Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Plats och tid: Förvaltningsbyggnad Viktoria, Stenbocken, kl Beslutande: Ersättare: Jessica Hjärtqvist (S) ersättare för Sebastian Clausson (S) Gunnar Sporrong (MP), ordförande Kristina Adolfsson (S) Sven Gustafsson (S) Therese Kristiansson (S) Mehari Tesfai (FP) Suzanne Johansson (C) Lotta Grönlund (M) ersättare för Emma Ophus (M) Patrik Ragnar (M) Mikael Börjesson (KD) Barbro Magnusson (SD) ersättare för Oscar Ternström (SD) Bo Karlsson (V) Karin Schmidt (FP) Övriga närvarande: Ulrika Strandroth Frid, tf förvaltningschef Anneli Löwhagen, sekreterare Annelie Johansson, tf controller Malin Hemberg, verksamhetscontroller Mari Velander, personalrepresentant Lärarförbundet Lennart Karlsson, personalrepresentant Lärarnas Riksförbund Justerare Utdragsbestyrkande

2 SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (7) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Justering Justerare: Kristina Adolfsson Plats och tid: Barn- och utbildningskontoret den 29 september 2016 Justerade paragrafer: Underskrifter Sekreterare: Ordförande: Justerare: Anneli Löwhagen Gunnar Sporrong Kristina Adolfsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ: Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: den 29 september 2016 Datum då anslaget sätts upp: den 29 september 2016 Datum då anslaget tas ned: den 21 oktober 2016 Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningskontoret Underskrift Anneli Löwhagen Justerare Utdragsbestyrkande

3 SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (7) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Innehållsförteckning Bun 50 Godkännande av dagordning och anmälan om övriga frågor... 4 Bun 51 Dnr 15/178 Delårsrapport och prognos 2, januari till augusti Bun 52 Dnr 15/178 Investeringsbudget Bun 53 Dnr 15/123 Budget och verksamhetsplan 2017 mål och målindikatorer... 7 Justerare Utdragsbestyrkande

4 SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (7) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Bun 50 Godkännande av dagordning och anmälan om övriga frågor Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner dagens föredragningslista. Justerare Utdragsbestyrkande

5 SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (7) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Bun 51 Dnr 15/178 Delårsrapport och prognos 2, januari till augusti 2016 Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner upprättat förslag till delårsrapport för perioden januari till augusti Prognos 2 för barn- och utbildningsnämnden visar en budget i balans. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet Rapport och analys över innevarande års utfall för perioden januari till augusti samt prognos för helåret. Beslutsunderlag Förslag till delårsrapport för perioden januari till augusti 2016 Bilaga Bun 51/2016 Paragrafen ska skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Justerare Utdragsbestyrkande

6 Bilaga Bun 51/2016 Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 15/178

7 Innehållsförteckning Nämndernas redovisning... 3 Nämndens uppdrag... 3 Riktade uppdrag enligt budgetbeslut... 4 Ekonomisk översikt... 4 Måluppfyllelse... 7 Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2(22)

8 Nämndernas redovisning Nämndens uppdrag Nämndsordförande; Sebastian Clausson (S) Förvaltningschef; Ulla-Stina Millton Inom barn- och utbildningsförvaltningen i Skara bedrivs olika former av lärande inom utbildning, kultur och fritid. Förvaltningen ansvarar för förskola, grundskola med fritidshem, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, familjecentral, musikskola och fritidsgårdsverksamhet. Musikskolan, fritidsgården, teknik- och entreprenörskapsskolan samt skapande verksamhet bildar tillsammans ett ungdomens hus med namnet Stureplan. Skara kommuns vision "Skara vision 2025" speglar kommunens långsiktiga viljeinriktning. Vision 2025 anger kommunens uppgift och därmed nämndens, att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara ska det vara lätt att få familje- och yrkeslivet att gå ihop. Därmed är det viktigt att nämnden erbjuder barnomsorg av hög kvalitet och utifrån vårdnadshavares behov. Kreativitet och entreprenörskap är givna delar inom nämndens utbildning. Ledarskapet inom Barn & Utbildning ska präglas av tydlighet och av visionärt ledarskap. Hållbart lärande är nyckelord för hela utbildningsområdet som nämnden ansvarar för. I den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2016 och planperiod betonas olika områden inom nämndens verksamhet. Bland annat att ett barnperspektiv är viktigt för alla verksamheter och vid beslutsfattande i frågor som berör barnen mest. Det innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Barn- och elevperspektivet ska vara vägledande i nämndens planering av verksamhet. Via nämndens verksamheter sker arbetet med att stärka jämställdheten redan i tidiga åldrar. Nämnden ska fortsatt arbeta med ett förebyggande och främjande arbete för att undvika utsatthet och ohälsa. Forskning visar vikten av att klara skolan, som en av de främsta friskfaktorerna. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 3(22)

9 Riktade uppdrag enligt budgetbeslut Ekonomisk översikt I utfallet för januari till augusti finns inte hela det beräknade statsbidraget från Migrationsverket med. Detta släpar upp till ett år från ansökan till beslut och har inte uppbokats vid delårsbokslutet. Å andra sidan har utfall inte kommit in för hela det extra statsbidraget på tkr utan en stor del av utfallet beräknas komma in under hösten. Vi har även fått in en större del av etableringsersättning från omsorgen för vårterminen än tidigare prognostiserat. Dessa faktoret tillsammans bidrar till att utfallet januari till augusti siffermässigt ändå ser ut att följa årets prognos. Årets resultat Nettokostnad per verksamhet (Tkr) Utfall jan-aug 2016 Utfall jan-aug 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse 2016 Avv. Föregående prognos Förskola Grundskola samt förskoleklass med fritidshem Grundsärskola Gymnasium Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Elevhälsa Stureplan Centralt OH Summa nettokostnad Tkr Utfall jan-aug 2016 Utfall jan-aug 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse 2016 Avv. Föregående prognos Intäkter Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa nettokostnader Kommunbidrag exl. lönejust.medel Årets resultat 0 0 Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 4(22)

