Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2015
|
|
- Torbjörn Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 215 Ansvarig: Katrin Wiking Mas Ulf Norring Verksamhetsutvecklare
2 Innehåll Sammanfattning... 1 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet... 2 Resultat kvalitetsmätningar... 2 Kvalitetsregister Gemensamma förbättringsområden Pågående kvalitetsaktiviteter... 2 Övergripande mål och strategier för kommande år... 24
3 Sammanfattning Kvalitetsarbetet 215 har fokuserat på att utveckla kvalitetsledningssystemet inom LSS, framtagande av internkontrollplan, anlysera budget- och ekonomistyrningen och initiera arbetet med intäktsfinansierad verksamhet. Beträffande hanteringen av sociala dokumentationen och journalhanteringen har förändringsprocessen initierats ute i verksamheterna. Utveckling av organisationen pågår där beställar- och utförarrollen ska tydliggöras, natten inom vård- och omsorg ska förändras samt ekonomi- och budgetprocessen. Arbetet med införandet av nya tekniken med mobila lösningar har påbörjats för att ytterligare förbättra kvalitén och servicen till våra medborgare. Avvikelserapporteringen ute i verksamheterna har förbättrats. Det har inneburit att patientsäkerheten har ökat genom noggrannare identifiering av riskerna, analys och planerade åtgärder. Dessa uppgifter aktualiseras på enheterna personalmöten. År 215 inregistrerades 443 (inkluderat Vardaga) fall i kvalitetsregistret Senior Alert. I 5 av fallen orsakades någon form av fraktur. Andra skador, såsom sårskador och mjukdelsskador orsakades i 5 av fallen. Med fall avses då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Antalet läkemedelshändelser var 39 varav glömda doser stod för huvuddelen. Ett sedan tidigare uppmärksammat område med mycket avvikelser är utebliven träning ordinerad av rehab personal. Registreringen i kvalitetsregistren fortgår. I Senior Alert görs riskbedömningar avseende fall, undernäring, trycksår samt munhälsobedömning, ROAG. Kopplat till dessa bedömningar finns olika evidensbaserade åtgärder. I Palliativa registret har verksamheten uppnått en täckningsgrad på 69,7 %, vilket är en minskning från 214. I övrigt ses en klar förbättring i övriga parametrar på Förbättrad vård i livets slut. Vårdrelaterade infektioner registreras separat. Antal anmälningar enligt Lex Sarah under år 215 är 1 st. Ingen anmälan enligt Lex Maria är gjord under året. Nio klagomål är inlämnade. Sammanfattningsvis visar analysen i det systematiska kvalitetsarbetet, förhållandevis nöjda och trygga brukare, men arbetet med att öka brukares självbestämmande, inflytande och möjlighet till daglig utevistelse måste förbättras. Kännedomen om vart brukare och anhöriga vänder sig med klagomål och synpunkter måste höjas.
4 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) samt verksamhetsutvecklare SUH har ansvar för att utveckla och säkra kvalitén under område Stöd Utveckling Hälsa. Övergripande ansvar har chef SUH. Struktur för uppföljning/utvärdering Avvikelser har registrerats digitalt under 215 via ett system på Intranätet, Insidan. Avvikelser/åtgärdsplan SoL och HSL förs samman i ett webbaserat dokument. Detta för att förenkla processen med anmälan, åtgärder, återkoppling och sammanställning av resultat. Allvarliga vårdskador identifieras och anmäls omgående till MAS. I dessa fall görs en händelseanalys. Allvarligare avvikelser SoL/LSS rapporteras enligt rutin till chef SUH och följs upp av enhetschef alternativt verksamhetsutvecklare. Avvikelser är en stående punkt på varje enhets arbetsplatsträffar. MAS informerar verksamheten 1 gång/år om inkomna avvikelser. Systematisk verksamhetsuppföljning ÄO Genomgång och analys av äldreomsorgen i Bergs kommun. Analys har skett enligt följande process: 1) Granska resultat Följande resultat har granskats: KKIK, kommunens kvalitet i korthet Öppna jämförelser Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Inkomna klagomål Avvikelser Kvalitetsregister (Palliativa registret, Senior Alert, BPSD, RiksSår) 2) Värdera och bryt ner resultat Resultat Vad tycker de äldre om äldreomsorgen samt klagomål och avvikelser, bryts ner på enhetsnivå, resterande resultat granskas på kommunövergripande nivå. Analys av olika resultat jämförs med varandra för att utläsa trender.
