Syfte Nätverket syftar till att förstärka, samordna och utveckla projekt, program och processer med tydlig koppling till EU inom skolområdet.

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen Till Utbildningschefsgruppen Förslag till inrättande av ett EU-nätverk Syfte Nätverket syftar till att förstärka, samordna och utveckla projekt, program och processer med tydlig koppling till EU inom skolområdet. Arbetsuppgifter Nätverket ska bidra till att skapa samråd mellan medlemskommunerna, bredda kontakter över kommungränser samt återföra kunskap tillbaks till respektive kommun. EU-nätverket utgör en referensgrupp till Utbildningschefsgruppen. Sammansättning och ledning Nätverket utgörs av en ansvarig för EU-frågor inom utbildningssektorn från respektive medlemskommun. En representant från Utbildningschefsgruppen utses till ordförande. Som ordförande i EU-nätverket föreslås Ove Thörnkvist, Kungälv. GR Utbildning svarar för sekretariat. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att godkänna att EU-nätverk inrättas enligt former beskrivna ovan, samt att utse Ove Thörnkvist, Kungälv, till ordförande för nätverket, samt att uppdra åt EU-nätverket att återkomma till UC med förslag till en mer utförlig uppdragsbeskrivning för nätverket, samt att arbetet i nätverket ska utvärderas och redovisas vid Utbildningschefsgruppens möte i juni 2010 Göteborg 24 februari 2009 Börje Rådesjö

2 GR Utbildning Lars Björn, GR Inför Utbildningschefsmöte fredagen 6 mars En-till-en - en dator per elev Begreppet En-till-en diskuteras i de flesta kommuner och får stor uppmärksamhet, bland såväl tjänstemän som politiker och de skolor och kommuner som redan arbetar med en dator per elev som redskap i lärandet. Frågor om teknikval, kostnadsredovisningar och ansvarsfrågor diskuteras, och begrepp som kunskapsinnehåll, arbetsmetoder och resultat pekar på de viktiga pedagogiska frågorna. I debatten om En-till-en finns företrädare för en traditionell kunskapsskola med väl beprövade metoder å ena sidan, liksom förespråkare för att skolan är på väg in i en ny tid, där det nya kunskaps- och informationssamhället ger nya möjligheter, och ställer nya krav på sättet att organisera undervisningen å andra sidan. I GR-kommunerna syns grundskoleklasser Bergsjön, Gunnared och Älvsborg som pionjärer i En-till-en-arbetet, och till hösten kommer Älvängenskolan, Ale att inleda sitt projekt som med stor säkerhet kommer få många nyfikna blickar och frågor då man riktar sig till de yngsta eleverna. För närvarande framstår Falkenberg som ett gott exempel vilka under några år arbetat med en dator till var elev och som också kopplat forskare till att följa arbetet. Vid Utbildningschefernas möte 6 mars söker Bo-Staffan Josefsson, (utbildningschef SDN Majorna) och Lars Björn,(GR) ge en förenklad bild av arbetet med En-till-en i GRkommmunerna, samt inbjuda intresserade utbildningschefer att delta i studiebesök i Falkenbergs kommun 23 april. Intresseanmälan sändes till lars.bjorn@grkom.se

3 Dat IT-nätverk GR/Uc Bo-Staffan Josefsson Mobilen våra ungas nalle Facebook IPod, Mp3, Musik som livstolkare Ungas nätkulturer Mötesplatser på nätet,chat, MMS, MSN,Skype Brist på känsla av sammanhang Vad finns i elevens huvud? Spelkonsoller, rollspel på nätet. se Vill synas, idol.. Fritid vägen till ungdomars framtidsmål Elevens huvud och skolans vardag? Ämnen på väg tillbaka? Möte med kompisar +- Motivationsbrist högre upp i åldrarna IT Dator/elev Budget/ flerårs Teknik, trådlöst Webbtidning, Ex Lexpressen Elever som zappar skolan Omvärlden som klassrum - världsmedborgare Smartboard Detta behöver vi reflektera över Hur koppla till undervisning? SMS/medd skolk/föräldrar? varsin individualism en spränger alla gränser etwinning and Epals Omvärlden som klassrum

