Examensarbete. 15 högskolepoäng, grundnivå. Hållbar utveckling. skolan som politisk arena. Sustainable development school as a political arena

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga - Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Hållbar utveckling skolan som politisk arena Sustainable development school as a political arena Lovisa Gulldén Natalie Nilsson Lärarexamen 210hp Barndoms och ungdomsvetenskap Slutseminarium: Examinator: Sara Berglund Handledare: Lotta Johansson

2 2

3 Abstract Gulldén Lovisa, Nilsson Natalie (2010). Hållbar utveckling skolan som politisk arena. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser talet om hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik. Det syns även en förändring i talet kring hållbar utveckling, förskolan har gått från en tidigare smal inriktning på endast miljöfrågor och ekologi, till att tala kring hållbar utveckling som begrepp och dess betydelse. I grundskolans läroplaner syns inte en lika stor förändring, här behandlas fortfarande till största del miljöfrågor. Dock måste det tas hänsyn till att skolan även styrs av kursplaner och att mer utförliga mål som rör hållbar utveckling bakas in i kursplanerna för naturvetenskap och samhällsvetenskap. Nyckelord: Hållbar utveckling, kritisk diskursanalys, läroplan, miljö. 3

4 4

5 Förord Under arbetets gång har båda bidragit till de texter som producerats. Vi anser inte att någon av oss haft ensamt ansvar för några delar av studien. Alla kapitel har under arbetsprocessen blivit genomarbetade och reviderade av oss båda. Vi tar gemensamt ansvar för materialet som presenteras i studien. 5

6 6

7 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte och frågeställningar Teoretisk inramning Diskursbegreppets relevans för studien Perspektiv på hållbar utveckling Historiskt perspektiv Politiskt perspektiv Tidigare forskning kring hållbar utveckling Metod Kritisk diskursanalys Metoddiskussion Urval och genomförande Forskningsetiska övervägande Resultat och analys Läroplanen för förskolan Lpfö Läroplanen för förskolan Lpfö Läroplanen för grundskolan Lpo Läroplanen för grundskolan Lgr Sammanfattning och slutsatser Diskussion och kritisk reflektion Referenser

8 1. Introduktion Internationellt kämpar vi för hållbar utveckling. För snart ett år sedan hölls FN s klimatkonferens i Köpenhamn med målet att hitta en lösning på de globala klimatfrågorna, dock blev utgången av konferensen inte lika lyckad som världen hoppats på. Alla dessa styrande organ på nationell och internationell nivå strävar mot hållbar utveckling. Något som är viktigt att ta i beaktande är att hållbar utveckling både kan ses som ett begrepp och som ett perspektiv. Globalt sett är det mer av ett begrepp medan det i skolan mer används som ett perspektiv att förhålla sig till, något vi kommer återkomma till senare i texten. Nu står skolan mitt i ett skifte av läroplaner, Skolverket fick i januari 2009 i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till nya kursplaner för samtliga skolformer. Förskolans läroplan har blivit reviderad medan grundskolan har fått en helt ny läroplan. Läroplanen för förskolan skall implementeras i oktober 2010 och kommer gälla från och med sommaren Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) blev färdigställd i oktober 2010 och den kommer att börja gälla inom det närmsta året. Redan i Lpo 94 och Lpfö 98 talas det om vikten av att undervisa eleverna i miljö och om deras ansvar för den egna och den globala miljön. Miljön har förändrats och blivit en större del av vardagen i form av oro för framtiden där ord som växthuseffekten inte längre är främmande. I dagens styrdokument som rör skola och barnomsorg förekommer det en del honnörsord och begrepp som bland annat mångfald, genus, en skola för alla men även komplexa nya begrepp som hållbar utveckling. Som verksam lärare ska du följa läroplanernas riktlinjer för hållbar utveckling och förstå hur dessa riktlinjer kan appliceras på undervisningen. Hållbar utveckling är ett stort och komplext begrepp och redan 1992 fanns det över 40 definitioner av begreppet hållbar utveckling (Skolverket, 2002:29). Antalet har sedan fortsatt att öka, vilket i sin tur har lett till att definitionerna av hållbar utveckling har gett stort utrymme för tolkning. I vår föränderliga värld har miljö och klimatfrågor blivit viktiga. De har blivit en del av vår vardag både i hemmet, skolan och på arbetsplatsen, vilket medför att det är ett ämne som berör alla nivåer i samhället. 8

9 Många förskolor och skolor väljer idag att arbeta för något som kallas grön flagg, ett program som går ut på att pedagoger, barn och elever arbetar för att skapa hållbar utveckling på sin egen arbetsplats och skola. Planering, genomförande och utvärdering sköts av de aktuella förskolorna och skolorna och om de uppfyller kraven placeras en flagga på skolgården. Skolverket har infört utmärkelsen skola för hållbar utveckling där syftet är att stödja och vara en inspirationskälla i det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling. Skolverket ger utmärkelsen till de skolor som ansökt och som uppfyller de krav som ställs. Införandet av grön flagg och en skola för hållbar utveckling kan tolkas som att miljö- och hållbarhetsfrågor har blivit viktigare i både skola och förskola. 9

10 2. Syfte och frågeställningar Under vår utbildning på Malmö högskola har vi ofta kommit i kontakt med begreppet hållbar utveckling i samband med de styrdokument som rör skolan. Begreppet, som ofta används inom vårt yrke och vår utbildning har sällan en enkel definition. Mycket av det material som Skolverket publicerat kring hållbar utveckling och miljöundervisning kretsar kring lokala skolplaner samt enskilda kursplaner, vilket tyder på att det finns ett behov av att se över hur läroplanerna behandlar begreppet. Vi har på ett kritiskt sätt resonerat kring hållbar utveckling och hur begreppet skrivs fram i läroplanerna. Vårt syfte är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de för närvarande gällande läroplanerna för förskolan samt grundskolan, Lpfö 98 och Lpo 94. Då skolan står mitt i ett skifte av läroplaner granskas även de läroplaner som ska implementeras i förskolan och de som i oktober 2010 färdigställts för grundskolan. Följande frågeställningar kommer att genomsyra vår studie: - Hur ser talet om hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? - Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? 10