10 Ekonomisk analys Ekonomisk analys Prognosen för året är i balans. De av kommunfullmäktige extra beslutade medel på tkr är inberäknade i prognosen. Då lönejusteringsmedlen inte är beslutade är lönejusteringsposten borttagen, därför den låga siffran i Central OH. I förskolan ser antalet barn ut att minska något till hösten jämfört med budget och tidigare prognos. Kostnaderna har dock inte minskat i samma motsvarighet vilket ger ett ökat underskott jämfört med tidigare prognos. Bidraget till fristående förskolor ökar med ytterligare 400 tkr. De ökade kostnaderna uppvägs dock till stor del av att prognosen för barnomsorgsavgiften som höjs med ytterligare 540 tkr (utifrån befintligt utfall januari till augusti men med beaktande av det beräknade minskade barnantalet under hösten). I grundskolan ökar antalet elever något jämfört med budget och tidigare prognos. Även kostnadssidan har ökat vid skolorna som inte helt täcks av elevbidraget, vilket medför ett minskat överskott för grundskolorna. Cirka 800 tkr av kostnaderna beräknas täckas av årets extra statsbidrag på tkr. Bidragen till fristående skolor har ökat med 300 tkr jämfört med föregående prognos. Prognosen för elever som valt att gå i andra kommuner har å andra sidan sänkts med 400 tkr och vi räknar även med att få in 100 tkr ytterligare för elever som är från annan kommun. Kostnaden för skolskjuts mellan Ekeberg-Valle-Varnhem ökar något ytterligare i och med nytt avtal för höstterminen. Ett tilläggsbelopp till en av grundskolorna planeras att överföras från Elevhälsan men är inte medräknat i denna prognos. För gymnasiet minskar antalet elever under hösten jämfört med tidigare prognos, detta ses främst inom Introduktionsprogrammet (IM). Kostnaden för elever i andra kommuner beräknas vara ytterligare något högre. Förberedelser inför samt uppstartsåret av det nya Teknikprogrammet beräknas medföra en merkostnad på 500 tkr. Katedralskolan visar totalt ett underskott på tkr där cirka 700 tkr av underskottet planeras att täckas av det extra statsbidraget på tkr. Gymnasiesärskolan i Skara visar ett fortsatt underskott på tkr, de sista eleverna på nationellt program gick ut i våras och det kommande läsåret finns endast det individuella programmet kvar. Vuxenutbildningen visar nu ett överskott på tkr. Det tilldelade schablonbidraget för SFI har man inte kunnat använda fullt ut på grund av trångboddhet under våren. Verksamheten har under hösten flyttat till nya lokaler vid SLU. 1,5 tjänst är vakant på gymnasievux och yrkesvux. Finns i övrigt en del osäkerhetsfaktorer, se vidare längre ner i dokumentet. Elevhälsa har ett överskott på cirka tkr som härleds till icke tillsatta vakanser under året. Se även ovan angående ett tilläggsbelopp som kommer föras över till en av grundskolorna. Avvikelse mellan periodutfall och prognos I utfallet för januari till augusti finns inte hela det beräknade statsbidraget från Migrationsverket med. Detta släpar upp till ett år från ansökan till beslut och har inte uppbokats vid delårsbokslutet. Å andra sidan har utfall inte kommit in för hela det extra statsbidraget på tkr utan en stor del av utfallet beräknas komma in under hösten. Vi har även fått in en större del av etableringsersättning från omsorgen för vårterminen än tidigare prognostiserat. Dessa faktorer tillsammans bidrar till att utfallet januari till augusti siffermässigt ändå ser ut att följa årets prognos. Prognosavvikelse Se ekonomisk analys ovan. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 5(22)

11 Större osäkerhetsfaktorer i prognos Prognosen gällande nyanlända och asylsökande bygger på hur det har sett ut för årets första månader, och att det är den nivån som kommer att vara för hela året Avseende statsbidraget för nyanlända inom etablering, kommer en översyn av fördelningen mellan barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden att göras, osäkert vilka effekter det får. Vuxenutbildningen är till stora delar statsbidragsfinansierad, vilket i sig ger en osäkerhet och svårighet i långsiktig planering. Inom SFI sjunker andelen nyanlända inom etablering och andelen annan invandring ökar, vilket får till följd att SFI-budgeten inte i lika stor grad finansieras av statsbidrag. Eventuellt kan kostnader för utökning av lokaler eftersökas hos Migrationsverket. Elevhälsan har utökat med skolsköterskor för att kunna uppfylla lagkravet på hälsokontroller. Dessa kostnader kommer att eftersökas hos Migrationsverket men det råder osäkerhet kring om det kommer att bifallas, ersättning är inte medräknad i prognos. En begynnande lärarbrist kommer att kunna påverka ekonomin, då det kommer att behöva tillsättas annan personal än behöriga legitimerade lärare. Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (Tkr) Investering/projekt Tkr Total Projektbudget pågående fr tidigare år & 2016 Utfall Ack Utfall janaug 2016 Prognos 2016 Avvikelse 2016 (prognos) Avvikelse mot Total Projektbudget (prognos) En till en åk En till en åk Inventarier 3 år Inventarier 5 år Inventarier 10 år Summa investeringar Förändringar i verksamheten under året har medfört ett ökat investeringsbehov, främst av möbler och annan utrusning till utökning av lokaler. Ärendet om behovet av utökad investeringsbudget lyfts till nämnden. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 6(22)