5 ) Prioritera områden för förbättring Resultaten granskas utifrån fastställda mål, värdegrund, värde- och tjänstegarantier. Relevanta indikatorer väljs ut. Indikatorer för enheterna att arbeta med under 216 väljs ut för respektive enhet utifrån resultat i Vad tycker de äldre om äldreomsorgen. 4) Kommunicera resultat Politisk förankring genom kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse SUH samt genom beslut av Balanserade styrkort. Redovisning och uppdrag ges i ledningsgrupp ÄO. Resultat kvalitetsmätningar KKIK, kommunens kvalitet i korthet Vid en analys av resultaten i KKIK så ligger Bergs kommun i de flesta fall bra till vid en jämförelse med riket och övriga Jämtlands kommuner med några få undantag, som sticker ut både i positiv och också i negativ bemärkelse. Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd vid nybesök är mycket bra. Bergs kommun har en handläggningstid på 5 dagar där medelvärdet för riket är 16 dagar (bäst i länet) Andelen ej återaktualiserade ungdomar efter avslutad insats/utredning är bland de bästa i riket. Bergs kommun ligger med några andra kommuner på 1 %. Medelvärdet för riket är 78 %. Andel av befolkningen som får försörjningsstöd ligger på 3,3 % i Bergs kommun. För riket är medelvärdet på 4,2 %. Övriga kommuner i länet ligger på ungefär samma nivå som Bergs kommun med undantag av Strömsund och Ragunda som ligger över medelvärdet för riket. Kontinuiteten vid besök hos våra äldre i ordinärt boende ligger över medelvärdet i jämförelse med riket och vid en jämförelse med övriga Jämtlandskommuner ligger Bergs kommun i topp. Beträffande de kvalitetsaspekter som har stor betydelse för de äldre i särskilda boenden så har verksamheten förbättrat sig avsevärt i jämförelse med resultatet 214 (från 52 % till 72 %). Resultatet ligger över medelvärdet för riket och är högst i länet. En plats på särskilda boendet kostade 757 tkr 215 och 638 tkr 214. Ser man till övriga kommuner så är tendensen densamma. Vid en jämförelse med medelvärdet för riket och kommunerna i länet så är platskostnaden lägst i länet och ca 5 tkr under medelvärdet för riket. Nöjdheten hos våra brukare på de särskilda boendena kan förbättras. Det har skett en förbättring i jämförelse med 214 (från 73 % till 81 %) men vid en jämförelse med riket så ligger det under medelvärdet och i mitten vid en jämförelse med övriga kommuner i länet. Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten är något hög i jämförelse med riket och övriga kommuner i länet.
6 Nöjdheten hos våra brukare inom hemtjänsten är bra. Den har förbättrats med 2 % mellan 214 och 215 till 94 %. Vid en jämförelse med riket så ligger det över medelvärdet för riket och bland de bästa vid en jämförelse med övriga kommuner i länet. Beträffande de kvalitetsaspekter som har stor betydelse för brukare inom LSS grupp- och serviceboende så ligger verksamheten i topp i riket, och vid en jämförelse med övriga kommuner i länet. LSS verksamheten redovisar en siffra på 1 % och medelvärdet för riket ligger på 82 %. Öppna jämförelser Område Resultat Procent Median Riket Bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten Förändring av självskattad hälsa för hemtjänsttagare Grön Grön 7,8,2 Hemtjänsten i sin Grön helhet Bemötande, förtroende och trygghet i SÄBO Inflytande och Röd tillräckligt med tid i SÄBO Mat och måltidsmiljö i Röd SÄBO Bruk av Röd tryckavlastande underlag Frakturer på lår och Röd 16 st 874 höft Brytpunktsamtal Grön 71 6 Smärtskattning sista Grön levnadsveckan, Tre eller fler Grön 9,1 15,4 psykofarmaka bland äldre, 75 år och äldre i SÄBO Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänsten Grön 16,3 19,9
