som gäller vid utmätning i lön. Vad gäldenären kan betala fördelas så att alla borgenärer får en lika stor andel av sina fordringar täckta. Skuldsaneringen påminner på detta vis om offentligt ackord. Ett offentligt ackord kan beslutas i samband med en företagsrekonstruktion och innebär också den att gäldenärens skulder sätts ned men att borgenärerna får viss utdelning. Möjligheten till företagsrekonstruktion infördes i svensk rätt Enligt lagen om företagsrekonstruktion kan en näringsidkare som har betalningssvårigheter, efter beslut av domstol, få till stånd ett särskilt förfarande för att rekonstruera sin verksamhet (1:1). Utifrån detta framstår det som ett naturligt alternativ för den överskuldsatte företagaren. Det finns dock vissa regler i denna lag som gör den mindre lämplig för vissa företagare och situationer. Detta diskuterades i lagens förarbeten och det var även 38 Lag (1996:764) om förtagsrekonstruktion.

22 22 på grund av detta som skuldsaneringsinstitutet öppnades upp för de fysiska personer som bedrev en näringsverksamhet av ringa omfattning, dvs. mer eller mindre av hobbykaraktär. Eftersom företagsrekonstruktion inte lämpade sig för alla företagare skulle vissa av dessa riskera att hamna mellan två stolar om inte möjlighet till skuldsanering gavs till dessa näringsidkare. De två rättsinstituten har olika fokus. Som framgår av namnet syftar företagsrekonstruktion till att rekonstruera själva företaget, alltså verksamheten. För de personer som driver en näringsverksamhet men har privata skulder passar företagsrekonstruktion därför sämre. De kan bedriva en fungerande verksamhet som ger dem en inkomst och är hållbar men de har skulder sedan tidigare som inte är kopplade till själva verksamheten. Då behöver inte själva verksamheten rekonstrueras men personen är ändå i behov av hjälp för att komma till rätta med sina skulder. I skuldsaneringssammanhang förutsätts dessutom att verksamheten i vart fall inte går med förlust. I ett sådant fall kan det knappast vara aktuellt att bevilja skuldsanering eftersom verksamheten kan leda till nya skulder. De två rättsinstituten är dock inte exklusiva i förhållande till varandra. En företagare kan mycket väl uppfylla villkoren för att ansöka om båda. Såväl skuldsanering som företagsrekonstruktion kräver gäldenärens medverkan. Den överskuldsatte näringsidkaren har därmed möjlighet att själv välja mellan dessa. Enligt skuldsaneringslagens 32 2 st. ska dock en ansökan om skuldsanering förklaras vilande om en förhandling om offentligt ackord tas upp. Om ackordet därefter fastställs förfaller ansökan om skuldsanering Betydelsen av näringsrelaterade skulder i skuldsaneringssammanhang Skuldsanering har som nämnts tidigare alltid handlat om fysiska personers ekonomi. Det har aldrig varit fråga om annat än att ekonomiskt rehabilitera människor. För att ordna upp ett företags ekonomi finns regler om företagsrekonstruktion vilka avser att hjälpa själva näringsverksamheten att komma på fötter. För avveckling av företag finns i stället konkursinstitutet.

23 23 Däremot har privatpersoner som ådragit sig skulder genom att bedriva näringsverksamhet funnits med i diskussionen om skuldsanering redan från första början. I direktiven till den utredning som ledde fram till den första skuldsaneringslagen angavs särskilt att ett skuldsaneringsinstitut för privatpersoner i första hand bör utformas just med sikte på de som försökt starta näringsverksamhet men misslyckats och ådragit sig stora personliga skulder. 39 Även om det inte står uttryckt i lagtexten så framgår av skuldsaneringslagens förarbeten att omständigheten att en gäldenär tidigare bedrivit näringsverksamhet kan påverka bedömningen. Kravet på kvalificerad insolvens är och har alltid varit det samma oavsett om gäldenären bedrivit näringsverksamhet eller inte. Däremot kan det påverka den allmänna skälighetsbedömningen. Det uttalas i förarbetena till den första skuldsaneringslagen att skulder som härrör från tidigare bedriven näringsverksamhet normalt ska tala för att bevilja skuldsanering i den allmänna skälighetsbedömningen. 40 Det framhålls dock att detta inte gäller om näringsverksamheten har anknytning till brottslig verksamhet. Denna inställning har därefter aldrig varit föremål för omprövning utan gäller än idag. 39 Prop 1993/94:123 s Prop. 1993/94:123 s 100.

