Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH

Transkript

1 DV VHN 218/ Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 217 Ansvarig: Katrin Wiking, MAS Ulf Norring, Verksamhetsutvecklare

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Systematisk verksamhetsuppföljning... 4 Resultat kvalitetsmätningar... 5 Kvalitetsregister Gemensamma förbättringsområden Pågående kvalitetsaktiviteter... 2 Genomförda aktiviteter Aktiviteter (26)

3 Sammanfattning Under år 217 har fokus legat på att stabilisera och tydliggöra beställar- och utförarrollen i befintlig organisation, en fortsatt utveckling av budget- och ekonomistyrningsprocessen samt analysera och följa upp införandet av intäktsfinansierad verksamhet inom vård och omsorg. Driften av särskilda boendet Myltblomman samt hemvårdsområde Svenstavik och Åsarna som legat ute på entreprenad hos Vardaga återtogs av Bergs kommun Det innebar att den geografiska indelningen av hemvårdsområden förändrades, ny indelning av ansvarsområden samt en centralt placerad nattpatrull. Arbetet pågår med att se över ledningssystemet med fokus på riktlinjer och 374 rutiner/blanketter som ska uppdateras och implementeras på nya insidan. Verksamhetssystemen har uppdaterats med ny funktionalitet. Förändringsprocessen beträffande hanteringen av sociala dokumentationen och journalhanteringen pågår. Arbetet med införandet av ny trygghetsskapande teknik fortsätter. Analoga trygghetslarmen i hemvården har bytts ut till digitala. Upphandlingen av nyckelfri hemtjänst är slutförd och kommer att införas med start sep-18. Insatsen tillsyn via kamera kommer att införas första halvåret 218. Avvikelsehanteringen har utvecklats och förbättrats i och med införande av ett nytt avvikelseoch åtgärdsrapporteringssystem. Det finns nu även specifik brevlåda för Integration. Upplägget är förändrat genom att rapportering av avvikelser är uppdelad i HSL, SoL och fall. Blanketten för fall är mer detaljerad för att identifiera vart och hur vårdtagarna faller. Nu är även åtgärdsrapporteringen uppdelad i HSL, SoL och fall med riskmatris. Avvikelserna analyseras och följs upp i lokala ledningsteamen ute i verksamheterna. Det har inneburit att patientsäkerheten har ökat genom noggrannare identifiering av riskerna, analys och planerade åtgärder. Dessa uppgifter aktualiseras på arbetsplatsträffar. Tre anmälningar enligt Lex Sarah är gjorda under år 217. Tre Lex Maria anmälningar av extern utförare är gjorda under året. Inga klagomål är inlämnade inom egenregin. År 217 inregistrerades 59 fall (inkluderat Vardaga), i kvalitetsregistret Senior Alert. Fallen drabbade 115 personer. I 8 av fallen orsakades någon form av fraktur. Andra skador, såsom sårskador och mjukdelsskador orsakades i 111 av fallen. Med fall avses då en person som oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller inte. Antalet läkemedelshändelser var 442 varav glömda doser stod för huvuddelen. Avvikelser med utebliven träning ordinerad av rehab personal har minskat märkbart sedan 215 Registreringen i kvalitetsregistren fortgår. I Senior Alert görs riskbedömningar avseende fall, undernäring, trycksår, blåsdysfunktion, Nikola samt munhälsobedömning, ROAG. Kopplat till dessa bedömningar finns olika evidensbaserade åtgärder. I Palliativa registret har verksamheten uppnått en täckningsgrad på 68,85%, vilket är en liten minskning från 216 (71 %). Enligt Socialstyrelsens indikator är dokumenterad symtomskattning fortsatt ett förbättringsområde. 3(26)

