Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2014

Transkript

1 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2014 Ansvarig: Karl-Axel Nordin Mas Katrin Wiking Mas Helena Albinsson Verksamhetsutvecklare SUH

2 Innehåll Sammanfattning... 1 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet Övergripande mål och strategier Struktur för uppföljning/utvärdering Systematisk verksamhetsuppföljning ÄO Hur kvalitetssäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Kvalitetsregister Genombrotts projekt, Mest sjuka äldre e-hälsa Nationellt kvalitetsnätverk Självgranskningsdokument Jämt Bus Process Öppna jämförelser, Regionförbundet och FoU jämt Loggning Procapita och NPÖ Relationsinriktat arbetsätt, projekt Palliativvård, utbildning Procapita HsL Säker inloggning Avvikelsesystem Insidan Arbetsgrupp Nattugglorna Arbetsgrupp Tigrarna Arbetsgrupp Smith/Procapita Biståndsbeslut i SÄBO Dagverksamhet för personer med kognitivsvikt, projekt Förberedelse av införande av ÄBIC Kvalitetskriterier Uppdragsbeskrivning ÄO Demens ABC för nytillkomna vikarier Nattfasta Implementering av ledningssystem Kontinuitetsplanering Hemvård Inkontinensutbildning RiksSår Delegering Samverkan för att förebygga vårdskador Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet omvårdnadspersonal SoL/LSS Hantering av klagomål och synpunkter... 21

3 Klagomål och synpunkt Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Övergripande mål och strategier för föregående år Övergripande mål och strategier för kommande år... 23

4 (26) Sammanfattning En stor del av kvalitetsarbetet 2014 har inriktat sig på att utveckla kvalitetsledningssystemet. Implementering av kvalitetsledningssystem har skett i flera omgångar, genom besök i verksamheterna. Utveckling av områdena kontrollera resultat, analys och förbättra verksamheten har skett bl.a. genom framtagande av utvärderingsinstrument och kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen. Ny upphandling av verksamhet har skett vilket även har lett till påbörjat arbete att möjliggöra lika villkor för egenregi och externregi. Arbetet gäller främst områdena ersättningssystem, kvalitet och uppföljning. Åtgärder för att öka patientsäkerheten har varit själva avvikelserapporteringen i vilket avvikelser, klagomål, missnöje mm registreras. Dessa uppgifter ligger till grund för avvikelseanalyser vid personalmöten. Omvårdnadspersonal, legitimerad personal samt chefer bidrar till en ökad patientsäkerhet genom noggrann registrering av avvikelser mm. År 2014 inregistrerades 792 fall i Senior Alert, varav 5 hade orsakat någon form av fraktur. Med fall avses då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Antalet läkemedelshändelser var 429 varav glömda doser stod för huvuddelen. Ett sedan tidigare uppmärksammat område med mycket avvikelser är utebliven träning ordinerad av rehabpersonal. Registeringen i kvalitetsregistren fortgår. I Senior Alert görs riskbedömningar avseende fall, undernäring, trycksår samt munhälsobedömning ROAG. Kopplat till dessa bedömningar finns olika evidensbaserade åtgärder. I Palliativa registret har verksamheten uppnått en täckningsgrad på 78,64 %. Vårdrelaterade infektioner registreras separat. Antal anmälningar enligt Lex Sarah under år 2014 är 2 st. Ingen anmälan enligt Lex Maria är gjord under året. Antal SoL/LSS/HsL avvikelser inom äldreomsorgen, fördelade per enhet, inkomna till Verksamhetsavdelningen är enligt nedan. Notera att siffrorna till vänster är procenttal och siffrorna till höger är antalet händelser.

