C-UPPSATS. Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring. Anna Gunnelbrand. Luleå tekniska universitet

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:140 Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring Anna Gunnelbrand Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2006:140 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/140--SE

2 Förord Denna uppsats är ett examensarbete omfattande 10 poäng vid avdelningen rättsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen är riktad till elever som läser rättsvetenskap eller på annat sätt är intresserade av skuldsanering. Jag skulle vilja tacka alla som stöttat mig under arbetets gång, speciellt till min handledare Lars Bäckström. Jag vill även rikta ett stort tack till Jessica Öhman och Sven Andersson för att de tog sig tid och gav mig goda råd. Luleå maj 2006 Anna Gunnelbrand I

3 Abstract In Swedish law came 1994 a new institute in legislations, namely debt clearing law. This law is much discussed and will soon be remade in the new debt clearing law, whom will go for effect in January The purpose of this work was to investigate the legal situation in the old law, with help of practically juridical method. But even to study the meaning of the new law, and look for changes between the old and new law. The meaning of the law is to work preventive, so that less people shall get in to this superior debt situation. Not only the individual takes profit of debt clearing, also creditors and society in the whole because useless collection attempt, disappears. II

4 Sammanfattning Inom svensk rätt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nämligen skuldsaneringslagen. Denna lag är väl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall träda i kraft januari Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i den gamla lagen med hjälp av traditionell juridisk metod. Men även studera den nya lagens innebörd och förändringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte är att verka rehabiliterande för de gäldenärer som blir beviljad det. Meningen är att lagen skall verka preventivt, alltså så att färre personer skall hamna i denna övermäktiga skuldsituation. Inte bara individen tjänar på skuldsanering utan även borgenärer och samhället i stort genom att meningslösa indrivningsförsök försvinner. III

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR METOD ALLMÄNT OM SKULDSANERING BAKGRUND VILLKOR FÖR EN SKULDSANERING Vem kan bli beviljad skuldsanering Kvalificerat insolvent Allmänna skälighetsbedömningen Typfall av överskuldsatta hushåll VILKA SKULDER SKALL INGÅ Undantag Definitiva undantag LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN SKULDSANERINGENS OLIKA STEG OCH DESS RÄTTSLIGA VERKAN DET FÖRSTA STEGET Frivillig skuldsanering Tvingande skuldsanering INNEHÅLL OCH RÄTTSLIG VERKAN AV EN SKULDSANERING NYA SKULDSANERINGSLAGEN BAKGRUND TILL ÄNDRINGEN SYFTET MED LAGEN JÄMFÖRELSE AV DEN GAMLA OCH NYA LAGEN Tre stegs modellen KFM: s befogenheter Kommunens skyldigheter Allmänna skälighetsbedömningen Undantaget för nyare skulder Borgenärers eventuella förtur Gäldenärens förbehållsbelopp Verkställighet av beslut om skuldsanering Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SAMMANFATTNING AV DEN NYA LAGEN SLUTDISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING... 21

6 BILAGOR Bilaga 1- Nya skuldsaneringslagen

7 1 INLEDNING Insolvensutredningen presenterade år 1990 delbetänkandet skuldsaneringslagen vilket innehöll ett helt nytt institut inom svensk rätt. Förslaget innebar en ny rätt för överskuldsatta fysiska personer, som i viss mån och då under vissa förutsättningar skulle få sina skulder nerskrivna av domstol helt eller delvis. Sverige sneglade en del på utländsk rätt där lagstiftning av samma karaktär redan framlagts exempelvis i Danmark, Frankrike och Tyskland (Västtyskland). 1 De grupper som förslaget mestadels var riktat till var kreditkonsumenter och före detta näringsidkare. Skuldsaneringslagen trädde i kraft första juli 1994 (SFS 1994:334). Grundorsaken till varför skuldsaneringslagen tillkom var att reglerna som fanns att tillgå i svensk rätt var otillräckliga för överskuldsatta gäldenärer som inte kan betala tillbaka sina skulder. Tanken bakom lagen var att de gäldenärer som har livslånga skulder av olika acceptabla anledningar exempelvis sjukdom och som inte kan eller kommer att kunna betala tillbaka sina skulder, skulle få dessa nedskrivna. Detta skulle inte bara gynna gäldenären själv utan även dennes familj, borgenärerna och samhället i stort. Detta genom att meningslösa indrivningsförsök skulle försvinna Problemdiskussion Skuldsaneringslagen är en relativt ny lag som trädde i kraft år Reglerna i lagen syftar till att gynna borgenärer och gäldenärer. Den 1 januari 2007 kommer den nya skuldsaneringslagen att träda i kraft. Det rehabiliterande syftet skall kvarstå men i övrigt kommer många förändringar att ske. Kommer den nya lagen att skada den allmänna betalningsmoralen kontra är den gamla lagen för stram och bristfällig, är frågor som kan ställas inför förändringen. Svar kan ej ges på dessa frågor genom att lagen inte trätt i kraft ännu, men hur lagen från 1994 fungerar i dag och hur det är tänkt att den nya lagen ska fungera finns det svar på. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att: utreda gällande svensk rätt angående skuldsanering, enligt skuldsaneringslagen även utreda den nya skuldsaneringslagen som träder i kraft januari 2007 göra en jämförelse mellan den nya och den gamla lagen se skillnader Tyngdpunkten kommer att ligga i gällande rätt. 1 Gertrud Lennander, JT, sid A a, sid 236 1

