Plats och tid Messingen, Love Almqvist torg 1 Måndagen den 28 januari 2013, klockan 19:

Transkript

1 Kommunstyrelsen Plats och tid Messingen, Love Almqvist torg 1 Måndagen den 28 januari 2013, klockan 19: Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Ledamöter: Per-Erik Kanström (M), ordförande Kristina Klempt (FP), vice ordförande Leif Berglund (S), 2:e vice ordförande Jan Olof Halldén (M), tj. ersättare Christine Hanefalk (M) Erik Palmstierna (M) Torsten Hemph (FP) Maria Fälth (KD) Johan Magnusson (C) Ali Kashefi (S), tj. ersättare Ibrahim Abdallah (S) Gert Lindström (S) Ann-Christin Jyttner (S) Lars Valtersson (MP) Ulla Blücher (V) Dejan Smiljanic, kommunledningskontoret 12 Anette Ömossa, kommunledningskontoret, 12 Thomas Thunblom, kontoret för samhällsbyggnad 17 Björn Eklundh, kommunledningskontoret Emma Kaumheimer, stöd & process Ibrahim Abdallah Justeringens plats och tid Kanslienheten, måndagen den 4 februari 2013 Ersättare: Anitha Hector (M) Lena Kanström (M) Jan-Erik Ek (M) Eila Bromme (FP) Nils Eriksson (FP) Ismo Salmi (KD) Johan Thidell (S) Kjell Jonsson (MP) Anders Rosén (V) Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 1-25 Ordförande... Justerande... ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kanslienheten, plan 6, Dragonvägen 86 Underskrift...

2 Kommunstyrelsen Meddelanden Ärendebeskrivning Följande rapporter, skrivelser, beslut etc. meddelas kommunstyrelsen. Tack för bidraget till Fysingedagen. Från Upplands Väsby Promotion, Tack för torget och Suseboparken. Från BRF Suseboparken, Taxor hushållsavfall Från SÖRAB, Tillstånd enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) till restaurering och underhåll av byggnadsminnet Torsåkers magasin, Torsåker 1:6, Upplands Väsby kommun. Beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län, Gemensamt programpris inom gymnasieskolan. Från Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Underlag till Trafikverkets arbete med ny nationell plan. Från Länsstyrelsen i Stockholms län, Revisionsrapport nr5/2012 kartläggning av arbetet mot hemlöshet. Från revisorerna i Upplands Väsby kommun, Revisionsrapport nr6/2012 Granskning av biståndsbedömningen inom social- och äldrenämnden. Från revisorerna i Upplands Väsby kommun, Återkoppling av Länsrapporten ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) år Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, Ansökan om att bilda naturreservat vid Runbyskogen, Upplands Väsby. Beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län, Omorganisation av verksamheten i SL. Från AB Storstockholms Lokaltrafik, Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Föreläggande från Förvaltningsrätten i Uppsala, Dom från mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt,

3 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan staten och SKL om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, år Från statistiska centralbyrån (SCB), Fastställande av åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid partiklar (PM10) i Stockholms län. Beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län, Ansvarsfördelning och finansiering av åtgärder för ny reglering av Mälaren. Från Regeringskansliet, Försvarsdepartementet, Uppdraget om Mälarens reglering, Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting Ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Teckalundantagen- och ändringar i kommunallagen (1991:900) m. m. Cirkulär 12:50, Pensionsnämndens beslut om uppräkning av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt enligt PFA samt värdesäkring av förmånsbestämda pensioner enligt PFA och KAP-KL under år Cirkulär 12:54, Kommentar till Allmänna bestämmelser (AB). Cirkulär 12:57, Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser. Cirkulär 12:58, Hyreshöjning från och med den 1 januari 2013 för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI. Cirkulär 12:60, Kommunala ansvarsåtagande för egna hem och småhus i bostadsrättsform. Cirkulär 12:61, Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år Cirkulär 12:62, Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år Cirkulär 12:63, Ersättningar till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år Cirkulär 12:64,

4 Kommunstyrelsen Arbetsdomstolens dom 2012 nr. 66 om arbetsskyldighet för räddningstjänstpersonal i beredskap att delta vid olika former av larm inom IVPA-verksamheten. Cirkulär 12:65, Räddningskostnadsnämndens utlåtande. Cirkulär 12:66, Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev. Cirkulär 12:67, Skadeståndskrav på grund av arbetsskada. Cirkulär 12:68, Redogörelse för Preliminära riktlinjer för tjänstepension. Cirkulär 12:69, Omsorgsprisindex (OPI) och vårdprisindex (VPI). Cirkulär 12:70, Budgetförutsättningar för åren Cirkulär 12:71, Överenskommelser inom socialtjänst och viss hälso- och sjukvård. Cirkulär 12:73, Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning BUI 12. Cirkulär 12:76, Protokoll Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens miljö- och planutskott den 21 november Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens allmänna utskott den 12 december Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens miljö- och planutskott den 12 december Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott den 13 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av meddelanden.

5 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av meddelanden.

6 Kommunstyrelsen Redovisning av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett särskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet. Kommunstyrelsens ordförande Kommunala borgen Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:367. Beslutsserie: KS Delegation 2012:30. Yttrande i Förvaltningsrättens i Uppsala mål ; Riccardo Malacalza. Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:479 Beslutsserie: KS Delegation 2013:4 Ekonomidirektören Upphandling av ramavtal gällande fullservicebyråer Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:35 Upphandling av företagshälsovård Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:36 Upphandling av ramavtal gällande informationstjänster ex. fullservicebyråer Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:37

7 Kommunstyrelsen Utvecklingsstrategen Kommarkollegiets upphandling Klient 2012 Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:468 Beslutsserie: KS Delegation 2012:31 Direktupphandling, avtal med Loomis Sverige AB Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:459 Beslutsserie: KS Delegation 2012:33 Kontorschef kundvalskontoret Upphandling av daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder, LSS 9:10, korttidsvistelse utanför egna hemmet för barn och unga, LSS 9:6 och korttidsvistelse utanför egna hemmet för vuxna, LSS 9:6 Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:34 Kontorschef Väsby välfärd Upphandling av skolpsykologer Beslutsdatum: Diarienr: KS/2013:15 Beslutsserie: KS Delegation 2013:3 Kontorschef stöd & process Upphandling av Intranät Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:40 Kontorschef teknik & fastighet Genomförande av detaljplan för Brunnby Park, etapp II Beslutsdatum:

8 Kommunstyrelsen Diarienr: KS/2012:469 Beslutsserie: KS Delegation 2012:38 Exploateringschef Gatukostnadsutredning, Norra Bollstanäs 1, 2 och Västervägen Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:129 Beslutsserie: KS Delegation 2012:39 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbesluten. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbesluten.