7 Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO Användning av antipsykotiska läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänsten Användning av antipsykotiska läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO Kostnad per inv. hemtjänst, 214 Kostnad per brukare, hemtjänst, 214 Kostnad per inv. SÄBO, 214 Kostnad per brukare, SÄBO, 214 Medianålder vid inflyttning SÄBO, 214 Grön 1,9 22,3 Röd 4,6 3, Grön 9,1 12, kr 3451 kr kr 86 år Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Det positiva i brukarundersökningen för äldre som bor i särskilt boende i Bergs kommun kan sammanfattas på följande sätt bra bemötande från personalen (91 %) förtroende för personalen (91 %) trygghet på boendet (89 %) vid behov få kontakt med sjuksköterska (84 %) sammantaget nöjd med äldreboendet (81 %) Det minst positiva inom särskilda boendet ensamhet (75 %) information vid tillfälliga förändringar (54 %) vart man vänder sig med synpunkter och klagomål (54 %) möjligheterna att komma utomhus (49 %) utomhusmiljön (46 %) För hemtjänsten kan den positiva delen sammanfattas enligt följande bra bemötande från personalen (97 %) förtroende för personalen (96 %) sammantaget nöjd med hemtjänsten (94 %) personalen utför sina arbetsuppgifter bra (92 %) känner sig trygg hemma (89 %)
8 Det minst positiva inom hemtjänsten ensamhet (48 %) påverka tiderna för besök (45 %) vart man vänder sig med synpunkter och klagomål (43 %) svårt att träffa läkare (42 %) information vid tillfälliga förändringar (28 %) Inkomna klagomål Under året har 9 klagomål inlämnats inom områdena bemötande, omvårdnad och bemanning. Förbättringsarbeten har vidtagits på berörda enheter utifrån klagomålen. Enskilda samtal har genomförts med personal angående bemötande, ansvaret för kontaktperson har förtydligats, dialog med anhöriga har intensifierats, personaltätheten har utökats och specifika insatser har genomförts för att förbättra livskvalitén för våra brukare. Avvikelser Antal SoL/LSS/HsL avvikelser inom äldreomsorgen fördelade per enhet nedan (avvikelserapporteringen från Vardaga ej fullständig, första kvartalet ej inrapporterat i systemet) Avvikelser Bergsgården
9 Avvikelser Dalsätra Avvikelser Östgärde
10 Avvikelser Treklövern Avvikelser Tallgläntan
11 Avvikelser Myltblomman Vardaga Avvikelser hemvård Rätan
12 Avvikelser hemvård Storsjö Avvikelser hemvård Vardaga
13 Avvikelser hemvård Hackås-Oviken Avvikelser LSS
14 Avvikelser Bergs kommun Kvalitetsregister Kommunen registrerar i flera register som Senior Alert, Palliativa registret, BPSD, RiksSår samt ROAG ett register för Munhälsa. Huvudansvaret för Senior Alert har enhetscheferna inom Vård och omsorg. Utvalda undersköterskor på enheterna registrerar in data i registret. Ett team bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut, enhetschef och kontaktperson bedömer vilka åtgärder som ska sättas in. Arbetet med att utveckla ett preventivt arbetssätt som grundar sig på evidensbaserade åtgärder fortgår. Detta uppnås genom att verksamheterna använder sig av utdata från kvalitetsregistren och gör analys/bedömning, sätter in åtgärder, analyserar resultat. Från hösten 215 har även arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut åtkomst till Senior Alert, för att få överblick över processen efter riskbedömning. Distriktsköterskor och sjuksköterskor har under 215 fått ökade kunskaper om svårläkta sår genom att delta i olika utbildningar i material och hantering under året. Detta för att förbättra sårläkning och förhöjd livskvalitet. På grund av att registreringen i RiksSår startade upp under 215 finns ännu ingen statistik att redovisa. I Palliativa registret redovisas inrapporterade dödsfall, gjorda bedömningar av munhälsa och vård i livets slutskede. Bergs kommun uppvisar en klar förbättring för alla delar det vill säga väntade dödsfall, brytpunktssamtal, ordination mot ångest, smärtskattning och munhälsa utom täckningsgrad där minskning ses vid en jämförelse med år 214.