8 1.3 Avgränsningar och begränsningar Uppsatsen avgränsas till svensk rätt, då genom skuldsaneringslagen. Alternativ till skuldsanering såsom ackord eller företagsrekonstruktion kommer eventuellt att tas upp men inte ges någon djupare reflektion. Överklaganden eller omprövning av skuldsanering faller utanför denna uppsats. När jämförelse görs mellan den nya och gamla lagen så kommer jag bara att ta upp de förändringar som berörs av mitt arbete, lagen kan vara ändrad på fler områden än de som tas upp i texten. Rättsfall kommer att användas ur ett belysande perspektiv, främst för att visa lagens rekvisit. 1.4 Metod För att utreda gällande svensk rätt så har jag använt mig utav traditionell juridisk metod alltså studerat lagtext, förarbeten, doktrin samt praxis på området. Det första jag gjorde när jag väl bestämt mig för att skriva uppsats om skuldsanering var att slå upp skuldsaneringslagen i lagboken. På detta sätt fick jag fram lagens SFS nummer så att jag kunde hitta propositionen till lagen. Propositionen hämtade jag sedan på Luleå Tekniska Universitets bibliotek. Efter detta besökte jag Luleå Tekniska Universitets biblioteks hemsida på Internet. Där använde jag mig av databasen Lucia, som gav mig många träffar på ordet skuldsanering. Jag fick därigenom fram doktrin, samt andra studenters uppsatser som sedan användes som en inspirationskälla. Den praxis jag har använt mig utav i uppsatsen fann jag i andra studenters uppsatser och i doktrin. Jag kommer att förklara ord som jag anser vara svåra löpande i texten. 2

9 2 ALLMÄNT OM SKULDSANERING Innan en skuldsanering kan äga rum krävs det att gäldenären själv ansöker om detta. Krav ställs på gäldenären som själv måste vara engagerad i sin skuldsituation, KFM skall bara finnas med som ett stöd och användas som ett verktyg. 3 Hur stor skuld som gäldenären skall ha för en eventuell skuldsanering finns det inga regler om, utan ska från fall till fall beräknas utifrån den specifika situationen Bakgrund Under 1900-talet, framförallt 1980-talet, ökade låntagandet avsevärt i Sverige. Lån togs hos banker, finansbolag och bostadsinstitut, vilket i sin tur ledde till stora ekonomiska problem under slutet av Vid denna tidpunkt ökade arbetslösheten och värdet på bostäder sjönk drastiskt. Konkurser var ett faktum för många näringsidkare och kvar fanns evighetslånga skulder som i praktiken skulle vara omöjliga att någonsin kunna betala tillbaka. Kontentan av detta blev överskuldsatthet. 5 Regler som fanns tillgängliga för det ovan givna slaget var konkurs och ackord, dessa visade sig inte vara tillräckliga för denna typ av överskuldsatta gäldenärer. Vissa fysiska gäldenärer som efter en konkurs inte avslutar med ackord, svarar även i framtiden för sitt totala skuldbelopp av det som inte betalts av. 6 De problem som uppkom i samband med överskuldsatta personer var borgenärernas och samhällets ekonomiska situation, exempelvis kostnader för meningslösa indrivningsförsök. Socialbidragen ökade och gäldenären skaffade sig ofta inkomster som denne inte deklarerade vilket ledde till skattebortfall. 7 Lagstiftaren insåg att ett helt nytt system var tvunget att utarbetas för att komma till rätta med dessa överskuldsatta gäldenärer. Det nya systemet skulle bygga på att gäldenären självmant, i första hand, skulle ta kontakt med borgenärerna och försöka lösa sin ekonomiska situation. Alltså i första hand skulle gäldenären själv försöka komma till rätta med sin ekonomiska situation. Om detta inte gick att lösa på egen hand så skulle den nya skuldsaneringslagen fungera som ett verktyg. 8 3 Prop 93/94:123, sid 146 ff 4 Aa, sid 93 5 T Hellners, M Mellqvist, Skuldsaneringslagen, s 13 6 A a, s 13 f 7 A a, s 14 8 A a, s14 3