9 Kommunstyrelsen Upplands Väsbys svar på förslag till trafikstrategi för Vallentuna (KS/2012:421) Ärendebeskrivning Vallentuna kommun har tagit fram ett förslag till trafikstrategi och översänt det på remiss till Upplands Väsby kommun. Upplands Väsby kommun anser att Vallentuna kommuns ambitioner kring ett hållbart samhällsbyggande och ett hållbart transportsystem är bra. Eftersom båda kommunerna är en del av norrort och båda är del av Arlandaregionen är det en fördel att våra kommuner har samma principer vad gäller trafikplanering. Upplands Väsbys kommun berörs av Vallentunas ambitioner till bättre tvärförbindelser för alla trafikslag. Upplands Väsby ställer sig bakom Arlandakommunernas ambitioner om att skapa en koppling mellan Arlanda flygplats/märsta och Vallentuna, samt att fortsatt arbeta med genomförandet av ny sträckning av väg 268. Väg 268 kommer enligt beslut i Upplands Väsbys namnberedning benämnas Fysingenleden. I övrigt ser kommunen fram emot framtida samarbete kring mellankommunala trafikplaneringsfrågor enligt inriktningen i Vallentunas trafikstrategi. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets svar och översänder det till Vallentuna kommun. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Yrkanden i kommunstyrelsen Lars Valtersson (MP) yrkar avslag.

10 Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag mot yrkandet om avslag. Kommunstyrelsen bifaller ordförandes förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets svar och översänder det till Vallentuna kommun. Reservation Lars Valtersson (MP) reserverar sig mot beslutet. Särskilt yttrande Lars Valtersson (MP) lämnar följande särskilda yttrande: En ny väg 268 innebär ytterligare en genomfartsväg genom Upplands Väsby, som ger barriäreffekter, ökat buller, utsläpp och andra störningar. Trafikmängden på Vallentunavägen har enligt mätningar minskat med ca 26 procent. En utveckling som måste följas över tid innan det beslutas om eventuellt nya vägsatsningar. Man bör också avvakta med att bestämma sig för att satsa på denna väg utifrån att man först bör se effekterna av den nya trafikplatsen för E4:an i Rosersberg. Erfarenhet och forskning visar också på att nya vägar i sig genererar ökade trafikmängder, vilket i detta fall innebär en ökad biltrafik i och genom Upplands Väsby. Klimatfrågans anspråk på samhällsförändringar betyder sannolikt att biltrafiken inte kan fortsätt öka, det kan i själva verket handla om en minskad privatbilism i Stockholmsregionen till förmån för kollektivtrafik. Det är då ett felaktigt resursutnyttjande att bygga fler vägar avsedda för ökad privatbilism. Beslutet skickas till: Vallentuna kommun

11 Kommunstyrelsen Upplands Väsbys svar på samrådshandling arbetsplan för väg 267 Rotebroleden (KS/2011:166) Ärendebeskrivning Trafikverket har sänt ut samrådshandlingar för arbetsplan för väg Rotebroleden. Arbetsplanen innebär att befintlig väg mellan Trafikplats Rotebro och Trafikplats Stäket byggs om. Vägområdet breddas något för att ge rum för två extra körfält, ett i vardera riktningen. Arbetsplanen innebär förbättrad gång- och cykeltrafik genom planskilda passager och avskilda gång- och cykelvägar. Trafikprognosen visar att flödet på vägen kommer öka från dagens fordon per dygn till fordon/dygn år Vägens breddning kommer att påverka Järvakilens spridningssamband negativt men som kompensation har man planerat för flertalet viltpassager för både små- och storvilt. Bullerspridning för vägen redovisas med kartbilder. För störda bostäder anges att någon form av bullerskydd eller kompensationsåtgärd kommer tas om det anses tekniskt och ekonomiskt rimligt. Vägen går igenom det område för vilket Upplands Väsby har tagit fram en fördjupad översiktsplan, FÖP Vällsta. Eftersom föp:en medger bostadsförtätning utgår Upplands Väsby kommun ifrån att arbetsplanen innehåller bullerskyddsåtgärder för aktuell mark, alternativt att förstärkningsarbeten görs för att underlätta framtida bullerskyddsåtgärder. Inom Järfälla kommun innehåller arbetsplanen en ny trafikplats. Etablerandet av trafikplatsen kommer att gynna go-kartbanan i Järfälla. Den go-kartbanan är en bullerkälla för boende inom Upplands Väsby kommun. Det är viktigt att ta hänsyn till den totala bullerexponeringen som arbetsplanens genomförande direkt eller indirekt leder till. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets svar och översänder det till Trafikverket. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Korrigering av texten i fjärde stycket under rubriken buller meningen ändras så att angelägna byts till utgår ifrån enligt följande:. Eftersom den fördjupade översiktsplanen medger bostadsförtätning utgår Upplands Väsby kommun ifrån att arbetsplanen innehåller bullerskyddsåtgärder för aktuell mark..