12 Måluppfyllelse Övergripande måluppfyllelse Perspektiv Kommunfullmäktiges mål Nämndens mål Medborgare Verksamhet Personal Miljö Folkhälsa Alla invånare ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar för att leva, bo och verka i Skara. Skara kommuns verksamheter ska präglas av samverkan, effektivitet och kvalitet Alla barn och elever ska utvecklas utifrån sina förutsättningar och nå sina kunskapsmål. Skara kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där ledare tillsammans med medarbetare utvecklar verksamheten. Alla beslut ska bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. Alla barn och unga ska ges rätt förutsättningar till en god hälsa och en trygg uppväxt. Samverkan leder till ökad måluppfyllelse för eleverna. Digitala resurser används i lärandet/verksamheten. Ledarskapet utvecklar verksamheten. Verksamheten präglas av aktuell forskning. Elever har rätt till inflytande över sin verksamhet. Samtliga medarbetare upplever och ger ett gott bemötande. I Skara utövas ett hälsosamt ledarskap. Medarbetare ska ges möjlighet till inflytande över sin arbetstid. Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar. Elever har rätt till utbildning som präglas av trygghet Tillväxt och utveckling Utbildningsnivån i Skara ska höjas. Eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Ekonomi Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans. Ekonomi i balans. Alla invånare ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar för att leva, bo och verka i Skara. För att alla barn ska få samma möjligheter att lära och utvecklas i ett modernt samhälle, har varje elev i gymnasieskolan och varje elev i grundskolans årskurs 1, 4, 7, 8 9 en egen ipad eller dator till sitt förfogande. Detta utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Skara kommuns verksamheter ska präglas av samverkan, effektivitet och kvalitet. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för pedagoger skapar möjligheter för samverkan och samlärande. På detta sätt säkerställs att alla elever får samma förutsättningar i sitt lärande och i sin utveckling. Att gemensamma metoder används utifrån forskning gör att vi säkerställer god kvalitet för alla elever. Alla barn och elever ska utvecklas utifrån sina förutsättningar och nå sina kunskapsmål. Aktuell forskning på metoder och arbetssätt samt metoder för lärande och undervisning behöver utvecklas. Den prioriterade Marte Meo-metoden, som är beslutad av nämnden att användas i verksamheten, är fortfarande under forskning. Denna metod används i förskola och skola, där pedagoger får handledning i kommunikation och samspel. Nytt forskningsresultat är under produktion från Lunds universitet. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 7(22)

13 Skara kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där ledare tillsammans med medarbetare utvecklar verksamheten. Medarbetarna inom barn- och utbildningsförvaltningen upplever till stor del ett gott bemötande, både från sin närmaste chef och i sitt arbetslag. Medarbetarna ger också ett gott bemötande till sina arbetskamrater vilket delvis visar sig genom ett bra arbetsklimat, god stämning och den lojalitet som finns i arbetslagen ute i verksamheterna. Förvaltningen kommer fortsätta arbeta med bemötande med utgångspunkt i den kommungemensamma bemötandesatsningen. För att uppnå målet hälsosamt ledarskap kommer förvaltningen fortsätta arbeta med ledarskapsutveckling och att möjliggöra ett pedagogiskt ledarskap. Detta kommer ytterligare att stärka cheferna i förvaltningen, och öka möjligheten för dem att fokusera på delaktighet och utveckling av verksamheten. Förvaltningen kommer även arbeta med värdegrund, vision och varumärke, vilket förväntas leda till att medarbetarna känner större tillhörighet med Skara kommun som arbetsgivare och att det blir en tydlighet i vilka mål samtliga medarbetare i kommunen ska arbeta för att uppnå. Förvaltningens och enheternas mål ska också tydliggöras, precis som sättet att arbeta för att nå målen. Förhoppningen är att ovanstående arbete även ska speglas i ett bättre resultat på sista frågan i medarbetarenkäten 2016, där medarbetarna ger en samlad bedömning av Skara kommun som arbetsgivare. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Alla barn och unga ska ges rätt förutsättningar till en god hälsa och en trygg uppväxt. Utifrån riktlinjer från Socialstyrelsen genomför den medicinska delen av elevhälsan hälsobesök för alla elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet. Förutsättningar för att främja närvaro är viktigt, och förvaltningen har nu ett IT-stöd för en mer detaljerad uppföljning av elevernas närvaro. Under hösten 2016 utbildas personal i IT-stödet för att alla grundskolor ska vara igång med uppföljningen vid terminsstart Utbildningsnivån i Skara ska höjas. Stort fokus är lagt på att höja lägstanivån hos våra elever. Större fokus behöver läggas på att alla elever når så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans. Prognosen för barn- och utbildningsförvaltningen beräknas till en budget i balans. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 8(22)