4 Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning registreras i Svenska HALT (nationellt enhetligt mätverktyg) samt inventering av förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende, som ett led i patientsäkerhetsarbetet. I RiksSår, vilket är ett diagnostiskt verktyg för behandlande läkare/sjuksköterska, registreras fortlöpande svårläkta sår. För att få tydlig struktur i omvårdnadsarbetet och sträva efter ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom används BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) registret som ingår i regeringens satsning Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattningsvis visar analysen i det systematiska kvalitetsarbetet förhållandevis nöjda brukare med ett bra bemötande och förtroende för personalen, medan kontakt med personal, brukares självbestämmande, information vid förändringar och möjlighet till daglig utevistelse måste förbättras. Kännedomen om vart brukare och anhöriga vänder sig med klagomål och synpunkter måste förbättras. Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) samt verksamhetsutvecklare SUH har ansvar för att utveckla och säkra kvalitén under område Stöd Utveckling Hälsa. Övergripande ansvar har chef SUH. Struktur för uppföljning/utvärdering Avvikelser har registrerats digitalt under 217 via system på Intranätet, Insidan. Avvikelser/åtgärdsplan SoL och HSL förs samman, detta för att förenkla processen med anmälan, åtgärder, återkoppling och sammanställning av resultat. Allvarliga vård skador identifieras och anmäls omgående till MAS. I dessa fall görs en händelseanalys. Allvarligare avvikelser SoL/LSS rapporteras enligt rutin till chef SUH och följs upp av enhetschef. Avvikelser är en stående punkt på arbetsplatsträffar. MAS informerar verksamheten kvartalsvis om inkomna avvikelser. Den interna kontrollen följs upp via internkontrollplan. Systematisk verksamhetsuppföljning Genomgång och analys av äldreomsorgen i Bergs kommun. Analys har skett enligt följande process: 1) Granska resultat Följande resultat har granskats: KKIK, kommunens kvalitet i korthet Öppna jämförelser Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Inkomna klagomål Avvikelser Kvalitetsregister (Palliativa registret, Senior Alert, BPSD, RiksSår) Internkontrollplan 4(26)

5 2) Värdera och bryt ner resultat Resultat från ovanstående mätningar samt klagomål och avvikelser, bryts ner på enhetsnivå, resterande resultat granskas på kommunövergripande nivå. Analys av olika resultat jämförs med varandra för att utläsa trender. 3) Prioritera områden för förbättring Resultaten granskas utifrån fastställda mål, värdegrund, värde- och tjänstegarantier. Relevanta indikatorer väljs ut. Indikatorer för enheterna att arbeta med under 217 väljs ut för respektive enhet utifrån resultat i mätningarna. 4) Kommunicera resultat Politisk förankring genom kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse SUH, uppföljning internkontrollplan samt genom beslut av Balanserade styrkort. Redovisning och uppdrag ges i ledningsgrupp. Resultat kvalitetsmätningar KKIK, kommunens kvalitet i korthet Vid en analys av resultaten i KKIK så har Bergs kommun förbättrat sig inom hemtjänst medan det har skett en liten försämring på särskilda boenden vid en jämförelse med förgående års resultat. Väntetiden i snitt för att få plats på äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ligger medelvärdet på 82 dagar (216 7 dagar). Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd vid nybesök är mycket bra. Bergs kommun har en handläggningstid på 1 dagar där medelvärdet för alla kommuner är 16 dagar. Andelen inte återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd är 9 % ( %). Resultatet för alla kommuner ligger på 79 %. Kontinuiteten vid besök hos våra äldre i ordinärt boende ligger över medelvärdet i jämförelse med riket och vid en jämförelse med övriga Jämtlands kommuner ligger Bergs kommun i topp. Nöjdheten hos våra brukare på de särskilda boendena har ökat något. Det har skett en förbättring i jämförelse med 216 (från 8 % till 81 %) och vid en jämförelse med riket (82 %) så ligger det något under medelvärdet och på nedre halvan vid en jämförelse med övriga kommuner i länet Beträffande de kvalitetsaspekter som har stor betydelse för de äldre i särskilda boenden så har verksamheten försämrat sig något i jämförelse med resultatet 216 (från 67 % till 64 %). Resultatet ligger något under medelvärdet för riket och över medelvärdet vid jämförelse med länets kommuner. Nöjdheten hos våra brukare inom hemtjänsten har förbättrats i jämförelse med 216, från 9 % till 94 %. Vid en jämförelse med riket så ligger det över medelvärdet som är 89 %. 5(26)