10 2.2 Villkor för en skuldsanering Det finns enligt skuldsaneringslagen tre allmänna rekvisit som måste vara uppfyllda för att en skuldsanering skall kunna beviljas. Är gäldenären en privatperson, är denne kvalificerat insolvent, och sist en allmän skälighetsbedömning görs av gäldenären. Rekvisiten måste uppfyllas innan en skuldsanering kan äga rum. Dessa ovan givna kriterier kommer nu nedan att bearbetas. Observera att det kvalificerade insolvensrekvisitet och den allmänna skälighetsbedömningen endast gäller frivillig och tvingande skuldsanering inte i det första steget Vem kan bli beviljad skuldsanering För att bli beviljad skuldsanering krävs vidare att gäldenären ska vara en fysisk person som har sin hemvist i Sverige 9. Med hemvist preciseras att gäldenären måste var folkbokförd i Sverige. Gäldenären får inte vara en näringsidkare och får heller inte vara ålagd näringsförbud. Vidare krävs som allmänt villkor att gäldenären skall vara på obestånd och detta får inte vara tillfälligt. Förmågan att betala skall inte kunna var rimliga att överskåda i framtiden. 10 Ur skuldsaneringslagen: 4 skuldsaneringslagen - Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om 1. han är på obestånd och så skuldsatt att han inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid och 2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom. Något speciellt ålderskrav finns inte när det gäller skuldsanering för en gäldenär. Men detta har diskuterats i ett rättsfall: (1996:49 s 324) Lars L född 1966 sökte skuldsanering 1994, hos KFM som beslutade om att inleda ett skuldsaneringsförfarande. Ett bolag och två borgensmän motsatte sig förslaget, bolaget ansåg att det genom Lars L s ringa ålder var för tidigt att bevilja honom skuldsanering. Borgensmännen ville ha en rätt att kräva Lars L på pengar under mer än fem år vilket en skuldsanering skulle löpa. HD dömde att skuldsanering skulle ske, skälen för detta var att skulderna uppkommit på ett seriöst sätt genom näringsverksamhet. Skulderna var inte direkt stora men betungande. Vidare ansåg HD att Lars L själv försökt komma till stånd med en uppgörelse med borgenärerna. Detta rättsfall visar på att det är helheten som bedöms när ett skuldsaneringsförfarande övervägs av rätten. 9 Se 4 första stycket skuldsaneringslagen 10 T Hellner M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 58 f 4