5 Tallgläntan 2014 Avvikelser Brister i info.överf 4,3 5 Brister i omsorg 3,4 4 Fall Läkemedel 42,7 50 Rehab 2,6 3 Övergrepp 1,7 2 Övrigt 10, Serie

6 1)Brist 2)Brist 3)Fall 4)Läke 5)Reha Östgärde 2014 Avvikelser Brister i info.överf 6,5 11 Brister i omsorg 2,4 4 Fall 49,7 84 Läkemedel 39,6 67 Rehab 0,6 1 Övergrepp 0 0 Övrigt 1, Serie

7 Treklövern 2014 Avvikelser Brister i info.överf 3,9 16 Brister i omsorg 7,2 30 Fall 66,3 275 Läkemedel 20,2 84 Rehab 0,7 3 Övergrepp 0 0 Övrigt 1, Serie

8 1)Brister 2)Brister 3)Fall 4)Läkem 5)Rehab 6)Överg 7)Övrigt Dalsätra 2014 Avvikelser Brister i info.överf 10,7 16 Brister i omsorg 0,7 1 Fall 22,8 34 Läkemedel 60,4 90 Rehab 1,3 2 Övergrepp 0 0 Övrigt , Serie

9 Bergsgården 2014 Avvikelser Brister i info.överf 6,4 5 Brister i omsorg 5,1 4 Fall 44,9 35 Läkemedel 43,6 34 Rehab 0 0 Övergrepp 0 0 Övrigt Serie

10 Hemvård Åsarna 2014 Avvikelser Brister i info.överf 0 0 Brister i omsorg 4,2 1 Fall Läkemedel 16,7 4 Rehab 0 0 Övergrepp 0 0 Övrigt 4, , Serie

11 Hemvård Storsjö 2014 Avvikelser Brister i info.överf 6,6 4 Brister i omsorg 3,3 2 Fall Läkemedel 24,6 15 Rehab 0 0 Övergrepp 0 0 Övrigt 6, , Serie

12 Hemvård Rätan 2014 Avvikelser Brister i info.överf 17,1 7 Brister i omsorg 2,4 1 Fall 26,8 11 Läkemedel 46,3 19 Rehab 0 0 Övergrepp 0 0 Övrigt 7,3 3 99,9 41 1)Brister i in 2)Brister i o 3)Fall 4)Läkemede 5)Rehab 6)Övergrep 7)Övrigt Serie

13 Hemvård Hackås Oviken 2014 Avvikelser Brister i info.överf 11,5 13 Brister i omsorg 14,2 16 Fall Läkemedel 45,1 51 Rehab 0 0 Övergrepp 0 0 Övrigt 6, Serie

14 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet Mas samt verksamhetsutvecklare SUH har ansvar för att utveckla och säkra kvalitén under område Stöd Utveckling Hälsa. Övergripande ansvar har chef SUH. Övergripande mål och strategier Struktur för uppföljning/utvärdering Avvikelser har registrerats digitalt under större delen av 2014 via ett system på Intranätet, Insidan. Avvikelser/åtgärdsplan SoL och HSL förs samman i ett webbaserat dokument. Detta för att förenkla processen med anmälan, åtgärder, återkoppling och sammanställning av resultat. Allvarliga vårdskador identifieras och anmäls omgående till MAS. I dessa fall görs en händelseanalys. Allvarligare avvikelser SoL/LSS rapporteras enligt rutin till chef SUH och följs upp av enhetschef alternativt verksamhetsutvecklare. Mas informerar verksamheten 1 gång/år om inkomna avvikelser. Systematisk verksamhetsuppföljning ÄO Genomgång och analys av äldreomsorgen i Bergs kommun. Analys har skett enligt följande process: 1) Granska resultat Följande resultat har granskats: Öppna jämförelser Vad tycker de äldre om äldreomsorgen KKiK, kommunens kvalitet i korthet Palliativa registret Inkomna klagomål Avvikelser 2) Värdera och bryt ner resultat Resultat Vad tycker de äldre om äldreomsorgen samt klagomål och avvikelser, bryts ner på enhetsnivå, resterande resultat granskas på kommunövergripande nivå. Analys av olika resultat jämförs med varandra och för att utläsa tendenser.

