Västlänken planering, sammanhang och effekter

Transkript

1 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Västlänken planering, sammanhang och effekter I maj i år genomförde Västlänken samråd i Nordstan i Göteborg kring bl.a. dragningen spår och tunnel. Sedan dess har även en uppdatering av samhällsekonomisk kalkyl gjorts och rapporten Sammanhang och effekter publicerats. Bo Larsson, projektledare för Västlänken på Trafikverket redogör för planarbetet för Västlänken och den senaste utvecklingen i projektet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg Ylva Löf /Shahbaz Khan

2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nya Vägvanor i regionen- resultat så här långt Förutom infrastruktursatsningar rymmer Västsveska paketet kommunikations- och marknadsföringsåtgärder att ske för att förverkliga potentialen i de satsningar som görs. Målet är att förändra resvanor i arbetsmarknadsregionen genom att öka kunskapen samt påverka attityder och beteenden hos målgrupperna företag, invånare och skolor. Ett nätverk för hållbart resande startades i början av I nätverket medverkar 18 kommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Öckerö, Trollhättan, Borås, Varberg, Halmstad, Uddevalla och Bollebygds kommun. Nätverket arbetar med fem projekt som syftar till att öka det hållbara resandet och skapa nya vägvanor i regionen, nämligen; På egna ben, Ny adress Nya Vägvanor, Nya Vägvanor vid event och aktiviteter, Dialog med hushåll om Nya Vägvanor, Ny anställning nya vägvanor och Cykelutmaningen. Några resultat av det arbete som pågår kommer att presenteras på mötet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås att anteckna informationen Göteborg Ylva Löf Lisa Ström

3 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Regional planering och bostadsförsörjning Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté, för att utreda och vid behov föreslå, förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå. Förslagen skall inrikta sig på förändringar som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet. Direktivet redovisas muntligt. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna lämnad information Göteborg 16 augusti 2013 Ylva Löf Per Kristersson

4 Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Inför verksamhetsinriktning och budget 2015 Arbetet med verksamhetsinriktning och budget inför verksamhetsåret 2015 pågår under hösten i samtliga styrgrupper vars förslag kommer att sammanställas och bearbetas till ett samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag remitteras under våren 2014 till medlemskommunerna för att slutligen fastställas i förbundsfullmäktige. Vid sammanträdet ges möjlighet att lyfta upp och diskutera strategiska frågor inför arbetet med verksamhetsinriktning och budget Utifrån denna diskussion kommer kansliet att ta fram ett förslag till verksamhetsinriktning och vid ett kommande möte koppla detta till ekonomiska ramar. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna kan prioriteringar inom styrgruppens ansvarsområde behöva göras. Att diskutera Vill styrgruppen inför 2015 stärka positionen i något avseende inom nu utpekade verksamhetsområden? Vilka framtida utmaningar ser styrgruppen? Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna diskussionen till protokollet. Göteborg Ylva Löf /Pia Arnesson 1

5 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Fördjupning av översiktsplanen för Åsa - utställningshandling, Kungsbacka kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun inkommen beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Ett samråd hölls våren 2012 där GR yttrade sig. Handlingarna har därefter justerats och skickats ut som en utställningshandling där GR återigen har möjlighet att lämna synpunkter. I yttrande daterad lämnades kommentarer kring att planförslaget på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeriktning för Åsas framtida utveckling. Genom att nyttja närheten till Västkustbanan och den nya tågstationen skapas förutsättningar som kan bidra till en hållbar regional utveckling vilket ligger väl i linje med intentionerna i GR:s strukturbild. Kommunen har i utställningen av den fördjupade översiktsplanen beaktat GR:s synpunkter. I utställningshandlingen har inga förändringar gjorts gällande de delar av översiktsplanen som kommenterades i tidigare yttrande och GR ställer sig därför fortsatt positiv till översiktsplanen. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat , samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget Göteborg Ylva Löf / Clara Engstrand

6 Dnr: / Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Samråd Fördjupad översiktsplan för Lödöse, Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna föreslag till yttrande, samt att omedelbart justera paragrafen Göteborg 15 augusti 2013 Ylva Löf Per Kristersson

7 Dnr: / Per Kristersson Förslag till yttrande Samråd Fördjupad översiktsplan för Lödöse, Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Lödöse är en av de tätorter som med en ny järnvägsstation får nya förutsättningar för sin utveckling. Lödöse ligger i Lilla Edets kommun och har som samhälle en mycket lång historia. Lödöse har genom sin strategiska lokalisering invid Göta Älv varit en viktig historisk länk i Göteborgs och hela regionens utveckling. Nu är Lödöse en liten tätort som med järnvägsstationen får väsentligt bättre kommunikationsmöjligheter med både Trollhättan och Göteborg samt därmed med övriga delar av Göteborgsregionen. Lödöse blir även porten mellan övriga Lilla Edet kommun och omvärlden om man väljer att resa med järnväg. Lödöse trafikeras med regiontåg på nya Norge- Vänerbanan. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att skapa förutsättningar för byggnation av nya bostäder. Idag har Lödöse en befolkning på invånare. Ambitionen är att Lödöse skall bli ett av de stationssamhällen som pekas ut i GRs strukturbild. Lokalisering markerad i strukturbilden med röd ring. Kansliets kommentarer I de regionala överenskommelserna Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur, som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 11 juni 2013 och Strukturbild (2008) pekas stationssamhällena ut som centrala för det framtida bostadsbyggandet i regionen. GR ser det därför som mycket positivt att Lilla Edets kommun lyfter fram Lödöse som en strategiskt viktig tätort för utvecklingen av strukturbilden. Samtidigt är det en stor utmaning att 1