4 Leonardo da Vinci II, pilot project IWOLTE Leonardo da Vinci II pilot project, IWOLTE Integration of Workplace Learning in Vocational Teacher Education How to be a teacher in vocational training Sammanfattning Projektets syfte är att möjliggöra en förnyelseprocess och öka rekrytering inom yrkesutbildning och yrkespedagogisk utbildning genom aktiv dialog och samverkan mellan branscher, utbildningsorganisationer och målgruppen som består av blivande yrkeslärare och yrkeshandledare. Det finns ett stort behov av detta, eftersom dialog, kompetens och innovation är basen i den nya tidens ekonomi i Europa. I Lissabonstrategin betonas kunskap och idéer som bas och människan som den främsta tillgången. Därför måste utbildning, forskning och nytänkande främjas. Yrkeshandledare och yrkeslärare behöver komplettera erfarenhetsgrundad kunskap med teoretisk kunskap, så att de kan möta nya krav som ställs på undervisning i informationssamhället. Dels skall de kunna tillgodose de krav på teoretiska, generella och yrkesspecifika kompetenser som präglar det nutida arbetslivet, dels skall de uppfylla arbetslivets krav på kompetenta yrkeskunniga medarbetare som medverkar i tillväxtskapande processer utifrån branschens utvecklingsbehov. Med tanke på hur snabbt tekniken utvecklas är det nödvändigt med återkommande utbildning. Ändå är färre än en tiondel av den arbetande befolkningen involverade i livslångt lärande. Projektets målgrupp är blivande yrkeshandledare och yrkeslärare inom sektorerna transport, handel, service, turism och hotell. Projektets resultat är att få fram: de faktorer som möjliggör förnyelse, beskrivning av valorisationsprocessen och via enkäter och intervjuer genomföra en analys som leder fram till planering och genomförande av utbildning för yrkeslärare och yrkeshandledare. Resultatet kommer att användas av målgrupper som vill vidareutbilda sig till yrkeshandledare och yrkeslärare. Dessutom skapas en arena där målgrupper ges möjlighet att utveckla samarbetet med branscher och utbildningsorganisationer. För att kunna uppnå syftet är projektets mål att: kartlägga de yrkesverksammas kompetenser och arbetslivets processer och omvandla dessa till innehåll och form i pedagogisk utbildning i anslutning till yrkesinriktade gymnasiekurser, arbetsplatsförlagd lärande och lärlingsutbildning. Detta görs mot bakgrund av kunskapssamhällets nya krav och de föränderliga undervisnings- och inlärningsmönstren. utveckla flexibla utbildningsprogram och kurser för blivande yrkeshandledare och yrkeslärare. Därigenom blir det möjligt för fler yngre och kompetenta yrkesmänniskor att söka till pedagogisk utbildning, underlätta tillträdet till utbildningssystemet. Detta

5 Leonardo da Vinci II, pilot project IWOLTE görs mot bakgrund av den vägledande principen om livslångt lärande och för att främja såväl anställningsbarhet, karriärmöjligheter, aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning skapa en europeisk arena för dialog mellan gymnasieskola, högskola, yrkesutbildning, arbetsplatsförlagd utbildning och arbetsliv genom erfarenhetsutbyte och samsyn inom flera europeiska yrkesutbildningar Detta görs mot bakgrund av aktörernas behov av öppen och relevant kommunikation. höja kompetensen hos verksamma yrkeshandledare och yrkeslärare genom aktiv samverkan mellan målgrupper, branscher, utbildningsorganisationer och samhället i syfte att vitalisera tillväxtskapande processer i arbetslivet. Genom att stärka utbildningarnas relevans i förhållande till branschernas utvecklingsbehov höjs på sikt målgruppens status i arbetsliv och skola. Projektet kommer att arbeta processinriktat. Det innebär att vi önskar stimulera till interaktion med nu existerande yrkeshandledar- och yrkeslärarutbildningar. Projektet formas för att uppnå en kvalitativt god samverkan och dialog mellan branscher, utbildningsorganisationer och målgrupper med syfte att stärka tillväxtskapande processer i respektive kluster och region i Europa. I detta sammanhang utgör valorisationsprocessen ett nav kring vilket hela partnerskapet kan samlas.