24 24 3 Utredning 3.1 Antalet ärenden Följande genomgång avser ansökningar om skuldsanering från personer som angett att de är näringsidkare (NI-ärenden). Under den period som studerats uppgår antalet beslut i ärenden som markerats som NI-ärenden till 380 stycken. Även om det är en begränsad period så handlar det ändå om över tre år och åtta månader. Mot bakgrund av att Kronofogden hade beräknat att några tusen gäldenärer borde kunna vara aktuella att ansöka så framstår det som en grov missräkning. Av de beslut som trots allt fattades var 130 beslut om skuldsanering. Av övriga avsåg 168 avslagsbeslut (varav 16 efter inledande), 38 avvisningar och 44 avskrivningar. Jag har närmare undersökt de 130 ärenden där det fattats beslut om skuldsanering. Som nämnts tidigare är det den som söker skuldsanering som markerar om hen är näringsidkare. Detta medför att det i många fall finns en markering om näringsverksamhet trots att gäldenären inte bedriver någon sådan. I 55 av de 130 fall beslut om skuldsanering fattades bedrev inte gäldenären någon aktiv näringsverksamhet när beslut om skuldsanering fattades. I de flesta fall handlade det om att gäldenären redan avvecklat sin verksamhet innan ansökan om skuldsanering skickades in. I många av dessa fall fanns fortfarande en registrerad enskild firma vilket kan förklara missförståndet. Eftersom det inte bedrevs någon verksamhet så var det dock inte fråga om en näringsidkare. I andra fall lades verksamheten ner under handläggningen av ärendet. 3.2 Vissa näringsidkare kunde beviljas skuldsanering innan lagändringen Redan innan lagändringen 2011 kunde vissa aktiva näringsidkare beviljas skuldsanering. Kravet var då att verksamheten var av enkel beskaffenhet och ringa omfattning. Frågan är då vilka aktiva näringsidkare som redan innan

25 25 lagändringen hade kunnat beviljas skuldsanering. Kravet på enkel beskaffenhet kvarstod efter ändringen, även om det då formulerades som att det skulle vara enkelt att utreda. Av de ärenden jag gått igenom har jag därför sorterat bort dem där näringsverksamheten kan betraktas vara av ringa omfattning eftersom dessa redan tidigare haft möjlighet att beviljas skuldsanering. Här finns dock ingen knivskarp gräns. Innan lagändringen 2011 fick Kronofogden som nämnts ett nytt ärendehanteringssystem. Det var därför som det nu var möjligt att enkelt söka fram NI-ärendena. För ärenden som hanterats innan dess skulle det knappast vara görligt att hos Kronofogden sortera fram de ärenden där gäldenären bedrivit näringsverksamhet. Det skulle av den anledningen vara svårt att göra en genomgång för att se var gränsen för ringa omfattning går i Kronofogdens praxis. Möjligheten för den som bedrev näringsverksamhet av ringa omfattning att beviljas skuldsanering infördes Av förarbetsuttalandena framgår att det innebär att gäldenärens huvudsakliga inkomst bör komma från annat håll. 41 Bland de ärenden som jag gått igenom har jag därför sorterat bort de ärenden där inkomsten från näringsverksamhet understiger hälften av gäldenärens totala inkomst. Av förarbetsuttalandena framgår även att inkomsten inte bara ska utgöra en mindre del av gäldenärens totala inkomst utan också vara liten i absoluta tal. 42 I många av de fall där gäldenären haft andra större inkomster har näringsverksamheten inte inbringat någon inkomst alls utan utgjort en hobby för gäldenären. Inte i något av de fall där inkomsten från näringsverksamheten utgjort en mindre del av den totala inkomsten har den varit särskilt hög. Det är ändå möjligt att vissa av dessa gäldenärer hade fått avslag på sin ansökan om skuldsanering om den skett före lagändringen Även om det därför kan finnas ytterligare ärenden där skuldsanering beviljats på grund av lagändringen 2011 bedömer jag att resultatet av utredningen ändå är tillräckligt för att dra de slutsatser jag gör. 41 Prop. 1995/96:5 s Prop. 1995/96:5 s. 167.