14 Medborgare Samverkan leder till ökad måluppfyllelse för elever Flera målindikatorer saknas i väntan på sammanställning/återrapport från SCB för läsåret 2015/1016. Det saknas analys på de målindikatorer som berör betyg i år 6 och år 9. Analyser kommer från skolorna genom kvalitetssammanställning och analyseras därefter på förvaltningsnivå under hösten. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl. individuellt program Inväntar SCB statistik för 2015/2016. Tidigare skrivning: SKL har uppdaterat den indikator som använts i detta budgetdokument. Det gör att målvärde inte kan anges i årsredovisningen då det är olika indikatorer. Måttet på genomströmning har anpassats till den reformerade gymnasieskolan, Gy 2011, och utgår från andelen elever som uppnått examen inom tre år. Till skillnad från tidigare år ingår även elever som påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram. Det gör att målvärdet som är satt för år 2015 inte går att jämföra med den uppdaterade indikatorn. Målvärdet på den uppdaterade indikatorn från läsåret 13/14 lyder; Gymnasieelever med examen inom tre år, andel %. Hemkommun samtliga program inkl. IM 65 %, vägt medelvärde i riket 63,4 % Kommunala skolor samtliga program inkl. IM 68%, vägt medel i riket 62,4 % Efter programtyp exkl. IM högskoleförberedande 74 %, vägt medel i riket 73,8 % yrkesförberedande 72%, vägt medel i riket 66,6 % Indikatorn avser andelen elever med examen inom 3 år bland nybörjare i år 1 den 15 oktober 2011 (i totalen ingår introduktionsprogram). Indikatorn visar den utbildning där eleven påbörjade sina studier. Personer med tillfälligt personnummer eller skyddad identitet har exkluderats ur redovisningen eftersom de inte är möjliga att följa över tid. För en yrkesexamen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Eleven ska också ha godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena (rektor har utrymme att inom ramen för individuellt anpassat program byta ut kurser i programgemensamma ämnen). Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 9(22)

15 Målindikator Utfall Målvärde Kommentar För en högskoleförberedande examen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1. Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. Källa: SCB och öppna jämförelser Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola på högskoleförberedande program 92% Inväntar SCB statistisk. Totalt andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år. 84% Andelen (%) av kommunens folkbokförda elever i år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Öppna jämförelser - gymnasieskolan Andel elever som nått minst betyget E i samtliga ämnen i åk 6 75% 93% Andelen elever i åk 6 som nått minst betyg E i alla ämnen är 75%. Skillnaden skolor emellan ligger mellan 65%-88%. Totalt har Skara 199 elever i åk 6 läsåret 15/16. Andel elever som nått minst betyget E i alla ämnen i åk 9. 79% 82% Antal elever som nått minst betyg E i alla ämnen, åk 9 är 79%. Totalt antal elever är 170 st. Andel åk 9 behöriga till gymnasiet som antagits på sitt förstahandsval till gymnasiet 100% Inväntar statistik från SCB. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 10(22)

16 Digitala resurser används i lärande/verksamheten. Detta vill vi se i verksamheterna: Att Informations- och kommunikationsteknik (IKT) på ett naturligt sätt används som ett pedagogiskt och kommunikativt verktyg i undervisningen och utbildningen, inte som något specifikt, extraordinärt då och då. E-tjänster (medborgarperspektiv). Detta ser vi: 1-till-1-satsningen är fullt utbyggd på gymnasiet och 7-9 från hösten till-1-satsning finns även i åk 1 och 4 från hösten Samtliga lärare inom grundskola och gymnasium har digitala verktyg (lärplatta/dator). Lärare har kollegialt lärande, egna planer och inspiratörer på varje enhet. Fler resultat kommer i kvalitetssammanställningen för läsåret 2015/2016. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Lärarna i min skola använder digitala verktyg i undervisningen. 82% Februari 2016 Denna målindikator är omgjord från förra året för att få mer kunskap om vad lärarna och eleverna använder digitala verktyg till i undervisningen. I år 5 är det fortfarande ca 50 % som nästan aldrig eller aldrig söker information digitalt eller skriver inlämningsuppgifter eller uppsatser digitalt. I år 8 är motsvarande siffra ca 20 % och i år 2 på gymnasiet är det ca 2 % som uppger att de aldrig eller nästan aldrig använder digitala verktyg till informationssökning eller inlämningsuppgifter. Frågor har ställts till år 5, 8 samt år 2 på gymnasiet. Svarsfrekvens; 192 elever i år 5, 139 elever i år 9 och 165 elever i år 2 på gymnasiet. Det vanligaste användningsområdet inom undervisningen är för att skriva uppsatser och/eller inlämningsuppgifter. 40 % av år 5 eleverna svarade att de alltid eller nästan alltid använder lärplatta/dator för detta. 83 % av år 8 och 98 % år 2 på gymnasiet svarade med samma påstående som ovan. Många elever och lärare arbetar med bilder, ljud, musik och film digitalt. 44 % av eleverna i år 5 svarade att de alltid eller nästan alltid gör det. Motsvarande statistik för år 8 är 63 % och för år 2 på gymnasiet 85 %. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 11(22)