8 låta ett samhälle växa med kanske invånare. Det innebär att Lödöse blir ett nytt samhälle i Göteborgsregionen. Varje samhälle behöver finna sin identitet och detta bör prägla den fortsatta planeringen. Vilken roll skall nya Lödöses roll ta i regionstrukturen? GR arbetar med att utveckla strukturbildens stationssamhällen i en projektidé inom Mistra Urban Futures under namnet Det Urbana Stationssamhället. Syftet med projektet är att dels skaffa kunskaper kring förutsättningarna för att utveckla ett stationssamhälle och dels att stödja kommunerna i deras arbete. Flera stationsområden är på gång att utvecklas i regionen och som tar stöd i GRs strukturbild. GR ser det som positivt om ett givande erfarenhetsutbyte och gemensam samverkan kan etableras i det fortsatta arbetet inom projektet det urbana samhället. I den fördjupade översiktsplanen framgår det att kommunen avser bygga samman det gamla Lödöse med stationen som ligger ca 1,5 söder om samhället. Detta görs genom utbyggnadsområden på båda sidor om den ombyggda Göteborgsvägen som förbinder samhället med stationen. Det är viktigt att denna planering genomförs och att det buller och de övriga riskfaktorer som finns vid byggande nära järnväg och väg kan hanteras. Alltså är det av avgörande betydelse att byggnationen påbörjas vid stationen för att etablera ett resandebeteende bland de boende och verksamma och som sedan kan utvecklas vidare när station och samhälle kopplas samman. Även viktigt att gång, cykel och lokal kollektivtrafik stöder tillgängligheten i området från första början. Hur kan man i det fortsatta planarbetet visa på möjligheterna att etablera attraktiva funktioner och en god boende- och verksamhetstäthet nära stationen? Hur kan man redan från början etablera ett nät för cykelresande och gående inom samhället och till och från stationen? Göta Älv som vatten- och transportled innebär både utmaningar och möjligheter i närområdet. Samtidigt behöver tillgängligheten till rekreation säkerställas och bevarandeaspekter och översvämningsrisker beaktas. Hur kan de kvaliteter som finns i form av natur och kulturvärden bli en tillgång för hela regionen? Ale kommun angränsar stationsområdet söder om järnvägen. Tätorten Alvhem i Ale kommun ligger meter sydväst om stationen. GR anser att det är viktigt att de båda kommunerna samverkar i exploateringen av hela området så att inte en administrativ gräns utgör en begränsande faktor. Hur kommer planeringen att samordnas mellan Ale och Lilla Edets kommuner? GR anser för övrigt samrådsförslaget för den fördjupade översiktsplanen för Lödöse är välskriven och förtjänstfullt tar tillvara på förutsättningar för regiononal utveckling nu när nya investeringar tillkommit. 2

9 Dnr: / Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Samråd Detaljplan för Tjuvkil, Kungälvs kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna föreslag till yttrande, samt att omedelbart justera paragrafen Göteborg 15 augusti 2013 Ylva Löf Per Kristersson

10 Dnr: / Per Kristersson Förslag till yttrande över Detaljplan för Tjuvkils huvud, Kungälvs kommun, samråd Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Tjuvkil ligger vid havet i Kungälvs kommun. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för byggnation av ca 250 nya bostäder. Planen innebär ett mycket stort tillskott av bostäder i området. Ambitionen är att Tjuvkil skall bli ett komplement till Marstrand som i Kungälvs översiktsplan är utpekad som serviceort i kommunen. Lokalisering markerad i strukturbilden med röd ring. Kansliets kommentarer I det regionala mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur, som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 11 juni 2013, pekas kustzonens större tätorter ut som möjliga för utveckling. Kustzonen framhålls av marknaden som mycket attraktiv för boende. GRs bedömning är att genom att stärka de större orterna uppnås/skapas dels möjlighet för många att få ett attraktivt kustnära boende och dels en struktur som är uppbyggd på kollektivt resande där individuellt resande kan ses som ett alternativ. GRs Strukturbild (2008) pekar på en regionsstruktur med starka stråk där kollektivt resande utgör en väsentlig del av resandet. I Hållbar tillväxt och K2020 (2009) anges att kollektivtrafikandelen skall vara minst 40% För kustzonen som idag saknar järnvägsförbindelse är det en stor utmaning att nå detta mål vilket därmed kräver nogsam planering. I kustzonens större orter finns ett eget utbud av kommunal service såsom till exempel skola och vårdcentral. Kungälvs kommun kallar dessa orter för serviceorter. Orten bör även vara så stor att ett eget underlag för handel, restauranger och övrig marknadsberoende utbud finns. En del sådana större orter finns redan idag. GR anser att det är av betydelse att dessa ges möjlighet 1