6 Beträffande de kvalitetsaspekter som har stor betydelse för brukare inom LSS grupp- och serviceboende så ligger verksamheten över medelvärde vid en jämförelse med alla kommuner. LSS verksamheten resultat 217 är 88 % ( %) och medelvärdet för riket ligger på 81 %. Öppna jämförelser Mätningen i Öppna jämförelser visar på att 72,2 % av nyckeltalen får godkänt (inom spannet grönt och gult). Nöjdheten hos våra brukare inom hemtjänsten är bra. Den har förbättrats med 4 % mellan 216 och 217 till 94 %. Områden som bemötande (99 %), personalen utför sina arbetsuppgifter (93 %), möjlighet att framföra synpunkter och klagomål, och personalkontinuitet får bra betyg i Öppna jämförelse mätningen. Mätningen för 217 visar på följande utvecklingsområden, aktuell samlad plan för kompentensutveckling, strukturerat arbetssätt och systematisk uppföljning och rutiner gällande helhetssyn och samordning. Brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Det positiva i brukarundersökningen för äldre som bor i särskilt boende i Bergs kommun kan sammanfattas på följande sätt bra bemötande från personalen (95 %), förbättring med 1 % i jämförelse med 216 (94 %) förtroende för personalen (86 %), försämring med 5 % i jämförelse med 216 (91 %) trygghet på boendet (84 %). försämring med 9 % i jämförelse med 216 (93 %) är sammantaget nöjd med äldreboendet (81 %) kontakt med personalen på boendet (83 %) Det minst positiva inom särskilda boendet ensamhet (57 %), förbättring med 8 % i jämförelse med 216 (65 %) vart man vänder sig med synpunkter och klagomål (57 %), förbättring med 5 % i jämförelse med 216 (62 %) information om tillfälliga förändringar (57 %), försämring med 11 % i jämförelse med 216 (46 %) trivsamt utomhus runt boendet (51 %) möjligheterna att komma utomhus (5 %) För hemtjänsten kan den positiva delen sammanfattas enligt följande bra bemötande från personalen (99 %), förbättring med 2 % i jämförelse med 216 (97 %) förtroende för personalen (89 %), försämring med 4 % i jämförelse med 216 (93 %) personalen utför sina arbetsuppgifter bra (93 %), förbättring med 1 % i jämförelse 216 (92 %) sammantaget nöjd med hemtjänsten (94 %), förbättring med 4 % i jämförelse med 216 (9 %) känner sig trygg hemma (89 %), försämring med 1 % i jämförelse med 216 (9 %) 6(26)

7 Det minst positiva inom hemtjänsten ensamhet (6 %), försämring med 8 % i jämförelse med 216 (52 %) kan inte påverka vilka tider man får hjälp (53 %), försämring med 15 % i jämförelse med 216 (38 %) vart man vänder sig med synpunkter och klagomål (34 %), förbättring med 1 % i jämförelse med 216 (33 %) lätt att få kontakt med personalen vid behov (23 %) information vid tillfälliga förändringar (33 %), försämring med 1 % i jämförelse med 216 (23 %) Inkomna synpunkter Under året har inga synpunkter inlämnats gällande områden såsom bemötande, omvårdnad, mat, trygghet, delaktighet, inflytande och inne/ute miljö. Förbättringsarbeten har vidtagits på berörda enheter. Samtal har genomförts angående vikten av gott bemötande. Ansvaret som kontaktperson har förtydligats. Dialogen med anhöriga har intensifierats, personaltätheten har utökats och specifika insatser har genomförts med syfte att förbättra livskvalitén för den enskilde. Avvikelser Antalet registreringar av fall har ökat markant i jämförelse med Avvikelser Bergsgården (26)

8 Avvikelser Dalsätra Avvikelser Östgärde (26)

9 Avvikelser Treklövern Avvikelser Tallgläntan (26)

10 Avvikelser Myltblomman Avvikelser hemvård Rätan (26)

11 Avvikelser hemvård Storsjö Avvikelser hemvård Vardaga (26)

12 Avvikelser hemvård Hackås/Oviken Avvikelser hemvård Hackås tom kv1 217 tom 13/6 217 tom 16/8 Totalt (26)

13 Avvikelser hemvård Oviken tom kv1 217 tom 13/6 217 to 16/8 Totalt Avvikelser LSS (26)

14 Avvikelser Bergs kommun Kvalitetsregister Kommunen registrerar i flera register som HALT, Senior Alert, Palliativa registret, BPSD, RiksSår samt ROAG ett register för Munhälsa. I Senior Alert registreras riskbedömningar, planerade åtgärder och uppföljning av undernäring, trycksår, fall och munhälsa och blåsdysfunktion. Huvudansvaret för Senior Alert har enhetscheferna inom Vård och omsorg. Utvalda undersköterskor på enheterna registrerar in data i registret. Ett team bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut, enhetschef och kontaktperson bedömer vilka åtgärder som ska sättas in. Arbetet med att utveckla ett preventivt arbetssätt som grundar sig på evidensbaserade åtgärder fortgår. Detta uppnås genom att verksamheterna använder sig av utdata från kvalitetsregistren och gör analys/bedömning, sätter in åtgärder, analyserar resultat. Genom regelbundna teamträffar med arbetsterapeut och sjukgymnast på enheterna följs utdata upp, analyseras och åtgärder planeras. I Palliativa registret redovisas inrapporterade dödsfall, gjorda bedömningar av munhälsa och vård i livets slutskede. Bergs kommun har tappat till 68,85% i täckningsgrad, vilket är en liten minskning från 216 (71 %). En klar förbättring ses i ordinerade injektionsläkemedel mot smärta, 98,4% och 96,8 % har ordinerats injektionsläkemedel mot ångest. Även 88,9% har under 217 dokumenterat Brytpunktsamtal. Dokumenterad symtomskattning och smärtskattning är fortsatt tydliga förbättringsområden. BPSD är ett register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Bergs kommun uppvisar goda resultat i BPSD i antal kompletta bedömningar under året. Teamarbete är grunden för bedömning och planerade åtgärdsplaner. Kommunens certifierade BPSD utbildare har på uppdrag utbildat administratörer i Bräcke och Åres kommuner under året. På följande sidor redovisas resultat från Palliativa registret, Senior Alert och BPSD. 14(26)