17 Målindikator Utfall Målvärde Kommentar I enkätundersökningen framträder en bild av att det är relativt vanligt att elever tar kontakt med lärare utanför skoltid genom olika sociala medier eller plattformar. i år 5 är det 16 % som alltid eller nästan alltid gör det. I år 8 62 % och i år 2 på gymnasiet 75 %. Ett färre antal elever använder digitala verktyg för att göra beräkningar, skapa diagram eller jobba med statistik. År 5 22%, år 8 29% och i år 2 på gymnasiet 56 %. Enkätfrågorna visar att digitala verktyg i undervisningen används minst till att läsa böcker eller tidningar digitalt. I år 5 är det 25% som gör det alltid eller nästan alltid, 17 % i år 8 och 33 % på gymnasiet i år 2. Jag använder lärplatta/dator varje dag (men inte varje lektion) till skolarbetet, åk 8 och åk 2 på gymnasiet 77% 80% I SKL-enkäten (våren 2016) uppger 77% elever i åk 8 samt år 2 på gymnasiet att de använder lärplatta/dator varje dag i sitt skolarbete. Det är stor skillnad mellan åk 8 och år på gymnasiet. 21% av eleverna i åk 8 tycker att detta stämmer helt medan 77% av eleverna i år 2 på gymnasiet anser att det stämmer helt. 41% av eleverna i åk 8 tycker att de sällan använder lärplatta/dator varje dag medan motsvarande siffra för år 2 på gymnasiet är 5 %. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 12(22)

18 Verksamhet Ledarskapet utvecklar verksamheten Läslyftet är uppdelat på tre läsår, varav första omgången gick 2015/2016 (här deltog lärarna vid Mariebergskolan, Varnhemskolan, Ardalaskolan och Valleskolan). Läsåret 2016/2017 startar omgång två (här deltar lärarna vid Gällkvistskolan och Källeskolan) och läsåret 2017/2018 startar omgång tre (Viktoriaskolan och Katedralskolan). Matematiklyftet pågick under läsåren 2013/2014 och 2014/2015, totalt deltog 82 matematiklärare i fortbildningen. När nya rektorer/förskolechefer anställs anmäls de till den statliga rektorsutbildningen om de inte har gått den tidigare. Hösten 2016 anmäls två nyanställda för att påbörja sin utbildning våren Målindikatoren kring elevers upplevelse om delaktighet bör flyttas till inflytande och delaktighet (under perspektivet verksamhet) och resultatet följs upp i kvalitetssammanställningen 2015/2016. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Andel % förskolechefer och rektorer som deltar eller deltagit i rektorsprogrammet Andel % av lärare i (grundskola och gymnasium) som deltagit i någon eller några av de statliga satsningarna inom lärarlyftet, läslyftet och matematiklyftet under de senaste fem åren Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 2, 5 och 8 på grundskolan samt åk 2 på gymnasiet % Två nyanställda rektorer/förskolechefer inför hösten 2016 anmäls till rektorsprogrammet i september 2016 för att påbörja utbildningen våren % 50% 2015/2016 hade Skaras grundskolor och gymnasieskola totalt 247 tillsvidareanställda lärare. Totalt har 60% (147 lärare) deltagit i lärarlyftet, läslyftet eller matematiklyftet under 5 år. I lärarlyftet har totalt 30 lärare deltagit under åren (11 lärare 2011, 5 lärare 2012, 7 lärare 2013, 1 lärare 2014, 2 lärare 2015, 4 lärare 2016) I matematiklyftet har totalt 82 lärare deltagit under åren (läsåret 13/14 28 lärare och läsåret 14/15 54 lärare). I läslyftet har totalt 35 lärare deltagit läsåret 14/15, en ny omgång startar läsåret 15/16. 82% 94% I SKL-enkäten (våren 2016) uppger eleverna i åk 2, 5, 8 samt år 2 på gymnasiet att 82% upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter helt och hållet eller ganska bra. De yngre eleverna är mer nöjda än de äldre eleverna. 70% av åk 2 upplever att detta stämmer helt och hållet. Endast 2% av åk 2 tycker inte att detta stämmer. Åk 8 är mest kritiska till att lärarna tar hänsyn till deras åsikt. 18% tycker att det stämmer helt och hållet, 46% att det stämmer ganska bra. Bland gymnasieeleverna åk 2 upplever 24% att det stämmer helt och hållet samt 58% att det stämmer ganska bra. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 13(22)

19 Verksamheten präglas av aktuell forskning Här mäts två målindikatorer, enkätfrågan elevers lust att lära är tveksam om den hör hemma under aktuell forskning. Dock kan noteras att elever med ökande ålder upplever att de får betydligt mindre lust och nyfikenhet att lära sig mer genom skolans undervisning. Verksamheten präglas till stor del av aktuell forskning då två av de tre forskningsmetoderna är prioriterade och aktiva under Alla ansökningar om insatser är beviljade, igångsatta och till en viss del avslutade. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig åk 2, 5 och 8 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet 66% 83% 66% av eleverna i åk 2, 5, 8 samt gymnasiet anser att det stämmer helt eller ganska bra att undervisningen gör dem så nyfikna att de får lust att lära mer. Nyfikenheten är större bland de yngre barnen än de äldre. Bland åk 2 svarar 89% att man är nyfiken på att lära sig mer. Bland åk 5 svarar 76% att man är nyfiken på att lära sig mer. De äldre eleverna är mer kritiska. Bland åk 8 svarar 54% att man instämmer lite eller inte alls. Bland år 2 på gymnasiet svarar 43% att man instämmer lite eller inte alls på frågan om undervisningen ökar nyfikenheten att lära mer. Alla som ansöker om insatser inom våra tre forskningsmetoder beviljas detta stöd 95% 100% 14 FFT-ärenden är påbörjade under 2016 och 7 ärenden av dessa är avslutade (september). Ärendena är fördelade på lika antal pojkar och flickor. Alla ärenden som inkommit är beviljade. 9 Marte meo-ärenden har ansökts om under året och beviljats. De otroliga åren har inte startat 2016, inget beslut är taget ännu. Utifrån totalt 23 ansökningar inom Funktionell familjeterapi (FFT) har samtliga startat men ingen utbildning kring de otroliga åren har ännu genomförts under året. Därför beräknas utfallet till 95%. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 14(22)