11 att växa och att fler kan etableras. GR tror att genom att satsa på befintliga och framtida större orter kan övriga delar av den attraktiva kustzonen bevaras och göras tillgänglig för till exempel det rörliga friluftslivet. I Kungälvs gällande översiktsplan finns liknande tankegångar För kustzonen är inriktningen att ny bebyggelse ska tillkomma i prioriterade orter med tillgång till kollektivtrafik. I planen för Tjuvkil framgår det att bilen är norm och att kollektivtrafiken redovisas som ett alternativ. Parkeringsnormen sätts till 2 platser per friliggande hus och 1,35 platser per lägenhet. Bostadsområdet kommer att bestå i huvudsak av villor. Planen förutsätter även att en förbifart byggs för att frigöra befintlig väg. Länsstyrelsen har motsatt sig att en förbifart byggs med hänvisning till att det blir en påtaglig skada på riksintresset enligt 4 kap miljöbalken, dvs på natur- och kulturvärdena i det område som kallas den högexploaterade kusten. Förbifarten ingår förnärvarande inte i förslagen till Regional plan för transportinfrastuktur GR anser att om Tjuvkil skall etableras som en kompletterande ort bör först en fördjupad översiktsplan tas fram som närmare studerar de förslag på infrastukur som finns i Kungälvs och Tjörns översiktsplaner (förbifart Tjuvkil och koppling från Tjörn till Tjuvkil). GR anser vidare att en fördjupad översiktsplan bör utreda huruvida det är lämpligt att Tjuvkil även utvecklas till en serviceort eller större ort i kustzonen. En sådan etablering kräver väsentligt större befolkningsunderlag än vad som redovisas i detaljplanen, vilket innebär att det även är viktigt att se vad en sådan utveckling innebär i ett regionalt perspektiv. GR anser avslutningsvis att det krävs en strategisk diskussion både på regional och på lokal nivå kring hur kustzonens befintliga och kommande större tätorter bör utvecklas. Kustzonens kvaliteter är en viktig del av hela regionens attraktivitet och denna ändliga resurs behöver hanteras varsamt. 2

12 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Program för Spekeröds by, Kännestorp 1:15, 2:25 m fl Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över Program för Spekeröds by, Kännestorp 1:15, 2:25 m fl. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat , samt att omedelbart justera paragrafen. Göteborg Ylva Löf /Cecilia Kvist

13 Dnr: Tjänsteutlåtande CK, PA Förslag till yttrande över Program för Spekeröds by, Kännestorp 1:15, 2:25 m fl Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över Program för Spekeröds by, Kännestorp 1:15, 2:25 m fl. Bakgrund och syfte Syftet med programmet är att utreda hur en utveckling av Spekeröds by kan komma att gestaltas utifrån de mål som anges i översiktsplanen, ÖP06. Utveckla en tätare samhällsbildning runt gamla E6 och i anslutning till Spekeröds kyrka och de befintliga bebyggelsegrupper som finns i området idag. Kompletterande bostadsbebyggelse får utvecklas i tätare och glesare former tillsammans med verksamheter som inte är störande för omgivningen. Särskilt viktigt vid utbyggnad i detta område är att ta hänsyn till det öppna kulturlandskapet, genom att placera bebyggelsen så att de landskapliga värdena inte förloras. Sammanfattning av programförslaget Spekerödområdet är i översiktsplanen ÖP06 utpekat som ett av Stenungsunds kommuns framtida utvecklingsområden som på sikt ska kunna rymma 300 nya bostäder. Inom området ska det också rymmas skola, förskola och verksamheter. Programområdet är beläget öster om E6 och Stora Högamotet, på ömse sidor om väg 650 (gamla E6), ca 5 km sydost om Stenungsunds centrum och 36 km norr om Göteborgs centrum. Utredningsområdet avgränsas av rastplatsen vid Stora Högamotet/E6 i väster, golfbanan och de öppna odlingslandskapen vid Spekeröds kyrka i öster, skogsområdena i norr och riksintresse för naturvård, Anråsån, i söder. 1

14 Området närmast E6 omfattas av ett programarbete för handel, kontor och småindustri (Jörlanda-Berg 1:66 m.fl.) som godkändes 2012, och behandlas därmed inte i så stor grad inom detta program. Området för ny sammanhållen bebyggelse är ca 28 ha och består idag av i huvudsak obebyggd åkermark. Kommunen lyfter bland annat huvudstruktur för bebyggelse, grönområden och vägar, samt avgränsning, exploateringsgrad och samband som viktiga frågor att ta ställning till i programarbetet. Kommentarer I juni 2013 antog GR:s förbundsfullmäktige Hållbar tillväxt som är en uppdatering av mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt. Enligt detta måldokument ska Göteborgsregionen bl a utvecklas enligt strukturbilden längs tydliga stråk med ett flertal attraktiva regiondelscentrum.. Intentionerna i Strukturbilden (godkänd 2008) är att tillkommande bebyggelse skall lokaliseras i befintliga stråk med stationsnära lägen och god kollektivtrafik. GR har tidigare yttrat sig över det intilliggande område som planeras för handel, kontor och verksamheter (Jörlanda-Berg). Vi ställde oss då tveksamma till om det området, utifrån ett handelsperspektiv, kan betraktas som ett stationsnära läge då avstånden till framförallt Stora Höga station, men även busshållplats vid väg 650, är relativt långa. GR ansåg då att avståndet till både kollektivtrafik och befintliga bostäder innebär en risk för att hela området kan komma att upplevas som spretigt snarare än att områdena på vardera sidan av E6:an länkas samman. Huvuddelen av bostadsbebyggelsen i Stora Höga är belägen väster om stationen. Det nu aktuella planområdet är beläget ca 2 km öster om Stora Höga och E6:an, se karta ovan. En utmaning vid planeringen av tillkommande bostadsbebyggelse är därför att skapa en bra koppling till Stora Höga och befintlig kollektivtrafik för att minimera risken att området dras isär. Önskvärt 2

15 är att området istället bidrar till de regionala målsättningarna om bebyggelse med möjlighet till god kollektivtrafik. Som vi påtalat i tidigare yttrande är önskan att skapa bra förbindelser för gående och cyklister en god tanke, men om det räcker för att knyta samman Stora Höga och Spekeröd bör studeras vidare. 3

16 Dnr: /1 Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över förslag till riksintresse för dricksvattenförsörjning: Göteborgs Stads anläggningar för dricksvattenförsörjning. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götalands län daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg Ylva Löf /Lars Heineson