12 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets svar med följande korrigering av texten i fjärde stycket under rubriken buller. Meningen ändras så att angelägna byts till utgår ifrån enligt följande:. Eftersom den fördjupade översiktsplanen medger bostadsförtätning utgår Upplands Väsby kommun ifrån att arbetsplanen innehåller bullerskyddsåtgärder för aktuell mark.. 2. Beslutet skickas till Trafikverket. Beslutet skickas till: Trafikverket

13 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om handlingsprogram för regionala stadskärnor (KS/2012:431) Ärendebeskrivning Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Stockholms läns landsting har genom remiss för yttrande senast den 31 januari 2013 överlämnat förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor. Ärendet har beretts i samråd mellan Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta som upprättat förslag till ett gemensamt yttrande i ärendet. Stockholms län har de senaste åren vuxit med invånare per år. Alla prognoser tyder på en fortsatt kraftig befolkningstillväxt och år 2030 förväntas länet ha drygt 2,6 miljoner invånare. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling behöver Stockholmsregionen, som idag är starkt enkärnig, bli mer flerkärnig. Avsikten är att koncentrera utvecklingen utanför den centrala regionkärnan till de yttre regionala stadskärnorna och motverka utspridningen av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utspridning av bebyggelsen leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Utvecklingen av yttre regionala stadskärnorna främjar även tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, redovisar utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor, utöver den centrala regionkärnan. De yttre kärnorna är Arlanda- Märsta, Barkarby- Jakobsberg, Kista- Sollentuna- Häggvik, Täby centrum - Arninge, Kungens kurva - Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. Ett led i att förverkliga stadskärnorna är att ta fram ett handlingsprogram som organiserar insatser för dessa. I det förslag till handlingsprogram som är på remiss presenteras bl.a.: Förslag till mål för utveckling av de yttre regionala stadskärnorna samt fyra handlingsområden som kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveckling av en flerkärnig region. o Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna o Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna o Stadsutveckling o Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet. Remissperiodens syfte är Att ge regionens aktörer en möjlighet att ta ställning till förslaget till handlingsprogram.

14 Kommunstyrelsen Att få besked från regionens aktörer om de är beredda att bidra till genomförandet. Remissinstanserna uppmanas att särskilt beakta följande frågeställningar i remissen: 1. Bedömer ni att de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på? 2. Är de föreslagna aktörerna de mest relevanta, saknas några aktörer? 3. Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna? Arlandakommunernas synpunkter Arlandakommunerna framför i ett gemensamt yttrande i huvudsak följande synpunkter. Utvecklingen av Arlanda-Märsta är ett gemensamt åtagande för Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta samt Swedavia, Stockholm Arlanda flygplats. Arlanda-Märsta har goda förutsättningar och stor potential att utvecklas till en regional stadskärna. För att nå dit behöver vi arbeta tillsammans mot samma vision och mål. Arlandakommunerna anser de fyra handlingsområdena vara väl identifierade kärnfrågor för samarbete i ett nuvarande utvecklingsskede. Samtliga handlingsområden är kopplade till varandra, vilket framgår i remissen, och bedöms därmed kunna bidra till eftersträvade synergieffekter i arbetet med att utveckla de regionala stadskärnorna. Handlingsområdet Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna - ser Arlandakommunerna som en nödvändig förutsättning för att regionen ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftigt i jämförelse med övriga Europa. En god tillgänglighet är även en grundförutsättning för en hållbar, regional utveckling och bedöms enligt Arlandakommunernas mening som särskilt viktig för den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta. Den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta måste få en kraftfullt förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik, dels för att avlasta den centrala delen av regionen och dels för att minska marktransporternas miljöpåverkan och därmed möjliggöra förbättrad kapacitet för flygtrafiken. Arlandakommunerna har i sak inga synpunkter eller förslag på ytterligare aktörer i arbetet med handlingsprogram för regionala stadskärnor utan anser de identifierade ansvariga aktörerna vara de bäst lämpade för samtliga fyra handlingsområden. För den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta får dock Arlandakommunerna påpeka att Swedavia, Stockholm- Arlanda flygplats är en självklar nyckelaktör i detta arbete, vilket inte direkt framgår i remisshandlingen över föreslagna relevanta aktörer. Arlandakommunerna är vidare positivt inställd till de områden som definierats som TMR:s fortsatta arbetsområden för att utveckla en flerkärnig region. Företrädare för Arlandakommunerna ska fortsatt utgöra en aktiv aktör i TMR:s nätverk för kommuner med regionala stadskärnor. Arlandakommunerna är vidare beredda att ta på sig ett

15 Kommunstyrelsen större ansvar att som aktör driva på arbetet inom handlingsområde 1 Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna. Arlandakommunerna vill med detta åtagande generellt bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna och specifikt göra detta mot bakgrund av Arlandas viktiga roll som kommunikationsnav i Stockholmsregionen och där behovet av tillgänglighet både till och inom den regionala stadskärnan är av särskilt stor betydelse. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta föreliggande yttrande från Arlandakommunerna daterat som sitt eget yttrande över remiss för handlingsprogram för regionala stadskärnor. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen antar yttrandet från Arlandakommunerna daterat som sitt eget yttrande över remiss för handlingsprogram för regionala stadskärnor. Beslutet skickas till: TMR på Stockholms läns landsting Sigtuna kommun Knivsta kommun Vallentuna kommun Kontoret för Samhällsbyggnad

16 Kommunstyrelsen Överenskommelse om asylplatser och anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn (KS/2012:402) Ärendebeskrivning Migrationsverket höjer sin prognos för det väntade antalet nya asylsökande 2013 från tidigare till Det finns ett stort behov i landet att kommuner utökar sitt mottagande av ensamkommande flyktingbarn då antalet asylsökande ökat markant. Länsstyrelsen föreslår att Upplands Väsby utökar antalet asylplatser i sitt mottagande till sex asylplatser från dagens tre, vilket i praktiken kan innebära barn per år. Förslaget innebär att kommunen förbinder sig att hålla sex boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn. Vid beslut att erbjuda sex asylplatser behöver organisationen anpassa sig och resurser utökas inom socialtjänstens utredningsenhet för barn och ungdom för att ge ett gott mottagande. Väsby Välfärd har flera års erfarenhet av att arbeta med målgruppen och ett väl upparbetat samarbete med andra aktörer inom kommunen och regionen. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Upplands Väsby kommun från och med 1 april 2013 åtar sig att årligen hålla sex boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige. 2. Kommunstyrelsen ger kommundirektören mandat att underteckna överenskommelsen med Migrationsverket. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Upplands Väsby kommun från och med 1 april 2013 åtar sig att årligen hålla sex boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige. 2. Kommunstyrelsen ger kommundirektören mandat att underteckna överenskommelsen med Migrationsverket.