15 ) Prioritera områden för förbättring Resultaten granskas utifrån fastställda mål, värdegrund, värde- och tjänstegarantier. Relevanta indikatorer väljs ut. Indikatorer för enheterna att arbeta med under 2014 väljs ut för respektive enhet utifrån resultat i Vad tycker de äldre om äldreomsorgen. Prioriterade målområden att arbeta med under 2014 väljs ut utifrån övergripande analys. Dessa är självbestämmande, inflytande, utevistelse. Balanserade styrkortet SUH kommer att revideras utifrån de prioriterade målområdena. Ansvarig är chef SUH. 4) Kommunicera resultat Politisk förankring genom kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse SUH samt genom beslut av Balanserade styrkort. Redovisning och uppdrag ges i ledningsgrupp ÄO. Sammanfattning av analysen i det systematiska kvalitetsarbetet SUH: Förhållandevis nöjda och trygga brukare, men arbetet med att öka brukares självbestämmande, inflytande och möjlighet till daglig utevistelse måste förbättras. Kännedomen om vart brukare och anhöriga vänder sig med klagomål och synpunkter måste höjas. Hur kvalitetssäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Kvalitetsregister Huvudansvaret för Senior Alert har enhetscheferna inom Vård och omsorg. Undersköterskor är de som registrerar in data i registret. Ett team bestående av Ssk, rehab, enhetschef, kontaktperson bedömer vilka åtgärder som ska sättas in. Arbetet med att utveckla ett preventivt arbetssätt som grundar sig på evidensbaserade åtgärder fortgår. Detta uppnås genom att verksamheterna använder sig av utdata från kvalitetsregistren och gör analys/bedömning, sätter in åtgärder, analyserar resultat. Kommunen registrerar i olika register som Senior Alert, Palliativa registret, BPSD samt ROAG ett register för Munhälsa. BPSD är ett register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Bergs kommun uppvisar goda resultat i BPSD i antal kompletta bedömningar under året. Användningen av registren har lett till att prestationsersättning motsvarande tkr erhållits. Sammantaget har SUH mottagit miljoner kronor i prestationsersättning för år SITHS-korten används nu för att logga in i Senior Alert och Palliativa registret på ett säkert sätt.

16

17

18 Genombrotts projekt, Mest sjuka äldre 2014 januari Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Bergs kommun har deltagit i ett genombrotts projekt. Projektbeskrivning Genombrottsprogram "Bättre liv för sjuka äldre". Projektet är avslutat. Handlingsplanen revideras löpande och är fortfarande aktuell. ehälsa Mas deltar i länets styrgrupp vad gäller ehälsa. I samverkan med länets samtliga kommuner bedrivs olika projekt: digitala trygghetslarm införande av digitala trygghetslarm i st f de analoga. Handlingsplaner finns i kommunerna. Det görs en översyn av avtalet med Tunstall. e-tjänster inom socialtjänst gemensam upphandling pågår mobil dokumentation smartphones, surfplattor e-hemtjänst - ett system för trygghet, service och delaktighet mobil informationsåtkomst NPÖ producent undersöka förutsättningarna för att kommuner ska bli producenter i NPÖ HSA-adm SITHS-kort ev samordning och förenkling av HSA-administrationen NPÖ, Nationell Patientöversikt, används inte så mycket som det skulle kunna göra. Det har främst att göra med problem att koppla upp sig. I länet har förbättring skett men för Bergs kommun fungerar det fortfarande dåligt.