17 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: / Lars Heineson Förslag till yttrande Remiss om förslag till område av riksintresse för dricksvattenförsörjning: Göteborgs Stads anläggningar för dricksvattenförsörjning. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götaland län, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarar för att peka ut områden av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning, enligt 2 förordningen om hushållning med mark- och vattenområden. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av HaV att ta fram förslag på sådana områden av riksintresse. Länsstyrelsen i Västra Götaland föreslår två områden. Det ena området är Göteborgs Stads dricksvattenanläggningar som försörjer Göteborgs kommun, nästan hela Öckerö kommun och delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner. Det andra är Skaraborgsvattens Kommunalförbunds dricksvattenanläggningar. Remissen till GR avser förslaget om Göteborgs Stads anläggningar. Förslaget omfattar två typer av områden, dels området med anläggningarna som utgör själva riksintresset dels influensområdet. Länsstyrelsen vill ha synpunkter på urval, avgränsning av riksintresseområdet och avgränsning av influensområdet. Nu avses befintliga anläggningar. Kansliets kommentarer För närvarande pågår arbete med en regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen; remiss fram t.o.m. september I denna plan redovisas bl.a. förslaget att verka för att regionens större anläggningar för vattenförsörjning samt mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för framtida vattenförsörjning klassas som riksintresse. GR ser därför positivt på att ett område i regionen föreslås som riksintresse. 1

18 KOMMUNALFÖRBUNDET GR I enlighet med riktlinjer från Havs- och vattenmyndigheten redovisas i Länsstyrelsens förslag dels områden som avser den geografiska utbredning där dricksvattenanläggningarna finns, d.v.s. själva riksintresset dels ett influensområde, dvs det mark- och vattenområde som är en förutsättning för att anläggningarna skall kunna brukas effektivt och i enlighet med dess syfte. Influensområdet är således, enligt länsstyrelsen, skilt från själva riksintresset, men det visar inom vilket område det finns påverkan på riksintresset som också behöver hanteras planmässigt. Länsstyrelsens förslag om dricksvattenanläggningar och dess geografiska avgränsning har tagits fram i samarbete med Göteborgs stads förvaltning Kretslopp och vatten. GR tillstyrker att föreslagna anläggningar och dess geografiska avgränsning förslås som riksintresse. (se även bifogad karta). Länsstyrelsens förslag om influensområde omfattar följande områden (se även bifogad karta): Göta älvs nya vattenskyddsområde, så som det föreslås i särskild utredning, omfattar Göta älvs avrinningsområde söder om Vänern. Kartredovisningen i remissförslaget är inte helt identiskt med det förslag som just nu föreligger i arbetet med Göta älvs vattenskyddsområde. Då avsikten är att de två avgränsningarna skall följa varandra görs enbart denna notering i detta yttrande. Lilla och Stora Delsjöns avrinningsområde vilket också motsvarar det fastställda vattenskyddsområdet för Delsjöarna. Rådasjöns fastställda vattenskyddsområde. Förvaltningen Kretslopp och vatten inom Göteborgs stad föreslår att influensområdet bör motsvara sjöns avrinningsområde. Lärjeåns avrinningsområde. Influensområdet är mycket stort till ytan och inrymmer flera tätortsområden och områden som kommer att utvecklas i framtiden, både genom tätortsutveckling, infrastruktur och andra verksamheter. Det är av central betydelse att utveckla värdebeskrivning och underlag som gör det möjligt att analysera och bedöma och allra helst förutse vilka åtgärder som kan antas medföra påtaglig skada på riksintresset för dricksvattenanläggningar. Samtidigt som riksintresset måste skyddas måste även andra samhällsfunktioner kunna utvecklas. En annan fråga att ta ställning till är om riksintresset kan anses tillgodosett genom att införa vattenskyddsområden. Underlaget så som det ser ut i remissmaterialet är inte tillräckligt och ger inte det stöd för fortsatt arbete som är nödvändigt. Värdebeskrivning och underlag måste således utvecklas innan avgränsningen av influensområdet slutligen fastställs. Det finns annars en risk att riksintresseinstrumentets trovärdighet 2

19 KOMMUNALFÖRBUNDET GR urholkas. Vi ser gärna att dessa beskrivningar och underlag utvecklas i samarbete mellan stat och kommun. GR är positiv till att ett influensområde definieras och avgränsas. Med hänvisning till att underlaget inte ger ett tillräckligt stöd för att kunna bedöma konsekvenserna av ett influensområde kan dock ingen bedömning göras över om avgränsningen är lämpligt utformad. Detta kan göras först när värdebeskrivning och underlag har utvecklats. Enligt HaV s riktlinjer kan områden som pekas ut som riksintressen vara områden där anläggningar redan finns men kan också, med stöd av miljöbalken, vara områden som är särskilt lämpliga som framtida anläggningar för vattenförsörjningen. I detta skede avses befintliga anläggningar. I GR s arbete med Regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen har vattenresurser av särskild betydelse för regionens framtida vattenförsörjning pekats ut. I det fortsatta arbetet blir det därför viktigt att denna kunskap tillförs arbetet med riksintressen för vattenförsörjningen. Bilaga Föreslaget riksintresseområde Bilaga Förslaget influensområde Bilaga Föreslaget riksintresseområde och influensområde i samma skala. 3

20 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 4

21 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 5

22 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 6

23 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen Planförslaget finns i sin helhet på Trafikverkets hemsida: beslutsunderlag/nationell-planering/nationell-plan-for-transportsystemet /Forslag-till-Nationell-plan/ Remissvaret skickas till regionutvecklingssekretariatet, VGR, senast 31 augusti Politisk behandling Ett tjänstemannasvar skickas den 31 augusti till VGR som kompletteras med det politiska beslutet efter förbundsstyrelsens sammanträde september. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat , att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget, samt att omedelbart justera paragrafen Göteborg Ylva Löf Nikolina Verovic/Cecilia Kvist