11 2.2.2 Kvalificerat insolvent Ordet insolvens betyder någons oförmåga att betala sina skulder 11. Vad som exakt menas med att vara insolvent på (obestånd) anges i konkurslagen 1kap 2. När en gäldenär är på obestånd kan inte denne person betala av sina skulder allt efter som de förfaller. Denna oförmåga får inte vara tillfällig och skall ej kunna ändras inom överskådlig tid. 12 Vad som exakt menas med överskådlig tid är att gäldenären i princip aldrig skall kunna betala tillbaka sina skulder. Alltså, gäldenären skall vara på obestånd, men detta skall inte vara en tillfällighet utan det måste också vara en kvalificerad insolvens Allmänna skälighetsbedömningen Nästa krav för att en skuldsanering skall kunna genomföras är en allmän skälighetsbedömning av gäldenären. 14 Denna bedömning görs efter att det kvalificerade insolvensrekvisitet är uppfyllt. Enligt denna bedömning skall det mer precist avgöras om den enskilda gäldenären har rätt till skuldsanering med hänsyn till dennes ekonomiska och personliga förhållanden. Tanken med det kvalificerade insolvens rekvisitet och den allmänna skälighetsbedömningen är att de skall verka kumulativt (tillsammans). Viktigt att poängtera vid den allmänna skälighetsbedömningen är huruvida gäldenären är i behov av ekonomisk rehabilitering. Skuldsanering bör beaktas i de fall när gäldenärens tillgångar är små i proportion till skulderna, och att kvalificerade insolvensrekvisitet är uppfyllt. 15 Fler krav som vägs in i den allmänna bedömningen är; skuldernas ålder, tillkomst och hur pass stort risktagande gäldenären tog när denne fick sina skulder. 4 sista stycket skuldsaneringslagen Vid tillämpning av första stycket 2 skall särskilt beaktas skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer samt det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. Skuldernas ålder, om skulderna är äldre (ingen specifik granskning av ordet äldre görs i prop) desto lättare för gäldenären att bli beviljad skuldsanering. En anledning till denna bedömning är att gäldenären i första hand skall försöka lösa sin ekonomiska situation själv. 16 Angående skuldernas tillkomst så kan skälen vara goda till varför gäldenären har sina befintliga skulder och hur de uppkom, men detta kan också ligga gäldenären till last. Framförallt hur pass stor risk som gäldenären tagit för sina skulder, kan definitivt användas emot denne. Ju högre risktagande från gäldenärens sida, desto mindre chans till skuldsanering Internetsida: 12 Se 4 skuldsaneringslagen 13 Prop 93/94:123, sid Se 4 första stycket andra punkten skuldsaneringslagen 15 Prop 93/94:123, sid 94 ff 16 Prop 93/94:123, sid 98 f 17 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 79 5

12 För att skuldsanering skall kunna ske med stöd av skuldsaneringslagen krävs det att samtliga ovan givna punkter stämmer.varje individ bedöms ur olika perspektiv men hänsyn tas till dessa kriterier. I rättsfallet (1996:334 s 548) exemplifieras de allmänna villkoren: Christina K ansökte om skuldsanering hos KFM enligt skuldsaneringslagen. KFM godkände denna ansökan och ett förslag upprättades och sändes ut till de borgenärer som uppgett att de hade fordran på Christina K. Ett bolag nekade till att skuldsanering skulle ske med skälen att Christina K som vid detta tillfälle var 48 år gammal och uppgav pension som inkomst inte var kvalificerat insolvent och att hennes tillstånd inte heller var varaktigt. Alltså att det allmänna villkoret enligt 4 första punkten skuldsaneringslagen inte ansågs enligt bolaget vara uppfyllt. HD dömde att skuldsanering skulle ske dels för att Christina K ansågs vara kvalificerat insolvent, och detta inte ansågs vara tillfälligt. HD domskäl var även att detta var viktigt ur rehabiliterande synpunkt att Christina K skulle få ordning på sin ekonomi. De allmänna villkoren kan i vissa fall diskuteras och stor vikt läggs på rehabilitering för den skuldsatta gäldenären. Viktigt att poängtera är att efter en skuldsanering är fullgjord det vill säga efter det att betalningsplanen löpt ut så skall gäldenären i fråga vara skuldfri. Observera att detta endast gäller de skulder som omfattas av skuldsaneringen Typfall av överskuldsatta hushåll Skuldkommittén gjorde år 1998 en utredning angående de svenska hushållens ekonomi. Skuldkommittén fann då bland annat fem olika typer av överskuldsatta hushåll. De innehöll: försämrade inkomster till en följd av sjukdom, arbetslöshet eller studier sociala förändringar av en större karaktär som leder till en brist av ekonomiskt intresse, exempelvis anhörigs sjukdom skaffa sig större social status genom att försöka köpa in sig kontokorts köp av mindre karaktär som inte är planerade allmänt dåligt intresse och kunskap om den egna ekonomin 19 Betänkandet är från 1998 men antas gälla även idag, detta visar på flera orsaker som kan leda till överskuldsatthet. Sedan skuldsanering tillkom år 1994 så har cirka personer sökt skuldsanering i Sverige, endast en tredjedel har fått sin ansökan beviljad M Mellqvist, Obeståndsrätten, s Prop 93/94:123, sid 33f 20 Å Johansson, L Lindfors, skuldsanering, sid 14 6