20 Elever har rätt till inflytande över sin verksamhet Elevers rätt till inflytande mäts enbart av målindikatorer som frågar efter elevers upplevelser i SKLenkäten. Elevers möjlighet att lära sig argumentera för sin sak samt möjlighet att nå kunskapskraven handlar mer om måluppfyllelse än om inflytande över undervisningen. Det är tydligt att elevers upplevelse att påverka sitt arbete i skolan samt lärares förmåga att ge tjejer och killar samma förutsättningar att lära i skolan minskar med åldern. Elever i åk 8 är mest kritiska. 41% av eleverna i åk 8 upplever att det stämmer dåligt eller inte alls att de får vara med och påverka sin undervisning. Elevers inflytande behöver följas upp i kvalitetsredovisningen för läsåret 2015/2016. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar I min skola får jag lära mig att argumentera för min sak åk 5 och 8 samt åk 2 på gymnasiet 74% 100% I SKL-enkäten svarar 74% av eleverna i åk 5, 8 och år 2 på gymnasiet att man helt eller delvis upplever att de får lära sig att argumentera för sin sak. De äldre eleverna är mer kritiska. 32% av åk 8 upplever att detta stämmer dåligt eller inte alls. Motsvarande siffra för år 2 på gymnasiet är 20%. Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker åk 5, 8 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet 88% 100% I SKL-enkäten är andel elever som upplever att de kan då kunskapskraven är 88%. De elever som inte upplever det har framför allt svarat; jag vet inte. Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar att lära åk 5 och 8 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet 80% 100% Enligt SKL-enkäten upplever 80% av eleverna i åk 5, 8 och år 2 på gymnasiet att lärarna helt eller till stor del ger pojkar och flickor samma förutsättningar att lära. De yngre eleverna är något mer positiva än de äldre eleverna. 85% av åk 5 upplever att pojkar och flickor får samma förutsättningar att lära. Åk 8 är klart mest kritiska. 25% upplever att det stämmer dåligt eller inte alls. På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter åk 5 och 8 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet 72% 100% Enligt SKL-enkäten upplever 72% av eleverna i åk 5,8 och år 2 på gymnasiet att de får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter. De yngre eleverna är mer positiva. Åk 8 är mest kritiska, 41% upplever att det stämmer dåligt eller inte stämmer alls. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 15(22)

21 Personal Samtliga medarbetare upplever och ger ett gott bemötande Medarbetarna inom barn- och utbildningsförvaltningen upplever till stor del ett gott bemötande, både från sin närmaste chef och i sitt arbetslag. Medarbetarna ger också ett gott bemötande till sina arbetskamrater vilket delvis visar sig genom det goda arbetsklimat, den goda stämning och den lojalitet som finns i arbetslagen ute i verksamheterna. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Samarbete i arbetslaget. Skala 1-6 5,1 5,2 Samarbete inom arbetslaget är en av framgångsfaktorerna vid det fortsatta arbetet med medarbetarundersökningen från 2014, både på enhets- och förvaltningsnivå. När det gäller samarbetet beskriver flera enheter att det finns ett gott arbetsklimat, lojalitet kollegor emellan samt en god stämning i arbetslaget. För att behålla det goda samarbetet och den goda stämningen i arbetslagen lyfts idéer kring rekreation och arbetsglädje. Det handlar om olika typer av aktiviteter som ytterligare främjar meningsfullhet i arbetet och samhörighet med gruppen. Fortsatt stöd till varandra, arbete i team och konstruktiv kommunikation kommer att krävas för att fortsätta det goda samarbetet i verksamhetens arbetslag. Värdegrundsfrågor och konflikthantering kommer även fortsättningsvis vara på agendan i olika forum. Utfallet baseras på resultat från medarbetarenkäten Medarbetarna har förtroende för sin chef. Skala 1-6 4,6 4,7 Medarbetarna inom barn- och utbildningsförvaltningen har till stor del förtroende för sin närmsta chef. Förvaltningens resultat ligger i linje med kommunen som helhet. Kommunens fortsatter satsa på ledarskap och förvaltningen kommer att arbeta utifrån en handlingsplan för att stärka rektors pedagogiska ledarskap. Detta kommer tillsammans att stärka förvaltningens ledare ytterligare i sitt ledarskap vilket kan öka graden av förtroende medarbetarna känner. Utfallet baseras på resultatet från medarbetarenkäten Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 16(22)