11 3. Teoretisk inramning Vårt syfte med följande avsnitt är att redogöra för de begrepp som ligger till grund för det teoretiska perspektiv som studien kommer att utgå från. Då studien bygger på den kritiska diskursanalysen så finner vi det betydelsefullt att beskriva de begrepp som ligger till grund för vår studie. Här under kommer vi därför att redogöra för begreppet diskurs. 3.1 Diskursbegreppets betydelse för studien Vi vill här ge en bild av begreppet diskurs och dess grundläggande betydelse för vår studie. Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av diskursanalys utföra en kritisk granskning av begreppet hållbar utveckling i Lpfö 98, Lpo 94 respektive Lpfö 11 och Lgr 11. Eftersom vi valt att undersöka texter i form av styrdokument så kommer vi att genomföra en diskursanalys, som är en typ av textanalys. Enligt Stukát (2005:53) så kan en textanalys i ett utbildningsvetenskapligt sammanhang bestå av exempelvis läroplaner, kursplaner, lokala arbetsplaner eller annan text som rör skolans värld. Diskursanalys är mest relevant för vårt syfte och vår frågeställning då en diskurs är en uppsättning utsagor i ett bestämt socialt sammanhang, exempelvis inom en viss genre. Diskursanalysen är i sin tur en inriktning mot textens innebördsaspekt (Bergstöm, Boréus, 2000:19 21). I en textanalys ingår näst intill alltid tolkning, oavsett hur man väljer att analysera texten så måste texten tolkas. Att tolka en text är mer eller mindre komplicerat, komplexiteten är beroende av frågan som bearbetas, av textens karaktär och dels av vilken textanalysinriktning som används (Bergström, Boréus, 2000:25). Winther Jörgensen och Phillips (2000:8-9) har valt att koncentrera sig på tre sätt att angripa diskursanalysen: diskursteori, kritisk diskursanalys samt diskurspsykologi. Dessa tre delar målsättningen om att bedriva kritisk forskning. Vi kommer i vår undersökning att använda oss av kritisk diskursanalys som presenteras närmre i kapitel 6 Metod. 11

12 Diskurs är ett sätt att se en helhet i text och begrepp, det används ofta utan en närmare bestämning av innehållet vilket har medfört att begreppet blivit tämligen oklart (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:7). Begreppet har antingen ingen innebörd i sig själv eller också används det i mer precisa, men med något olika betydelser beroende på sammanhang. Inom diskursanalys står det skrivna språket i fokus, men även det talade språket anses betydelsefullt. Enligt Winther Jörgensen och Phillips så är diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:7). För att utföra en diskursanalys krävs det att texten (diskursen) bryts ner i mindre delar för att se hur dessa är strukturerade och hur de kan jämföras i ett större sammanhang. I diskursanalysen är teori och metod sammanlänkade, det kan ses som ett paket där språkets roll, teoretiska modeller, metodologiska riktlinjer för hur man angriper ett forskningsområde samt specifika tekniker för språkanalysen finns samlade. Det är då viktigt att de grundläggande filosofiska premisserna accepteras för att det ska vara möjligt att använda diskursanalysen som metod i empiriska undersökningar (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:10). Foucault är en betydelsefull gestalt inom nästan alla diskursanalytiska riktningar. Anledningen till det är att han var den som på allvar började arbeta med diskursanalys (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:19). Foucault definierar en diskurs på följande sätt: Man kallar en mängd utsagor för [diskurs] i den mån de beror av samma diskursiva formation [ ] den består av ett begränsat antal utsagor för vilka man kan definiera en mängd av existensvillkor (Foucault, 1972:133) Foucault menar att kunskap inte bara är en avspegling av verkligheten, en diskurs är ett verktyg som används för att se ett sammanhang, en helhet. Inom de flesta av dagens diskursanalytiska angreppssätt så följs Foucaults uppfattning att diskurser är något förhållandevis regelbundet som sätter gränser för vad det är som ger mening (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:19-20). 12

13 4. Perspektiv på hållbar utveckling Under följande kapitel kommer vi att presentera begreppet hållbar utveckling och hur definitionen av begreppet eventuellt kan se ut. I studien presenteras även Skolverkets syn på begreppet. För att visa på ett historisk och politiskt sammanhang så kommer vi att presentera World Conservation Strategy, Brundtlandrapporten (Our Common Future), Earth Summit i Rio de Janeiro samt Agenda 21. Från Skolverket kommer vi att behandla referensmaterialet hållbar utveckling i skolan (Skolverket, 2002). 4.1 Historiskt perspektiv Första gången begreppet hållbar utveckling uppmärksammades var vid World Conservation Strategy 1981, här skrevs en rapport som främst behandlade bevarandet av ekosystem. Begreppet användes då i en snävare bemärkelse och det var inte förrän 1987 som begreppet presenterades i en bredare betydelse (Ekborg, 2002:23). Brundtlandrapporten (1987) lyfte fram begreppet hållbar utveckling och rapporten är sammanställd i boken Our Common Future. Idag är det definitionen i Our Common Future som det oftast hänvisas till när det gäller att definiera begreppet: Development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. (The World Commission on Environment and Development, 1987:43) Skolverket översätter samma citat i hållbar utveckling i skolan, de menar att en hållbar utveckling krävs om vi och kommande generationer ska kunna tillgodose våra behov (Skolverket, 2002:29). Skolverket tar även upp Brundtlandsrapporten där följande fastställs kring lärarens roll för en hållbar utveckling: världens lärare har en kritisk roll att spela för att åstadkomma de stora sociala förändringar som behövs för hållbar utveckling. (Skolverket, 2002:37) 13