6 Skolprogram Evert Taubes Värld på Liseberg

7 Målgrupper Evert Taubes Värld är naturligtvis en upplevelse för alla åldrar, men i ett första skede vill vi rikta in skolverksamheten på årskurs F-9. Handledarmaterial Vi erbjuder ett paket som innehåller tre delar: förberedelse, besök och återkoppling. Handledarmaterialet innehåller såväl instruktioner som hänvisningar, exempel och förslag på upplägg för olika åldersgrupper. Samarbete För att få en trovärdighet i att Liseberg som Nordens största nöje nu väljer att arbeta med skolan, är ett nära samarbete med GR en förutsättning. Dels att GR i det som kommuniceras såväl muntligt som skriftligt står som en samarbetspartner till Liseberg. Dels att vi i framtagningen av materialet och under det första året som arbetet ska lanseras, har möjlighet att få ha en eller flera grupperingar inom GR som referenser och bollplank. Förberedelse Vi har tagit fram ett material bestående av texter av och om Evert Taube. I lärarhandledningen finns sedan en rad förslag på uppgifter som man kan välja mellan. Grundtanken är att erbjuda ett material som lämpar sig för ett ämnesövergripande angreppssätt (t.ex. svenska, musik, bild, geografi, historia och språk). De estetiska ämnena och svenska utgör helt naturligt grunden i detta material. Vi har valt ut ett antal teman som man kan välja mellan. Dessa teman är redan väl förberedda genom arbetet med Evert Taubes Värld. Vi föreslår följande teman: 1) Resa med Taube En resa i tid och rum med Taube som ciceron (bl.a. det maritima kulturarvet med fyrkunskap och sjöfartshistoria). Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, geografi, historia, språk och hemkunskap. 2) Miljökamp Utifrån Taubes miljöengagemang diskutera dagens miljöproblem. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild och samhällskunskap. 3) Mans- och kvinnobild Utifrån Taubes mans- och kvinnobild diskutera dagens och gårdagens syn på kön. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, samhällskunskap och historia. 4) Media Utifrån mediageniet Taube diskutera frågor som musikstöld, kändisskap, medias makt etc. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, samhällskunskap och historia.

8 Besök I handledarmaterialet ingår ett besök för klassen på Evert Taubes Värld. En vecka i november (efter novemberlovet) står Liseberg med personal redo att ta emot klasserna och det är till denna specifika vecka man förbokar sitt besök. Vid besöket på Evert Taubes Värld erbjuder vi varje klass ett häfte med frågor speciellt framtagna för de olika rummen. Eleverna får själva söka svaren på frågorna och om man väljer att lämna in sina svar finns det möjlighet att tävla mot andra klasser och försöka slå high score. Resultaten läggs ut på Lisebergs hemsida och där kan man följa resultaten. Vinnande klass bjuds på en heldag på Liseberg. Återkoppling Återkopplingen är viktig för såväl eleverna som för Liseberg. Det kan ses som en summering av arbetet och besöket på Evert Taubes Värld. Återkopplingen fokuserar på det kreativa skapandet och Evert Taube blir dörröppnaren. Återkopplingen delas in i tre ämnesområden: Bild De tre årskursgrupperna (F-3, 3-6, 6-9) får var sitt tema att arbeta utifrån. Man skickar in ett bidrag från respektive klass, vilket kan vara en teckning eller ett collage. En jury utser 1:a-, 2:a- och 3:e-pristagare i respektive åldersgrupp. Bilderna kommer sedan att exponeras på Liseberg under sommarsäsongen. Musik Klassen väljer om man vill 1) tolka en Taube-visa eller 2) skiva en ny visa i Taubes anda. En jury utser ett antal klasser/representanter från de tre årskursgrupperna (F-3, 3-6, 6-9) att delta i en final på Taube-scenen på Liseberg under vårsäsongen. Svenska Utifrån tre givna områden; årskurs F-3 = äventyr, årskurs 3-6 = miljöengagemang och årskurs 6-9 = mans- och kvinnobilder skriver eleverna en berättelse. Varje klass utser sedan ett bidrag som skickas in. En jury utser slutligen finalister i respektive årskursgrupp och de vinnande bidragen publiceras. Som samarbetspartner till ovanstående tävlingar kan en dagstidning som Göteborgs- Posten och/eller Taubesällskapet vara ytterst lämpliga.