Meningsfull daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar en serie deskriptions- och interventionsstudier

Transkript

1 Meningsfull daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar en serie deskriptions- och interventionsstudier Mona Eklund Maria Andersson Elisabeth Argentzell Ulrika Bejerholm Birgitta Gunnarsson Christel Leufstadius Urban Markström Parvin Pooremamali Mikael Sandlund Carina Tjörnstrand m. fl.

2 Kort om forskarna Anknutna till CEPI Lunds och Umeå universitet Doktorander, projektassistenter, professorer och docenter I nuläget är ca 15 personer involverade i datainsamling, monitorering av projekt och artikelskrivande

3 Symposiets innehåll Aktiviteter inom meningsfull daglig sysselsättning och hur de upplevs Går det att påverka sysselsättningsverksamheterna så att aktiviteterna upplevs mer meningsfulla? Betydelsen av en reform för valfrihet och upphandling (Stockholm): Presentation av reformen Kvalitativ studie som karakteriserar valfrihetssystemet Kvantitativ studie som beskriver brukarnas upplevelser Yngre personers syn på daglig sysselsättning Studierna som bitar i ett större pussel Diskussion utifrån reflektioner/frågor

4 Enheter för meningsfull daglig sysselsättning aktiviteter och deltagarnas erfarenheter Carina Tjörnstrand

5 Tidsdagbok användes Profiles of Occupational Engagement in people with Schizophrenia Productive occupations, POES -P POES-P del 1 Arbetsschema Klocka: (1h x 8) Vad gjorde Du? Samtliga aktiviteter inom tidsramen ska registreras Med vem utförde du aktiviteten? Beskriv kortfattat den sociala situationen/miljön Var utförde Du aktiviteten? Hur upplevde Du aktiviteten? POES-P del 2, självskattning av aktivitetsengagemang utifrån åtta frågor Jag tycker att jag klarar av de aktiviteter jag utför Jag tycker att det finns en bra fördelning mellan aktivitet och rast/paus Jag tycker att jag är självständig Jag tycker att jag får det stöd jag behöver av andra Jag tycker att jag klarar av att vara tillsammans med andra Jag tycker att jag tar egna initiativ till de aktiviteter jag gör Jag tycker att jag har bra rutiner Jag tycker det jag gör är meningsfullt

6 Både träffpunkts och arbetslik verksamhet fungerade som en social mötesplats och gav möjlighet att vara engagerad i aktiviteter med olika kravnivåer. Viktigt att veta vad de innehåller för att kunna utveckla verksamheterna I framtiden!

7 Sociala aktiviteter Underhållsaktiviteter Kreativa aktiviteter Tillverkningsaktiviteter Serviceaktiviteter Informationsfokuserade aktiviteter aktivitet

8 Resultat Att vara på en daglig sysselsättning innebär att delta i aktiviteter med olika kravnivå Att komma till och att vara på daglig sysselsättning Att utföra internt eller externt initierade enklare aktiviteter Att utföra handledda aktiviteter och/eller lära sig nya aktiviteter Att utföra självinitierade komplexa aktiviteter och /eller kombinera flera aktiviteter Att klara av och bibehålla aktiviteter som kräver ansvar Att utföra serviceaktiviteter och aktiviteter som innebär att hjälpa andra Att utföra aktiviteter som innebär att lära ut en förmåga eller aktivitet till andra Grad av oberoende i aktivitet Mängd tid tillbringad i aktivtet Antal aktiviteter Mängd struktur på dagen Mängden socialt engagemang Grad av ansvarstagande

9 Upplevelser av deltagande i daglig sysselsättning för personer med psykiskt funktionshinder Att vara socialt inkluderad genom delaktighet i aktivitet Känslomässiga reaktioner på variation och förändring Att bemästra utmaningar och lära sig något nytt Att bli motiverad genom att få bidra och få ta ansvar Att ha balans och struktur eller inte i dagliga livet

10 Att vara socialt inkluderad genom delaktighet i aktivitet Att uppleva sig socialt inkluderad och få förhöjd upplevelse när något görs tillsammans. Att uppleva värde av att vara tillsammans med eller i närheten av andra och att vara behövd. också en utmaning En vanlig kommentar var att vara ensam, men tillsammans vid måltider och fika Stress kunde uppkomma i sociala sammanhang när det upplevdes vara många människor eller när någon upplevde behov att arbeta ostört.

