Rostov 1941 kuppen som kom av sig

Transkript

1 smb presenterar överraskande krigshistoriska fakta juni 2011 Rostov 1941 kuppen som kom av sig av Anders Frankson, militärhistorisk författare Rostov var i komplett upplösning, med floder av retirerade ryssar, fordon, hästar och civila. Allt i en enda stor röra. Allting rörde sig mot bron över Don. Fortfarande framför de officiella byggnaderna stod de ryska vaktposter med gevär för fot. Fienden visste inte hur nära vi var bron. S S-kapten Heinrich Springer bevittnade den ryska röran när han ledde sitt 3. kompani från Leibstandarte SS Adolf Hitler (LSSAH) in i Rostov den 20 november Generalöverste Eberhard von Mackensen, befälhavare för III pansarkåren, hade låtit LSSAH leda anfallet in mot Rostov flankerat av 14. och 13. pansardivisionen. von Mackensen ville utnyttja den dådkraft och insatsvillighet han tyckte sig se hos SS-divisionen. LSSAH hade dessutom blivit förstärkt med stridsvagnar från 13. pansardivisionen. SS-kapten Springer såg sin chans att utnyttja kaoset på den ryska sidan och tog sig över bron med sina män, medan pionjärgruppen säkrade bron. Men var fanns brovakten? Springer såg en stor röd tvåvåningsbyggnad vid brofästet, men första våningen var helt tom. Tyskarna tog sig upp sig upp på andra våningen och såg trettio sovjetiska soldater som åt middag i allsköns ro. SS-soldaterna rusade in och skrek: upp med händerna. Nu hade Springer tagit över bron Don och höll den på båda sidor. Tyskarna tog Rostov närmast kuppartat även om skottlossning förekom natten igenom till den 21 november Följande dag stärkte tyskarna greppet om staden. I en sammanställning gjord av 13. pansardivision över vad som överraskade dem mest med Röda armén under 1941 så nämns just automatgevär med kickarsikte för prickskyttar. Givetvis tas de sovjetiska stridsvagnarna T-34 och KV upp. Men även den tunga sovjetiska 12 cm granatkastaren nämndes. Pjäsen imponerade på tyskarna så pass mycket att den piratkopierades och sattes in i tysk krigsproduktion. Den sovjetiska långa 7,62 kanonen beskrivs som en effektiv kanon medan den nya tyska 5 cm pansarvärnskanonen Pak 38 lyfts fram som en besvikelse. SS-kapten Heinrich Springer (på bilden SS-major) erhöll riddarkorset för sin insats i Rostov november Över vad som överraskade 13. tyska pansardivisionen under 1941 gällande Röda Armén nämns särskilt auto matgevär med kikarsikte för prickskyttar. 1

2 Tysk pansar framrycker i snön. Mot Rostov anföll III tyska pansarkåren med två pansardivisioner och Leibstandarte SS Adolf Hitler (LSSAH). När Springer tog sig tillbaka till norra sidan för att rapportera till sin bataljonschef SS-major Fritz Witt förvånades denne över hur Springer såg ut. Den upphetsade Springer hade inte märkt att ett skott hade gått igenom hans stålhjälm och rispat hans vänstra ögonbryn. Fruktade sovjetiska prickskyttar Bataljonshögkvarteret fanns i en flervåningsbyggnad på norra sidan av Don, men var hela tiden utsatt för eld från sovjetiska prickskyttar. Springer passade på att gå mellan de olika våningarna och försöka utröna var elden kom ifrån. Plötsligt kände han ett kraftigt slag mot vänstra axeln. Han såg aldrig någon prickskytt, men prickskytten såg honom. Sjukvårdare tillkallades och det visades att skottet gått rakt igenom kroppen. Witt ordnade fram en flaska sekt, som hade erövrats när hamnen Taganrog togs, skålade och gratulerade Springer att han skulle få lämna fronten. Men med en önskan att han snart skulle komma tillbaka. Timosjenko anfaller Rostov var i tyskarnas händer och von Mackensen nämnde i dagordern till alla förband inom III Pansarkåren att slaget om Rostov