15 I Senior Alert registreras riskbedömningar, planerade åtgärder och uppföljning av undernäring, trycksår, fall och munhälsa. Andelen personer som riskbedömts ligger på en fortsatt hög nivå (även i jämförelse med övriga kommuner i länet). BPSD är ett register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Bergs kommun uppvisar goda resultat i BPSD i antal kompletta bedömningar under året. Nedan redovisas resultat från Palliativa registret, Senior Alert och BPSD.
16 Palliativa registret
17
18 Senior Alert
19 Andelen personer som har olämpliga läkemedel Riket Jämtlands län Berg % (8523 av 15714) 5 % (165 av 328) 5 % (23 av 46) % (959 av 17526) 5 % (132 av 262) 42 % (16 av 38) % (3969 av 7214) 51 % (46 av 9) 46 % (6 av 13) Andelen personer som verkar smärtfria Riket Jämtlands län Berg % (1158 av 15714) 64 % (213 av 328) 6 % (28 av 46) % (12316 av 1754) 6 % (158 av 262) 55 % (21 av 38) % (568 av 7178) 7 % (63 av 9) 92 % (12 av 13) Andelen personer som har bemötandeplan Riket Jämtlands län Berg % (13346 av 15714) 84 % (278 av 328) 97 % (45 av 46) % (15234 av 1754) 83 % (219 av 262) 97 % (37 av 38) % (6355 av 7178) 84 % (76 av 9) 1 % (13 av 13)
20 Andelen personer som har fått läkemedelsöversyn genomförd Riket Jämtlands län Berg % (13412 av 15714) 89 % (294 av 328) 1 % (46 av 46) % (15169 av 1754) 83 % (219 av 262) 89 % (34 av 38) % (6212 av 7178) 77 % (7 av 9) 1 % (13 av 13) Andelen personer med Alzheimers sjukdom som har symptomlindrande demensläkemedel Riket Jämtlands län Berg % (2634 av 4926) 36 % (27 av 74) Underlaget är < % (3159 av 578) 43 % (26 av 61) Underlaget är < % (1391 av 2484) 45 % (13 av 29) Underlaget är <1
21 Gemensamma förbättringsområden Personalkontinuiteten kan förbättras. Genom ett tätare samarbete/samverkan mellan Resursen/Poolen och enhetscheferna på boendena kan kontinuiteten stärkas. Det har uppmärksammats att vid långtidsfrånvaro anlitas ett antal olika vikarier vilket leder till stor omsättning på personal. Introduktion av personal bör ske mer strukturerat och samordnat både i skriftlig samt muntlig form. Viktigt är att introduktionen genomförs på ett strukturerat sätt med handledning av ordinarie personal. Det är av stor vikt att introduktionen följs upp av enhetschef både i verksamheten och på Resursen/Poolen. Ett gemensamt introduktionsmaterial bör tas fram på boendena. Nämndens mål ska vara kända av all personal. Det finns ett behov av att tydligöra egna mål för respektive verksamhet. Uppföljning av målen bör ske kontinuerligt på olika arenor, till exempel vid APT och planeringsdagar. Ett större fokus bör läggas på värdegrundsarbetet och dess innehåll så att det blir en naturlig del i verksamheten. Ekonomiska styrningen bör ses över. Intäktsfinansierad verksamhet är en viktig del i detta. Viktigt är att ge verksamheten rätt förutsättningar för att ha en kontinuerlig uppföljning, rapporter och prognoser månadsvis. Idag sker den sociala dokumentationen i pappersform som sedan sammanställs av enhetschef eller av viss delegerad personal i Procapita. Risken med detta förfarande är att kvalitén kan försämras, tillgängligheten påverkas och arbetssättet blir tidskrävande. Nuvarande arbetssätt gällande social dokumentation behöver förändras. All personal ska ges möjlighet till verksamhetssystemet Procapita för fortlöpande dokumentation. Genomförandeplanen är ett viktigt verktyg där det ska framgå hur vårdtagaren vill ha insatserna utförda, när de ska utföras samt vem som ska utföra insatserna. Idag upprättas genomförandeplanen antingen i pappersform alternativt i en mapp på datorn. Risken med detta förfarande är att kvalitén kan försämras, tillgängligheten påverkas och arbetssättet blir tidskrävande. En förbättring är dels att upprätta genomförandeplanen i Procapita och att öka mobiliteten. Inom vissa verksamheter uppfylls inte kraven på upprättande av planen inom 7 dagar. Verksamhetstöd för planering, dokumentation och uppföljning av socialtjänstens beslut och insatser bör moderniseras, integreras och mobiliteten utökas (t ex tillgång till dokumentation, genomförandeplaner och signeringslistor mobilt). Den nya tekniken inom vård och omsorg bidrar till ett förbättrat resursutnyttjande, ökad trygghet, säkerhet, kommunikation och delaktighet i samhället. Digitala nyckelskåpen som implementerades på vissa boenden för något år sedan fungerar inte. Där behöver åtgärder vidtas. Förnyad kontakt tas med leverantör och en ny installation genomförs. En framtida lösning är införande av nyckelfri hemtjänst. Fungerande nyckelhantering höjer effektiviteten, ökar tryggheten och är nödvändig för att säkerställa nyckelhanteringen.