26 26 I de 130 ärenden där beslut om skuldsanering fattades bedrevs alltså ingen näringsverksamhet alls i 55 fall. Därutöver var i 47 fall inkomsten från näringsverksamheten mindre än hälften av gäldenärens totala inkomst. I dessa fall skulle alltså näringsverksamheten kunna anses vara av ringa omfattning. Detta skulle innebära att de kan ha haft möjlighet att beviljas skuldsanering redan innan den senaste lagändringen. Därefter återstår alltså endast 28 ärenden där gäldenären beviljades skuldsanering samtidigt som den huvudsakliga inkomsten kom från näringsverksamhet. I ett av dessa fall drev dock gäldenären ett aktiebolag. Som tidigare diskussion visat så träffas sannolikt inte dessa gäldenärer av regeln om att näringsverksamheten ska vara enkel att utreda. Det hade i det ärendet inte heller gjorts någon bedömning av om verksamheten var enkel att utreda. 3.3 De som avskrevs och avvisades Innan vi går in på de ärenden där gäldenären beviljades skuldsanering vill jag nämna något om de ärenden som avslogs, avvisades och avskrevs. När det gäller ärenden som avvisades eller avskrevs så var de 38 respektive 44 stycken ärenden. Det är självklart tänkbart eller till och med sannolikt att det även bland dessa finns gäldenärer vars näringsverksamhet redan var avslutad eller där den kunde ha betraktats vara av ringa omfattning. Det kan dock konstateras att det är en betydligt högre andel av de ärenden som markerats som NI-ärenden som avvisats och avskrivits jämfört med alla ansökningar under samma period. Under åren var andelen avvisningar av samtliga ärenden endast två till tre procent. För avskrivningar var den fyra till fem procent. 43 Eftersom dessa ärenden inte utretts grundligt är det svårt att dra några säkra slutsatser. I skuldsaneringslagen finns dock bestämmelser som möjligen kan förklara i vart fall en del av detta. En ansökan ska avvisas om den är så bristfällig 43 Kronofogden, detaljerad statistik om skuldsanering

27 27 att den inte kan läggas till grund för prövning (Skuldsaneringslagen 12 ). En ansökan från en gäldenär som bedriver näringsverksamhet är sannolikt i de flesta fall mera komplicerad än för den som t.ex. lönearbetar. Det innebär att det också ställs högre krav på gäldenären som ska redovisa sina ekonomiska förhållanden i ansökan. Klarar hen inte av detta kan ansökan komma att avvisas. Om ansökan om skuldsanering förfaller ska den avskrivas. Detta sker vid konkurs, om gäldenären avlider eller om ansökan återkallas (Skuldsaneringslagen ). Att antalet gäldenärer som försätts i konkurs sedan de ansökt om skuldsanering är högre om de bedriver näringsverksamhet än annars är naturligt. Redan i förarbetena till den första skuldsaneringslagen förutsattes att borgenärerna inte skulle hamna i en sämre sits i en skuldsanering jämfört med att gäldenären istället försatts i konkurs. 44 I ett konkursförfarande finns dock möjligheter till t.ex. återvinning vilka inte finns i skuldsaneringsförfarandet. Den utredning som Kronofogden gör vid en skuldsaneringsansökan kan inte heller vara lika omfattande som en konkursförvaltares. I och med att en ansökan om konkurs medför att skuldsaneringsansökan förfaller har dock borgenärerna själva en viss möjlighet att säkerställa sin rätt. Eftersom det ofta finns mer att hämta i det fall gäldenären är näringsidkare är det också förklarligt att borgenärerna i fler fall väljer detta jämfört med om gäldenären är anställd eller lever på någon typ av bidrag. Det finns naturligtvis inget som talar för att de gäldenärer som bedriver näringsverksamhet skulle avlida i högre utsträckning än andra under handläggningen av skuldsaneringsärendet. Däremot kan de möjligen återkalla sina ansökningar i något större utsträckning. Om inte förehavandena i näringsverksamheten är fullständigt avslutade kan det tänkas finnas risk för att det uppstår ytterligare skulder. Eftersom en skuldsanering endast omfattar de skulder som uppkommit fram till dagen för beslut om inledande kan en gäldenär tänkas återkalla sin ansökan för att återkomma med en ny när dessa förhållanden är klarlagda. 44 Prop. 1993/94:123 s 97.