15 Palliativa registret 15(26)

16 Senior Alert 16(26)

17 Andelen personer som har olämpliga läkemedel Riket Jämtlands län Berg % (7344 av 17649) 39 % (11 av 26) 37 % (14 av 38) % (8596 av 296) 42 % (99 av 238) 33 % (12 av 36) % (8819 av 2317) 4 % (87 av 218) 31 % (15 av 48) Andelen personer som verkar smärtfria Riket Jämtlands län Berg % (12426 av 17649) 6 % (158 av 26) 55 % (21 av 38) % (14848 av 296) 63 % (15 av 238) 66 % (24 av 36) % (16543 av 2317) 63 % (137 av 217) 76 % (36 av 47) Andelen personer som har bemötandeplan Riket Jämtlands län Berg % (1531 av 17649) 83 % (216 av 26) 97 % (37 av 38) % (18264 av 296) 81 % (193 av 238) 1 % (36 av 36) 17(26)

18 % (2387 av 2317) 83 % (181 av 217) 1 % (47 av 47) Andelen personer som har fått läkemedelsöversyn genomförd Riket Jämtlands län Berg % (15284 av 17649) 84 % (219 av 26) 92 % (35 av 38) % (18134 av 296) 84 % (22 av 238) 1 % (36 av 36) % (1998 av 2317) 82 % (178 av 217) 97 % (46 av 47) Andelen personer med Alzheimers sjukdom som har symptomlindrande demensläkemedel Riket Jämtlands län Berg % (3336 av 5891) 38 % (25 av 65) Underlaget är < % (4152 av 7198) 42 % (28 av 66) Underlaget är < % (4616 av 7727) 4 % (2 av 5) Underlaget är <1 18(26)

19 Gemensamma förbättringsområden Nämndens mål ska vara kända av all personal. Det finns ett behov av att tydliggöra egna mål för respektive verksamhet. Uppföljning av målen bör ske kontinuerligt på olika arenor, till exempel vid APT och planeringsdagar. Ett större fokus bör läggas på värdegrundsarbetet och dess innehåll så att det blir en naturlig del i verksamheten. Fortsatt utveckling av välfärdsteknologin med e-hemtjänst, e-tjänster, mobil dokumentation och mobil informationsåtkomst (t ex tillgång till dokumentation, genomförandeplaner och signeringslistor mobilt). Digitaliseringen inom vård och omsorg ska bidra till effektivare arbetsprocesser (resursutnyttjande), ökad trygghet, säkerhet, kommunikation och delaktighet i samhället. Vidareutveckla ledningssystemet med tillhörande riktlinjer, rutiner och processer. Tydliga rutiner/instruktioner och kommunikationskanaler etableras för att minimera risken för missförstånd och otydlighet mellan verksamheterna. Ekonomistyrningsprocessen ska fortsätta utvecklas. Viktigt är att ge verksamheten rätt förutsättningar (verktyg) för budgetering, ekonomiskuppföljning, rapporter och prognoser månadsvis. Kompetensförsörjningsplan tas fram för vård- och omsorg samt LSS. Utreda behovet och implementera hela eller delar av IBIC (individens behov i centrum) inom myndighetsutövningen (biståndshandläggningen). Schemaläggningsprocessen inom vård och omsorg ska utvecklas och bli mer flexibel. Möjlighet ska ges att lägga det arbetsschema som passar bäst för respektive verksamhet. Personalkontinuiteten kan förbättras. Genom ett tätare samarbete/samverkan mellan Resursen/Poolen och enhetscheferna på boendena kan kontinuiteten stärkas. Introduktion av personal bör ske mer strukturerat och samordnat både i skriftlig samt muntlig form. Viktigt är att introduktionen genomförs på ett strukturerat sätt med handledning av ordinarie personal. Det är av stor vikt att introduktionen följs upp av enhetschef både i verksamheten och på Resursen/Poolen. Ett gemensamt introduktionsmaterial bör tas fram på boendena. Idag sker den sociala dokumentationen i pappersform som sedan sammanställs av enhetschef eller av viss delegerad personal i Procapita. Risken med detta förfarande är att kvalitén kan försämras, tillgängligheten påverkas och arbetssättet blir tidskrävande. Nuvarande arbetssätt gällande social dokumentation behöver förändras. All personal ska ges möjlighet till verksamhetssystemet Procapita för fortlöpande dokumentation. Procapita har under år 217 förberetts för att all omvårdnadspersonal ska dokumentera direkt i systemet Genomförandeplanen är ett viktigt verktyg där det ska framgå hur vårdtagaren vill ha insatserna utförda, när de ska utföras samt vem som ska utföra insatserna. Under året har ett arbete pågått att digitalisera genomförandeplanen (d.v.s. upprätta planen i Procapita) som ännu inte är genomfört inom alla områden. Viktigt att detta arbete slutförs för att förbättra tillgängligheten, effektivisera arbetsprocessen och bibehålla en hög kvalité. 19(26)