17 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2012:402) Ärendebeskrivning Migrationsverket höjer sin prognos för det väntade antalet nya asylsökande 2013 från tidigare till Det innebär ett ökat behov av anvisningsbara platser för nyanlända flyktingar som fått uppehållstillstånd. Länsstyrelsen föreslår att Upplands Väsby kommun årligen ska ta emot 7-15 nyanlända flyktingar genom att de anvisas plats för bosättning i kommunen via Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg. I Upplands Väsby kommun har bostadsbolaget Bo i Väsby tilldelat två lägenheter ur sitt bestånd för att användas för flyktingmottagande. Dessa kommer att ingå i det totala beståndet av försökslägenheter som tillhandahålls av Bo i Väsby, Väsby Hem och Stena Fastigheter. Vid beslut att erbjuda anvisningsbara platser i Upplands Väsby behöver det finnas en organisation för att kunna erbjuda nyanlända flyktingar ett gott mottagande och praktisk hjälp vid bosättning. Flyktingintroduktionen inom Väsby Välfärd har lång erfarenhet av att arbeta med målgruppen och ett väl upparbetat samarbete med den lokala Arbetsförmedlingen som regleras i en lokal överenskommelse. För 2013 finns en budget för flyktingintroduktionens verksamhet som finansieras av schablonersättningar och grundersättning från Migrationsverket enligt förordning (SFS 2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Om inflödet av egenbosatta flyktingar ökar markant finns en risk att resurserna på flyktingintroduktionen inte räcker till. Det finns en risk att kostnaderna för initialt och kompletterande ekonomiskt bistånd då överstiger intäkter från Migrationsverket. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Upplands Väsby kommun åtar sig att årligen ta emot 7-15 nyanlända genom att de anvisas plats för bosättning i kommunen via Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg. 2. Kommunstyrelsen ger mandat till kommundirektör, att teckna Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare mellan Upplands Väsby kommun och staten genom Länsstyrelsen i Stockholms län. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag.

18 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Upplands Väsby kommun åtar sig att årligen ta emot 7-15 nyanlända genom att de anvisas plats för bosättning i kommunen via Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg. 2. Kommunstyrelsen ger mandat till kommundirektör, att teckna Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare mellan Upplands Väsby kommun och staten genom Länsstyrelsen i Stockholms län.

19 Kommunstyrelsen Medborgarbudget Torget - Du bestämmer (KS/2012:6) Ärendebeskrivning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Projektet syftar till att utveckla och pröva medborgarbudgetprocesser som en del i styrningen. Eftersom det är första gången Upplands Väsby genomför en medborgarbudget planeras det som ett pilotprojekt med avsikt att utvärdera hela processen inför det fortsatta arbetet med medborgarbudget som dialogmetod. Projektet samordnas med Ung i Väsby och Väsby Labs eftersom målgruppen är ungdomar och inriktningen är utvecklingen av Fyrklövern avseende den fysiska miljön. Ungdomarna kommer den 13 februari, när Ung i Väsby genomförs, ta fram förslag på vad de vill ska finnas på Torget under sommaren 2013 med en budget på kronor utifrån följande kriterier: Mötesplats för alla Uppmuntra spontana aktiviteter Locka besökare till torget Förslagen ska vara möjliga att permanenta De förslag som kommer fram ska bearbetas av kommunens tjänstemän så att de stämmer överens med fastställda kriterier samt ryms inom budget. Förslagen blir sedan föremål för omröstning som alla Väsbybor och även besökare får delta i. De röstningsbara förslagen kommer att presenteras på kommunens hemsida samt som utställning på torget. Omröstningen kommer att ske via webb och mobiltelefon. Det vinnande förslaget ska sedan byggas upp på Torget i juni nästa år och finnas där under hela sommaren. Alla förslag som kommer fram ska tas till vara av Väsby Labs i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Fyrklövern. En kommunikationsplan har tagits fram tillsammans med kommunens informationsenhet. Kommunikationsplanen beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras före, under och efter genomfört projekt. För att inspirera och tydliggöra projektet och sammanhanget med Väsby Labs och Ung i Väsby presenteras projektet genom en film. Väsby Labs ansvarar tillsammans med kommunens informationsenhet för detta. Filmen läggs upp på webben och visas i skolorna i januari/februari 2013 så att ungdomarna är införstådda på vad som ska göras på workshopen den 13 februari. Hela processen kommer löpande att publiceras på kommunens externa webbplats och även marknadsföras på Väsby Labs hemsida. Kommunens informationsenhet ansvara för att ta

20 Kommunstyrelsen fram affischer, anmälningsformulär e.t.c. och det ska vara klart senast den 31 december Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner projektplanen för medborgarbudgeten. 2. Projektet finansieras inom kommunstyrelsens budget. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Yrkanden i kommunstyrelsen Leif Berglund (S) yrkar om ändring i punkt ett till projektet om medborgarbudget avsätts kronor. Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag i punkt ett mot yrkandet om ändring. Kommunstyrelsen bifaller ordförandes förslag. Kommunstyrelsen bifaller punkt två. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner projektplanen för medborgarbudgeten. 2. Projektet finansieras inom kommunstyrelsens budget.