24 Dnr: Tjänsteutlåtande NV, CK Förslag till tjänstemannayttrande till VGR, version: Förslag till yttrande över Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen Bakgrund och syfte I december togs regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem". Propositionen innehåller förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden Riksdagen beslutade att avsätta 522 miljarder för åtgärder i transportsystemet. Därefter fattade regeringen beslut om direktiven för Trafikverkets åtgärdsplanering. Trafikverkets uppdrag är att ta fram ett förslag till långsiktig nationell plan för utvecklingen av transportsystemet och för samtliga trafikslag, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart för åren Planen ska bidra till ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem, samt verka för att de transportpolitiska målen nås. Planens innehåll och inriktning kommer att beslutas av regeringen under våren 2014 och därefter verkställas av Trafikverket. Sammanfattning av planförslaget Utgångspunkterna för Trafikverkets arbete har varit den nu gällande planen för åren , kapacitetsutredningen från 2012, och de åtgärder som pekas ut i nya infrastrukturpropositionen samt regeringens direktiv. Trafikverket har arbetat i enlighet med det nya planeringssystemet som beslutades av riksdagen Den nya planeringen innebär att det ska tillämpas en mer rullande planering som är mer kopplad till den statliga budgetprocessen. 1

25 Från och med 2014 kommer det fattas årliga beslut om byggstarter för och förberedelser för byggstarter Perioden omfattar identifierade åtgärder och brister som kräver fortsatta utredningar och analyser. De omnämns som åtgärdsvalstudier som ska genomföras inom de första 6 åren av planperioden. Förslaget är trafikslagsövergripande och åtgärder har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Fyrstegsprincipen, som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis, har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Grunden för prioriteringarna har varit att i första hand vårda den infrastruktur som finns och att använda den mer effektivt och att bygga om och bygga nytt för att utveckla samhället samt utveckla nya lösningar tillsammans med andra. Trafikverket vill därför prioritera väg- och järnvägsstråk för godstransporter, möjligheterna till arbetspendling, kollektivtrafik, gång och cykel samt ökade möjligheter till trafikslagsövergripande användning av transportsystemet. En grundläggande tillgänglighet i hela landet har eftersträvats. I förslaget behandlas även internationella stråk och sambandet med långsiktigt nationell planering. Miljökonsekvensen av åtgärder i planförslaget finns sammanställt i tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Enligt planförslaget bedöms trafiksäkerheten öka. Det ingår även omfattande åtgärder för att minska bullerstörningar och åtgärder som bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Planförslaget innebär både positiva och negativa effekter för omgivande landskap, natur- och kulturmiljö. Luftkvalitén lokalt och åtgärder som främjar ökad gång- och cykeltrafik har positiva hälsoeffekter. Förslaget till nationell plan för transportsystemet har tagits fram i dialog med andra berörda aktörer i samband med hearingar och seminarier. Synpunkter på planförslaget Processen GR har i uppdrag att samordna planeringen av infrastrukturen i regionen. Detta innebär bland annat att GR företräder medlemskommunerna gentemot staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör trafikering och dess infrastruktur. GR har tillsammans med VGR och övriga kommunalförbunden i Västra Götalandsregionen medverkat i arbetet och svarat för dialog och förankring med kommunerna. På GR har i nätverket för infrastrukturplanering haft kontunerliga möten som resulterat i ett inspel till VGR genom beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) den 5 mars. Kommunrepresentanterna i har ansvarat för att förankra nätverkets arbete på 2

26 politiker - och tjänstemannanivå i respektive kommun. Utgångspunkterna nedan har tagits fram inför remissvar över nationell plan av nätverket för infrastruktur och presenterats för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Bristerna i järnvägsstråken behöver åtgärdas under planperioden för ökad kapacitet och framkomlighet i transportsystemet. Angeläget att utreda utbyggnad av kollektivtrafikens stomnät spårvägar i tätort. Viktigt att utreda transportsystemets framtida funktion vad gäller gods och kollektivtrafik. Gränsöverskidande förbindelser kräver samordning mellan länder och ny spårutbyggnad bör finansieras utöver nationell plan. Behoven utifrån regional utveckling och hållbar tillväxt För att Göteborgsregionen ska kunna växa och fortsätta vara en motor i Västsverige är det angeläget med infrastrukturinvesteringar som ger regionen en ökad tillgänglighet och samtidigt möjliggör en ökad integration av Göteborgsregionen och omkringliggande arbetsmarknader. Infrastrukturen är av stor vikt för att skapa framtida lägen för bostäder och arbetsplatser med hållbara resealternativ. Den i juni 2013 antagna mål- och strategidokument Hållbar tillväxt samt i Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen K2020 har GR målinriktningar för regionens utveckling. Målsättningen för transportinfrastrukturen är att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem i regionen med en attraktiv kollektivtrafik vilket ligger helt i linje med inriktningarna i infrastrukturpropositionen. En grund för K2020 är att tågtrafiken i de fem huvudstråken får en högre turtäthet vilket i sin tur förutsätter ökad spårkapacitet. Göteborgsregionen har redan idag stora trafikutvecklingssvårigheter för att öka den långväga och regionala trafiken på befintliga järnvägsbanor. Detta framgick i Trafikverkets rapport i samband med kapacitetsutredningen. I GRs yttrandet över kapacitetsutredningen påpekade vi att det råder kapacitetsbrist i Göteborgsregionen. Behovet är mycket angeläget att på samtliga banor för att säkra nationella transporter i regionen och stödja en regional utveckling med en stark och långsiktigt hållbar struktur. Även kollektivtrafiken i regionens centrala delar behöver tillräcklig kapacitet och räckvidd för att öka andelen kollektivtrafikresor. Hamnen i Göteborg har nationell och internationell betydelse och har även en central roll för regionens näringslivsutveckling och sysselsättning. Goda 3