22 Trygghetslarmen på vissa boenden är av en äldre version och går inte att uppgradera vilket innebär att det är svårt med support, reservdelar och tillförlitligheten. Det finns även en säkerhet- och trygghetsaspekt som måste hanteras. I dag finns indikationer från verksamheten att larm inte kommer fram för kvittering samt att loggningen inte är tillförlitlig vilket medför ett missnöje och otrygghet hos både anhöriga, vårdtagare och personal. Kontakt tas med leverantör för att diskutera vilka lösningar som är möjliga till en rimlig kostnad. Mer fokus bör läggas på hanteringen av avvikelser. Det har noterats att avvikelser inte alltid hanteras och identifieras utifrån orsak och åtgärd. Respektive verksamhet måste gemensamt analysera avvikelserna för att förhindra att händelsen återkommer. I nuläget arbetas det med ett antal kvalitetsregister som Senior Alert, BPSD, Palliativa registret, RiksSår och även specifikt med nattfasta på samtliga boenden. Det finns dock kvalitetsbrister på vissa boenden, bland annat att minska nattfastan, som är ett återkommande problem. En framgångsfaktor för kvalitetetsarbetet på respektive enhet är att man återkopplar resultatet genom återkommande redovisningar till personalen. Beträffande läkemedelshanteringen så är det viktigt att den sker utifrån fastställda riktlinjer/rutiner och att det även finns på lokal nivå. En brist ses i att övertagande av läkemedelshanteringen inte alltid journalförs vilket innebär att vårdtagaren inte blir delaktig i beslutet. Vad gäller delegering av läkemedel så erbjuds schemalagda utbildningstillfällen från och med 216. Utvärdering av detta kommer att ske övergripande årsvis. Pågående kvalitetsaktiviteter Mest sjuka äldre Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Den lokala handlingsplanen revideras löpande och är fortfarande aktuell. ehälsa MAS och verksamhetsutvecklare deltar i länets styrgrupp vad gäller ehälsa. I samverkan med länets samtliga kommuner bedrivs ett antal projekt utbyte av analoga till digitala trygghetslarm e-tjänster inom socialtjänst gemensam upphandling pågår mobil dokumentation smartphones, surfplattor e-hemtjänst - ett system för trygghet, service och delaktighet mobil informationsåtkomst NPÖ producent, undersöka förutsättningarna för att kommunen ska bli producenter i NPÖ HSA-administration, SITHS-kort. Samordning och förenkling av HSAadministrationen
23 JämtBus Barn och unga i behov av särskilt stöd- överenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län. Regionala dokumentet Jämtbus utgör underlag för en lokalplan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. Process Öppna jämförelser, Regionförbundet och FoU jämt. Bergs kommun ingår i en arbetsgrupp som har utvecklat en regional arbetsmodell för arbetet med Öppna Jämförelser i Jämtlands län. Arbetsmodellen är unik genom att den innefattar såväl kommuner som landstinget. En regional handbok har tagits fram som stöd i arbetet. Loggning Procapita och NPÖ MAS och sjuksköterska loggar med jämna mellanrum användningen av Procapita (HSLmodulen) som är dokumentationsprogrammet, samt NPÖ som är kommunens tillgång till delar av landstingens journal. Relationsinriktat arbetsätt, projekt Projektet påbörjades 214 i samarbete med HR avdelningen och FoU jämt. Det syftar till att implementera och utveckla metoden/arbetssättet relationsinriktat arbetssätt på det särskilda boendet Tallgläntan i Hackås. Projektet syftar vidare till att öka verksamhetens kvalitet och salutogena fokus, öka verksamhetens kontinuitet, förbättra arbetsmiljön för personalen samt minska sjukfrånvaron. Faller projektet väl ut är tanken att Tallgläntan sprider arbetssättet till kommunens övriga särskilda boenden. Projektet är beviljad 4 tkr av FoU jämt. Arbetssättet används fortfarande och kommer att redovisas under 216 med slutrapport till FoU