28 28 Fler ansökningar från aktiva näringsidkare avslås eller avskrivs alltså jämfört med andelen av alla ansökningar. Även om ingen utredning gjorts av dessa ärenden kan det konstateras att det finns omständigheter som talar för att det är en naturlig följd av den osäkerhet som företagande medför och kraven som ställs i en skuldsanering. Det finns med andra ord delar i skuldsaneringslagen som gör det svårare för en aktiv näringsidkare att beviljas skuldsanering. 3.4 De som avslogs I utredningen F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) har en gemomgång gjorts av de NI-ärenden där gäldenären fått avslag på sin ansökan. 45 För att undersöka hur nuvarande regler tillämpades bad de Kronofogden göra en genomgång av NI-ärendena. De undersökte då de ärenden som inkommit till myndigheten under perioden 1 juli 2011 till 9 september Antalet NI-ärenden i denna undersökning var 253. Detta motsvarande 1,3 procent av det totala antalet ansökningar under samma period. Denna undersökning omfattade även pågående ärenden. Av de 253 ärendena hade 96 ansökningar avslagits när undersökningen gjordes. Därutöver fanns dock 47 ärenden som fortfarande var pågående. En del av dessa kan därför ha avslagits senare. Av de återstående var endast 69 ärenden sådana där Kronofogden fattat beslut om skuldsanering eller förväntades fatta beslut om skuldsanering. Bland dessa fanns dock även sådana gäldenärer som inte hade sin huvudsakliga inkomst från näringsverksamhet. Av de ärenden de gick igenom hade 59 gäldenärer beviljats skuldsanering när undersökningen gjordes. Av dessa hade 34 procent sin huvudsakliga inkomst, dvs. mer än 50 procent, från näringsverksamhet. Detta bör motsvara 20 ärenden. 45 SOU 2014:44 kapitel 4.2

29 29 Av de 96 gäldenärer som fått avslag på sin ansökan hade 44 personer näringsverksamhet som sin huvudsakliga sysselsättning. De vanligaste anledningarna till avslag var att de inte var kvalificerat insolventa, osäker prognos beträffande den kvalificerade insolvensen, bristande medverkan under handläggningen av ärendet och fortsatt skuldsättning. I båda de första kategorierna är gäldenären inte att betrakta som kvalificerat insolvent. Eftersom gäldenären inte ska kunna antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid så drabbas gäldenären själv av en eventuell osäkerhet. Om inkomsterna är osäkra, vilket är vanligt bland aktiva näringsidkare, kan det ofta vara svårt att konstatera att gäldenären är kvalificerat insolvent. De båda senare kategorierna är avslag pga. bristande skälighet. Den allmänna skälighetsbedömningen ska som vi sett vara en samlad bedömning av samtliga omständigheter kring gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Vid ett avslag kan dock ofta någon omständighet vara den dominerande och därför kan det ändå vara möjligt att göra denna typ av kategorisering. Endast fem av ansökningarna avslogs pga. att de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten inte var enkla att utreda. Liksom andelen ärenden som avskrevs eller avvisades är även andelen avslag betydligt högre för de s.k. NI-ärendena jämfört med samtliga ärenden. De 96 ärenden som avslogs motsvarar 38 procent av de som undersöktes. Eftersom undersökningen även omfattade pågående ärenden kan den siffran ha ökat något. Detta ska jämföras med andelen avslag i samtliga ärenden som under åren varierade mellan 26 och 29 procent. 46 Även om underlaget är litet kan det konstateras att den osäkerhet som aktiv näringsverksamhet medför leder till avslag. En av de vanligaste orsakerna till avslag var att prognosen över gäldenärens möjligheter att på egen hand betala sina skulder var för osäker. Den som bedriver näring kan också ofta vara beroende av krediter för att kunna driva verksamheten. Att detta kan leda till nya skulder är inte förvånande och detta var enligt undersökningen också en vanlig orsak till avslag. Det är intressant att 46 Kronofogden, detaljerad statistik om skuldsanering