27 kopplingar med väg och järnväg är en förutsättning. Det är angeläget att transportkapaciteten till och från hamnen säkras i hela järnvägssystemet men även i vägsystemet. GR vill understryka vikten av att säkerställa godsflöden till och från hamnen i första hand på järnvägen men även på vägnätet. I det fortsatta arbetet är det även viktigt att även säkra tillgängligheten med väg och järnväg till hamnarna i Uddevalla och Stenungsund. Angelägna behov och brister under planperioden I den nationella planen är GRs utgångspunkt att de objekt och potter som finns i gällande plan genomförs. Utöver detta är nedanstående angelägna behov och brister. Götalandsbanan, Göteborg - Borås GR ser mycket positivt på att det finns medel avsatta för att bygga etappen Mölnlycke Rävlanda/Bollebygd under planperioden. Hela sträckan Göteborg - Borås bör färdigställas inom planperioden och GR har tagit ett inriktningsbeslut att tillsammans med Swedavia medfinansiera fördjupade studier av sträckan Almedal Mölnlycke vilket tillsammans med initiativ från Borås stad möjliggör ett samlat grepp över hela sträckan Göteborg Borås via Landvetter flygplats. Relationen är idag Västsveriges starkaste pendlingsrelation och potentialen för en utökad arbetsmarknad är uppenbar. I detta sammanhang är det viktigt att kommande utredning klargör förutsättningarna för Götalandsbanans regionala funktion i transportsystemet och möjligheten för vändplatser för Västlänken på sträckan Almedal Mölnlycke. GR vill även betona vikten av att utredningen (ÅVS) för befintlig bana i stråket, Kust till kustbanan, prioriteras tidigt i planperioden och samordnas med utredningarna för Götalandsbanan. GR anser att det är nödvändigt att i detta sammanhang klarlägga Kust till kustbanans framtida regionala funktion för både gods och persontrafik. Dessa utredningar bör även samordnas med föreslagen åtgärdsvalstudie för Almedal-Mölndal på Västkustbanan då de i vissa delar berör samma geografiska område. Västra Stambanan med Olskroken Järnvägstrafiken mellan Göteborg och Stockholmsområdet via Västra Stambanan är av nationellt intresse och är en viktig förbindelse för såväl persontransporter som godstrafik. Västra Stambanan är också en av de viktiga järnvägarna i Västsverige för storstadspendling och regionförstoring. Idag råder det kapacitetsbrist på banan vilket ger hög sårbarhet. Det krävs åtgärder i närtid för ökad kapacitet. Den i planförslaget föreslagna åtgärden med en planskild korsning vid Olskroken är mycket angeläget att genomföra för att säkerställa kapaciteten för transporter till och från Göteborgs hamn och Göteborgs C. 4

28 Åtgärder som föreslås för Västra Stambanan, Olskroken samt de åtgärder som utreds i pågående åtgärdsvalstudie är bra och behöver genomföras så snart som möjligt. De är dock inte tillräckligt för att öka kapaciteten och minska sårbarheten i transportsystemet under planperioden. GR ser att en första utbyggnadsetapp av 4 spår mellan Göteborg- Alingsås behöver komma till stånd. GR anser att banan behöver byggas ut till fyrspår på sträckan Göteborg Partille inklusive ny anslutning via Sävenäs rangerbangård i ett första skede samt att medel avsätts för att tidigt i planperioden påbörja en fördjupad utredning för kapacitetsbrist på sträckan Partille Alingsås. GR efterlyser i planförslaget ett helhetsgrepp och planläggning för den långsiktiga utbyggnaden av Västra stambanan. Det finns även ett behov att utreda en flytt av Sävenäs station till ett läge närmare Gamlestadens knutpunkt vilket vore mycket fördelaktigt för resenärerna. GR föreslår att detta tas med i pågående åtgärdsvalsstudie för Västra stambanan. Göteborg C Trafikverket föreslår medel för signalställverk och trimningsåtgärder på Göteborgs C som ska påbörjas 2014 vilket är en bra åtgärd men tillgodoser inte kapacitetsbehovet till fullo. Inom planperioden krävs ett helhetsgrepp för Göteborg C som en del i anslutande banor både på kort respektive lång sikt. Kapaciteten på Göteborgs C är mycket ansträngd och det är viktigt att det tas fram en handlingsplan för första halvåret 2014 för ökad spårkapacitet för att kunna utöka trafiken vilket i dagsläget inte är möjligt. Spårkapaciteten behöver även säkras i väntan på ny Västlänkstation. GR föreslår att medel kan avsättas från det i planförslaget benämns som Utredningsmedel Göteborgsprojekt. I föreslagen ÅVS för bristande kapacitet och robusthet i järnvägsnätet för persontrafiken, Göteborg C, Västra stambanan/marieholmsbron/kville bangård (Olskroken), Göteborg C Almedal behöver syftet framgå tydligare. Det är positivt att sträckan är föremål för utredning. Hamnbanan Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn, vilket ställer stora krav på infrastrukturen i regionen. I direktivet från regeringen inför upprättande av plan har Hamnbanan pekats ut som ett objekt med stor positiv effekt utifrån de transportpolitiska målen och ska särskilt beaktas för möjlighet till tidigareläggning till 2014 av ytterligare etapper av dubbelspårsutbyggnaden av Hamnbanan till Göteborgs hamn. I planförslaget finns medel avsatta för Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv med byggstart 2014 respektive Det framgår dock inte vilka etapper som är föremål för utbyggnad av Hamnbanan. Det bör därför tydliggöras i nationell plan vilka etapper som avses byggas ut under planperioden. GR vill här understryka vikten av att samtliga återstående 5