11 Känslomässiga reaktioner på variation och förändring Jag tog bussen till dag verksamheten ensam och kände lite ångest på bussen. Men när jag kom till dag verksamheten och pratade med andra kändes det ok. Jag åt frukost tillsammans med andra och det kändes bra. Jag känner mig trygg här. Upplevelser deltagarna hade vid förändring av aktivitet och miljö Övergångar mellan aktiviteter på dag verksamheten upplevdes oftast positivt. Fika upplevdes positivare om det föregicks av en mer arbetslik eller aktivare aktivitet. Förflyttningar (tex hemifrån till dag verksamhet) kunde upplevas ge stress, oro och ångest även att avsluta en aktivitet för dagen för att gå hem.

12 Att bemästra utmaningar och lära sig något nytt Efter lunchen stod jag i affären på dag verksamheten, tillsammans med personal och det var också en utmaning. Vid fyra tog jag bussen hem och det var jobbigt med alla människor på bussen. Det fanns utmaningar i att nå ett mål och i att försöka lära sig något nytt. Bemästra utmaningar som att ta sig till dag centret (t.ex på bussen) och klara av stress och nervositet bland andra människor. Utmaningar på dag verksamheten, som att lära sig dator grafik eller montera en cykel med hjälp av handledare, kunde upplevas som stressande men positivt.

13 Att bli motiverad genom att få bidra och få ta ansvar Som jag ser saken är detta ett förtroende. känslan av att ha gjort sitt för dagen Att få ansvar för en aktivitet som bidrar till andra/dag verksamheten upplevdes motiverande. Aktiviteter som innehöll ansvar och/eller var bidragande upplevdes oftast som arbete oavsett tidsåtgång och uppgiftens storlek. Om aktiviteten inte var självvald av individen kunde den upplevas mindre motiverade och meningsfull.

14 Att ha balans och struktur eller inte i dagliga livet När jag kom till dag verksamheten klockan elva började jag arbeta direkt med en massa andra. Att arbeta här ger struktur på dagen Visade på individuella behov av, och möjlighet till, att balansera mellan aktiviteter som behövdes göras och aktiviteter som gjordes för nöjes skull. Behövdes rätt utmaning. Inte för lite att göra, inte för mycket. För att balansen skulle kvarstå behövdes rutiner. Rutiner skapades på dag verksamheten, men även utanför. Tex. att handla varje gång på väg hem från dagverksamheten.

15 Aktivitetsengagemang Att bli stärkt av att vara delaktig i en gemenskap Being part of the spirit of togetherness and getting empowered Att arbeta med motiverande faktorer såsom känslan av att bidra till andra och få möjlighet att ta ansvar, vilket med rätt matchning kan stärka individen och skapa mer engagemang. Att arbeta med individuella behov av rutiner, struktur och balans samt svårigheter med förändringar och förflyttningar utmaningar som kan upplevas stärkande. Individer som var engagerade i utbildning och tex parkarbete utanför enheten var fortfarande knutna till enheten.

16 Något att fundera på Både träffpunkt och arbetsinriktad verksamhet hade scheman och struktur för aktivitet och pauser Individuellt valda aktiviteter på dagverksamheten tillfredsställde inte enbart behov av att vara aktiv utan även vila och rekreation och därigenom gav balans Behov av båda typer av verksamhet; att gå till en träffpunktsverksamhet efter en arbetslik verksamhet uppkom som betydelsefull för upplevelse av balans, struktur och rutiner

17 Vilka olika faktorer var relaterade till aktivitetsengagemang? Tid spenderad i verksamheten. Motivationsaspekter: motiverad till att delta och upplevde sig ha ett tydligt mål med verksamheten. Självfaktorer såsom själv-förtroende och egen kontroll. Psykiatriska symtom; depressiva symtom, generella symtom (såsom tex ångest, nervositet, och svårigheter att sammarbeta med andra)

18 Resultatet För att ha medelnivån av aktivitetsengagemang var generell symtom och mer tid spenderad på sysselsättnings-enheterna de viktigaste faktorerna. För att nå den tredje kvartilen (högst aktivitetes engagemang) var upplevd kontroll den enda viktiga faktorn.

19 Carina Tjörnstrand Lunds universitet TACK!!! Hur kan vi nyttja kunskapen om olika krav/utmanings-nivåer i träffpunkts- och arbetslik- verksamhet?