jämt. Palliativvård, utbildning En arbetsgrupp med inriktning mot palliativ vård har tagit fram olika dokument att användas i vården. Gruppen arbetar med stöd av Palliativa registret. Palliativa ombud finns på varje enhet som språkrör för Palliativa gruppen. Utbildningsinsatsen i två heldagar för all omvårdnadspersonal avslutades 215 med ett uppsamlingsheat. Utbildningsinsatsen har resulterat i en klar förbättring av vård i livets slut, se diagram, Förbättrad vård i livets slutskede. Procapita HSL Införande av HSL uppdrag, Procapita HSL. Arbetet med användandet av HSL uppdrag har implementerats under 215t. Användandet av HSL-uppdrag ger en säkrare och tydligare väg från beställare till utförare. Det möjliggör även kontroll av hur mycket delegerad HSL tid som verkställs. Säker inloggning Samtliga biståndshandläggare har tillgång till säker inloggning genom SITHS-kort. SITHSkort används för inloggning i Meddix, Pascal, Senior Alert, Palliativa registret och RiksSår.
24 Dagverksamhet för personer med kognitiv svikt, projekt Under 215 har dagverksamheten haft sin verksamhet öppen en dag i veckan mellan kl. 9: -15:. I maj flyttades verksamheten från Bergsgården till tomma lokaler på Treklövern. Gästerna kommer efter biståndsbeslut och har varierat mellan 5-7 st. i antalet. Aktiviteterna anpassas till individens intressen och efter årstiderna. På grund av ökat behov kommer verksamheten från och med 1 april 216 att utökas till 2 dagar i veckan. Projektet kommer att pågå till december 216. För att permanenta verksamheten behövs hänsyn tas till detta i 217 års budgetarbete. Införande av IBIC En biståndshandläggare har gått utbildning i IBIC. Procapita har ej producerat IBIC modulen ännu. I avvaktan på det har ett införande ej kunnat ske. Kontaktmannaskap Ny utbildningsomgång har genomförts då stora personalbyten har skett. Focus har varit på bemötande. Web-utbildningen Värdegrundsarbete i praktiken har använts. Demens ABC för nytillkomna vikarier Webbaserad utbildning från Svenskt demenscentrum är obligatorisk för nytillkomna vikarier. Under 215 har 17 personer deltagit i utbildningen. 216 kommer utbildningstillfällen att erbjudas en gång i månaden. Basal Vårdhygien för nytillkomna vikarier All omvårdnadspersonal ska erhålla grundkunskap i basal vårdhygien. Webbaserad utbildning som sker i samband med Demens ABC. Nattfasta Mätning av nattfastan på särskilda boendena vid två tillfällen, vår och höst. Implementering av ledningssystem Ett ständigt pågående arbete. I slutet av 215 påbörjades utvecklingen av kvalitetsledningssystem för LSS-verksamheten. Implementerades i april 216. Delegering För att förebygga stora arbetsinsatser för distriktsköterskor/sjuksköterskor med nya delegeringar till vikarier, framför allt inför semesterperioden kommer 6 utbildningstillfällen att erbjudas gällande delgeringar inom HSL området under året. Dessa tillfällen riktas främst till Resursens vikarier. Samverkan för att förebygga vårdskador Det görs läkemedelsgenomgångar minst en gång/år tillsammans med läkare, sjuksköterska, patient och eventuellt närstående. Regelbundna möten med primärvården genomförs där rutiner och riktlinjer följs upp. Rapporteringsskyldighet Hälso- och sjukvårdspersonal Risker som kan medföra eller har medfört vårdskada rapporteras via pappersblanketter. Risker utreds och analyseras via händelseanalys. Återkoppling sker till berörda i verksamheten. Vid allvarliga händelser ges information till ansvarig vårdgivare, såväl före som efter anmälan. Personalen behåller också sina avvikelser och analyserar dessa på sina vårdlagsträffar då enhetschefer, sjuksköterskor, rehab personal och omvårdnadspersonal deltar. Åtgärder och eventuella förändringar av rutiner sker utifrån vad man kommit fram till på vårdlagsträffarna. Sammantaget kan sägas att rapporteringsbenägenheten under året varit god.