14 Nästa konferens i samma anda hölls vid Earth Summit i Rio de Janeiro 1992, då Agenda 21 antogs (Ekborg, 2002:23). Agenda 21 är ett handlingsdokument som beskriver vad som ska göras för att utveckla ett hållbart samhälle. 4.2 Politiskt perspektiv Hållbar utveckling är ett begrepp som blivit vanligare i både förskolans och skolans värld, många arbetar med miljöteman och strävar efter att få grön flagg eller utmärkelsen skola för hållbar utveckling publicerade Skolverket referensmaterialet hållbar utveckling i skolan -Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola. Materialet kretsar kring hur miljöundervisningen ser ut i de svenska skolorna samt vilken utbildning som finns kring hållbar utveckling. Skolverket visar på att det inte längre endast är i kursplanen för de naturorienterade ämnena som begreppet appliceras, utan även i de samhällsorienterande ämnena eftersträvas det att visa på människans roll för att skapa hållbar utveckling. I kursplanerna för svenska och historia har hållbar utveckling inkluderats för att visa på begreppets bredd (Skolverket, 2002:103). Skolverket tar även upp de nationella mål som styr den svenska skolan, då bland annat de mål som finns i Lpo 94 samt Lpfö 98 som kan bindas till hållbar utveckling. Miljöundervisning är inte ovanligt i svenska skolor, det har funnits sedan 1960-talet och återfinns framförallt i de naturvetenskapliga ämnena, Skolverket menar dock att hållbar utveckling inte är ett substitut eller en motsvarighet till miljöundervisning. Det är inte förrän tidigt 1990-tal, efter Rio-konferensen 1992, som hållbar utveckling blir ett relativ vanligt begrepp i skolans värld (Skolverket, 2002:14). Skolverket tar även upp miljöundervisning i materialet och menar att den här undervisningen fortfarande är viktig i skolan men samtidigt är den inte tillräcklig om hållbar utveckling ska användas som begrepp, (Skolverket, 2002:28). Under 2002 undersökte Skolverket hur och om begreppet och perspektivet hållbar utveckling förekom i lokala skolplaner, i undersökningarna fann de att begreppet ofta saknades i de undersökta planerna (Skolverket, 2002:113). 14

15 Skolverket diskuterar även skillnaden mellan miljöundervisning och hållbar utveckling som perspektiv. Skolverket skriver följande angående den smala miljöutbildningen och övergången från miljöundervisning till hållbar utveckling i utbildningssammanhang: I många länder ändrades definitionen av miljöundervisning som svar på dessa insikter både om miljöfrågor och trender i utbildningsteori och praktik. I andra däremot, förblev miljöundervisning lärandet om miljöfrågor. För att bemöta den som man upplever smala miljöutbildningen och nära kopplat till konceptet hållbar utveckling, har några grupper föreslagit hållbar utbildning. (Skolverket, 2002:37) I citatet ovan menar Skolverket att det finns ett behov att inse begreppets komplexitet och träda ur den smala miljöundervisningen och på så vis förstärka människans, samhällets och även lärarens roll i arbetet med och mot en hållbar utveckling. 15

16 5. Tidigare forskning kring hållbar utveckling Under arbetets gång har vi inte funnit några studier som behandlar precis samma ämne som den här studien. I detta kapitel har vi därför valt att se till den forskning som finns kring hållbar utveckling som begrepp och även hur begreppet kan tolkas i relation till utbildning och skola. Nedan kommer det bland annat att redovisas för vad några forskare anser om begreppet hållbar utveckling samt hur deras definition av begreppet ser ut. Dessa forskare är Inger Björneloo och Margareta Ekborg, båda är knutna till läraryrket och lärarutbildningen och därför anser vi att deras definition är relevant för vår studie. Inger Björneloo skriver följande i innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om undervisning. Lundberg pekar på riskerna med att begreppet hållbar utveckling blir urvattnat, att det används i sammanhang som passar egna syften och att dess komplexitet behöver belysas. (Björneloo, 2007:20) Björneloo menar att begreppet blivit en kliché och att det i sig själv blivit ett diffust begrepp som endast ger tyngd åt politiska beslut. Författaren menar även att begreppet är så stort att det används ansvarslöst i många forum. Björneloo skriver att en del forskare anser att den svenska översättningen från engelskans sustainable development till hållbar utveckling inte duger, och att ord som bärkraftig eller uthållig skulle vara mer passande för vad begreppet faktiskt syftar till (Björneloo, 2007:21 23). Författaren anser att översättningen kan vara en bidragande orsak till att begreppet blivit så urvattnat och utnyttjat i politik och styrdokument, samt att det ger en för stor tolkningsmöjlighet. Björneloo refererar bland annat till Robert Goodlands fyra perspektiv som en möjlig sammanfattning av hållbar utveckling. Hållbar utveckling sammanfattas ofta i tre punkter: Social sustainability, economic sustainability samt environmental sustainability men Goodland ser brister i denna sammanfattning och vill lägga till en fjärde faktor till betydelsen. Goodland vill få human sustainability som motvikt till de tre andra punkterna, den här punkten skulle innefatta hälsa, 16

