MILITÄRT! Kosmonauternas och Putins pistol. Aktuellt om militära händelser, vapen och förband 81. Av Lars Gyllenhaal

Transkript

1 MILITÄRT! Aktuellt om militära händelser, vapen och förband 81 Kosmonauternas och Putins pistol Av Lars Gyllenhaal Många har hört talas om Tokarev, men få känner till vilka vapen som kosmonauterna har utrustats med. Ännu färre känner till de senaste ryska pistolerna. Låt oss bli lite mer bekanta med dem. I den mest klassiska bilden av en pistol på östfronten figurerar en Tokarev, eller för att vara mer exakt en halvautomatisk Tokarev TT-33 kaliber 7,62. Fotografen har fångat ett avgörande ögonblick under ett anfall då befälet använ- der pistolen i sitt tydliga kroppsspråk. TT-33 ser bekant ut för dem som minns svenska militära pistoler före införandet av Glock 17 på 1980-talet (formellt benämnd pistol 88). Det är inte så konstigt, TT-33 var baserad på den amerikanskbelgiska M1903 som i Sverige kallades pistol m/07 (inuti är dock vapnet mer besläktat med Colts M1911). Under det klassiska kalla krigets första år var det i östblocket TT-33 som gällde, tillsammans med äldre pistoler och revolvrar. Men 1951 började man i Sovjet införa två Denna klassiska bild av en sovjetisk officer som leder med hjälp av en Tokarev TT-33 föreställer sannolikt ett skyttekompanis politruk, politiske officer. Säkert är att bilden togs sommaren FOTO: Max Alpert/RIA Novosti archive

2 Två TT-33 som använts inom sovjetiska specialförband i Nordnorge under andra världskriget och idag finns utställda i Partisanmuséet i Kiberg i norska Finnmark. FOTO: Lars Gyllenhaal Standardvapnet för bland annat kosmonauter, pistolen Makarov, förkortad PM. Detta exemplar överlämnades som gåva från den estniska gränsmyndigheten till den finske generalen Hannu Ahonen. BILDKÄLLA: MKFI nya pistolmodeller som än idag används i en lång rad länder och en av dem har till och med varit i rymden många gånger. Det var halvautomatiska Makarov kaliber 9 millimeter, som redan i början av det bemannade sovjetiska rymdprogrammet, alltså 1960-talets första år, började följa med kosmonauterna upp i rymden. Kosmonauterna bar dock inte omkring vapnen på kroppen utan skulle bara ta fram dem vid nödsituationer efter landning i ödemark. Man skulle kunna försvara sig mot både djur och människor. För övrigt var Makarov en utveckling av andra världskrigets tyska Walther-pistoler (James Bond föredrar Walther PPK och Hitler begick självmord med en). En något dramatisk händelse 1965 med kosmonauter och björnar gjorde att man tog fram ett kraftigare vapen för rymdresenärerna, ett helt specialkonstruerat hagelgevär med beteckningen TP-82. Men när livstiden för specialammunitionen till detta vapen gick ut 2006 fick det åter igen räcka med gamla hederliga Makarovs. Hur kommer det sig att man 1951 även började införa pistolen Stetjkin, med samma kaliber som Makarov? Det var för att man även ville ha ett mycket lätt automatvapen för vissa kategorier av soldater i trånga utrymmen, som pansarsoldater och piloter. Stetjkin kan till skillnad från Makarov nämligen avge automateld, och har därför även en smart konstruerad träkolv. Med kolv är vapnet en liten kpist, kulsprutepistol. Under Sovjets Afghanistankrig inför-

3 Artikelförfattaren testar en Stetjkin på Kolahalvön cirka FOTO: privat Instruktionsaffisch för Stetjkin, notera särskilt kolven.

4 Generalernas och partiledarnas fickpistol PSM. FOTO: Atirador SPS, den ryska säkerhetstjänstens och vissa specialförbands pistol. FOTO: Vitalij Kuzmin Den till stor del av polymer bestående pistolen GSj-18. FOTO: Vitalij Kuzmin des även en lättare metallkolv. Undertecknad bjöds en gång av en polischef på ryska Kolahalvön att skjuta med en Stetjkin och kan intyga att vapnet gav ett gediget intryck. Inte så konstigt att det förutom hos pansarsoldater blev populärt inom både militära och polisiära specialförband. Nästa pistol som utvecklades för Sovjets militär framtogs för en mindre krets, de högsta officerarna. En mycket lätt och nätt pistol i kaliber 5,45 mm efterfrågades och resultatet blev PSM som började införas 1973 och snart blev populär även bland partieliten och hos KGB. Den var både behändig och hade hög penetrationsförmåga. Vilka pistoler har då efter Sovjetunionens fall införts i ryska förband? För att ersätta Stetjkin med en pistol lättare att hantera med en hand inleddes utvecklingen av vapnet som blev SPS, även Kallad Serdjukov. Man ville också ha större förmåga att tränga igenom olika skydd inklusive kroppsskydd, alltså skulle vapnet även få ny ammunitionstyp kaliber 9 x 21 mm. När det ryska försvarsministeriet tappade intresse (finansiering) för projektet så tog två delar av det tidigare KGB över det, säkerhetstjänsten FSB och livvaktstjänsten FSO. Eventuellt kan Vladimir Putin ha spelat en roll i vapnets utveckling eftersom han i slutet av 1990-talet var FSB-chef. Helt färdigutvecklad blev SPS först 2003 och finns sedermera även inom vissa militära specialförband. Vapnet har utvecklats vidare och den senaste versionen heter SR1MP. Man ville även ha en ny standardpistol med bättre prestanda, en ersättare för Makarov. Det första resultatet blev den halvautomatiska och Glockliknande (mer inuti) 9 mm GSj-18. Denna pistol, liksom Glock tillverkad till stor del i polymer, började införas kort efter att Putin blev president, Det andra resultatet blev Jarygin-pistolen med samma kaliber som inte är identisk med Makarovs utan liksom Natos 9 x 19 mm. Jarygin-pistolen, även kallad Gratj, började införas på förband i mindre skala 2003 och i stor skala Man har även tagit fram en civil version av den som faktiskt getts namnet Viking.

5 De huvudsakliga delarna av en Jarygin/Gratj. FOTO: Vitalij Kuzmin Det skrivs för lite! Svenska medier rapporterar alldeles för lite vad som sker utvecklingsmässigt i det militära. Detta är något som jag länge har försökt att råda bot på genom mina böcker och min blogg, men för att nå ut ytterligare ville jag skapa ett nyhetsbrev innehållande kortare faktamässiga artiklar om den militära utvecklingen efter 1945 därigenom uppkom nyhetsbrevet Militärt!. I samarbete med PENNAN & SVÄRDET försöker jag därför att öka upplysningsgraden rörande vad som både hänt under kalla kriget, vad som sker i vår nutid och även vad som kan komma att ske i framtiden. PENNAN & SVÄRDET är en upplevelseklubb som drivs av stiftelsen Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, som har till syfte att öka kunskapen om det militära kulturarvet i allmänhet och förståelsen för behovet av ett svenskt försvar i synnerhet. För att läsa mer och ansöka om medlemskap, vänligen se Det finns inga kostnader eller krav i samband med att du prenumererar på nyhetsbrevet. Med vänlig hälsning Lars Gyllenhaal