22 I Skara utövas ett hälsosamt ledarskap Hälften av medarbetarna i barn- och utbildningsförvaltningen upplever att de får tillräckligt stöd och återkoppling av sin närmaste chef samt att målen för verksamheten är tillräckligt tydliga för att de ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt. Förvaltningen nådde inte uppsatt mål gällande hälsosamt ledarskap. Målet är ett fortsatt arbete med ledarskapsutveckling samt arbete med att möjliggöra ett pedagogiskt ledarskap kommer att stärka cheferna i förvaltningen ytterligare och därmed öka möjligheten för dem att fokusera på att stötta sina medarbetare i större utsträckning. Arbete mot gemensamma mål och ett gemensamt förhållningssätt är ett av de förbättringsområden förvaltningen arbetar med. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Medarbetarna får stöd från sin chef. Skala 1-6 4,3 4,5 Hälften av förvaltningens medarbetare känner att deras närmsta chef ger dem det stöd de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Resultatet ligger något lägre än kommunen som helhet och förvaltningen nådde inte uppsatt mål. Kommunens fortsätter satsa på ledarskap och förvaltningen kommer att arbeta utifrån en handlingsplan för att stärka rektors pedagogiska ledarskap. Detta kommer tillsammans att stärka förvaltningens ledare ytterligare i sitt ledarskap vilket kan öka möjligheten för cheferna att fokusera på att stötta sina medarbetare i större utsträckning. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Medarbetarna får återkoppling på utfört arbete. Skala 1-6 4,3 4,4 Hälften av förvaltningens medarbetare upplever att deras närmaste chef ger dem återkoppling på hur de utfört sina arbetsuppgifter. Förvaltningens resultat ligger i samma nivå som kommunen som helhet när det kommer till denna fråga men förvaltningen nådde inte uppsatt mål. Kommunens fortsatter satsa på ledarskap och förvaltningen kommer att arbeta utifrån en handlingsplan för att stärka rektors pedagogiska ledarskap. Detta kommer tillsammans att stärka förvaltningens ledare ytterligare i sitt ledarskap vilket kan öka möjligheten för cheferna att fokusera på att stötta sina medarbetare i större utsträckning. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 17(22)

23 Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Målen för verksamheten är tydliga. Skala 1-6 4,9 5 Arbeta mot gemensamma mål och ett gemensamt förhållningssätt till arbetet finns med bland enheternas förbättringsområden i det fortsatta arbetet med medarbetarenkäten. I arbetet med detta blir det viktigt att tydliggöra för samtliga medarbetare vilka mål verksamheten har att arbeta efter och hur man ska arbeta för att nå målen. Genom delaktighet och tydlighet skapas ett gemensamt förhållningssätt till det arbete som utförs och anledningen till det. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Medarbetare ska ges möjlighet till inflytande över sin arbetstid Stor del av barn- och utbildningsförvaltningens medarbetare är nöjda med den sysselsättningsgrad de har. För medarbetare som önskar utökad sysselsättningsgrad finns möjligheten att anmäla detta till sin närmaste chef. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Delade turer tillämpas inte i förvaltningen. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Andel medarbetare som är nöjda med sin sysselsättningsgrad. Skala 1-6 5,1 5,5 80 % av förvaltningens medarbetare är nöjda med den sysselsättningsgrad de har. 13 % känner sig delvis nöjda. Direktiven säger att innan rekrytering ansvarar rekryterande chef för att det kontrolleras i WinLas om det finns medarbetare i förvaltningen som önskar utökad sysselsättningsgrad. Respektive chef bör i varje medarbetarsamtal ta upp frågan om önskad utökad sysselsättningsgrad samt se till att det blir registrerat i WinLas om medarbetaren önskar utökning. Detta för att kontroll innan rekrytering ska bli meningsfull. Utfallet baseras på resultatet av medarbetarenkäten Antal delade turer. 0 0 Delade turer tillämpas inte inom förvaltningen. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 18(22)

24 Miljö -- Folkhälsa Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar Hälsobesöken genomförs systematiskt och påminns om från skolhälsovården för att få en besöksfrekvens på 100%. Stureplan har hittills under 2016 genomfört 120 kostnadsfria planerade och vuxenledda tillfällen vilket gör att siffran 200 kommer att uppnås vid årets slut. Familjecentralen är välbesökt. Antalet inskrivna barn på obekväm arbetstid är redan 25 i september månad Närvaron för eleverna i grundskolan samt gymnasieskolan är låg. 66% av eleverna har en närvaro på över 90%. Detta är uppmärksammat och arbetet har påbörjats för att främja närvaron redan från förskolan. Ett förbättrat närvarosystem ska användas på alla kommunens skolor och utbildning i detta har påbörjats. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Antal genomförda hälsobesök % utifrån antalet elever som erbjuds Andel % elever i grundskola och gymnasium som har mer än 90 % skolnärvaro under läsåret 100% 100% 66% 90% Andelen elever inom grundskolan 1-9 som har en närvaro på mer än 90% under läsåret 15/16 är 75%. Antal elever inom grundskolan under läsåret 15/16 är 483 st. Andel elever inom gymnasium som har mer än 90% skolnärvaro under läsåret 15/16 var 57%. Genomsnitt för grundskola och gymnasieskola blir således 66% av eleverna har en skolnärvaro på över 90%. Antalet planerade och vuxenledda tillfällen på Stureplan där barn/elever deltar kostandsfritt efter skoltid. (minst en timmas aktivitet) Andelen planerade och vuxenledda tillfällen på Stureplan under våren 2016 är 120 stycken. Målvärdet för helåret är 200 tillfällen, vilket vi räknar med att uppfylla. Antal vuxna och barn som besöker familjecentralen under en månad, totalt antal besökare Besöksfrekvensen är i linje med föregående år. Antal enskilda barn som är inskrivna på barnomsorg för obekväm arbetstid under kalenderåret Under januari-september 2016 har 25 barn varit inskrivna i barnomsorg för obekväm arbetstid. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 19(22)