hade vunnits! Generalöverste Ewald von Kleist, befälhavare för Pansargrupp 1 i Armégrupp Syd, kunde trots seger vid Rostov inte sluta oroa sig för sin nordöstra flank, XIV pansarkåren, som var under angrepp från två sovjetiska arméer, 9. och 37., ur den sovjetiska Sydfronten. Detta anfall började den 17 november, samtidigt som von Kleists egen offensiv med III pansarkåren mot själva Rostov inleddes. Den sovjetiska södra frontsektorn, med de bägge armégrupperna Sydfronten och Sydvästfronten, kommenderades av ingen mindre än marskalk Semen Timosjenko, en av Stalins goda vänner. Södra frontsektorn innebar att Timosjenko hade ansvaret från Voronezj i norr till Rostov i söder. Avstånden var så långa att Timosjenko var tvungen att flyga mellan sina underställda armégrupper ( fronter enligt rysk terminologi). Precis som Stalins gamle vän marskalk Semen Budjonnij var Timosjenko kavallerist i grunden. Men till skillnad från Budjonnij så utvecklade Timosjenko sitt militära väderkorn i takt med tiden. Men skulle det räcka mot tyskarnas moderna krigföring? Motanfallet i von Kleists flank, när det tyska pansaret ryckte fram mot Rostov och Don med målet att ta sig vidare till Kaukasus, fick en dålig start. Vädret ställde till det, flyget kunde inte lyfta dagen då anfallet skulle slås ut. Marskalk Timosjenko utbrast: Vi kommer trots detta att angripa. Vi kan inte sitta här och vänta på vädret. Målet för operation var Taganrog och att nå fram dit den 23 november. Detta skulle ringa in täten på von Kleists pansar. De första dagarna pressades tyskarna bakåt av den sovjetiska Sydfronten. För Röda armén kändes det som framgång, då man upplevt nära nog konstanta nederlag sedan Hitler gick till angrepp den 22 juni Men von Kleist var ännu inte orolig, von Mackensen fick fortsätta mot Rostov i söder. Det vara snarare en svårförsvarad tysk utbukt- Rostov är dörren till oljan i Kaukasus Generalöverste Eberhard von Mackensen, befälhavare för III pansarkåren I befäl på den sovjetiska sidan under slaget om Rostov var en av Stalins män, marskalk Semen Timosjenko. Han förde befäl över den södra frontsektorn med två fronter, Sydfronten och Sydvästfronten. 2

3 Sovjetisk pansarbil BA-10 går i täten för anfallet och bakom följer skyttesoldaterna. Den passive blir alltid slagen Marskalk Semen Timosjenko, befälhavare för södra frontsektorn ning som försvann och den tyska linjen blev mer linjär från nordväst till sydöst. Rostovs fall fick känslorna att svalla på den sovjetiska sidan. Dons pärla var i fiendens händer! Trots att man sedan flera dagar genomförde egna offensiva operationer mot just den tyska Armégrupp Syd och Pansargrupp 1 så lyckades man inte hindra tyskarna från att ta staden. Marskalk Semen Timosjenko slog näven i borden på ett stabsmöte och sa bombastiskt: Vi ska nog visa dem var pepparen växer. 56. sovjetiska armén som försvarat Rostov var självständig, den fick sina order direkt från STAVKA, högkvarteret i Moskva. Förbandet stod således inte under Timosjenkos befäl, vilket försvårade samordningen av operationen. Trots att slaget om Moskva rasade beslöt STAVKA att skicka en större förstärkning söderut efter Rostovs fall. Men STAVKA beslöt att förstärka den självständiga 56. armén, vilket gjorde Timosjenko upprörd. Marskalken ansåg att von Kleist inte skulle anfalla vidare söderut och således hade det varit bättre att förstärka hans anfallsgruppering mot Taganrog i tyska pansargruppens flank. Hårda strider för SS-Wiking Sydfronten med 9. och 37. armén fortsatte pressa på von Kleists norra flank där SS-Wiking och 16. pansardivisionen ur XIV pansarkåren fick gå över från anfall till försvar. Det