21 Kommunstyrelsen Musikskolans avgift (KS/2012:427) Ärendebeskrivning En översyn av musikskoleavgiften har gjorts. Idag har musikskolan 745 inskrivna elever, och en kö på cirka 50 elever. Kundvalskontoret har jämfört Upplands Väsbys musikskoleavgift med andra närliggande kommuner i länet. Sammanfattningsvis kan konstateras att Upplands Väsby har låg ämnesavgift, låg grundkursavgift, låg grupp/ensembleavgift, relativt låg instrumenthyra och generösa syskonrabatter I budget 2013 har effekterna av en förändrad musikskoleavgift beaktats. Budgeten beslutades av fullmäktige den 12 december En sammanställning av de ekonomiska beräkningarna av resultaten av avgiftshöjningar är framtagen enligt tre scenarios. Beräkningarna grundar sig på dagens elevantal, och utgår ifrån premissen att en avgiftshöjning inte resulterar i minskad efterfrågan av musikskola: Utifrån de scenario som presenteras föreslår kundvalskontoret en avgiftsrevidering enligt scenario tre, det vill säga en generell höjning av samtliga avgifter. Även med den nya höjningen kommer Upplands Väsbys avgifter att ligga förhållandevis lågt i jämförelse med grannkommunerna. Konsekvenserna av den föreslagna avgiftsjusteringen inom musikskolan innebär ökade intäkter för nämnden (cirka kr på helår) samt att antal elever eventuellt minskar som effekt av höjda avgifter (dock finns idag cirka 50 barn i kö) Kundvalskontorets beslutade enligt 73 den 11 december Kultur- och fritidsnämnden beslutar att revidera musikskoleavgifterna per termin: Grundkursavgift höjs från 550 kronor till 650 kronor Ämneskursavgiften höjs från 900 kronor till 1050 kronor Kör/ensambleavgiften höjs från 550 kronor till 600 kronor Syskonpriset på ämneskursen höjs från 600 kr till 700 kr 2. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att den nya avgiftsnivån ska börja gälla den 1 juli Kultur- och fritidsnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut.

22 Kommunstyrelsen Kommunledningskontorets yttrande För att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning måste nämndernas budgetar för 2013 vara i balans. En reviderad musikskoleavgift är en del av kultur- och fritidsnämndens budget Kommunledningskontoret tillstyrker förslaget. Kommunledningskontorets förslag till beslut 3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa ny avgift till musikskolan. 4. Ny avgift gäller från den 1 juli Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Yrkanden i kommunstyrelsen Leif Berglund (S) yrkar avslag på båda punkterna. Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag mot yrkandet om avslag mot varandra. Kommunstyrelsen bifaller ordförandes förslag. Omröstning begärs. Omröstning De som bifaller förslaget röstar ja, de som avslår förslaget röstar nej. Tio röstar ja och fem röstar nej. Följande röstar ja: Per-Erik Kanström (M), Kristina Klempt (FP), Jan Olof Halldén (M), Christine Hanefalk (M), Erik Palmstierna (M), Torsten Hemph (FP), Maria Fälth (KD), Johan Magnusson (C), Lars Valtersson (MP) och Ulla Blücher (V). Följande röstar nej: Leif Berglund, Ali Kashefi, Ibrahim Abdallah, Gert Lindström, Ann Christin Jyttner (alla S).

23 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa ny avgift till musikskolan. 2. Ny avgift gäller från den 1 juli Reservation Leif Berglund, Ali Kashefi, Ibrahim Abdallah, Gert Lindström, Ann Christin Jyttner (alla S) reserverar sig mot beslutet. Särskilt yttrande Leif Berglund, Ali Kashefi, Ibrahim Abdallah, Gert Lindström, Ann-Christine Jyttner (alla S) lämnar följande särskilda yttrande: Socialdemokraterna yrkar avslag på förslaget att höja avgifterna i den kommunala musikskolan. Våra motiv för detta är; höjningarna är för stora och omotiverade. Det enda argument som framförs är att kultur- och fritidsnämnden har en dålig ekonomi och därför behöver öka sina intäkter. Något som får gå ut över barnen som vill delta i Musikskola. För oss Socialdemokrater är det viktigt att så många barn som möjligt ges en chans att lära sig ett eller flera instrument och får möjligheter att spela tillsammans med andra barn och ungdomar. Därför ska musikskolans avgifter vara så låga som möjligt. Helst skulle vi vilja se en helt avgiftsfri Musikskola. I Alliansens förslag till beslut om höjda avgifter, ökar grundavgiften på årsbasis med 200 kronor, ämneskurserna med 300 kronor och syskonpriset med 200 kronor. Det är en höjning på mellan 16,7% och 18,7%, vilket är oskäligt. Socialdemokraterna befarar att denna kraftiga höjning kommer att leda till att familjer med musikaliskt begåvade och musikintresserade barn kommer att avstå från Musikskolans verksamhet på grund av ekonomiska skäl. Detta vill vi på alla sätt motverka. Det är synnerligen anmärkningsvärt att detta förslag inte fanns med när kommunens budget för 2013 debatterades och beslutades i kommunfullmäktige i november/december förra året. Kommunfullmäktige hade då chansen att förstärka kultur- och fritidsnämndens budget, så att dessa höjningar inte behövts göras. Socialdemokraternas budgetförslag innebar en ökning av kultur- och fritidsnämndens budget med 6,9 miljoner kronor. Endast en liten del av dessa pengar hade räckt till att förhindra Alliansens kraftiga avgiftshöjningar.