25 Rapporteringsskyldighet Omvårdnadspersonal SoL/LSS Rapporteringsskyldigheten innefattar var och en som fullgör uppgifter inom SoL/LSS. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till ansvarig nämnd. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten (IVO). Enhetschefen är huvudansvarig för avvikelser SoL/LSS. Enhetschefen ska upprätta en åtgärdsplan för hanterandet av avvikelsen. Åtgärdsplan skall ha upprättas inom en vecka från det att avvikelsen kommit till enhetschefens kännedom. Ärendet ska dokumenteras. Avvikelser ska regelbundet tas upp på arbetsplatsträffar. Allvarliga händelser ska anmälas som Lex Sarah alt. anmälan enl. 24 a LSS. Då ska brukare, omsorgstagare, närstående informeras, hållas underrättade och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Om det finns anledning att anta att inträffad händelse är brottslig bör frågan om polisanmälan tas upp av enhetschef eller chef SUH med den enskilde eller dennes ställföreträdare. Enhetschefen har dock ett eget ansvar att anmäla misstanke om brott till polisen. Klagomål och synpunkter Inkomna klagomål och synpunkter kan tas emot via telefon, mail, Bergs kommuns hemsida (etjänst) eller skrift till MAS eller ansvarig chef. Det förekommer även att anhöriga ber personalen framföra klagomål, vilka då läggs in direkt i avvikelsemodulen där särskilt del för klagomål och missnöje finns. Utifrån vad klagomålet gäller kopplas berörd personal in. I de fall som MAS är inkopplad i ett klagomål skrivs en redogörelse och denna delges rapportören och övrig inblandad personal. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med närstående kring patientens säkerhet sker främst vid vårdplanering, exempelvis vid risker för fall samt vid medicinering. Vid avvikelse SoL/LSS ska brukare, omsorgstagare, närstående informeras, hållas underrättade och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Närstående ges information av enhetschef eller motsvarande att man som patient eller närstående kan lämna synpunkter eller klagomål angående det som man inte tycker fungerar. Dessa synpunkter resp. klagomål besvaras av ansvarig chef. Vidare sker en samverkan med närstående i form av anhörigträffar.
26 Övergripande mål och strategier för kommande år Prioriterade målområden att arbeta med under 216 är följande Webutbildning i basal vårdhygien för nytillkomna vikarier Näringsberäkning av måltid Verksamhetstillsyn extern och egenregin Införande av IBIC Biståndsbeslut på samtliga SÄBO Intäktsfinansierad verksamhet. Kompetensplan angående ssk/dsk. Implementera beställar- och utförarrollen i befintlig organisation Omorganisera natten inne/ute Införa social dokumentation i Procapita. Ge alla med behörighet möjlighet att dokumentera. Planering- och uppföljningssystem med senaste tekniken och med möjlighet till mobila lösningar implementeras Omorganisera planeringen inom hemtjänsten Påbörja utbyte av analoga trygghetslarm till digitala Starta upp arbetet med införandet av välfärdsteknologin Utveckla ekonomistyrning och budgetprocess Kvalitetsråd HSL dokumentation med KVÅ koder Delta i nationella HALT-mätningen (infektionsmätning på särskilda boenden) Implementera SBAR (strukturerat kommunikationsverktyg för rapportering inom vårdoch omsorg) Ohälsotalen Ta fram aktiviteter och genomföra dem utifrån resultaten i kvalitetsmätningarna
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2014
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2014 Ansvarig: Karl-Axel Nordin Mas Katrin Wiking Mas Helena Albinsson Verksamhetsutvecklare SUH Innehåll Sammanfattning... 1 Organisatoriskt
Läs merKvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2013
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2013 Ansvarig: Karl-Axel Nordin Mas Helena Albinsson Verksamhetsutvecklare SUH Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merKvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH
DV VHN 218/151 218-4-23 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 217 Ansvarig: Katrin Wiking, MAS Ulf Norring, Verksamhetsutvecklare Innehåll Sammanfattning... 3 Organisatoriskt
Läs merKvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Verksamheten Stöd Utveckling Hälsa År 2018
DV VSN/2019/63 2019-04-23 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Verksamheten Stöd Utveckling Hälsa År 2018 Ansvarig: Katrin Wiking, MAS Ulf Norring, Verksamhetsutvecklare Innehåll Sammanfattning...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merKvalitetsberättelse för 2017
Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merPatient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden
Patient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden 2015 2016-02-15 Iris Kjellander Ing-Marie Berglund Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål... 2 Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete...