17 utbildning, kunskap och ledarskap (Björneloo, 2007:26 27). Björneloo redogör även för ett annat alternativt sätt att dela upp och definiera hållbar utveckling, hon refererar till Åhlberg som menar att det finns sex perspektiv att se till för en konkret definition av begreppet, ekologisk, ekonomisk, social, kulturell, hälsofrämjande och politisk hållbar utveckling. Dessa begrepp är även i sig själva komplexa och både Björneloo och Åhlberg menar att som lärare och pedagog måste du jobba tillsammans med forskare för att kunna inkorporera hållbar utveckling i pedagogiken (Björneloo, 2007:29). Problematiken ligger i att en uppdelning av begreppet både kan göra det enklare att förstå men även mer komplext, då det generar fler begreppet att tolka och definiera. Även Margareta Ekborg diskuterar hållbar utveckling och dess historia i sin studie Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling (2002). I studien diskuteras hållbar utveckling som begrepp och huruvida lärare framförallt inom ämnet naturvetenskap är utbildade för att kunna bidra till en förståelse av begreppet. I kapitel fyra i studien tar vi upp hållbar utveckling i ett historiskt perspektiv där Ekborg menar att hållbar utveckling enligt många användes första gången i den så kallade Bruntlandsrapporten från 1987 (Ekborg, 2002:23). I själva verket användes begreppet redan 1981 i World Concervation Strategy, dock i en snävare bemärkelse än vad den kom att utvecklas till senare. Vilken historisk bakgrund en studie väljer att se till kan även det påverka en definition av hållbar utveckling. Även i vilket sammanhang begreppet används i kan påverka, i ett allmänt utbildningssammanhang är de sociala, kulturella och hälsofrämjande aspekterna antagligen mer framträdande än de ekonomiska och ekologiska samt de som rör politisk hållbar utveckling. Om man ser till specifika ämnen som naturvetenskap och samhällsvetenskap så finns det delar av begreppet som kommer ta större plats i de sammanhangen. Ekborg behandlar även kort vad de nationella styrdokumenten skriver kring hållbar utveckling men anser ändå att det finns en brist på miljömål i Lpo 94. Björneloo vill belysa problematiken med hållbar utveckling i ett globalt perspektiv och det faktum att det är ett begrepp bildat i västvärlden, främst av länder som USA, Kanada, Storbritannien och Australien. Björneloo menar även att det är naivt att förvänta sig att människor över hela världen ska förstå dessa svåra frågor kring 17

18 mänskligheten med hjälp av internationella dokument som Bruntlandsrapporten och Agenda 21. I länder som inte deltar i att skapa dessa dokument för en hållbar framtid och länder där det fortfarande inte råder en stabil demokrati är det svårt att argumentera för hållbar utveckling och varför det är viktigt (Björneloo, 2007:24 25). 18

19 6. Metod Under det här kapitlet kommer vi att presentera vår metod som är den kritiska diskursanalysen. Vi har i studien valt att utgå från Winther Jörgensen och Phillips synsätt som de beskriver i boken Diskursanalys som teori och metod (2000). Inom den kritiska diskursanalysen så kommer vi framförallt att presentera Faircloughs angreppssätt. 6.1 Kritisk diskursanalys Inom diskursen finns det enligt Winther Jörgensen och Phillips tre inriktningar. Inriktningarna kan placeras i relation till varandra där de olika motpolerna är vardagsdiskurs och abstrakt diskurs. Indelningen av diskurser mellan vardagsdiskurs och abstrakt diskurs ger en grov uppskattning av inriktningarnas användningsområde. Vardagsdiskursen fokuserar på människors tal och skrift i medier och i intervjuer och på det konkreta medan den abstrakta diskursen fokuserar på de större diskurserna och sambanden i skrift och tal i samhället. Den kritiska diskursanalysen som vi kommer tillämpa i vår analys hamnar precis mellan de två inriktningarna, då det går att se både till de stora linjerna och diskurserna i samhället och till de mer lokala och konkreta sambanden i tal och skrift (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:27). Något som kan verka förvirrande är att begreppet kritisk diskursanalys används på två olika sätt. Inriktningen används både som beteckning för det angreppssätt som Fairclough har utvecklat och som beteckning för en bredare inriktning inom diskursanalysen till vilken flera angreppssätt hör. Den bredare riktningen är stor och komplex i sin betydelse och det finns ingen riktig enighet om vem som hör dit. Faircloughs angreppssätt består däremot av en uppsättning filosofiska premisser, teoretiska metoder, metodologiska riktlinjer och specifika tekniker för språkanalys (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:66-67). Kritisk diskursanalys uppfattar inte sig själv som politiskt neutral utan som ett kritiskt angreppssätt som är politiskt engagerat i social 19

20 förändring (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:67-70). Fairclough menar att diskursen bara är en av många infallsvinklar i interagerandet mellan människor i ett visst sammanhang. Diskurs både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer samtidigt som andra sociala praktiker och strukturer tar form. Fairclough har en poststrukturalistisk position genom att hävda att diskursiv praktik inte bara reproducerar en redan existerande diskursiv struktur utan även ifrågasätter strukturen genom att ge beteckningar åt det som kan ligga utanför strukturen. Väldigt förenklat är poststrukturalism ett tänkande som ifrågasätter det objektiva. Det kan vara svårt att på ett enkelt sätt förklara vad poststrukturalism innebär då den ofta förändras och förklaras av de idéer och teorier poststrukturalismen ifrågasätter. Ett totalt poststrukturalistisk tänkande innebär alltså att vi inte kan skapa ett helt objektivt resultat, då det enligt poststrukturalismen inte existerar. Att eftersträva detta benämns ofta negativt i poststrukturalistiska sammanhang (Williams, 2005:1,17,46). Fairclough arbetar med teori- och metodbyggande med avseende på empirisk forskning och språkbruk i vardagens sociala interaktion (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:71). Det som är av störst intresse i Faircloughs kritiska diskursanalys är hans undersökning av förändring (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:13). Han använder bland annat begreppet intertextualitet för att beskriva hur talat och skrivet språk inte existerar isolerat utan alltid förhåller sig till tidigare och framtida texter. Fairclough arbetar utifrån en tredimensionell modell där han utgår från text, diskursiv praktik och social praktik. Vilket innebär att läsaren ska se på textens egenskaper, de produktions- och konsumtionsprocesser som är förbundna med texten samt den bredare sociala praktik som den kommunikativa händelsen är en del av (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:74) Metoddiskussion Ett stort problem inom diskursanalysen är avgränsningen av diskurser (Whinter Jörgensen, Phillips, 2000:19). Avgränsningen av diskurser har inte varit något problem i studien då vi sett till de läroplaner som finns. Diskussionen hade blivit annorlunda om 20