20 Utveckling och utvärdering av intervention ( berikning ) vid enheter för daglig sysselsättning Mona Eklund Birgitta Gunnarsson Christel Leufstadius Mikael Sandlund

21 Metod 4 berikningsenheter, 4 jämförelseenheter (108 brukare; 57 b-grupp /51 j- grupp) Tre mätpunkter före, efter 7 mån samt efter mån

22 Deltagarna Berikningsgruppen (= 57) Ålder: 47,7 år Kön: 21 män /36 kvinnor Sambo: 14 ja/ 43 nej Jämförelsegruppen (= 51) Ålder: 44,3 år Kön: 27 män /24 kvinnor Sambo: 7 ja/ 44 nej

23 Brukare och personal karakteriserade enheten för DS A Jag tycker att det jag gör i den dagliga verksamheten bidrar till att jag: I liten omfattni ng I ganska liten omfattning I ganska stor omfattnin g I stor omfattning 1. Får en möjlighet att vara aktiv 2. Upplever skaparglädje i det jag gör 3. Blir så engagerad att jag glömmer tid och rum 4. Känner stolthet över det jag gör eller producerar 5. Upplever de aktiviteter som finns tillgängliga som intressanta 6. Får skapa produkter som är användbara för mig 7. Får skapa produkter som är användbara för andra 8. Upplever att det jag gör är roligt 9. Känner att de aktiviteter som finns tillgängliga passar mig

24 Interventionen uppbyggd på basis av identifierade luckor 4 3,5 3 2,5 2 1,5 pers bruk 1 0,

25 Interventionen Skräddarsydd berikning för varje enhet på basis av profilerna Utbildningsdag (aktivitet, klientcentrering, rehabiliteringsperspektiv) Workshop 1 (identifiera luckor, ställa upp mål och lösningsförslag) Hemarbete (förslag till interventionsplan) Workshop 2 (feedback på förslag interventionsplan, vidareutveckling) Förankring (ytterligare feedback; förankring hos brukare) Handledning under pågående intervention

26 Hur gick det? (1) God följsamhet till de uppsatta målen Använt principerna från utbildningen Särskilt principen om meningsfull aktivitet

27 Hur gick det? (2) Ingen skillnad mellan grupperna i hur deltagarnas upplevelser förändrades över tid: engagemang i aktiviteterna tillfredsställelse med vardagslivets aktiviteter känslan av att kunna påverka sin livssituation (egenkontroll) livskvalitet självkänsla

28 Hur gick det? (3) Positiv utveckling över tid (14 mån) i båda grupperna: graden av meningsfullhet (från personalens synpunkt) självskattad GAF (global funktionsförmåga) Negativ utveckling över tid i båda grupperna: engagemang i verksamheten synen på arbetsrollen

29 Att väga in i bilden Mer negativa händelser i interventionsgruppen (personalbyte, nya målgrupper) Mer positiva händelser i jämförelsegruppen (nya aktiviteter, mer arbetsliknande aktiviteter, personliga planer, bättre struktur) Naturliga interventioner i jämförelsegruppen liknade berikningen i interventionsgruppen

30 Ytterligare saker vi lärde oss (1) Motivationen vid baseline predicerade situationen efter 14 månader (i båda grupperna) gällande: Graden av engagemang i verksamheten Tillfredsställelse med verksamheten Empowerment Upplevelser av aktiviteter som värdefulla

31 Ytterligare saker vi lärde oss (2) Deltagarnas engagemang i verksamheten viktigt: men bara den egna uppfattningen, inte personalens viktigt för att uppleva aktiviteter som värdefulla efter 14 månader viktigt för tillfredsställelse med verksamheten efter 14 månader

32 Tänkbara förklaringar till negativa fynden Interventionen var inte optimal; kraftigare insatser krävs Interventionen för dåligt förankrad bland brukarna Positiv selektion toppenheterna valde att medverka Jämförelseenheterna införde nya aktiviteter Mer negativa händelser i interventionsgruppen

33 Valfrihet på sysselsättningsområdet Maria Andersson Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

34 Bakgrund Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LoV) Gäller hälsovård och socialtjänst Individen rätt att välja leverantör som myndigheten godkänt Alternativ till upphandling Målet är att skapa mångfald, varierat utbud, även mindre aktörer, bättre matchning

35 Studie om LoV:en, Sthlm Mona Eklund, Urban Markström, Maria Andersson Syftet med studien är att beskriva och analysera införandet av ett valfrihetssystem, på individ och organisationsnivå, inom området sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