30 30 notera att de allra flesta ansökningarna avslogs på grund av att de allmänna villkoren för skuldsanering inte var uppfyllda, alltså de krav som gäller var och en som ansöker om skuldsanering. Endast fem ärenden avslogs för att verksamheten inte var enkel att utreda vilket alltså är det enda speciella krav som gäller endast aktiva näringsidkare. Det verkar med andra ord även här finnas delar i skuldsaneringslagen som gör det svårare för en aktiv näringsidkare att beviljas skuldsanering. 3.5 De som beviljades skuldsanering Jag kommer nedan kort att redogöra för vart och ett av de 28 ärenden i min undersökning där gäldenären beviljades skuldsanering samtidigt som den huvudsakliga inkomsten kom från näringsverksamhet. S (AB) Kvinna, 32 år. Driver enligt beslutet ett aktiebolag där hon arbetar som butikschef. Hon har en inkomst om kr per månad brutto. I övrigt beskrivs ingenting om bolaget och bolaget tas inte heller upp som en tillgång. Skulderna uppgår till drygt 1,2 miljoner kronor och härrör främst från tidigare bedriven näringsverksamhet. Kronofogden tar inte heller upp någonting kring bolaget i sin bedömning mer än att de konstaterar att gäldenären arbetar heltid. De konstaterar även att gäldenären varit föremål för utmätning i sin inkomst. Möjligen kan det förklara varför ingen vidare utredning av bolaget verkar ha gjorts. Om det funnits tillgångar eller liknande som skulle kunna komma borgenärerna till godo så bör detta redan ha gjorts. S En man 59 år, driver byggfirma. Har en anställd på halvtid. Har skulder från tidigare näringsverksamhet. Nämner själv att han om han beviljas skuldsanering och genomgick den så skulle han kunna ta ROT-jobb och anställa fler. Gör uttag

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Skuldsaneringslag; utfärdad den 8 juni 2006. SFS 2006:548 Utkom från trycket den 16 juni 2006 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Skuldsanering

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga. Inledning Jag fick i april 2007 i uppdrag att överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion

Sammanfattning. Bilaga. Inledning Jag fick i april 2007 i uppdrag att överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion Bilaga Inledning Jag fick i april 2007 i uppdrag att överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion kan förbättras och samordnas med konkursförfarandet. I uppdraget ligger att utreda om det är lämpligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss från kommunstyrelsen dnr /2004

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss från kommunstyrelsen dnr /2004 Avdelningen Bidrag & Vuxenstöd Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Larsson, Leif Sandberg, Solveig Ängström Tfn: 08-508 12 000 Tjänsteutlåtande sid 1 (6) 2004-12-28 SDN 2005-01-27

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skuldsanering för företagare; SFS 2016:676 Utkom från trycket den 14 juni 2016 utfärdad den 2 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens innehåll

Läs mer

Skuldsanering förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt. Tobias Eriksson (Justitiedepartementet)

Skuldsanering förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt. Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Skuldsanering förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 december 2015 Morgan Johansson Tobias Eriksson

Läs mer

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Skuldsanering Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Ungefär så brukar vi förklara skuldsanering ett sätt för dig som är svårt skuldsatt att få ordning på din ekonomi. Med den här broschyren

Läs mer

Temadag. Karin Nordenson och Margareta Lindberg

Temadag. Karin Nordenson och Margareta Lindberg Temadag Karin Nordenson och Margareta Lindberg 1 Konsumentverkets ansvar Konsumentverket skall stödja och ge vägledning äldi för den budget och skuldrådgivning i som kommunerna skall svara för 2 skuldsaneringslagen

Läs mer

Betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00103 Er referens: Ju2014/4135/L2 2014-10-30 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Att. Mattias Pleiner 103 33 Stockholm Via e-post

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2017 s. 357 (NJA 2017:32)

Högsta domstolen NJA 2017 s. 357 (NJA 2017:32) Högsta domstolen NJA 2017 s. 357 (NJA 2017:32) Målnummer: Ö1710-16 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2017-04-18 Rubrik: Skuldsanering. Att en borgenär inte har anmält sin fordran inom kungjord tidsfrist

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:548) Ärendet... 9

Promemorians huvudsakliga innehåll Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:548) Ärendet... 9 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:548)... 7 2 Ärendet... 9 3 Ett nytt krav på anknytning till Sverige... 11 4 Ikraftträdande- och

Läs mer

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering 1(7) Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering Ställningstagandet gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden fastställdes 2010. Promemorian

Läs mer

Promemoria med utkast till lagrådsremiss

Promemoria med utkast till lagrådsremiss Promemoria med utkast till lagrådsremiss Bättre möjlighet till skuldsanering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx juni 2010 Beatrice Ask Magnus Medin (Justitiedepartementet)