20 Nyckelfri hemtjänst kommer under v att implementeras inom hemvården. Fungerande nyckelhantering höjer effektiviteten, ökar tryggheten och är nödvändig för att säkerställa nyckelhanteringen. Pågående uppgradering av trygghetslarmen på våra särskilda boenden för att förbättra tryggheten för våra äldre, anhöriga och personal. Färdigtidpunkt beräknad till april-18. Nuvarande larm är av en äldre version vilket innebär att det är svårt med support, reservdelar och tillförlitligheten. Det finns även en säkerhet- och trygghetsaspekt som måste hanteras. Mer fokus bör läggas på hanteringen av avvikelser. Det har noterats att avvikelser inte alltid hanteras och identifieras utifrån orsak och åtgärd. Respektive verksamhet måste gemensamt analysera avvikelserna för att förhindra att händelsen återkommer. I nuläget arbetas det med ett antal kvalitetsregister som Senior Alert, BPSD, Palliativa registret, RiksSår och även specifikt med nattfasta på samtliga boenden. En framgångsfaktor för kvalitetetsarbetet på respektive enhet är att man återkopplar resultatet genom återkommande redovisningar till personalen. Beträffande läkemedelshanteringen så är det viktigt att den sker utifrån fastställda riktlinjer/rutiner och att det även finns på lokal nivå. Följs upp vid tillsyn på enheterna Pågående kvalitetsaktiviteter Tidiga tecken Projekt med medel från FoU Jämt för implementering av kartläggningsverktyget Tidiga tecken startade Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta ett tidigare eller annorlunda åldrande än andra och möter särskilda utmaningar. Personerna kan ha en kombinerad problematik med fysiska och kognitiva svagheter. I varierande grad påverkar detta deras förmåga att klara av vardagen och möjligheterna att påverka miljön omkring dem. Detta ställer krav på att uppmärksamma tidiga tecken på tillkommande kognitiva funktionsnedsättningar, till exempel vid demens. Inom den tidigare institutionsvården togs demensrelaterade problem omhand inom ramen för den traditionella omsorgen, idag har vi en delvis ny grupp i det offentliga rummet där arbetsformer och bemötande behöver utvecklas. Livslängden för personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ökat betydligt under de senaste årtiondena. Utveckling av den medicinska kunskapen och förbättrade livsvillkor är några av förklaringarna till att de blir äldre, precis som den övriga befolkningen. Kartläggningsinstrumentet Tidiga tecken är avsett att användas av personal i gruppbostäder som ett verktyg för kontinuerliga somatiska, psykiska och adaptiva registreringar. Lokala ledningsteam Hösten 216 infördes lokala ledningsteam, vilket är en samverkans forum mellan kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg utifrån geografisk placering. Uppdraget är att planera för att ge omvårdnad, service och hälso- och sjukvård till personer som har beslut om insatser enligt Socialtjänstlagen och/eller Hälso- och sjukvårdslagen. Insatserna ska planeras utifrån tillgängliga resurser och med hänsyn tagen till att den enskilde får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den enskilde och dennes närstående ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande över insatsernas utformning. 2(26)