24 Kommunstyrelsen Investeringar inventarier Väsby välfärd (KS/2012:486) Ärendebeskrivning Upplands Väsby kommun bygger en ny Bollstanäs skola. Inflyttning beräknas ske i mars I samband med nybyggnation behövs inredning som skolmöbler, kontorsmöbler, lås, larm och skyltar. Uppskattad investering: kronor Beräknad starttidpunkt: februari-mars 2013 Beräknad färdigställandetidpunkt: mars Avskrivningstid: 10 år Ränta: 2,9 procent Kapitaltjänstkostnad per år: 2013: kronor 2014: kronor 2015: kronor Ökade kapitalkostnader som följer av investeringen ska finansieras inom Bollstanäs driftbudget. Kommunledningskontorets yttrande I förslag till investeringsbudget för 2013 finns kronor, avsatta för investeringar i inventarier inom Väsby Välfärd. Kapitaltjänstkostnader ryms inom budget och belastar Bollstanässkolan. Kommunledningskontoret tillstyrker förslaget. Kommunledningskontorets förslag till beslut Väsby välfärd får använda kronor i investeringsmedel för anskaffning av inventarier på Bollstanässkolan. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag.

25 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Väsby välfärd får använda kronor i investeringsmedel för anskaffning av inventarier på Bollstanässkolan. Beslutet skickas till: Väsby välfärd Therese Eriksson, ekonomienheten, stöd & process

26 Kommunstyrelsen Investeringsanmälan IT- moduler till kart-/gis-systemet (KS/2013:7) Ärendebeskrivning I kommunstyrelsens investeringsbudget 2013 finns för IT-investeringar i hela organisationen. Upplands Väsby kommun anskaffade år 2002 ett kart/gis-system Tekla. I detta lagras och hanteras all grundläggande geografisk information och GIS-data (GIS = Geografiskt Informations System), numera gemensamt benämnt geodata, t.ex. kommunens primärkarta, digitalt flygfoto, kommunens VA-ledningsnät, gällande detaljplaner, riksintressen, naturinventeringar, servitutsavtal, befolkningsstatistik, fastighetsregisterinformation m.m. Upplands Väsby kommuns geodata är sedan 2004 tillgänglig internt via en karttjänst i Tekla-systemet kallad Webmap. Den används idag av 150 personer inom kommunens verksamheter. Användningen av geodata ökar ständigt och fler och fler kontor och enheter inom kommunen använder dessa som ett stöd i sina verksamheter. Tekla-systemet innehåller även en Internet-karttjänst, Väsbykartan där delar av den totala informationsmängden geodata i systemet finns tillgänglig för allmänheten via Internet. E-tjänster med kartstöd Upplands Väsby kommun har i dagsläget ett stort antal e-tjänster för varierande ändamål. Några av dessa har i dag även ett kartstöd. Det pågår även utveckling av nya appar till mobiltelefoner med olika tjänster som innehåller karta och antalet sådana tjänster förväntas öka under kommande år. Det kartstöd som används mest i dag bygger på Google Maps kartor. Dessa har konstaterats innehålla många fel och brister när det gäller uppdateringar av exempelvis nya gator, vägar och adresser. För bättre service och funktion i e-tjänster med kartstöd bör, i stället för bristfälliga Google Maps kartor, kommunens egna geodata användas. Dessa ajourhålls kontinuerligt och kommunen har full kontroll över innehåll, utseende och layout. Geodata kan genereras som WMS- och/eller WFS-tjänster och därefter tillhandahållas och användas i webb-karttjänster, e-tjänster och i de flesta kart-gis-system och program. WMS står för Web Map Service och WFS står för Web Feature Service. Skillnaden mellan dem är att WMS endast består av rasterdata, dvs. endast en bild, medan WFS är vektordata och kan

27 Kommunstyrelsen ha attribut kopplade till sig. För att kunna hämta hem och visa (konsumera) tillgängliga WMS- och WFS-tjänster samt producera WMS-tjänster i Teklasystemet behöver kompletterande moduler anskaffas. Investeringsbehovet För den kommungemensamma investering som beskrivs i denna investeringsanmälan behöver två nya moduler till Tekla-systemet anskaffas: Tekla GIS & Webmap WMS och WFS viewer för att konsumera WMS-/WFStjänster. WMS server för att producera WMS-tjänster ur Tekla GIS-databasen. WMS-tjänster producerade från geodata som finns i Tekla-systemet kan användas i kommunens egna e-tjänster, appar till mobiltelefoner och även i andra interna verksamhetssystem som t.ex. miljö- och hälsoskyddskontorets system för hantering av miljöärenden, Ecos. Geodata från myndigheter kommer framöver i allt större grad erhållas i form av WMS/WFS istället för filbaserat. Ett exempel är Länsstyrelsen som redan har ett antal WMS-tjänster i bruk. En webb-karttjänst med aktuell och uppdaterad geodata förbättrar tillgängligheten till kommuninformation för medborgarna och ger nya möjligheter att förbättra och utveckla dialogen mellan medborgarna och kommunen. Exempelvis finns möjlighet att få ett bättre eget kartstöd för den redan befintliga e-tjänsten Felanmälan som i dag använder Googles kartor. Ytterligare e-tjänster och kommuninformation kan utvecklas och förses med eget kartstöd och tillgängliggöras för allmänheten. Detta sätt att förse verksamhetssystem, webb-karttjänster och appar till mobiltelefoner med geodata, som många andra kommuner idag redan använder, bör vara ett naturligt steg i kommunens GIS-utveckling. Investering: kr Typ av investering: Inköp av två serverlicenser Beräknad start: Efter investeringsbeslut Ber. färdigställande tidpunkt: 2 mån efter start Avskrivningstid: 3 år Kapitaltjänstkostnad: kronor år 1 Övr. driftbudgetskonsekvenser: Drift och support: kr/år Driftkostnaden belastar: Fördelas på nyttjarna

28 Kommunstyrelsen Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner investeringsanmälan på kronor. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner investeringsanmälan på kronor. Beslutet skickas till: Kontoret för samhällsbyggnad Roland Edbom, Kommunledningskontoret Per-Ola Lindahl