21 vi exempelvis valt att analysera alla styrdokument som rör skolan, tillexempel skol- och kursplaner. Samtidigt bör det faktum att delar av vår empiri bestått av dokument som varit under behandling tas i beaktning. För att kunna genomföra vår analys av styrdokumenten så har vi, som nämnts tidigare, arbetat med metoden kritisk diskursanalys. Som ett första steg i processen analyserar vi de fyra styrdokumenten var för sig, Winther Jörgensen och Phillips menar att en noggrann analys gör diskursen synlig och att sammanhanget blir tydligare i arbetet med texten (Winther Jörgensen, Phillips, 2000:87). Under kapitel 7 presenterar vi alla läroplaner inklusive analyser. I kapitel 7.5 Sammanfattning och slutsatser presenteras ett mer generellt och övergripande resultat. Främst för att vi ska förstå läroplanerna i ett större sammanhang och kunna se eventuella förskjutningar i de värderingar och argument som skrivs fram. Men även för att se en helhet i ett större perspektiv då det är en stor del i att utföra en kritsikt diskursanalys. Vi har även arbetat intertextuellt, där Fairclough som nämnts tidigare menar att en text alltid förhåller sig dels till äldre texter men även till framtida texter. Då analysen vi genomför behandlar både de för närvarande aktuella styrdokumenten samt de kommande så anser vi att det uppfylls i vår studie. 6.2 Urval och genomförande Vårt urval består av läroplaner, mer specifikt de styrdokument som berör förskolan samt den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpfö 98, Lpo 94 men även de nya styrdokumenten, Lpfö 11 och Lgr 11. Skolverket fick i januari 2009 i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till nya kursplaner för samtliga skolformer. Den 30 mars 2010 redovisade Skolverket uppdraget för regeringen. Skolverket har lagt fram ett förslag till förändring i läroplanen för förskolan medan läroplanen för grundskolan är helt ny. För närvarande är både Lpfö 11 och Lgr 11 färdigställda men har ej satts i bruk. Implementeringen av läroplanerna kommer att ske i tre steg, skolhuvudmän, skolledare och lokalt utsedda nyckelpersoner (Skolverket, ). 21

22 Vi kommer att genomföra studien med hjälp av kritisk diskursanalys som behandlas närmare i kapitel 6. Metod. När en analys av dokument genomförs så finns det två angreppssätt, källorienterat- och problemorienterat angreppssätt. Inom det källorienterade styr dokumentens innehåll frågeställningen som formuleras under undersökningens gång, man går alltså in i undersökningen av dokument utan en färdig frågeställning (Bell, 2007: ). Vår undersökning har varit problemorienterad under tiden vi läst sekundärkällor så som hållbar utveckling i skolan och vi har formulerat våra frågeställningar för att senare i arbetsprocessen fokusera på primärkällor, det vill säga Lpfö samt Lpo. Vi har valt att använda oss av Skolverkets hemsida där vi laddat ner läroplanerna som PDF filer, det för att få de mest aktuella dokumenten. Empirin består av följande styrdokument: Lpfö 98, läroplanen för förskolan (16 sidor). Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan som kommer att benämnas som Lpfö 11 (19 sidor). Lpo 94, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (24 sidor). Den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (10 sidor). Vi har begränsat vårt urval genom att välja ut de dokument som vi anser vara relevanta för vårt syfte, styrdokumenten för den obligatoriska skolan och förskolan. Då Lpfö 11 endast är en förändring av Lpfö 98 så har vi valt att använda oss av Skolverkets text Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (2009). Texten innehåller de förändringar som har skett i Lpfö samt längre texter kring förskolans uppdrag, roll samt läroplanens framväxt. Anledningen till att vi använt den här texten beror på att det vid studiens start var oklart vilket material som skulle hamna i den slutgiltiga versionen. Vi blev tvungna att göra ett urval av det för tillfället tillgängliga materialet. För att ge studien en större validitet så valde vi det mer omfattande materialet som både innehåller de nya målen men även längre styrtexter. Vi har valt att benämna materialet som Lpfö 11 för att skapa en överskådlighet för läsaren. 22

23 Vi har granskat vår empiri (styrdokumenten för förskola och skola) i digital form och därefter med hjälp av nyckelorden hållbar utveckling och miljö sökt igenom dokumenten. Vi har sedan arbetat med de stycken som innefattar begreppen och diskuterat i vilka sammanhang miljö och hållbar utveckling benämns. I vissa fall har det varit nödvändigt att ta ställning till sammanhanget då nyckelorden inte alltid använts i de sammanhang eller med den tänka innebörden för vår studie. Exempelvis så används ordet miljö både för att beskriva utemiljön men även för att beskriva den sociala miljön i exempelvis ett klassrum. Vid dokumentanalys är det viktigt att se till källornas tillförlitlighet då en analys är beroende av källornas validitet (Bell, 2007:123). De äldre läroplanerna är etablerade i skolan och vi använder det material som kommer direkt från skolverkets hemsida, med andra ord en direkt källa. När de gäller de nya läroplanerna, i synnerhet Lgr 11, så kan det komma att ske förändringar och vi har därför tagit ställning till det material som publicerats hittills, även här använder vi en direkt källa i form av skolverket. Lpfö 11 är i en senare fas av granskning och ska införas under sommaren 2011 men självklart kan det komma ändringar även i dessa dokument. 23