21 Lokala ledningsteamets uppdrag innebär också att leda det lokala förbättrings- och utvecklingsarbetet där olika kvalitetsregister ingår som ett självklart stöd. Verkställa beslut och rekommendationer tagna i Verksamhetsnämnden, Ledningsgrupp SUH och Ledningsgrupp ÄO. I lokala ledningsteam ingår enhetschef, ansvarig sjuksköterska och distriktsköterska och i förekommande fall äldrevårdssjuksköterska. Resultaten följs regelbundet upp av områdeschef och MAS. LOSUS- (Lag 217:612 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård) Lagen trädde i kraft Syftet med lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Målgruppen är patienter som efter utskrivning från slutenvården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården inklusive primärvården. Lagen handlar om att stärka patientens delaktighet och självbestämmande, Ökad samverkan och högre krav på information och informationsöverföring mellan kommuner och landsting, Ny planeringsprocess där de enheter som är involverade i patientens fortsatta omsorg och vård, snabbare får kännedom om och kan börja planera för insatser utifrån patientens behov, Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan och förväntas ingå överenskommelse med varandra om tidpunkt för kommunernas betalningsansvar och vilka belopp som ska betalas. Under 217 pågick en del förberedande arbete tillsammans med primärvården inför den nya lagen. Deltagarna i lokala samverkansarenan arrangerade en samverkans eftermiddag i Persåsen med deltagare från primärvården i Berg, legitimerad personal och enhetschefsgruppen. Under eftermiddagen presenterades Hemsjukvårdsavtalet från och LOSUS av Anette Lindberg Region JH. Andra ämnen var Trygg och säker hemma samt distansoberoende teknik. Samtliga ämnen är beroende av tydlig samverkan. Resultatet från dagen blev många bra diskussioner samt att det framåt planeras årlig samverkanseftermiddag. Mest sjuka äldre Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Den lokala handlingsplanen revideras löpande och är ständigt aktuell. ehälsa Verksamhetsutvecklare deltar i länets styrgrupp vad gäller ehälsa. I samverkan med länets samtliga kommuner bedrivs ett antal projekt utbyte av analoga till digitala trygghetslarm e-tjänster inom socialtjänst mobil dokumentation e-hemtjänst mobil informationsåtkomst NPÖ producent, undersöka förutsättningarna för att kommunen ska bli producenter i NPÖ HSA-administration, SITHS-kort. Samordning och förenkling av HSAadministrationen 21(26)

22 VälTeL Syfte och mål med interreg projektet VälTeL (med Region Jämtland/Härjedalen som en av projektägarna, alla kommuner i Jämtland, kommuner från Norge, kommunförbundet Västernorrland och ett antal privata aktörer deltar) är att skapa en arena för kunskaps-och erfarenhetsutbyte vars syfte är att hjälpa till att lösa utmaningarna för omsorgs-, hälso-och sjukvårdssektorn i Mittnorden med hjälp av välfärdsteknologi. Från Bergs kommun deltar vi i nuläget med en person i referensgruppen. Ohälsotalen Kontinuerlig uppföljning av ohälsotalen genomförs månadsvis ner på enhetsnivå. Viktigt att detta arbete fortsätter och delges ti JämtBus Barn och unga i behov av särskilt stöd- överenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län. Regionala dokumentet Jämtbus utgör underlag för ett lokalplan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. Process Öppna jämförelser, Regionförbundet och FoU jämt. Bergs kommun ingår i en arbetsgrupp som har utvecklat en regional arbetsmodell för arbetet med Öppna Jämförelser i Jämtlands län. Arbetsmodellen är unik genom att den innefattar såväl kommuner som landstinget. En regional handbok har tagits fram som stöd i arbetet. Finns förbättringsområden som kan hanteras gemensamt. Loggning Procapita och NPÖ MAS och sjuksköterska loggar kontinuerligt användningen av Procapita (HSL-modulen) som är dokumentationsprogrammet, samt NPÖ Nationell patientöversikt) som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Palliativvård, utbildning En arbetsgrupp med inriktning mot palliativ vård har tagit fram olika dokument att användas i vården. Dokumentet är utformat till att få en samlad och överskådlig bild av dokumenterad symtomskattning. Gruppen arbetar med stöd av Palliativa registret. Palliativa ombud finns på varje enhet som språkrör för Palliativa gruppen. Hösten 217 arrangerades en utbildningsdag i palliativ vård där framför allt personal från LSS och vikarier deltog. Årlig utbildningsdag i palliativ vård finns sedan 218 som aktivitet i loka handlingsplan Mest sjuka äldre. Procapita HSL Användandet av HSL-uppdrag ger en säkrare och tydligare väg från beställare till utförare. Det möjliggör även kontroll och uppföljning av hur mycket delegerad HSL tid som verkställs inom varje enhet. Säker inloggning Samtliga biståndshandläggare, socialsekreterare, HSL-personal och enhetschefer samt omvårdnadspersonal har tillgång till säker inloggning med SITHS kort till de system som de har behörighet till. Omvårdnadspersonalen som arbetar i kvalitetsregistren har t.ex. tillgång till säker inloggning. SITHS-kort används för inloggning i Lifecare, Pascal, Senior Alert, BPSD, Palliativa registret och RiksSår. 22(26)