utbröt kaos på den tyska sidan, när Röda armén bröt igenom linjerna på flera ställen. Wikings artilleriregemente tvingades strida med direkteld i stället för det traditionella eldunderstödet. I krigsdagboken för pansargruppen skrivs det att SS-regemente Nordland, SS-artilleriregemente 5 och SS-pansarvärnsbataljon 5 försvarade sig till det yttersta och led väldigt svåra förluster. En viktig komponent för de sovjetiska anfallen var sovjetiskt kavalleri. Både 9. och 37. sovjetiska armén hade kavalleridivisioner där den senare organiserade sitt kavalleri i en kavallerikår. 3

4 Arbetsgrupper från Riksarbetstjänsten (RAD) arbetade med att bygga ut ställningar bakom floden Tuslov. De tyska förstärkningar som anlände var svaga, till exempel 670. pansarvärnsbataljonen hade enbart fyra pjäser och 602. tunga artilleribataljonen hade bara två pjäser. Flygunderstödet från Luftwaffe begränsades av det dåliga vädret. Det uppstod debatt på den sovjetiska sidan, om anfallet skulle svänga söderut mot Rostov eller fortsätta sydväst mot Taganrog. Sydfrontens befälhavare ville anfalla vidare mot Taganrog medan Timosjenkos stabschef hade åsikten att Rostov var bättre. Även Stalin kom med sin åsikt, och Taganrog blev det. Men efter att de sovjetiska styrkorna nådde fram till floden Tuslov den 24 november ändrades sig Timosjenko och beslöt att anfalla rakt söderut mot Rostov med 9. armén. Detta tvingade de anfallande styrkorna att omgruppera då tyngdpunkten på anfallet skiftade. von Kleist nödgades att ge III pansarkåren order om att dra sig ur Rostov för att undvika inringning. von Mackensen var uppgiven över att behöva retirera från Rostov som hade erövrats efter fyra dagars hård anfallsstrid. Enligt von Mackensen var detta den första gången under fälttåget som Röda armén anföll koordinerat med starka krafter. von Rundstedt får sparken Hela tyska pansargruppen var tvungen att börja retirera etappvis för att slutligen ta upp nya positioner bakom floden Mius. Detta skulle skapa bättre försvarsställningar. Reträtten kostade fältmarskalk Gerd von Rundstedt hans befäl över Armégrupp Syd då han var ytterst ansvarig för reträttordern och misstyckte att Berlin gick in och detaljstyrde i hans armégrupp. Hitler var rasande och ogillande starkt att man gav upp för lättvindigt. Hitler var så pass upprörd över vad som hade hänt att det blev ett frontbesök på Östfronten. Detta trots att slaget om Moskva pågick för fullt där tyska pansardivisioner från Armégrupp Mitt pressade sig allt närmare den sovjetiska huvudstaden och mötte allt hårdare motstånd. Hitler gjorde den 2 december 1941 ett stopp i Kiev på sin väg till fronten och skickade besked till Sepp Dietrich, befälhavare över LSSAH, att möta honom vid flygplatsen i Mariupol. Hitler skulle vidare till staben för III pansarkåren i Tjikelev och ville att Dietrich medföljde honom dit. Exakt vad de pratade om under resan dit är det ingen som vet. Men Dietrich nämnde efteråt för sin stab att Hitler erkände att beslutet att retirera fick ses som korrekt, men von Rundstedt skulle inte få tillbaka posten som befälhavare för armégrupp Syd. Hitler skulle senare komma att återkalla von Rundstedt i tjänst fast då till västfronten. Epilog Återtagandet av Rostov den 29 november var Timosjenkos stora stund, men händelsen kom i skuggan av det gigantiska slaget vid Moskva där Timosjenkos protegé armégeneral Georgij Zjukov ledde till sovjetiska styrkorna. Rostov kom att erövras igen av tyskarna sommaren 1942 då som 1941 var tyskarnas mål oljan i Kaukasus. Då kom staden att hållas betydligt längre av tyskarna och befriades först i början av 1943 av Röda Armén efter