Läs mer

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar 2013-12-12 KS-2013/1391.109 1 (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2016 Ö 2510-15 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen CL Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART JA SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2003 Ö 2436-02 KLAGANDE J.D. MOTPARTER 1. Esselte Datafinans AB, 105 24 STOCKHOLM Ombud: Intrum Justitia Sverige AB, Box 41,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Nya skuldsaneringslagar. så påverkas den kommunala budget- och skuldrådgivningen

Nya skuldsaneringslagar. så påverkas den kommunala budget- och skuldrådgivningen Nya skuldsaneringslagar så påverkas den kommunala budget- och skuldrådgivningen Den 1 november 2016 träder en ny skuldsaneringslag i kraft (2016:675). Dessutom införs en ny skuldsaneringslag för företagare,

Läs mer

Buffert vid bestämmande av betalningsutrymmet i en skuldsanering

Buffert vid bestämmande av betalningsutrymmet i en skuldsanering Eva Carlquist VO1 06/16/Skusan 1(5) Buffert vid bestämmande av betalningsutrymmet i en skuldsanering Ställningstagandet har uppdaterats med anledning av ny skuldsaneringslag (2016:675) den 1 november 2016.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU:2008:82)

Yttrande över betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU:2008:82) Yttrande över betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU:2008:82) Dnr 801-27760-08/112 2009-01-09 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Sammanfattning Kronofogdemyndigheten är mycket positiv till

Läs mer

förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning

förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning 1 (10) Rättsavdelningen 2018-03-26 SR 10/2018 Rättsligt ställningstagande angående förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 73 (NJA 2016:7)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 73 (NJA 2016:7) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 73 (NJA 2016:7) Målnummer: Ö4325-14 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2016-02-25 Rubrik: Att tredjemanspant har ställts för en fordran medför inte att fordringen

Läs mer

Stockholm den 27 januari 2017

Stockholm den 27 januari 2017 R-2016/2076 Stockholm den 27 januari 2017 Till Näringsdepartementet N2016/06470/FF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Entreprenörskap

Läs mer

Kommunal budget- och skuldrådgivning med en ny skuldsaneringslag

Kommunal budget- och skuldrådgivning med en ny skuldsaneringslag Kommunal budget- och skuldrådgivning med en ny skuldsaneringslag Vad innebär en reformerad skuldsaneringslag för den kommunala budget- och skuldrådgivningen? Ny skuldsaneringslag 1 januari 2007 Den första

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 april 2004 T 3590-03 KLAGANDE AL Ombud: RE MOTPART UR Ombud: advokaten PS SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, dom

Läs mer

VEM BEVILJAS SKULDSANERING, FÖR VILKA SKULDER OCH VARFÖR? EN KARTLÄGGNING AV SKULDSANERINGSINSTITUTETS VERKNINGAR INOM ÖSTERGÖTLAND

VEM BEVILJAS SKULDSANERING, FÖR VILKA SKULDER OCH VARFÖR? EN KARTLÄGGNING AV SKULDSANERINGSINSTITUTETS VERKNINGAR INOM ÖSTERGÖTLAND VEM BEVILJAS SKULDSANERING, FÖR VILKA SKULDER OCH VARFÖR? EN KARTLÄGGNING AV SKULDSANERINGSINSTITUTETS VERKNINGAR INOM ÖSTERGÖTLAND Magisteruppsats, 2003 Affärsjuridiska programmet med Europainriktning,

Läs mer

Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi fått från borgenärer med anledning av nya skuldsaneringslagar.

Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi fått från borgenärer med anledning av nya skuldsaneringslagar. 1(8) Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi fått från borgenärer med anledning av nya skuldsaneringslagar. Hur blir det med gäldenärer som ansöker om omprövning av en redan befintlig skuldsanering?

Läs mer

Lagrådsremiss. Bättre möjlighet till skuldsanering. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Bättre möjlighet till skuldsanering. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Bättre möjlighet till skuldsanering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 8 oktober 2010 Tobias Billström Magnus Medin (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden

Regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden 1(7) Regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden Eventuell regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden ska hanteras i enlighet med nedanstående promemoria.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 maj 2004 Ö 4150-03 KLAGANDE GE Ombud: advokaten LH MOTPART Venantius AB (publ.), 556449-5116, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: jur.