19 Nationellt kvalitetsnätverk SUH deltar from våren 2013 i SKL:s projekt Kvalitetssäkrad välfärd. Representant i projektgruppen är verksamhetsutvecklare SUH. Projektet erbjuder deltagande i nätverk där varje kommun representeras av en projektledare. De lokala nätverkens arbete stöds av en processledare som organiserar nätverksarbetet och bistår med kompetens och råd i det praktiska arbetet i de enskilda kommunerna. Nätverken formas och arbetet anpassas efter vilka behov som finns lokalt. Exempel på fokusområden inom nätverksarbetet är ledningssystem och uppföljningsmetoder. Som ett resultat av deltagandet har Bergs kommun föreläst på en utbildningsdag som SKL anordnat. Föreläsningen finns i förkortad form på SKL:s webbsida utbildningsportalen.se. Nätverket har avslutats under Självgranskningsdokument Enkäter har skickats ut till personal inom äldreomsorgen Sammanställning/analys och åtgärder har skett under Från enkäten framgick bl.a. att riktlinjer/rutiner måste göras mer kända i verksamheterna. Implementering av Insidan behövs. Enhetcheferna har även arbetat enhetsvis med förbättringar utifrån enkäten.. Jämt Bus 2013, 2014 Barn och unga i behov av särskilt stöd- överrenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län. Regionala dokumentet Jämtbus utgör underlag för en lokalplan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. Process Öppna jämförelser, Regionförbundet och FoU jämt. Syfte - att kvalitetssäkra processen kring ÖJ. Bergs kommun ingår i en arbetsgrupp som har utvecklat en regional arbetsmodell för arbetet med Öppna Jämförelser i Jämtlands län. Arbetsmodellen är unik genom att den innefattar såväl kommuner som landstinget. En regional handbok har tagits fram som stöd i arbetet. Loggning Procapita och NPÖ Mas och en sjuksköterska har med jämna mellanrum loggat användningen både av Procapita, som är dokumentationsprogrammet, samt NPÖ som är kommunens tillgång till delar av landstingens journal. Inga oegentligheter har hittats under dessa loggningar. Vid samtliga tillfällen har samma rutin följts.

20 Relationsinriktat arbetsätt, projekt tom Projektet sker i samarbete med HR avdelningen och FoU jämt. Det syftar till att implementera och utveckla metoden/arbetssättet relationsinriktat arbetsätt på det särskilda boendet Tallgläntan, Hackås. Projektet syftar vidare till att öka verksamhetens kvalite och salutogena fokus, öka verksamhetens kontinuitet, förbättra arbetsmiljön för personalen samt minska sjukfrånvaron. Om projektet faller väl ut är tanken att Tallgläntan får vara med att sprida arbetssättet till kommunens övriga särskilda boenden. Projektet är beviljad 400 tkr av FoU jämt. Palliativvård, utbildning 2014 En arbetsgrupp med inriktning mot palliativ vård har tagit fram olika dokument att användas i vården. Gruppen arbetar med stöd av Palliativa registret hösten Efter analys av kvalitetsindikator, Förbättrad vård i livets slutskede, uppmärkssammades att Bergs kommun tappat i värde. Åtgärden resulterade i en utbildningsinsats riktad till all omvårdnadspersonal. Utbildingen bestod av två heldagar med föreläsningar och work shops. Syfte var att öka kunskapen och förståelsen och därigenom förbättra kvaliteten på vården i livets slutskede. Procapita HsL 2014 Införande av HsL uppdrag, Procapita HsL. Säker inloggning 2014 våren Samtliga biståndshandläggare har fått tillgång till säker inloggning genom Sithskort. Sithskort används för inloggning i Meddix, Pascal, Senior Alert och Palliativa registret. Avvikelsesystem Insidan 2014 Införande av det webbaserade avvikelsesystemet på samtliga verksamheter inom SUH har skett.