29 etapper byggs ut. En utbyggnad av dubbelsspår krävs för att skapa en robust kapacitet i järnvägssystemet och god tillgänglighet i det övergripande systemet under planperioden. Södra Bohusbanan Banan har en stor potential för ökad pendling på järnväg men även för godstransporter och robustheten i järnvägssystemet. Trafikverket har identifierat brister i kapacitet, robusthet och tillgänglighet på banan och föreslagit fördjupad utredning (ÅVS) för Göteborg- Uddevalla vilket är positivt. Som ett första steg behöver kapaciteten förstärkas genom att prioritera utbyggnaden av plattformsförlängningar på banan tidigt i planperioden Detta är en åtgärd som kommunerna längs med stråket är beredda att förskottera. Det finns utöver detta ett behov att utöka trafiken till kvartstrafik på södra Bohusbanan och därför behöver utredningen för att klarlägga förutsättningar för ökad kapacitet i stråket. GR anser det vara angeläget att denna åtgärd utreds under planperioden. En station i Brunnsbo kommer även att avlasta Göteborg C för byten till målpunkter på Hisingen och därmed ge ytterligare tillgänglighet till norra delen av regionens kärna. Norge/Vänerbanan Banan utgör en viktig gränsöverskridande förbindelse mellan Göteborg och Trollhättan via gränspassagen vid Kornsjö till Oslo. En dubbelspårsutbyggnad är genomförd på sträckan Göteborg - Öxnered och därefter är det enkelspår på delar av banan till Oslo. GR vill i detta sammanhang lyfta fram vikten av att åtgärdsvalstudien för den utpekade kapacitetsbristen för persontrafiken på sträckan Göteborg Älvängen får hög prioritet. Åtgärderna som föreslås under planperioden är ett steg i rätt riktning men inte tillräckliga för att möjliggöra en överföring av gods- och persontransporter från väg till järnväg. I slutet på planperioden kommer även Fehrmanbält förbindelsen mellan Danmark och Tyskland vara färdigbyggd och efterfrågan på mer spårkapacitet i stråket kommer att öka eftersom mer gods som ska till och från Göteborgs hamn respektive Europa transporteras via Norge/Vänerbanan. Det är positivt att utpekade kvarstående brister i stråket Göteborg Oslo och Trollhättan - Oslo utreds är föremål för en åtgärdsvalstudie under planperioden. Här finns angelägna utredningar och åtgärder på etappen Öxnered -Kil på sträckan Öxnered Halden som idag är en felande länk. Västkustbanan Västkustbanan har idag för låg kapacitet för att möjliggöra en ökad trafikering särskilt på sträckan Göteborg-Kungsbacka. Det är viktigt för att få till ett ökat resande i regionen och Halland. Det är angeläget att på kort sikt genomföra 6

30 trimningsåtgärder som ökar kapaciteten på banan. På längre sikt krävs utbyggnad av ytterligare spårkapacitet i stråket. GR vill lyfta fram att en utredning på sträckan Almedal Mölndal, som utpekas som brist efter 2025, bör få högre prioritet för att möjliggöra samordningsvinster med utredningsarbetet för Götalandsbanan i Mölndalsåns dalgång. GR bedömer det vara angeläget att utreda alternativa kapacitetsförstärkningar i stråket som möjligheten att genom en anslutning söderut från Västlänken till Säröleden mot Kungsbacka (via Sahlgrenska) få en ökad kapacitet och utvecklingsmöjligheter. I maj 2013 presenterades en åtgärdsvalstudie för Västkustbanan Göteborg Malmö. Det bör tydliggöras hur denna förhåller sig till den i planförslaget föreslagna åtgärdsvalstudie för kapacitet på Västkustbanan för person och godstrafik. Det är av vikt att i den föreslagna åtgärdsvalsstudien utreda spårkapacitet vid stationerna i Mölndal, Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Spårväg Spårvägen är stommen i kollektivtrafiken i centrala Göteborgsområdet och för att möta en ökande efterfrågan är det nödvändigt att utveckla spårsystemet i linje med K2020. Spårvägsutbyggnad längs norra Älvstranden och Backa som delvis är finansierad i gällande plan behöver synligöras i tabellen för namngivna objekt. I gällande plan finns medel avsatt till mindre utbyggnad av spårväg fram till Inga nya åtgärder föreslås i planförslaget. Med ett utökat linjenät och en tätare trafikering kommer också behovet av depåer för fordon i kollektivtrafiken. Det bör framgå vilka Göteborgsprojekt som avses i planförslaget. GR ser ett behov av att det avsätts medel för att utreda fler spårvagnsutbyggnader, fordonsdepårer förslagsvis från det i planförslaget som benämns som Utredningsmedel Göteborgsprojekt. Oslo Göteborg och Malmö/Köpenhamn Göteborgsregionen har ett behov att skapa ett större utbyte med andra storstadsregioner i Skandinavien för att fortsätta utvecklas och växa som en attraktiv region med hög internationell tillgänglighet. I planförslaget står det att det finns stor potential för ett integrerat näringsliv i stråket men utan kapacitetshöjande åtgärder som minskar restiden kan inte denna potential utnyttjas. I planförslaget redovisas åtgärderna separat på banorna Norge/Vänerbanan, Bohusbanan och Västkustbanan. I kommande plan efterlyses en bättre överblick och samordning av vad som kommer att utredas och åtgärdas på sträckan Oslo Göteborg Köpenhamn. GR är angelägen om 7