Läs mer

Betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72)- svar på remiss till kommunstyrelsen

Betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72)- svar på remiss till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsförvaltning Avdelningen för Individ- och familjeomsorg Vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-11-18 Handläggare Emma Braconier Telefon: 08-508 14 552 Till Enskede-Årsta-Vantör

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 844 (NJA 2016:74)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 844 (NJA 2016:74) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 844 (NJA 2016:74) Målnummer: Ö2510-15 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2016-10-26 Rubrik: Ett beslut om att upphäva en skuldsanering måste få laga kraft

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 Målnummer: UM8434-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-09-01 Rubrik: Möjligheten att på grund av synnerliga skäl enligt 5 kap. 18 andra stycket

Läs mer

Varbergs kommun. Granskning av kommunens funktion för budget- och skuldrådgivning. Revisionsrapport. Antal sidor:9

Varbergs kommun. Granskning av kommunens funktion för budget- och skuldrådgivning. Revisionsrapport. Antal sidor:9 ABCD Varbergs kommun Granskning av kommunens funktion för budget- och Revisionsrapport Antal sidor:9 Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Metod 3 6. Nationell lagstiftning

Läs mer

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Kommittédirektiv Samordnat insolvensförfarande Dir. 2007:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare skall överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion

Läs mer

En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.

En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening. HFD 2017 ref. 55 En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening. 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 13 kap. 1 första stycket och

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 5 e förordningen. enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 5 e förordningen. enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. HFD 2017 ref. 34 Vid tillämpningen av bestämmelsen om arbetslöshetsersättning till s.k. deltidsföretagare beaktas inte tidsperioder med två eller flera deltidsanställningar som tillsammans motsvarar anställning

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2009 Ö 2979-09 KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Ställföreträdare:

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 689 (NJA 2013:62)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 689 (NJA 2013:62) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 689 (NJA 2013:62) Målnummer: Ö3320-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-06-28 Rubrik: För att en person ska beviljas skuldsanering en andra gång krävs

Läs mer

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering Ulrika Lindén 840 24216-18/121 1(7) Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering Skuldsanering kan beviljas trots att den som ansökt bor i en egen fastighet eller bostadsrätt. Vid

Läs mer

Författare: Petra Lindmark

Författare: Petra Lindmark Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning Rättsvetenskap D, uppsats 10 poäng Handledare: Lars Dalenius Vårterminen

Läs mer

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen 1 (7) Rättsavdelningen 2017-11-20 SR 37/2017 Rättslig kommentar angående möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket

Läs mer

Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg

Skuldsanering. Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg Skuldsanering Vad krävs för att anses kvalificerat insolvent och har de särskilda omständigheterna olika tyngd? Maria Tirén Birberg Ht 2010 Examensarbete, 30 hp Juris kandidatprogrammet, 270 hp Handledare:

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 496 (NJA 2010:55) Målnummer: Ö5389-09 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-10-26 Rubrik: En 47-årig ensamstående kvinna med en månadsinkomst som socialsekreterare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2017 Ö 1041-17 KLAGANDE KN SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om skuldsanering ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) Målnummer: Ö1721-06 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-10-24 Rubrik: Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2013 Ö 3320-12 KLAGANDE AB Förvaltare: HC MOTPARTER 1. AK Portfolia Holding AB, 556631-8712 c/o Aktiv Kapital Sverige Services

Läs mer

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen.

EXAMENSARBETE. Skuldsanering. Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av. skuldsaneringen. EXAMENSARBETE Skuldsanering Omständigheter vid skuldtillfället och dess påverkan för beviljande av skuldsaneringen Helena Lindvall Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss av betänkande av Skuldsaneringsutredningen (SOU 2004:81) (2 bilagor)

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss av betänkande av Skuldsaneringsutredningen (SOU 2004:81) (2 bilagor) Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-01-12 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28 DNR 106-636/2004 Till Socialtjänstnämnden Ett

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 128 (NJA 2013:18) Målnummer: Ö5918-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-03-25 Rubrik: En 79-årig man har ansetts uppfylla villkoren för kvalificerad

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:133

Regeringens proposition 2016/17:133 Regeringens proposition 2016/17:133 Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå Prop. 2016/17:133 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) 2018 ref. 16 Skatteförfarandelagens regler om rätt till ersättning för kostnader har inte ansetts tillämpliga i ett mål om återkallelse av ett godkännande som skattebefriad förbrukare enligt energiskattelagen.