24 6.3 Forskningsetiska övervägande Forskningsrådet (2010:6) har fyra huvudkrav inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, dessa rör individskyddet. Då vår studie inte nämner specifika personer eller baseras på intervjuer och enkäter har vi ingen att delge information. Det material vi använder oss av är allmänna publikationer från skolverket samt litteratur kring diskursanalys och forskningsmetodik. Forskningsrådet menar följande: Inför varje vetenskaplig undersökning skall ansvarig forskare göra en vägning av värdet av det förväntade kunskapstillskottet mot möjliga risker i form av negativa konsekvenser (2010:5) Vi anser inte att vår metod, empiri eller resultat bidrar till negativa konsekvenser eller risker för någon inblandad. Det resultat vi presenterar är tillgängligt för alla som finner det av intresse. Vi har under studiens gång även övervägt det faktum att de nya läroplanerna under studiens gång har varit under behandling. 24

25 7. Resultat och analys Under följande kapitel kommer vi först presentera läroplanerna för förskolan och ge en samlad bild av dem. Därefter följer läroplanerna för grundskolan, där det även kommer att ges en samlad bild. Syftet med undersökningen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur det resoneras kring hållbar utveckling i läroplanerna för förskolan Lpfö 98, Lpfö 11 samt läroplanerna för grundskolan Lpo 94, Lgr 11. Vi har i studien belyst huruvida det skett några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som framförs i läroplanerna. Vi kommer som ett första steg i den kritiska diskursanalysen presentera läroplanerna var för sig för att sedan som ett andra steg se till helheten för att få ett större perspektiv på begreppen hållbar utveckling och miljö i de respektive läroplanerna. Något som är viktigt att ta i beaktande är att det tar längre tid att förändra skolan då de har mål och krav medan förskolan har strävansmål. I skolan är det eleverna som ska uppnå målen medan det i förskolan är pedagogerna som ska sträva mot de mål som finns uppsatta. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser talet om hållbar utveckling i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? 25

26 7.1 Läroplanen för förskolan - Lpfö 98 I den här delen av analysen behandlas Lpfö 98. I styrdokumentet finns inga mål som ska uppnås utan strävansmål som arbetslaget skall arbeta emot. I förskolans värdegrund och uppdrag står det följande: Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. (Skolverket, 2006b:7). Här talas det mycket om att barnets roll för miljön inte bara nu utan även i framtiden. Att bygga en grund och förståelse hos barnet, samtidigt som arbetslaget skall sträva efter att visa hur individen kan bidra till förbättring. Under kapitel 2.1 Normer och värden står även följande kring hur pedagogerna och arbetslaget skall arbeta. Här ligger fokus dock på värderingar men det skrivs även om vårt samhälle och att förskolan skall sträva mot att barnet utvecklar respekt och omsorg för sin närmiljö. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål, Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.(skolverket, 2006b:8) Förskolan skall sträva efter att skapa en förståelse som grund inför de större frågorna och målen som skrivs fram i styrdokumenten för grundskolan. Längre fram i styrdokumentet finns det även riktlinjer som berör ämnet miljö. Här lutar formuleringen av riktlinjen mer åt hållbar utveckling. De talar kring att arbetslaget ska ge möjligheter så barnet kan skapa en förståelse av dess påvekan. Arbetslaget skall ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön. (Skolverket, 2006b:10) 26

27 I förskolans strävansmål och riktlinjer finns det en del punkter som rör miljön och vår framtid. Dock berör de bara en liten del av begreppet hållbar utveckling, då främst miljöaspekten, samt vikten av att se och förstå hur vi kan påverka framtiden. Det läggs stor vikt vid individens ansvar med tanke på förskolebarnens ålder. Begreppet hållbar utveckling nämns inte i styrdokumentet. I förskolans styrdokument från 1998, läggs det en viss vikt kring delar av hållbar utvecklings många aspekter där miljö och ekologi är det som nämns oftast. Till en viss del talas det även kring framtiden och hur pedagogerna ska sträva efter en förståelse hos barnen och hur de kan skapa en god miljö både nu och i framtiden. Även i ett av de kortare strävansmålen skrivs det om hur barnens handlingar påverkar miljön. De mål som faktiskt kan knytas till hållbar utveckling och allt vad det innebär berör endast en bråkdel av begreppet. Dock måste vi här se till när dokumentet publicerades 1998 och hur viktiga miljö- och hållbarhetsfrågor var för tolv år sedan. 7.2 Läroplanen för förskolan Lpfö 11 Den nya läroplanen för förskolan kommer att börja gälla under sommaren Läroplanen är inte helt omskriven utan regeringen har gett skolverket uppdraget att förtydliga styrdokumentet. De mål som rör hållbar utveckling i förskolan som nämns i kategorin ovan är fortfarande med i den nya läroplanen och kommer därför inte att tas upp i den här kategorin. Skolverket skriver följande kring det uppdrag de har utfört: Regeringsuppdraget innebär att de mål i avsnittet Utveckling och lärande som rör förskolans arbete med barns språkliga och matematiska utveckling ska förtydligas och kompletteras. Dessutom förslår Skolverket att målen för naturvetenskap och teknik förtydligas och kompletteras. I övrigt ska läroplanen i huvudsak vara oförändrad till sin grundstruktur. Syfte är att det pedagogiska arbetet i förskolan ska förstärkas (Skolverket, 2009:10). I skolverkets förslag till förtydligande av läroplanen för förskolan har de bland annat lagt fokus på naturvetenskap och teknik. Det eftersträvas att barnen ska utveckla en 27