23 Införande av IBIC IBIC (Individens behov i centrum) ska fortsätta utredas för att avgöra om hela eller delar av metoden ska implementeras. Demens ABC för nytillkomna vikarier Webbaserad utbildning från Svenskt demenscentrum är obligatorisk för nytillkomna vikarier. Under 218 kommer utbildningstillfällen att erbjudas. Basal Vårdhygien för nytillkomna vikarier All omvårdnadspersonal ska erhålla grundkunskap i basal vårdhygien. Webbaserad utbildning som sker i samband med Demens ABC. Nattfasta Mätning av nattfastan på särskilda boendena sker fortsättningsvis med eget ansvar för mätning och utvärdering på enheterna eftersom det saknas Regional samordnare. Demensutbildning Demensteamet fortsätter med 4 heldagars utbildning, från 218 varje höst. Utbildningen erbjuds till biståndshandläggare, enhetschefer, sjuksköterskor samt rehab personal. Under övrig tid under året sker utbildningsinsatser på enheterna genom handledning, reflektionsgrupper och observationer Handledarutbildning undersköterska Från och med den 1 juli 216 ska den nationella handledarutbildningen steg 1 och 2 användas i alla Vård- och omsorgscollege. Material för handledarutbildning steg 1, 2 och 3 finns i dokumentbanken här på sidan. Den 19 maj 214 tog styrelsen för föreningen Vård- och omsorgscollege beslut om riktlinjer för struktur och innehåll i en gemensam handledarutbildning i två steg. Handledarutbildningens steg 1 och 2 utgår från gymnasieskolans kurs Vårdpedagogik och handledning 1 poäng. Vid årets slut har 2 st undersköterskor gått steg 1 och 2. Språkombud På Bergsgårdens korttidsboende finns en handlingsplan upprättad för att förbättra språkmiljön. Den riktas till personal som inte har svenska som modersmål. Hittills har 4 st. erhållit utbildning som språkombud. Ledningssystem Uppdatering av ledningssystemet pågår och kompletteras med aktuella rutiner och processer för att uppnå en god kvalitet och ge stöd i rättssäker myndighetshandläggning och utförande av beslutade insatser. Värdegrundsutbildning För att medvetandegöra vikten av kunskap i värdegrund och ett respektfullt bemötande av vårdtagare och anhöriga har anställda inom äldreomsorgen i Bergs kommun tillgång till Webbutbildning i värdegrundsarbete. På varje arbetsplats finns utbildare i värdegrundsarbete som har i uppdrag att signalera att behov finns på enheten och ansvara för utbildning. Delegering För att förebygga stora arbetsinsatser för distriktsköterskor/sjuksköterskor med nya delegeringar till vikarier, framför allt inför semesterperioden fortsätter modellen med 6 utbildningstillfällen att erbjudas gällande delegeringar inom HSL området under året. Dessa tillfällen riktas främst till Resursens vikarier. Hittills har arbetssättet fallit väl ut. 23(26)

24 SBAR Fortsatt implementering av strukturerat kommunikationsverktyg för rapportering inom vårdoch omsorg. Samverkan för att förebygga vård skador Det görs läkemedelsgenomgångar minst en gång/år tillsammans med läkare, sjuksköterska, patient och eventuellt närstående. Regelbundna möten med primärvården genomförs där rutiner och riktlinjer följs upp. Arbete har även skett med Trygg och säker hemma som är en modell för samverkan mellan kommunerna och primärvården i Jämtland. Trygg och säker arbetet fortsätter genom framför allt varselblanketter, där personal som upptäcker risker kan initiera kontakt för utredningar och uppföljningar av symtom. Rapporteringsskyldighet Hälso- och sjukvårdspersonal Risker utreds och analyseras via händelseanalys. Återkoppling sker till berörda i verksamheten. Vid allvarliga händelser ges information till ansvarig vårdgivare, såväl före som efter anmälan. Personalen behåller också sina avvikelser och analyserar dessa på ledningsteam träffar och vårdlagsträffar. Åtgärder och eventuella förändringar av rutiner sker utifrån det som framkommit vid vårdlagsträffarna. Rapporteringsskyldighet Omvårdnadspersonal SoL/LSS Rapporteringsskyldigheten innefattar var och en som fullgör uppgifter inom SoL/LSS. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till ansvarig nämnd. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten (IVO). Enhetschefen är huvudansvarig för avvikelser SoL/LSS. Enhetschefen ska upprätta en åtgärdsplan för hanterandet av avvikelsen. Åtgärdsplan skall ha upprättas inom en vecka från det att avvikelsen kommit till enhetschefens kännedom. Ärendet ska dokumenteras. Avvikelser ska regelbundet tas upp på arbetsplatsträffar. Allvarliga händelser ska anmälas som Lex Sarah alt. anmälan enl. 24 a LSS. Då ska brukare, omsorgstagare, närstående informeras, hållas underrättade och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Om det finns anledning att anta att inträffad händelse är brottslig bör frågan om polisanmälan tas upp av enhetschef eller chef SUH med den enskilde eller dennes ställföreträdare. Enhetschefen har dock ett eget ansvar att anmäla misstanke om brott till polisen. Klagomål och synpunkter Inkomna klagomål och synpunkter kan tas emot via telefon, mail, Bergs kommuns hemsida (e-tjänst), genom personal eller skrift till MAS eller ansvarig chef. Närstående/anhöriga ges information av enhetschef eller motsvarande att man som vårdtagare eller närstående kan lämna synpunkter eller klagomål angående det som man inte tycker fungerar. Dessa synpunkter resp. klagomål besvaras av ansvarig chef. Vidare sker en samverkan med närstående i form av anhörigträffar. Effektivitetsgrad (tid hos den enskilde) Verklig tid i den enskildes i hem i jämförelse med den totala arbetstiden är definitionen på effektivitetsgrad. Effektivitetsgraden år 217 för Hemvården (exklusive Storsjö) landade på 51,2 % (216 47,6%). Ser man till utfallet så är det en förbättring i jämförelse med 216, där både Hackås och Rätan ligger på 55 %, Storsjö 4 % och Oviken 43,7 %. Det är viktigt för verksamheten att fortsatt fokusera på effektivitetsgraden för att bibehålla en hög kvalité och förbättra sociala samvaron.. 24(26)