21 Arbetsgrupp Nattugglorna 2014 dec tom Syfte/Mål: Utreda möjligheten samt kostnaden för ev. inrättande av nattpatrull samt för- och nackdelar med ett eventuellt införande. Projektgruppen ska i mån av tid även titta på en teknik- och servicelösning. Uppdrag: Utreda förutsättningarna för att införa nattpatrull i hemtjänsten Kostnader för denna Utreda för- och nackdelar Arbetsgrupp Tigrarna 2014 nov tom 2014 nov Syfte/Mål: Få till en fungerande process för ersättningssystem inom hemvård och SÄBO (egenregi och extern regi) Uppdrag Klargöra hur Procapita och Smith kan användas för att underlätta processen? Klargöra roller. Vilka ansvarar för vad? Ta fram en fungerande process inrapportering-kontroll-utbetalning Arbetsgrupp Smith/Procapita hösten 2013 tom feb 2014 Mål: Få ett bättre flöde mellan Procapita-Smith-beslut-verkställighet. Syfte/Uppdrag: Hur används Smith idag i förhållande till den ursprungliga avsikten? Registrering av utförda insatser/ registrering av arbetsdagens fördelning Se över insatser SoL/HsL i Procapita och Smith så att de överensstämmer Ta fram rutiner/riktlinjer för användandet av Smith Biståndsbeslut i SÄBO 2014 Syfte: Större rättsäkerhet för den enskilde samt bättre planeringsunderlag för verksamheterna. Dagverksamhet för personer med kognitivsvikt, projekt 2014 oktober tom 2016 Syfte: Social samvaro för målgruppen samt möjlighet till egen tid för närstående.

22 Förberedelse av införande av ÄBIC Samtliga biståndshandläggare har gått utbildning i ÄBIC. Procapita har ej producerat ÄBIC modulen ännu. I avvaktan på det har ett införande ej kunnat ske. Kvalitetskriterier 2014 Syfte: Likvärdig vård och omsorg i Bergs kommun. Uppdragsbeskrivning ÄO 2014 hösten Syfte: Likvärdig vård och omsorg i Bergs kommun. Demens ABC för nytillkomna vikarier 2014 Syfte: All personal ska få samma grundnivå i demens och bemötande. Webbaserad utbilning från Svenskt demenscentrum. Obligatorisk för alla nytillkomna vikarier. Nattfasta 2014 v.37,v.50 Syfte: minska nattfastetiden. Mätning av nattfastan vid två tillfällen. Implementering av ledningssystem 2014 Ständigt pågående arbete. Repetition och genomgång av Insidan har skett i alla arbetsgrupper. Kontinuitetsplanering Hemvård 2014 Rutinen grundar sig på kommunens ledningsgrupps framtagning av kriteriemodell och är en kombination av samhällskonsekvensanalys riskbedömning och kontinuitetsplan.

23 Inkontinensutbildning 2014 hösten Tredagars utbildning genom länssjukvården för sjuksköterskor. Antal deltagare: 2 st. RiksSår 2014 hösten Bergs kommun registrerar i Nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår. Syfte: Förbättrad sårläkning, förhöjd livskvalitet. Delegering 2014 våren Syfte: Bättre överskådlighet gällande delegeringar. Delegeringar samlas under gemensam mapp i datorn. Samverkan för att förebygga vårdskador Det görs läkemedelsgenomgångar minst en gång/år tillsammans med läkare, sjuksköterska och ev. patient eller närstående. Regelbundna möten med primärvården där rutiner och riktlinjer följs upp. Numera medverkar även representant från Förenade Care. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Risker som kan medföra eller har medfört vårdskada rapporteras via pappersblanketter. Risker utreds och analyseras via händelseanalys. Återkoppling sker till berörda i verksamheten. Vid allvarliga händelser ges information till ansvarig vårdgivare, såväl före som efter anmälan. Personalen behåller också sina avvikelser och analyserar dessa på sina vårdlagsträffar då enhetschefer, sjuksköterskor, rehabpersonal och om vårdnadspersonal deltar. Åtgärder och eventuella förändringar av rutiner sker utifrån vad man kommit fram till på vårdlagsträffarna. Sammantaget kan sägas att rapporteringsbenägenheten under året varit god.