29 Kommunstyrelsen Bokslutsrapport 2012 för Upplands Väsby kommun (KS/2012:417) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen 2012 och behandlar ekonomiperspektivet i kommunens målstyrning. Årsredovisningen som presenteras i april ger en samlad bild över hela kommunkoncernens resultat och verksamhet utifrån god ekonomisk hushållning. Årsredovisningen behandlas av kommunstyrelsen den 2 april och av kommunfullmäktige den 15 april. Det ekonomiska resultatet för 2012 är positivt 26,6 miljoner kronor (1,5 procent) och är 3,4 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet innehåller bl.a. ökade skatteintäkter på 10,9 miljoner kronor och engångsintäkter för försäkringar 14,8 miljoner kronor och återbetalning av gruppförsäkringspremier 23,2 miljoner kronor. I resultatet ingår också nedskrivningar och omställningskostnader motsvarande -37,4 miljoner kronor. Nämndernas resultatavvikelse uppgår till -4,2 miljoner kronor och hänförs bl.a. till ökade volymer inom social och äldrenämnden års resultat präglas ekonomiskt av samhällsutveckling, förnyelsen av de centrala delarna i Väsby samt nedskrivningar för omställningar i verksamheten. En konsolidering av ekonomin har därmed fortsatt under Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av bokslutsrapport Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av bokslutsrapport 2012.

30 Kommunstyrelsen Direktiv till flerårsplan med budget (KS/2013:2) Ärendebeskrivning Direktiven inför framtagande av kommunfullmäktiges flerårsplan med budget för år påverkas av de negativa signalerna om den ekonomiska utvecklingen från omvärlden och nedskruvning av svensk ekonomi. Ljusningen i konjunkturen dröjer. Mot bakgrund av detta beräknas skatteunderlaget öka svagare än i tidigare prognoser. Risker finns för ytterligare försämringar i kommande prognoser. Detta kommer att beaktas under vårens budgetarbete. Kommunfullmäktige antog i december 2012 en reviderad flerårsplan med budget Den är grund för planeringsperioden tillsammans med den årsredovisning 2012 som håller på att tas fram. Övriga styrdokument, som beslutats av kommunfullmäktige, ska också beaktas och inarbetas i flerårsplanen. Flerårsplanen som är det viktigaste styrdokumentet för de kommande åren innehåller kommunfullmäktiges tio övergripande mål och ekonomiska förutsättningar för styrelser, nämnder och utskott. Processen beskrivs i kommunens ledningssystem. Inriktning för flerårsplan Inriktning i budgetdirektiven bygger på en svagare ekonomisk utveckling jämfört med nu gällande flerårsplan. Det innebär att fortsatta prioriteringar krävs inom befintliga kommunersättningar för att säkerställa välfärdstjänsterna och samhällsutvecklingen. Strategin för god hushållning är vägledande i arbetet med framtagande av ny flerårsplan. Utgångsläget för nämnder och styrelser är de kommunersättningar som är beslutade i flerårsplan Utöver detta görs ingen generell priskompensation i nuläget. För områden som är prioriterade, pedagogiska verksamheter samt vård och omsorg, kommer riktade priskompensationer att behandlas under vårens budgetarbete. Motivet till detta är att skapa handlingsutrymme under rådande ekonomiska förutsättningar för att kunna finansiera bl.a. volymökningar och omställningar. Fortsatt arbete krävs för att prioritera i tjänste- och serviceutbudet och tillvarata samordningsmöjligheter i organisationen som leder till effektiviseringar. Nämndernas uppdrag i flerårsplanearbetet Budgetprocessen ska inriktas på planering och uppföljning av mål och resultat utifrån de fyra perspektiven: kund, samhälle & miljö, medarbetare och ekonomi. Inför kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan med budget ska nämnder/styrelser/utskott lämna en kortfattad beskrivning och analys av sina förutsättningar. Beskrivningen ska omfatta följande:

31 Kommunstyrelsen Justering av nämndmål med nyckeltal för verksamheten. Utmaningar i resultat och kvalitetsutveckling samt hur de ska hanteras. För att uppnå kommunfullmäktiges mål finns en gemensam modell för resultatstyrning i hela kommunen. Ekonomisk analys och förslag till prioriteringar utifrån beskrivna förutsättningar Justering av ersättningsmodeller och ersättningsnivåer utifrån oförändrade kommunersättningar. Prioritering ska redovisas avseende priskompensation i ersättningsmodellerna. Vilka är viktigast att prioritera för kompensation? Demografisk utveckling kopplat till verksamhetsområdet. Påverkan på volymer, ekonomi, investeringar, rekrytering/avveckling, planering av lokaler etc. Utförarorganisationerna, Väsby välfärd och Stöd och process, lämnar en ekonomisk analys kompletterat med känslighetsanalys. Budgetarbetet för dem koncentreras till hösten när verksamhetsplanerna tas fram. Väsby välfärds analys görs utifrån prognosticerade volymer och intäkter, i 2013 års nivå. Stöd och Process gör sin analys utifrån beräknade uppdrag i 2013 års prisnivå. Risk- och känslighetsanalyser för respektive nämnds verksamhetsområden. Övriga verksamhetsförändringar t.ex. p.g.a. lagstiftning. Förändring av ansvar för hemsjukvård är ett exempel. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner direktiven till flerårsplan med budget Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Yrkanden i kommunstyrelsen Leif Berglund (S) yrkar på följande tillägg under rubriken strategi för god hushållning, nytt stycke innan de sex punkterna: För att inte äventyra kommunens stabila ekonomi, effektiva verksamheter och ambitiösa program för investeringar kan inte en höjning av skatten uteslutas. Höga ambitioner beträffande höjda lärarlöner, nya verksamheter som Nattis, minskade barngrupper inom förskolan och nya åtagande inom social- och äldreområdet och kultur- och fritidsområdet kan ställa krav på ytterligare resurser, samtidigt som vi vet att ekonomin bromsar in och att kommunen förlorar 30 miljoner kronor om det nya skatteutjämningsförslaget genomförs. Lars Valtersson (MP) och Ulla Blücher (V) yrkar bifall på förslaget om tillägg.