31 att få en tydlighet i de åtgärder som skall genomföras under planperioden för att få till en robust och effektiv gränsöverskridande förbindelse. GR ser fram emot den åtgärdsvalstudie som pekas ut i planförslaget vad gäller bristande tillgänglighet och långa restider för mellanregionala och långväga/internationella kollektiva personresor mellan Göteborg och Oslo, Trollhättan Oslo. Här behöver tydliggöras vad denna utredning ska innefatta och hur den ska förhålla sig till Götalandsbanan. GR ser positivt på Trafikverket lyft in det internationella perspektivet tydligare i planförslaget än i gällande plan. I planförslaget saknas en strategi för utbyggand av ett nytt stambanesystem för kortare restider mellan storstadsregionerna. Gränsöverskidande förbindelser kräver en samordning mellan länder. GR anser därutöver att utbyggnadsåtgärderna för bör finansieras utöver nationell plan. E45 Göteborg Trollhättan GR vill även framhålla att det är angeläget att E45 på sträckan Göteborg Trollhättan byggs ut i alla dess delar, särskilt genom Göta och Torpabron. E45 är en viktig transportled både för person- och godstransporter. Vägen är betydelsefull för näringslivet i stråket Göteborg-Trollhättan, men även för internationella transporter till och från Göteborgs hamn. Cykel I planförslaget föreslås en ÅVS för bristande kapacitet för personresor i det lokala trafiksystemet (GC och kollektivtrafik). Att ersätta korta bilresor med cykel är angeläget och GR önskar att åtgärdsvalstudien kan komma till stånd snart. GR har tillsammans med medlemskommunerna tagit fram en kartläggning av planerade cykelsatsningar på kort och lång sikt samt beteendepåverkande insatser för ökat cykelresande. Medlemskommunerna ser ett ökat behov av att samordna cykelsatsningarna för optimering av insatta resurser. Här är det därför viktigt att medfinansiering från staten klargörs för hela planperioden och åtgärder för att öka det regionala cyklandet genomförs. Potter Trafikverket har förslagit potter för utbyggnad av trafikplatser, planskildheter, trimningsåtgärder, trafiksäkerhet och miljö samt saknade länkar i vägsystemet. I regionen finns angelägna behov att underlätta flöden och på ett bra sätt tillvarata befintligt vägnät i regionen. Objekt som GR vill lyfta fram är trafikplats Lödöse - Alvhem, Mölnlyckemotet och Mellbymotet, Jerikomotet och Kallebäck E6-40. För åtgärder inom trafiksäkerhet och miljö finns behov kopplat till barriäreffekter, buller och hållplatser på statliga vägar. 8

32 Gods på väg, sjö och järnväg Göteborg är Skandinaviens gods- och logistiknav. Det är därför angeläget att utreda hur kapacitet och leveranssäkerhet för godstrafiken kan säkerställas i och kring Göteborg. Ett transportslagsövergripande systemperspektiv på godsfrågorna handlar också om att utreda möjliga ITS-system och lokaliseringar för godsterminaler. Älvens potential för ökad sjöfart är viktig att utreda för att ge mer kapacitet i godstransportsystemet. Nya slussar i Göta älv ingår som namngivna brister med medel för fördjupad utredning i början på planperioden. Behov av systemperspektiv GR anser att det behövs en överblick utifrån ett systemperspektiv av vilka kapacitetseffekter föreslagna åtgärder i under planperioden kommer att ge för det transportslagsövergripande systemet som helhet och hur tillgängligheten i storstadsregionen ska säkerställas. Miljöbedömning av planen Till planförslaget finns en underlagsrapport för miljökonsekvenserna av åtgärderna. GR saknar en sammanställning och ett resonemang kring val av åtgärder och hur det bidrar till omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Bilagor GR:s yttrande över Kapacitetsutredningen GR:s inspel till BHU 5 mars under arbetet med revidering av plan Karta: Kapacitetsbegränsningar 2012 Karta: Förslag på åtgärder och utredningar som ska genomföras under planperioden

33 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Planen i sin helhet finns på VGR:s hemsida: Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Transportinfrast ruktur/remisshandlingar/ Remissvaret skickas till regionutvecklingssekretariatet, VGR, senast 23 september Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat , att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget, samt att omedelbart justera paragrafen Göteborg Ylva Löf Cecilia Kvist/Nikolina Verovic

34 Dnr: Tjänsteutlåtande CK, NV Förslag till tjänstemannayttrande till VGR, version: Förslag till yttrande över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Bakgrund och syfte Förslag till regional trafikslagsövergripande plan utgör en komplettering och förlängning av gällande regional trafikslagsövergripande plan ( ). För de tillkommande åren, , har Västra Götalandsregionen tillämpat det nya ekonomiska planeringssystemet som Trafikverket tagit fram och som använts på motsvarade sätt i nationell trafikslagsövergripande plan. Det innebär att man i första hand beskriver brister och behov i planen medan den konkreta åtgärden bestäms senare i så kallade åtgärdsvalstudier (ÅVS). De förslag till åtgärder som redovisas för åren beskrivs därför i termer av brister och behov. Sammanfattning av förslaget Den regionala transportinfrastrukturplanen är ett komplement till den nationella planen. De nationella mål och riktlinjer som styr det regionala arbetet är framför allt de transportpolitiska målen. Infrastrukturpropositionen från oktober 2012 och planeringsdirektiven från december 2012 anger förutsättningarna för framtagandet av planerna. I planeringsdirektivet framgår att infrastrukturplaneringen skall verka för ett kapacitetsstrakt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem. Vidare betonas att befintligt transportsystem bör optimeras före nybyggnation samt att planera trafikslagsövergripande och främja gång och cykel. De åtgärder som infrastrukturplaneringen föreslås inriktas mot enligt direktivet är följande: 1