13 2.3 Vilka skulder skall ingå När det gäller vilka skulder som skall ingå i en skuldsanering så finns det huvudregler och undantag. Som huvudregel kan sägas att alla skulder som har uppkommit före den dag då skuldsanering meddelats enligt 13 skuldsaneringslagen skall ingå i förfarandet. 21 Ur lagtext: 6 skuldsaneringslagen En skuldsanering omfattar, om inte annat föreskrivs i denna lag, alla fordringar på pengar mot gäldenären som har uppkommit före den dag då beslut meddelades enligt 13 andra stycket att inleda skuldsanering. Tidpunkten är alltså det avgörande för vilka skulder som skall ingå i ett skuldsaneringsförfarande. De privaträttsliga fordringarna skall ingå om avtalet ingicks innan skuldsaneringen påbörjades. Svårare att avgöra är de offentligrättsliga fordringarna, det finns inga lagregler som anger när en skatt eller avgiftsfordran uppkommit. Detta blir en uppgift för KFM att klargöra vilka skatter och avgiftsfordringar som föreligger Undantag Enligt andra meningen första stycket 6 skuldsaneringslagen, görs undantag från huvudregeln. Undantaget säger att fordringar kan lämnas utanför förfarandet i de fall när det är skäligt med hänsyn till dess uppkomst eller andra omständigheter. Villkorade skulder kan helt eller delvis undantas från skuldsanering. Statliga studielån skall som regel undantas från skuldsanering om de inte är förfallna till betalning. 23 I rättsfallet (1997:118 s 717) utreds frågan om statligt studielån och skuldsanering: Kenneth S ansökte om skuldsanering hos KFM, som ansåg att villkoren var uppfyllda för att en skuldsanering skulle kunna äga rum. Centrala studiestödsnämnden (skrivs som CSN) blandannat accepterade inte en skuldsanering av Kenneth S. Enligt lagen skall bara skulder som är förfallna till betalning ingå i ett skuldsaneringsförfarande. HD dömde att skuldsaneringen bara skulle omfatta de studieskulderna som var förfallna till betalning och inte de som skulle betalas av i framtiden. Ur detta domslut kan antas att skulder som ej är förfallna till betalaning skall inte heller ingå i ett skuldsaneringsförfarande. Obetalda hyror skall ingå i en skuldsanering, men framtida hyror skall betalas som vanligt av gäldenären Se 6 första stycket skuldsaneringslagen 22 SOU 1990:74, sid M Mellqvist, obeståndsrätten, sid A a, sid 141 7

14 2.3.2 Definitiva undantag Dessa nedan givna fordringar skall aldrig ingå i en skuldsanering: fordringar som innefattar familjerättsligt underhåll de fordringar som borgenär har panträtt eller annan förmånsrätt enligt förmånsrättslagen eller retentionsrätt de fall när borgenär fått förmånsrätt enligt 8 förmånsrättslagen innan skuldsanering inletts fordringar som inte är förfallna till betalning och som är beroende av att borgenär utför en sorts motprestation gäller fordringar som är tvistiga (en fordran är tvistig, så fort gäldenären bestrider den) 25 Okända fordringar förlorar helt och fullt sin verkan av en skuldsanering. Som jag tidigare nämnt är det viktigt att de borgenärer som har en fordran att kräva av gäldenären anmäler sin existens Likabehandlingsprincipen En viktig del i förfarandet angående skuldsanering är likabehandlingsprincipen enligt 7 skuldsaneringslagen. Denna princip anger som huvudregel att alla fordringar som borgenärer har enligt 6 skuldsaneringslagen har lika rätt att ta del av den. 27 Ur lagtext: 7 skuldsaneringslagen Alla fordringar som enligt 6 skall omfattas av skuldsanering har lika rätt. Undantag från likabehandlingsprincipen kan göras om en borgenär samtycker till sämre rätt. I vissa fall kan även full betalning utges till vissa borgenärer om det är fråga om små fordringar på högst tusen kronor. I den senast nämnda situationen krävs det en skälig hänsyn till omfattningen av skulderna och omständigheterna i övrigt Prop 93/94:123, sid 123 ff 26 M Mellqvist, obeståndsrätten, sid skuldsaneringslagen 28 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 21 8