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2016
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Utges av Krokoms kommun Helena Lindberg, MAS/Sara Comén, Verksamhetschef 1 mars 2017 Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merPatientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Läs merRutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen
Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merTÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
Läs merAvvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg
RUTIN FÖR Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg Antaget av Medicinskt ansvariga Antaget 2019-05-25 Gäller för Enheter där hälso- och sjukvård samt social omsorg utförs inom avdelningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Enligt SFS 2010:659 2012-03-07 Marianne Falk Verksamhetens omfattning I Ovanåkers kommun finns 128 platser på särskilt boende för äldre. Det finns 16 platser för korttidsvistelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-02-24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljen År 2018 Datum och ansvarig för innehållet Jeanette Danielsen 2019-02-25 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merÅtgärdsplan. Datum
Nacka seniorcenter Sjötäppan Åtgärdsplan Datum 2017-10-10 Version 1 Deltagare:, Katarina Centerdal, Izabell Söderström och Maria Liwendahl Framtagen av Område Åtgärd Ansvarig Förslag Slut datum Systematiskt
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB
A&O Ansvar och Omsorg AB Riggargatan 2016 1 2017-02-13 Riggargatan A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2016 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 21 4 Datum och ansvarig för innehållet 215-2 - 16 Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: ALN-2014-0150.37 Diarienummer: NHO-2014-0107.37 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-28 Sektionen för medicinskt vård och rehabiliteringsansvar Mallen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för:
Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:
Läs mer5.7 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET. Övergripande mål. 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning
5.7 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET Övergripande mål 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka. Antalet
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Läs merRiktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah
Godkänd av (Namn,, Enhet ) Utfärdat av (Namn,, Enhet) RIKTLINJE 1(5) Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Bakgrund Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merAnnika Nilsson,
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten
Läs merKvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År 2016 2017-03-01 Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Vård och omsorg Innehållsförteckning Organisatoriskt ansvar... 3 Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Struktur för riskanalys...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merMål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018
Namn verksamhet Övergripande mål 2018 Verksamhetens mätbara mål för 2018 Norrgården Riskbedömning på individnivå ska fortlöpa, utvecklas och förbättras så att samtliga vårdtagare erbjuds riskbedömning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg 2015 03 01 Ylva Larsson Områdeschef Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och
Läs merBättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014
Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. År Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-19 Susanne Hoflin MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Robert Brandt Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs mer3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta
3. OST KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Lena Sjöberg Datum 2014-04-01 Diarienummer ALN-2014-0150.37 Äldrenämnden Patientsäkerhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 3 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens servicehus År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Marie Bergström, verksamhetschef enligt 29 HSL
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg
Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan
Läs merKvalitetsberättelse för område Vård och omsorg
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur
Läs merInformation vård och omsorg
Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder
1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merKvalitetsberättelse. Socialkontoret Iris Kjellander, medicinskt ansvarig sjuksköterska Ing-Marie Berglund, utredare
Kvalitetsberättelse Socialkontoret 2016 2016-02-16 Iris Kjellander, medicinskt ansvarig sjuksköterska Ing-Marie Berglund, utredare Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande mål... 1 Socialkontorets
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merPatientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE
Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.
Läs merUppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar med två
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År 2017 2018-03-01 Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och
Läs merÅr Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Läs merI rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.
Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs mer