24 Rapporteringsskyldighet omvårdnadspersonal SoL/LSS Rapporteringsskyldigheten innefattar var och en som fullgör uppgifter inom SoL/LSS. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till ansvarig nämnd. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten (IVO). Avvikelse ska göras till enhetschef alt. chef SUH. Avvikelse lämnad till enhetschef ska omgående lämnas över till chef SUH. Enhetschefen är huvudansvarig för avvikelser SoL/LSS. Enhetschefen ska upprätta en åtgärdsplan för hanterandet av avvikelsen. Åtgärdsplan skall ha upprättas inom en vecka från det att avvikelsen kommit till enhetschefens kännedom. Ärendet ska dokumenteras. Avvikelser ska regelbundet tas upp på arbetsplatsträffar. Allvarliga händelser ska anmälas som Lex Sarah alt. anmälan enl. 24 a LSS. Då ska brukare, omsorgstagare, närstående informeras, hållas underättade och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Om det finns anledning att anta att inträffad händelse är brottslig bör frågan om polisanmälan tas upp av enhetschef eller chef SUH med den enskilde eller dennes ställföreträdare. Enhetschefen har dock ett eget ansvar att anmäla misstanke om brott till polisen. Sammantaget kan sägas att rapporteringsbenägenheten under året gällande avvikelser SoL/LSS varit tämligen dålig. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkt Inkomna klagomål och synpunkter kan tas emot via telefon, mail eller skrift till Mas eller ansvarig chef. Det förekommer även att anhöriga ber personalen framföra klagomål, vilka då läggs in direkt i avvikelsemodulen där särskilt del för klagomål och missnöje finns. Utifrån vad klagomålet gäller kopplas berörd personal in. I de fall som Masen är inkopplad i ett klagomål skrivs en redogörelse och denna delges rapportören och övrig inblandad personal. Sammanställning och analys Det kan vara svårt att se trender eller mönster då antalet klagomål är få till antalet men det å sin sida gör det lättare att få en överblick över de klagomål som inkommit. Under året har de varit varierande sorters klagomål utan något särskilt mönster. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med närstående kring patientens säkerhet sker främst vid vårdplanering, exempelvis vid risker för fall samt vid medicinering. Vid avvikelse SoL/LSS ska brukare, omsorgstagare, närstående informeras, hållas underättade och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Närstående ges information av enhetschef eller motsvarande att man

25 som patient eller närstående kan lämna synpunkter eller klagomål angående det som man inte tycker fungerar. Dessa synpunkter resp. klagomål besvaras av ansvarig chef. Vidare sker en samverkan med närstående i form av anhörigträffar. Övergripande mål och strategier för föregående år Prioriterade måloråden 2014 är självbestämmande, inflytande, utevistelse. Strategier 2014 Repetition och genomgång i samtliga arbetsgrupper av ledningssystemet. Status: Klart Verksamhetsutvecklare och MAS tar fram kvalitetskriterier samt utvärderingsinstrument för äldreomsorgen i Bergs kommun. Status: Klart Utbildningar i palliativ vård för samtlig personal. Status: Klart Införande av ÄBIC, äldres behov i centrum. Status: Ej infört men arbete pågår Fortsatt arbete med kvalitetsregistren, både avseende Senior Alert och Palliativa registret samt BPSD-registret. Status: Fortgående trots avslutad prestationsersättning Samarbete med Primärvården angående SWEDEM. Status: Ej klart. Lite samarbete med primärvården Munhälsobedömning enligt ROAG Status: Pågående. All personal har fått möjlighet till utbildning. Handlingsplan utifrån den systematiska verksamhetsuppföljningen kommer att begäras in från respektive enhet. Ansvarig är enhetschef. Status: Klart Fortsatt arbete med införande av e-hälsa Status: fortlöpande Arbetsgrupp palliativ vård planerar en utbildning för omvårdnadspersonal Status: Klart

26 Övergripande mål och strategier för kommande år Prioriterade måloråden 2015 är självbestämmande, inflytande, utevistelse. Strategier 2015 Webutbildning i basal vårdhygien för nytillkomna vikarier Näringsberäkning av måltid Gantschema över aktiviteter kopplade till ledningssystemet Verksamhetstillsyn extern och egenregi Införande av ÄBIC Biståndsbeslut på samtliga SÄBO Anpassning av ekonomiskersättning till egenregi utifrån extern utförare. Kompetensplan angående ssk/dsk.