15 3 SKULDSANERINGENS OLIKA STEG OCH DESS RÄTTSLIGA VERKAN Syftet med lagen är att den skall fungera rehabiliterande för de personer som vill starta ett nytt bättre liv. Samtidigt ska den fungera preventivt, det vill säga, verka för att färre människor skall hamna i denna övermäktiga skuldsituation. Borgenärer skall få ut en viss del av den totala skulden genom att ett såkallat betalningssystem utformas. Viktigt är att systemet skall fungera restriktivt så att den allmänna betalningsmoralen inte påverkas negativt. 29 Enligt proposition till lagen (vilket hädan efter kommer att skivas som prop), skall skuldsaneringsförfarandet ske i tre etapper, vilket brukar kallas för trestegs modellen. Det första steget finns inte reglerat i lagtext, jag har valt att benämna det som steg ett. Det andra steget finns reglerat i lagtext och är den såkallade frivilliga skuldsaneringen. Det tredje och sista steget är den tvingade skuldsaneringen?, även detta steg finns uttryckligen reglerat i lagtext. 1 skuldsaneringslagen Med skuldsanering enligt denna lag avses sådan frivillig skuldsanering som fastställs av kronofogdemyndigheten och tvingande skuldsanering som beslutas av rätten. 3.1 Det första steget Det första steget för den skuldsatta gäldenären är att själv ta kontakt med sina borgenärer. Detta är en viktig förutsättning för att en skuldsanering skall kunna äga rum i ett senare stadium. Kommunen finns med som en hjälpande hand för den skuldsatta gäldenären, och kan ge råd och anvisningar om vad denne bör/kan göra för att lösa sin ekonomiska situation. 30 Kommunens ansvar definieras nedan: 1 skuldsaneringslagen Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Gäldenären har rätt till att få hjälp av kommunen men detta är inte ett krav för att en skuldsanering skall kunna äga rum. Genom att detta steg i processen inte finns lag reglerat så är det upp till varje enskild kommun att besluta och organisera verksamheten på bästa möjliga vis Frivillig skuldsanering Det andra steget i processen är när gäldenären själv försökt att göra upp med sina borgenärer utan att lyckas, denne kan då vända sig till kronofogden (vilket hädan efter kommer att skriva som KFM). Detta steg i processen kallas för frivillig skuldsanering, 29 A a, s14 30 Prop 93/94:123, sid T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 16 9

16 vilket betyder att gäldenären och KFM upprättar ett förslag till skuldsanering som skickas vidare till borgenärerna enligt 13 skuldsaneringslagen. 32 Om ansökan som gäldenären har gjort är bristfällig, så är det KFM:s uppgift att genast avisa den enligt 11 skuldsaneringslagen. Om gäldenären inte uppfyller villkoren enligt 12 skuldsaneringslagen så skall ansökan även i detta fall avslås av KFM. 33 Det förslag som upprättas skall utformas av gäldenären med stöd/hjälp av KFM. Förslaget skall vara utformat så att det skall kunna godtas av så många borgenärer som möjligt, och att det grundläggande rekvisiten i lagen är uppfyllda (se vidare om de grundläggande rekvisiten i kapitel tre) 34 Förslaget skickas sedan ut till samtliga kända borgenärer. I förslaget anges en viss svarstid för borgenären att yttra sig 35. Förslaget godkänns om ingen borgenär motsätter sig detta innan svarstiden löpt ut 36 Om samtliga borgenärer accepterar en skuldsanering för gäldenären i fråga, så ska KFM omgående fastställa ett skuldsaneringsförfarande. Detta skall genast kungöras i inrikes tidningar. 37 Om förslaget inte godkänns av borgenärerna och är i övrigt godkänt enligt 12 skuldsaneringslagen, så skall KFM överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där gäldenären är bosatt. 38 Definition i lagtext: 20 skuldsaneringslagen Godtar samtliga borgenärer förslaget om skuldsanering, skall kronofogdemyndigheten genom beslut fastsälla skuldsanering om den uppfyller de förutsättningar för skuldsanering som anges i denna lag Tvingande skuldsanering Det sista steget i processen är tvingande skuldsanering. Detta innebär att om någon av de borgenärer som gäldenären har motsätter sig frivillig skuldsanering så skall KFM enligt 21 skuldsaneringslagen överlämna ärendet till TR, som tar beslut om tvingande skuldsanering skall äga rum enligt 22 skuldsaneringslagen. 39 Ur skuldsaneringslagen: 21 skuldsaneringslagen Har en borgenär motsatt sig förslaget skall kronofogdemyndigheten, om ansökan inte skall avslås enligt 12 andra stycke, överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där gäldenären är bosatt för vidare handläggning. 32 Prop 93/94:123, sid 1ff 33 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid Prop 93/94:123, sid Se 19 skuldsaneringslagen 36 A a A a A a Prop sid, 10