Läs mer

Nya omständigheter och verkställighetshinder

Nya omständigheter och verkställighetshinder Svensk migrationsrätt JUFN21 Nya omständigheter och verkställighetshinder Kort om avvisning och utvisning I 8 kap. UtlL 8 kap. 16 - Avslås eller avvisas en ansökan om uppehållstillstånd eller återkallas

Läs mer

Cirkulärnr: 1997:154 Diarienr: 1997/2397. Datum: Kommunala företag Några frågor rörande kommunala företag

Cirkulärnr: 1997:154 Diarienr: 1997/2397. Datum: Kommunala företag Några frågor rörande kommunala företag Cirkulärnr: 1997:154 Diarienr: 1997/2397 Handläggare: Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1997-09-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Kommunala företag Några frågor rörande kommunala företag 1997:154

Läs mer

Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen

Skuldsanering - Rekvisiten i 4 Skuldsaneringslagen - Förslag till den nya Skuldsaneringslagen Örebro Universitet 2006-05-24 Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning, VT-2006 C-uppsats, 10p Handledare: Annina Persson Skuldsanering

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 437 (NJA 2003:64) Målnummer: Ö2436-02 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-10-16 Rubrik: Fråga om förutsättningar för skuldsanering (35-årig kvinna med

Läs mer

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut 1(5) Verkställighet av skuldsaneringsbeslut Detta ställningstagande ersätter Kronofogdemyndighetens ställningstagande 3/08/IND Verkställighet av skuldsaneringsbeslut. Detta ställningstagande har beslutats

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2017 s. 405 (NJA 2017:38)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2017 s. 405 (NJA 2017:38) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2017 s. 405 (NJA 2017:38) Målnummer: Ö425-16 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2017-05-19 Rubrik: Omprövning av ett beslut om skuldsanering. Gäldenärens död har

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 maj 2017 Ö 425-16 KLAGANDE arvato Finance AB, 556495-1704 Ombud: CJ MOTPART Dödsboet efter IA ÖVRIGA BORGENÄRER 1. AK Portfolio Holding

Läs mer

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-16 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8345-12 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, beslut den 28 augusti 2012 i mål

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-06-16 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7816-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 29 september 2014 i mål nr

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (6) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om redbarhet och lämplighet och besvarande av föreläggande. Prövning av fastighetsmäklarens redbarhet och lämplighet

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden)

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden) Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2016-03-04 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden) Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning

betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning 1 (7) Rättsavdelningen 2017-02-27 SR 04/2017 Rättsligt ställningstagande angående betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 mars 2013 Ö 5918-11 KLAGANDE LJ MOTPARTER 1. Resurs Bank AB, 516401-0208 Ombud: Reda Inkasso AB Box 22209 250 24 Helsingborg 2. B

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE MOTPARTER 1. AK Kontotjänst AB, 556336-5955 753 83 Uppsala Ombud: AK Inkassotjänst AB 753 83 Uppsala

Läs mer

Examensarbete i civilrätt, särskilt insolvensrätt 30 högskolepoäng. En andra chans

Examensarbete i civilrätt, särskilt insolvensrätt 30 högskolepoäng. En andra chans Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt insolvensrätt 30 högskolepoäng En andra chans En granskning av 2014 års lagförslag gällande F-skuldsanering för seriösa företagare

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter; SFS 2014:275 Utkom från trycket den 20 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens

Läs mer

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 17 januari 2014

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 17 januari 2014 PM 2013:16 RI (Dnr 001-1587/2013) Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 17 januari 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2)

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) 1(5) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) Kronofogdemyndigheten (KFM) har beretts tillfälle att

Läs mer

HOGSTA FORVALTNINGSDONiS

HOGSTA FORVALTNINGSDONiS HOGSTA FORVALTNINGSDONiS DOM meddelad i Stockholm den 27 september 2017 KLAGANDE MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (4) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2017 Ö 571-17 PARTER Klagande OP Motpart Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen MW SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM Avdelning h 2 2 Meddelad i Göteborg

DOM Avdelning h 2 2 Meddelad i Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Avdelning 3 2016-1h 2 2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Unionens arbetslöshetskassa Box 1061 101 39 Stockholm A F ' Sida 1 (3) Mål nr 1199-16, Inspektionen fcr arbe111011'1aufcl'lltkrlneen

Läs mer

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1898-2014 Visma Collectors AB Box 1173 251 11 Helsingborg Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Visma Collectors

Läs mer