25 Elever har rätt till utbildning som präglas av trygghet Enligt SKL enkäten upplever de flesta eleverna att de känner sig trygga i skolan. De som upplever sig otrygga är fördelade på alla undersökta årskurser, med någon övervikt på åk 5. Trygghet och studiero är ett prioriterat område att arbeta med. Elever i de yngre årskurserna upplever att de har större delaktighet med att ta fram ordningsregler för skolan än de äldre eleverna upplever sig ha. 95% i åk 2 upplever att de har varit delaktiga medan 55% av eleverna i åk 8 upplever att de varit delaktiga. Detta är ett tydligt förbättringsarbete. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Jag känner mig trygg i skolan årskurs 2, 5 och 8 på grundskolan samt åk 2 på gymnasiet 94% 97% Enligt SKL-enkäten upplever 84% av eleverna i åk 2, 5, 8 och år 2 på gymnasiet att de är helt eller ganska trygga i skolan. 4% svarar att det stämmer dåligt eller inte alls och 2% svarar jag vet inte (åk 2 och 5). De elever som är otrygga finns inom alla årskurser jämnt fördelade 2-4%, förutom åk 5 där det finns en liten topp (6%). Vi elever medverkar i arbetet med att ta fram ordningsregler i skolan årskurs 2, 5 och 8 i grundskolan 76% 100% Enligt SKL-enkäten upplever 76% elever i grundskolan (åk 2, 5 och 8) att de har medverkat i arbetet att ta fram ordningsregler i skolan. 95% av eleverna i åk 2 svarar att de helt eller delvis varit delaktiga i detta arbetet. 5% vet inte). 78% av eleverna i åk 5 svarar att de helt eller devis varit delaktiga i detta arbetet. 8% vet inte. 55% av eleverna i åk 8 svarar att de varit helt eller devis delaktiga i detta arbetet. 23% upplever att det stämmer dåligt. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 20(22)

26 Tillväxt och utveckling Eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål Mätindikatorerna som är kopplade till att eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål är tveksamma. Mäter dessa att elever når så långt som möjligt? De fokuserar enbart på undervisning i svenska som andraspråk (SVA) och modersmålsundervisning samt på gymnasium och vuxenutbildning. 8% av eleverna i grundskolan läser SVA. 19% av de elever som är berättigade till modersmålsundervisning deltar i det på grundskolan. Det är en stor andel avgångselever från åk 9 som går över till IM men den största delen är nyanlända elever som går vidare i språkintroduktion. Därav den höga siffran. Andelen invånare som deltar i komvux är jämförbar med riket. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Andel elever % som deltar i SVAundervisning i grundskolan 8% 8% Andelen berättigade som läser SVA i grundskolan var läsåret 2015/ % av de 598 elever som är berättigade till SVA undervisning. Totalt 174 elever läser SVA. Under läsåret 15/16 hade Skaras grundskolor 2163 elever av dessa läste 174 elever SVA. Procent av avgångselever i årskurs 9 som går över till IM 17% 13% 17% av avgångseleverna i åk 9 (7-9 samt Metis) under läsåret 15/16 har gått vidare till något av spåren på IM. I siffran ingår även nyanlända elever som utgör den klart största delen och som går vidare till IM Språkintroduktion. Invånare år, andel % som deltar i komvux 3,5% 5% Det är 3,5 % av Skaras medborgare i den åldern som anges som kalenderår 2015 deltog i komvux. Motsvarande siffra för riket var 3,7 %. Antal elever % som är berättigade till att läsa modersmål i förhållande till hur många som deltar i modersmålsundervisning på grundskola 19% 30% 19% av elever som är berättigade till modersmålsundervisning i grundskolan deltar i modersmålsundervisningen. Antal elever % som varit inskrivna på IM under läsåret inom språkintroduktion, individuellt alternativ och preparand och som går vidare till nationellt program nästkommande läsår. Antal beräknas utifrån elever som varit inskrivna i svenska skolsystemet minst under hela högstadietiden. 75% Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 21(22)

27 Ekonomi Ekonomi i balans Prognosen beräknas till 0 och budgeten är i balans. Målindikator Utfall Målvärde Kommentar Budgetutnyttjande (%) 100% 100% Prognosen beräknas till 0 och budgeten är i balans. Delårsrapport jan-aug 2016 Barn- och utbildningsnämnden 22(22)

28 SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (7) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Bun 52 Dnr 15/178 Investeringsbudget 2016 Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar, i enlighet med kommunens ekominstyrningsprincip, att godkänna en utökning av nämndens investeringsutrymme 2016 till tkr. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet I samband med prognos 2 konstateras att nämndens investeringsbudget 2016 på tkr kommer att överskridas med cirka 980 tkr. Den totala investeringskostnaden för 2016 beräknas bli tkr. Redan vid ingången av 2016 konstaterades att verksamheterna hade ett större behov av investeringar än vad som fanns budgeterat. Det har även tillkommit ytterligare investeringsbehov under året. Då det under året har skett förändringar i verksamheten med bland annat flytt av en förskola och att vuxenutbildningen har flyttat till egna lokaler så har inventarier med en avskrivningstid på 10 år ökat (möbler, inredning och dylikt). De ökade avskrivningskostnader är planerade i driften och tas av respektive verksamhet. Paragrafen ska skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Justerare Utdragsbestyrkande

29 SKARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (7) Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Bun 53 Dnr 15/123 Budget och verksamhetsplan 2017 mål och målindikatorer Nämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer upprättat förslag på mål och målindikatorer för budget och verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt presidet att planera för en fördjupad genomgång av måldokument Beslutet förklaras omedelbart justerat. Beslutsunderlag Förslag på mål och målindikatorer för budgetår 2017 Paragrafen ska skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Justerare Utdragsbestyrkande