17 Största skillnaden mellan frivillig och tvingande skuldsanering är att i tvingade så bryr sig inte domstolen om vad borgenärerna tycker om en eventuell skuldsanering för den tänkta gäldenären Innehåll och rättslig verkan av en skuldsanering Enligt 8 skuldsaneringslagen skall fyra punkter finnas med i själva förfarandet. Första punkten tar upp vilka fordringar som skall omfattas av skuldsaneringen. Andra punkten säger vad som skall gälla för borgenärerna, likabehandlingsprincipen och om en borgenärs eventuella förtur detta ur 7 skuldsaneringslagen. Under den tredje punkten anges gäldenärens betalningsutrymme. Den sista punkten anger den aktuella betalningsplanen. 41 Ur lagtext: 8 skuldsaneringslagen Vid en skuldsanering skall bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 6 skall omfattas av skuldsaneringen, 2. vad som enligt 7 skall gälla för dem, 3. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna och 4. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenräs fordran skall betalas När en skuldsanering skall äga rum oavsett om detta beslutats i steg ett, två eller tre så blir den rättsliga verkan den samma. Enligt skuldsaneringslagen ska gäldenären få en betalningsplan om inte betalningsmöjligheter helt saknas. Denna betalningsplan skall löpa under fem år och gäldenären skall under denna tid leva på existensminimum. 42 Betalningsplanen har diskuterats i ett rättsfall: (1997:124 s 750) Makarna Jonny N och Kimona N ansökte om skuldsanering hos KFM. Huvudsakliga delen av skulden svarade makarna för solidariskt, största delen av skulderna hade uppkommit genom näringsverksamhet men även småskulder fanns från bland annat tandvård. Övrigt hade makarna tre barn för vilka de hade försörjningsplikt över och som bodde hemma. HD dömde följande, makarna N var på obestånd utan möjlighet att kunna betala av skulden i framtiden alltså kvalificerat insolvent. Inget anmärkningsvärt fanns att tillägga om skulderna i övrigt exempelvis tillkomst. Problemet i detta fall ligger i 7 och 8 skuldsaneringslagen genom att förbehålls beloppet för makarna enligt UB inte kommer upp i den summan som de har rätt till per månad med tanke på att de har försörjningsplikt över sina tre barn. HD ansåg att en betalningsplan inte skulle göras, men att detta var ett ovanligt specialfall för att avvikelser av detta fall inte vanligtvis skulle göras. 40 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagn, sid T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid A a, sid 21f 11

18 Utifrån detta rättsfall kan tydas att en betalningsplan skall göras om inte extrema avvikelser förekommer. Borgensmännens rättigheter beaktades inte i detta rättsfall, HD menade att fallet var sådant att det i princip inte gick att göra på annat sätt. Det finns rekommendationer angående hur pass stort belopp som gäldenären skall ha att leva av under själva skuldsaneringen. Detta är ett normalbelopp som finns fastställs under 7 kapitlet 5 UB. Detta normalbelopp skall täcka kostnader som mat, tvätt, hygien, telefon och så vidare. Hyran ingår inte i normalbeloppet M Mellqvist, obeståndsrätten sid