25 Genomförda aktiviteter 217 Följande aktiviteter har genomförts Verksamhetsövergång från Vardaga till kommun Projektet digitala trygghetslarm implementerad på ordinära boenden (höjer kvalitén och säkerheten för våra vårdtagare). Upphandling nyckelfri hemtjänst genomförd. Införandet startar v37, år 218. Nytt avvikelse- och åtgärdsrapporteringssystem infört Procapita har förberetts för att all omvårdnadspersonal ska dokumentera direkt i systemet Kompetensökning för LSS personal. Samtlig personal har deltagit i utbildning gällande lågaffektivt bemötande, webbutbildning i diabetes, webbutbildning i E - autism Kontinuerlig uppföljning av ohälsotalen månadsvis ner på enhetsnivå Förändrad ekonomi- och budgetstyrningsprocess inom vård och omsorg Intäktsfinansierad verksamhet, uppstartad jan-217. Hemsjukvårdsavtal mellan Regionen och kommun klart. Fortsatt utveckling av planeringsfunktionen Omorganisation i och med verksamhetsövergång Vardaga. Nattpatrull tillhör hemvård Svenstavik. Geografisk förändring, Gillhov flyttad till Hackås hemvård, nya ansvarsområden - Myltblomman och hemvård Svenstavik/nattpatrull Organisationsförändring inom HSL. Enhetschef tillsatt. Utbildning i palliativ vård genomförd. Utbildning språkombud genomförd. Handledarutbildning för undersköterskor genomförd. Inskanning dokument i Procapita Delegeringar skrivs från 217 i journalsystemet Procapita för att säkerställa hanteringen av personalens delegeringar. Internkontrollplan 25(26)

26 Aktiviteter 218 Prioriterade aktiviteter att arbeta med under 218 är följande Rekrytering personal Fortsatt utveckling av välfärdsteknologitjänster (e-tjänster, e-hemtjänst mm) Införande av tillsyn via kamera och mobila trygghetslarm Pilotprojekt Myltblomman. Målsättningen är att bli det mest digitaliserade äldreboendet med den senaste tekniken inom kommunikation, dokumentation, låssystem tillsyns- och larmfunktioner. Med en digitalisering i framkant skapas förutsättning för effektivare arbetsprocesser. Införande av nytt gemensamt vårdplaneringssystem. Kompetensförsörjningsplan SUH (pågår för närvarande inom Vård- och omsorg och LSS) Kompetensutveckling Utbildning/fortbildning i Våld i nära relation mot äldre samt äldre och missbruk, speciellt hos kvinnor Införande av nya hemsjukvårdsavtalet Implementering GDPR Utreda ett införande av delar eller hela IBIC metoden inom myndighetsutövningen Vidareutveckla ekonomi- och budgetstyrningsprocessen Översyn av ledningssystem (riktlinjer, rutiner och processer) Fortsatt integrering och utveckling av våra verksamhetsstöd Kommunikationskanalerna utvecklas internt inom SUH och externt med övriga verksamheter. Kontinuerlig verksamhetstillsyn Intern kontrollplan Biståndsbeslut på samtliga SÄBO och korttidsboende Alla medarbetare med behörighet ska dokumentera i Procapita HSL dokumentation med KVÅ koder Ohälsotalen. Ta fram aktiviteter och genomföra dem utifrån resultaten i kvalitetsmätningarna Gemensamt fallpreventions arbete tillsammans med externa aktörer. 26(26)