det att 6. tyska armén hade kapitulerat vid Stalingrad. Det tyska uppgivandet av Rostov i november 1941 betecknar egentligen slutet för operation Barbarossa i söder. Trots detta är det en ickehändelse, som får nöja sig med att nämnas på en rad, medan det tyska nederlaget framför Moskvas portar får oändligt mycket större utrymme. Men i söder hade de tyska styrkorna faktiskt intagit låset till Kaukasus och därtill järnvägsbron över Don i oskadat skick. Allt detta fick man nu uppge. Vill du veta mer om historiens största fälttåg operation Barbarossa? Du får just nu ett Barbarossapaket om du blir medlem i SMB. Gå in på och läs mer. Den sovjetiska stridsvagnen T-34 med sin kraftiga kanon, lutande pansar och breda band, hade varit en obehaglig överraskning för tyskarna. Alla tyska pansarvärnskanoner var värdelösa istället användes tunga 8,8 cm luftvärnskanoner som pansarvärn mot denna vagn. På bilden en övergiven T-34. 4

5 Historiens största fälttåg! Tänk! I år är det 12 år sedan jag första gången åkte runt i södra Ryssland i operation Barbarossas fotspår. I dag är det 70 år sedan på dagen som historiens största fälttåg inleddes den 22 juni Då invaderade den segerrika tyska krigsmakten Sovjetunionen i operation Barbarossa. Hitler hade redan lagt hela Västeuropa under sig! Storbritannien var obesegrat, men hårt trängt. Nu stod Sovjet näst på tur. Armégrupp Syd hade som första stopp Kiev därefter Rostov för att kunna erövra de sovjetiska oljefälten i Kaukasus. Rostov är en vacker och välmående stad. Jag kommer väl ihåg när tåget på morgonen närmade sig staden norrifrån. Norr om staden finns en del höjder och själva stadscentrum. I söder rinner floden Don och bortom den ett närmast oändligt slättland. Anfallet mot dörren till Kaukasus staden Rostov kan ses som ett sista försök att nå Kaukasus oljefält innan vintern. Precis som framgår av Anders Franksons artikel förlorade de tyska styrkorna staden. Ja, inte bara det. De mer eller mindre drevs på flykt. Detta förebådade vad som inom ett par veckor skulle inträffa vid Moskva. Men om den tyska förlusten vid Rostov talar ingen, om det vid Moskva har det skrivits spaltmil. Strax efter att operation Barbarossa inletts mötte de tyska soldaterna en helt ny sovjetisk stridsvagn som tycktes osårbar, T-34. I fält kunde det 1941 och 1942 räcka med ett par T-34 för att stoppa hela bataljoners framryckning! Detta under förutsättning att besättningen var välutbildad vilket inte alltid var fallet. Vill du veta mer om historiens största fälttåg och den sovjetiska stridsvagnen T-34? Då kan jag verkligen rekommendera den prisbelönte ryske militärhistorikern Artem Drabkins bok T-34 möter Tiger Ryska pansarsoldater berättar. Nu har du chansen att få boken när du blir medlem i SMB. Boken som är förvald i ett Barbarossainspirerat paket är exklusiv för bokklubben. Den går bara att få tag på hos SMB och ingen annanstans. I paketet ingår även två valfria böcker + en bonuspryl från SMB:s välfyllda mobförråd. Varför inte ta del av Hitlers strategi inför operation Barbarossa i boken Vi var där? Eller Den glömde soldaten som skildrar östfrontens soldatliv i den tyska elitdivision Grossdeutschland? Du har hela tio titlar att välja mellan. Bland bonusprylarna finner du marinens praktiska persedelpåse och den populära M90-kepsen med fler. Som medlem i SMB får du även den militärhistoriska medlemstidningen Pennan & Svärdet sänd till dig varje månad utan extra kostnad. Gå in hör att ta del av ditt erbjudande: Du betalar ingen medlemsavgift och har inget köptvång. Välkommen till en intresseklubb som månar om det militärhistoriska kulturarvet, Per-Anders Lundström