19 4 NYA SKULDSANERINGSLAGEN Januari 2007 kommer den nya skuldsaneringslagen att träda i kraft som skall ersätta den gamla skuldsaneringslagen från Bakgrund till ändringen Skuldsaneringslagen från år 1994 har utvärderats flera gånger bland annat år 1995, 1996 och Utvärderingarna visade på brister i själva skuldsaneringsförfarandet, handläggningstiderna ansågs vara för långa. 44 Detta medförde att den 28 november 2002 tillkallade regeringen en särskild utredare med huvuduppgift att utvärdera och göra en översyn av 1994 års skuldsaneringslag, då främst skuldsaneringsförfarandet. Tanken var att utredaren skulle lämna förslag till åtgärder som skulle förbättra det nuvarande systemet. Eller om behovet fanns lämna förslag till ett helt nytt system för skuldsanering. Det som särskilt skulle beaktas av utredaren var de långa handläggningstiderna som hade ett behov av att förkortas. De som fick hand om utredningen blev skuldsaneringsutredningen, som lämnade sitt förslag genom (SOU 2004:81) Syftet med lagen Huvudsyftet med ändringen av lagen är att skuldsaneringsförfarandet skall bli enklare och mer effektivt. 46 Tanken med den nya skuldsaneringslagen är att KFM skall ha ett större ansvar genom att själva kunna fatta beslut även om en eller flera borgenärer motsätter sig skuldsanering. Den enskilda skall då ha en rätt till att överklaga ärendet vidare till tingsrätten. En annan nyhet med lagen är att gäldenären själv inte behöver försöka göra upp med sina borgenärer innan en skuldsanering kan äga rum Jämförelse av den gamla och nya lagen Nedan kommer jämförelser av den gamla 1994 års och den nya 2007 års skuldsaneringslag göras Tre stegs modellen Enligt skuldsaneringslagen från 1994 så skall skuldsanering ske i tre steg, detta kommer delvis att förändras. Från och med januari 2007 när den nya lagen träder in så behöver inte den skuldsatta gäldenären själv först försöka komma överens med sina borgenärer. 44 Internetsida: sid 27 ( ) 45 A a, sid 27 ( ) 46 Internetsida: ( ) 47 A a, sid 1 ( ) 48 Nya lagen, se bilaga 1 13

20 Alltså det första steget egenförsöket försvinner som ett kriterium för att en skuldsanering skall kunna äga rum. (Se bilaga 4 skuldsaneringslagen) 49 Anledningen till förändringen är att i nuläget så behöver gäldenären ofta ta till experthjälp för att kunna försöka göra upp med sina borgensmän. Detta i sin tur drabbar oftast kommunerna som blir belastade med detta. Arbetet med att kartlägga gäldenärens samtliga skulder blir ofta ett dubbelarbete genom att kommunen i viss mån och även KFM gör detta idag. Genom den nya lagen skulle KFM få hela ansvaret för gäldenären från start, förslaget skulle spara tid vilket i allra högsta grad är önskvärt. Att beakta är att det inte skall ligga gäldenären till last om denne självmant försökt/försöker göra upp med sina borgenärer, speciellt inte om gäldenärens betalningsmöjligheter är goda. I dessa fall kan de tvärt om vara önskvärt med tanke på det allmänna rekvisitet i lagstiftningen KFM: s befogenheter Om någon borgenär motsätter sig en skuldsanering skall KFM omgående sända in ansökan till tingsrätten om kriterierna är uppfyllda, enligt 1994 års skuldsaneringslag. Enligt 2007 års skuldsaneringslag så skall KFM även om en eller flera borgenärer motsätter sig skuldsanering kunna fatta beslut i ärendet. Om en borgenär är missnöjd med KFM s beslut kommer denne att kunna vända sig till TR för en överklagan. (se bilaga 21 och 29 första stycket). 51 Skälen till regeringens ändring är att i dag så behöver inte en borgenär ange något speciellt skäl till varför gäldenären inte skall bli beviljad skuldsanering. Alltså i vissa fall har inte borgenären något rättsligt skäl till att neka gäldenären en skuldsanering och detta bidrar till att onödig tid går till spillo och kostnader för onödiga domstolsprocesser blir ett faktum. Detta är något som skulle kunna besparas om KFM får utreda dessa situationer själva utan en domstols inblandning Kommunens skyldigheter Kommunen skall fortsättningsvis ge skuldsatta personer råd och anvisningar om så önskas (se bilaga 1, 2 andra stycket nya skuldsaneringslagen). Gäldenärer skall kunna vända sig till kommunen för att få ekonomisk rådgivning innan och under ett skuldsaneringsförfarande. Utredningar har visat på att kommunens huvuduppgift när det gäller rådgivning av detta slag handlar om att ge den skuldsatta gäldenären en översikt över tillgångar och skulder. Genom detta skapa en sorts kontroll över dennes ekonomiska situation. Kommunen skall också finnas som stöd för de personer som inte vill eller kan få en skuldsanering beviljad Internetsida: sid 28 ( ) 50 A a, sid 29 ff ( ) 51 A a, sid 31 ( ) 52 A a, sid 32 ( ) 53 Internetsida: sid 35 f ( ) 14