36 Idag: Introduktion av projektet som handlar om införande av valfrihet på sysselsättningsområdet Dyka ner i den första delstudien som handlar om design och konstruktion av själva valfrihetssystemet

37 Två stadsdelar , intervjuer före-efter med politiker, tjänstemän, biståndsbedömare, personal Intervjuer med alla nya leverantörer Intervju med ansvarig tjänsteman inom staden Analys av dokument och presentationer

38 Valfrihetssystem i välfärden Kommit under de senaste 30 åren Olika länder i västvärlden Olika områden t.ex. skola, sjukvård Bakgrundsfaktorer i Sverige (Nordgren 2003) 1970-talet 1980-talet 1990-talet Effektiviseringstankar Konstruerande av interna marknader: beställare och utförare Utförsäljning av statliga enheter privatisering 1992 friskolereformen = startskottet

39 Lagen om Valfrihetssystem (2008:962) trädde i kraft 1 jan 2009 Främja den enskildes valfrihet Främja en mångfald av utförare Främja kvalitet genom konkurrens Främja effektivitet genom konkurrens

40 Sveriges 290 kommuner 143 har infört LOV (grön) 36 ska införa LOV (gul) 41 kommuner ska inte införa LOV (röd) 70 kommuner har inte fattat beslut än (grå + vit) LOV inom sysselsättning enligt SoL i 7 kommuner: Avesta, Falkenberg, Nacka, Stockholms stad, Tyresö, Varberg och Österåker April 2013 källa SKL & Valfrihetswebben

41 Första delstudien: design och konstruktion av valfrihetsmarknaden Kommunfullmäktige Socialtjänstförvaltningen Stadsdelsnämnd Stadsdelsförvaltning Enhetschef Socialsekreterare Personal på sysselsättning Nyckeldokument från kommunfullmäktige från 2006 till 2009 Intervjuer i två stadsdelar vid två tillfällen: 2009 innan LOV infördes och 2012 när LOV införts

42 En vanlig marknad? Skillnader mellan offentlig och privat marknad: 1, kunder använder inte sina egna pengar 2, syftet med offentlig verksamhet är inte att generera vinst 3, marknaden styrs av politiska processer 4, kunder kan inte väljas bort 5, marknaden finansieras av skattemedel = en kvasimarknad (Le Grand & Bartlett 1993, Ferlie 1996) Reglering av kvasimarknader: volym, entré, pris, kvalité, information (Propper 1993, Lindström 1991)

43 Valfrihetsprocessen 2006 Initiativ i Stockholms stads budget för Beslut i kommunfullmäktige 2009 Systemet arbetas fram 2010 Valfrihetssystemet sjösätts - bara kommunala verksamheter 2011 Valfrihetssystemet öppnas upp även för ickekommunala verksamheter Träffpunkter är anslagsfinansierade i stadsdelarna och ingår inte i valfrihetssystemet. Innan reformen infördes fanns en stor variation i hur stadsdelarna köpte platser utanför den egna stadsdelen Vissa gjorde det redan innan reformen, andra inte.

44

45 Ökad valfrihet? Andra effekter? Valfrihetssystemet har medfört en ökad valfrihet för vissa och minskad valfrihet för andra (beroende på i vilken stadsdel man bor) I teorin har alla fått samma valfrihet genom valfrihetssystemet Valfrihetssystemet ger staden ökad kontroll över sysselsättnings-verksamheten eftersom man har infört pass = volymkontroll generell ersättning = kostnadskontroll regler för vilka som kan vara med = innehållskontroll

46 Valfrihetsreformen i Stockholm kvantitativ delstudie Frågeställningar: Hur påverkar valfrihetsreformen individernas engagemang, egenmakt, tillfredsställelse, livskvalitet och sociala kontakter? Vilken kännedom har brukarna om valfrihetsreformen, hur uppfattar de den och i vilken utsträckning byter de verksamhet?