28 förståelse för natur och miljö samt hur människan påverkar miljön. Strävan efter att skapa en förståelse hos barnen finns även i Lpfö 98 men i de nya förtydligade målen läggs större vikt vid ämnet. Skolverket har som sagt i nya Lpfö valt att lägga stor vikt vid bland annat ämnet natur och teknik, här har de även lagt in ett längre stycke text under ämnet hållbar utveckling (Skolverket, 2009:20): I förskolans uppdrag ingår att medverka till att barnen tillägnar sig ett nyfiket och utforskande förhållningssätt till natur och miljö och förstår människans delaktighet i naturens olika kretslopp. Förskolan ska präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och medverka till att barnen utvecklar en positiv framtidstro och en känsla av att det är möjligt att tillsammans med andra påverka framtiden. Hållbar utveckling handlar inte enbart om miljöfrågor. I lärandet för hållbar utveckling ska sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter integreras till en helhet där både värderingar och kunskaper ingår. Hållbarhetsfrågor är nära kopplade till livsstilfrågor som konsumtion, hållbar teknik, resursutnyttjande, jämställdhet och solidaritet. Utmaningen för förskolan är att fånga upp det som upptar barnens tankar och koppla detta till livsstilsfrågor. På så sätt blir barnens erfarenheter integrerade i ett fortsatt lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2009:20). I stycket ovan skrivs hållbar utveckling fram på ett helt annat sätt än i tidigare läroplaner både för förskola och skola. Uppdraget som förskolan har innehåller inte bara riktlinjer för vad som bör uppnås utan även en definition av vad hållbar utveckling innebär, och hur det bör integreras i barnens lärande och erfarenheter. Definitionen av begreppet som skrivs fram i citatet ovan stämmer väl överens med det som skrivs fram i Our Common Future. Här framhålls det faktum att hållbar utveckling inte bara behandlar miljöfrågor utan att det även består av frågor kring livsstil, konsumtion och ekonomi. Skolverket väljer även att ta med frågor som resursutnyttjande, jämställdhet och solidaritet vilka är några av grundstenarna i arbetet med att skapa en hållbar utveckling och en hållbar framtid. Mycket av talet kring hållbar utveckling som skrivs fram i Lpfö 98 rör alltså miljö och ekologi. Det faktum att den nya förändrade läroplanen för förskolan har lagt större vikt vid hållbar utveckling och allt vad det innebär kan visa på vikten av individens ansvar och tilltron till att även det unga barnet på sin egen nivå kan förstå ansvaret för miljön men även frågor kring ekonomi, konsumtion och individens påverkan på dessa faktorer. I kapitlet hållbar utveckling i Lpfö 11 talas det även kring teknik och hållbar teknik, 28

29 vilket visar på en modernare läroplan då teknik som mobiler, datorer och liknande har blivit tillgängligare för allmänheten speciellt för barn och ungdomar sedan Livsstilsfrågor har helt enkelt fått en större plats i läroplanen för förskolan även om det är kopplat till lek. I Lpfö 11 har alltså en stor förändring skett även om det bara är ett förtydligande av läroplanen så kan vi se en stor förändring genom studien. Hållbar utveckling värderas högt i förskolans läroplan och argumenten för att införa dessa aspekter i förskolan är tydliga, stor vikt har lagts vid att pedagogerna ska hjälpa barnen till att skapa en förståelse för både det lokala och globala samhället och hur de som individer påverkar miljön och de andra faktorerna som bildar begreppet hållbar utveckling. Utöver att förstärka och förtydliga de mål som redan fanns 1998 har Skolverket även lagt in mer konkreta mål kring olika ämnen som ska integreras i förskoleverksamheten, bland annat ska större fokus läggas kring matematik, natur och teknik i både lek och vardag. Skolverket har även skrivit in ett nytt kapitel med rubriken Hållbar utveckling och det är här den största förändringen i talet kring hållbarhetsfrågor har skett i det material som granskats. I de styrdokument som studien behandlar är det här enda gången hållbar utveckling behandlas i sin fulla och korrekta betydelse enligt Our common future. 7.3 Läroplanen för grundskolan - Lpo 94 Följande text behandlar hur Lpo 94 skriver fram miljö- och hållbarhetsfrågor samt hur de ser ut i målen för grundskolan. I Lpo 94 under värdegrund och uppdrag kan följande läsas: I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv [ ] Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Skolverket, 2006a:6) 29

30 I all undervisning bör det anläggas ett miljöperspektiv, det här är ett mål som berör hela grundskolan och är en del av värdegrunden. Här ges även några direktiv kring vad ett miljöperspektiv kan innebära. I stycket nämns även hållbar utveckling där skolverket menar att undervisningen ska visa eleven hur individen och samhället kan anpassas för att uppnå hållbar utveckling. Begreppet benämns i Lpo 94 endast i citatet ovan och innebörden behandlas inte närmre. Det är alltså skolans och framförallt lärarens uppdrag att under hela grundskoleutbildningen ge eleverna verktyg för att skapa ett personligt förhållningsätt till lokala och globala miljöfrågor. Samtidigt ska skolan skapa förutsättningar och ge eleverna den kunskap som krävs för att de ska kunna ansvara för den egna närmiljön. Det är en del av den obligatoriska skolformens värdegrund och uppdrag och borde därmed genomsyra all obligatorisk skolundervisning. Längre fram i Lpo 94 under mål att uppnå i grundskolan finns det fler punkter som rör miljön, klimat, hälsa och konsumtion dock benämns det inte som hållbar utveckling. Under kapitel 2.2 Kunskaper, står det följande: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola, - känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang. - Har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsans och miljön. (Skolverket, 2006a:10) Dessa mål ska uppnås under grundskoletiden och kan sammanfattas med att eleverna ska ha en grunduppfattning om hur miljö och klimat fungerar i praktiken och en förståelse för ekologiska sammanhang. Även om dessa mål inte beskriver i vilket sammanhang de ska inkorporeras i undervisningen så innehåller de viktiga aspekter för att en hållbar utveckling ska uppnås, bland annat hur individen och dess livsstil spelar roll i ett större sammanhang. 30