47 Deltagarna 123 personer deltog 54% kvinnor 51 år i genomsnitt (24-72 år) 72% födda i Sverige 88% ensamboende 53% hade inga barn 80% hade en vän 68% hade eget boende utan stöd 68% hade gymnasiekompetens eller högre Självrapporterad diagnos: 51% depr/ångest, 28% psykos, 20% övrigt GAF ca 50 Låga nivåer av riskbruk av alkohol/ droger

48 Preliminära resultat: Bytare och stannare 78 personer deltog vid två tillfällen eller fler 15% hade bytt verksamhet Hälften hade gjort ett aktivt val; hälften bytt för att verksamhet lagts ner De som bytte var personer som vid baseline skattade sig lågt på att sätta klara mål Annars inga skillnader på bytare och stannare ; båda var tex lika tillfredsställda med daglig sysselsättning (DS)

49 Preliminära resultat: Förändringar över tid (ca 15 mån) Deltagande i DS minskade Tillfredsställese med DS sjönk Inga skillnader gällande engagemang i aktiviteterna vid DS, livskvalitet, social interaktion, tillfredsställelse med vardagslivets aktiviteter i stort Ingen större skillnader gällande empowerment

50 Preliminära resultat: Kännedom om reformen 55% kände till reformen 33 svar om vad reformen betytt: 19 svarar ingenting (inget speciellt, spelar ingen roll) 8 svarar något negativt (krångligt, hinder för deltagande, inget fungerar i praktiken) 6 svarar något positivt (möjlighet att prova, kanske byter, få vara med och påverka)

51 Slutsatser I slutet av 2012 gick det inte att utläsa att valfrihetsreformen haft någon positiv effekt OBS! preliminära data mycket analysarbete återstår Mer detaljerade analyser kan ge lite fler nyanser Kvalitativa intervjuer med brukare kommer att ge fylligare beskrivningar av upplevelser

52 Yngre personers syn på daglig sysselsättning The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund Birgitta Gunnarsson Mona Eklund

53 Syfte Undersöka hur yngre personer upplever sitt engagemang i vardagens olika aktiviteter och uppfattar dagens utbud av stöd till meningsfull daglig sysselsättning, om man är nöjd med detta och hur man skulle vilja ha det I samband med det undersöks deras engagemang i vardagens olika aktiviteter, och även hur de upplever sin livskvalitet och sitt välbefinnande

54 Metod 20 personer med psykiskt funktionshinder Yngre personer (18 35 år) Behov av daglig sysselsättning/arbete/studier Kronoberg (vuxenpsykiatri samt Alvesta, Ljungby, Växjö och Älmhults kommuner) Intervju om hur man ser på sitt behov av stöd till en meningsfull daglig sysselsättning

55 Vilka intervjuades? 12 kvinnor och 8 män 5 födda i land utanför Norden Medelålder 28,5 år (23-34 år)

56 Vilken sysselsättning? Daglig sysselsättning: 14 personer (varav en även studerar, en arbetar ideellt och en arbetstränar) Studier vid komvux/universitet: 3 personer (varav en även deltar i daglig sysselsättning) Förvärvsarbete: 2 personer (deltid) Ingen daglig sysselsättning i organiserad form: 2 personer

57 Resultat Fysiska och sociala arenor för- och nackdelar 1. Hemmet en plats för inaktivitet eller återhämtning och avkoppling 2. Kontakter med andra på distans och nära 3. Daglig sysselsättning från en plats att vara på till möjlighet att få utvecklas

58 1. Hemmet en plats för inaktivitet, eller återhämtning och avkoppling Att vara hemma innebär begränsningar Att vara hemma innebär återhämtning Att vara hemma innebär avkoppling

59 2. Kontakt med andra nära och på distans Att ha kontakt med professionella praktiskt och emotionellt Att ha kontakt med andra vara en bland andra Att ha kontakt med andra längtan efter något mer

60 3. Daglig sysselsättning från en plats att vara på till möjlighet att få utvecklas Att ha en plats att komma till Att få bidra och utvecklas Att stanna av och stämplas/förvaras Att längta efter något mer framöver

61 Diskussionspunkter Berikning Hur bygger man en starkare intervention? Hur kan vi nyttja kunskapen om olika krav/utmanings-nivåer i träffpunktsoch arbetslik verksamhet? Valfrihetsreform: Retorik och praktik - mångfald eller likriktning? Finna sin egen väg? Hur förhålla sig till egna och andras förväntningar på sig själv när det gäller daglig sysselsättning?

62 Projekt i olika etapper, Deskriptiv och jämförande studie 2. Kvalitativa delstudier 3. Metodstudie 4. Utveckling och utvärdering av intervention ( berikning ) 5. Utvärdering av naturlig intervention organisationsförändring 6. Yngres och äldres behov 7. Personer med invandrarbakgrund och deras möte med enheter för daglig sysselsättning 8. Kommunala kontra brukarstyrda enheter 9. Balans i vardagen ny intervention 10. Sysselsättning i bostad med särskild service