31 Under kapitel 2.1 Normer och värden i Lpo 94 så skrivs det om skolans ansvar för elevernas förståelse för samhällets värderingar och hur de kan komma till uttryck i vardagen: Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan skall sträva efter att varje elev [ ] visar respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Skolverket, 2006a:8) I texten ovan finns ett tydligt mål för vad eleverna ska uppnå, dock finns inte heller här ett konkret sätt att uppfylla målet. Dessa mål rör ofta skolan men kan utläsas som mål för läraren och/eller arbetslaget. Även rektorn har ansvar för hur undervisningen kring miljö ska se ut samt hur det ska integreras i undervisningen. Under kapitel 2.8 Rektorns ansvar står det följande: ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger (Skolverket, 2006a:17). Många av dessa kunskapsområden, miljö, trafik, konsumentfrågor är alla en stor del av begreppet hållbar utveckling. Genom att rektorn ansvarar för att integrera kunskapsområden som rör hållbar utveckling så möjliggörs även undervisning kring miljö i de årskurser där kursplanerna inte kräver undervisning i ämnet. Många av de ovanstående målen pekar på ett behov av att ge eleven en uppfattning kring hur vår miljö och den globala miljön fungerar samt hur vi som människor påverkar den genom exempelvis konsumtion och trafik. Många av dessa mål som rör hållbarhetsfrågor är skrivna i samband med värdegrunden. Lpo 94 tar upp många av de aspekter som sammanfattar hållbar utveckling enligt Our Common Future (1987), den största aspekten som berörs är den lokala och egna miljön men även till viss del global miljö. I kortare stycken står även mål som rör elevernas medvetenhet kring konsumtion och individens påverkan på miljön. Skolverket tar även i hållbar utveckling i skolan upp Our Common Future, och hur den rapporten skriver kring lärarens roll i den sociala förändring som krävs för att skapa förutsättningarna för hållbar utveckling (Skolverket, 2002:37). Sammanfattningsvis visar vår analys att Lpo 94 tar upp många av de aspekter som begreppet hållbar utveckling bygger på, dock 31

32 finns det brister när det gäller att i läroplanen visa hur de ska uppnås och när det ska ske under grundskoleutbildningen. Om läraren vill ha specifika planer för att uppnå dessa mål så måste läraren vända sig till kursplanerna, men då brister målet att miljöperspektivet ska genomsyra all undervisning. Lpo 94 har idag 16 år på nacken och de miljöfrågor som var viktiga då var mer av en lokal karaktär som text utfiske, skogsbruk och industriers miljöpåverkan. 7.4 Läroplanen för grundskolan Lgr 11 Följande text behandlar den nya läroplanen för grundskolan Lgr 11 och hur begreppen hållbar utveckling och miljö skrivs fram. Begreppet hållbar utveckling benämns en gång i läroplanen och det är i samband med skolans värdegrund. I skolans värdegrund och uppdrag står följande: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Skolverket, 2010:5). Det ska i undervisningen finnas ett miljöperspektiv och det ligger alltså i skolans uppdrag att skapa möjligheter för eleverna att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de stora globala miljöfrågorna. Det ges även direktiv kring miljöperspektivet och hur viktiga de samhälleliga funktionerna är för att skapa en hållbar utveckling. I och med att begreppet hållbar utveckling endast benämns en gång så blir det skolans, och därigenom lärarens, uppdrag att skapa verktyg för eleverna så att de kan ta ansvar för miljön de själva kan påverka. Första gången begreppet miljö tas upp, förutom i citatet ovan, är i skolans värdegrund och uppdrag, under rubriken grundläggande värden står det: 32

33 [ ]skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på (Skolverket, 2010:3). Det framgår nu tydligt att alla som har en roll i dagens skola ska arbeta för att främja aktningen och respekten för vår gemensamma miljö. Det stora ansvaret hamnar främst på skolan och lärarna i sig. Kravet på eleverna är att de ska: Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Skolverket, 2010:7) Att eleverna ska visa respekt i ett vidare perspektiv blir ett omfattande och inte särskilt konkret mål för eleverna att uppnå. Inte heller de som arbetar inom skolan får tydliga riktlinjer om hur och på vilket vis det går att implementera målen i skolans vardag. Beslutfattandet kring planeringen av undervisningen faller dock på rektorn och under kapitel 2.5 Rektorns ansvar står det följande: [ ]Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, [ ] (Skolverket, 2010:12) Citatet finns även med i Lpo 94 och genom att rektorn ansvarar för att integrera kunskapsområdet i undervisningen så möjliggörs undervisning kring miljö även i årskurser där kursplanen inte tar upp undervisning i ämnet. Läroplanen behandlar många aspekter om miljö och hållbar utveckling som sammanfattas i Our Common Future (1987). Det är främst den lokala närmiljön som berörs i läroplanen men även det globala perspektivet behandlas. Dock saknas direktiv på hur målen ska uppnås. Fokus i Lpo 94 och Lgr 11 ligger på miljö och naturfrågor. Hållbar utveckling är inget som genomsyrar läroplanerna utan hamnar ofta i skymundan för de större perspektiven, exempelvis mångfald. Eleverna ska visa sin medvetenhet om hållbar utveckling genom att visa respekt och omsorg för närmiljön och miljön i helhet. Kravet på lärarna är precis som målen för eleverna inte särskilt konkreta och de ska främst jobba mot att öka respekten för vår gemensamma miljö. I hållbar utveckling i skolan (2002) skrivs lärarens roll fram som oerhört viktig, det är de som ska stå för de stora sociala 33