32 Kommunstyrelsen Per-Erik Kanström (M) yrkar avslag på förlaget om tillägg. Beslutsgång Kommunstyrelsen godkänner direktiven. Ordförande ställer tilläggsförslaget mot förslaget om avslag på tillägget. Kommunstyrelsen avslår förslaget om tillägg. Omröstning begärs. Omröstning De som avslår förslaget om tillägg röstar ja, de som bifaller förslaget om tillägg röstar nej. Åtta röstar ja och sju röstar nej. Kommunstyrelsen avslår förslaget om tillägg. Följande röstar ja: Per-Erik Kanström (M), Kristina Klempt (FP), Jan Olof Halldén (M), Christine Hanefalk (M), Erik Palmstierna (M), Torsten Hemph (FP), Maria Fälth (KD) och Johan Magnusson (C). Följande röstar nej: Leif Berglund (S), Ali Kashefi (S), Ibrahim Abdallah (S), Gert Lindström (S), Ann-Christin Jyttner (S), Lars Valtersson (MP) och Ulla Blücher (V). Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner direktiven till flerårsplan med budget Beslutet skickas till: Samtliga styrelser, nämnder och utskott

33 Kommunstyrelsen Utökad borgen (KS/2012:463) Ärendebeskrivning Kommunen har sedan många år tecknat borgen för kommunens helägda bolag AB Väsbyhems lån och från 2012 Bo i Väsby AB. Under de senaste fem åren har borgensåtaganden ökat i och med nyproduktion men också förnyelsearbete av Väsbyhems lägenhetsbestånd. För närvarande uppgår borgen till kronor medan borgenstaket är satt till kronor. Beslutades i kommunfullmäktige den 31 mars 2008, 42. Med anledning av att AB Väsbyhem ska bl.a. producera 75 nya lägenheter per år kommer bolaget att behöva låna kapital med borgen som säkerhet. För de närmaste 5 åren planeras cirka 940 lägenheter. För närvarande pågår produktion av 17 lägenheter vid Oxunda torg och Sigma 41 lägenheter. Inflyttning under Väsbyhem planerar att låna nytt kapital i slutet av februari Borgensramen för 2013 bör därför utökas till kronor. Bo i Väsby AB klarar sina investeringar med egna medel och är inte i behov att låna nytt kapital. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunen tecknar borgen såsom för egen skuld för AB Väsbyhems skuld med kommunal borgen på sammanlagt kronor. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att kommunen tecknar borgen såsom för egen skuld för AB Väsbyhems skuld med kommunal borgen på sammanlagt kronor.

34 Kommunstyrelsen Rivning av byggnader (KS/2012:391) Ärendebeskrivning Upplands Väsby kommun äger sex stycken byggnader, av vilka flera under en längre tid förfallit så att fara för person föreligger. Njursta 1:9 Norra huset Tidigare användningsområde: Kommunen övertog fastigheten Norra huset har hyrts ut till privatpersoner som fritidsbostad. Nuvarande status: Vakant sedan många år tillbaka. Har under flera år förfallit, taket är delvis inrasat, risk för personfara. Tillhåll för obehöriga. Kulturhistoriskt värde: Fastigheten Njursta 1:9 ingår i detaljplanearbetet för Bergaskogen. Inom ramen för detaljplanearbetet gjordes i februari 2012 en kulturhistorisk inventering och värdering av samtlig bebyggelse inom bland annat fastigheten Njursta 1:9 av företaget Sundqvist antikvarier. I denna framgår att Norra huset ursprungligen uppfördes som hönshus och utgjorde del av torpets ekonomibyggnader. Enligt länsstyrelsens byggnadsinventering ska byggnaden vara uppförd kring Denna har senare byggts om till sommarbostad. Detta hus saknar kulturhistoriska värden av större betydelse i dess nuvarande skepnad. Förslag på åtgärder: Riva: ca kronor Rusta: ca kronor Vik 1:68 Eggebytorpet Tidigare användningsområde: Har tidigare använts av Friluftsfrämjandet.

35 Kommunstyrelsen Nuvarande status: Vakant sedan flera år tillbaka. Flera förfrågningar har funnits om att få hyra stugan men när den visats på plats har intresset tagits tillbaka på grund av husets dåliga skick. Förfallet, risk för tillhåll. Skadegörelse har förekommit, fönster har fått spikas igen. Byggnaden ligger på del av fastigheten Vik 1:68, byggnad på ofri grund. Kulturhistoriskt värde: Byggnad uppförd omkring 1820, parstuga. Eggebyområdet finns omnämnt som värdefull kulturmiljö i kulturmiljöprogrammet från Landsantikvarien gjorde 1974 en inventering och klassificering av värdefulla byggnader i Upplands Väsby. Byggnaden ansågs värdefull ur miljösynpunkt. Se även KS/2011:358. Förslag på åtgärder: Representant för Väsby Golf har varit i kontakt med teknik & fastighet med förfrågan om de kan få flytta torpet till golfbanan eftersom de gärna vill bevara torpet och att det väl skulle passa in i den miljö de skapat och eftersträvar kring golfbanan. Förslag är att bygganden överlåts till Väsby Golf och att de får ett bidrag till flytten motsvarande rivningskostnaden under förutsättning att byggnaden är flyttad till 1 juni Riva: ca kronor Rusta: ca kronor Harby 1:6 - Harby skola Tidigare användningsområde: Har använts som konstnärsateljé. Nuvarande status: Vakant, förfallet, risk för tillhåll. Kommunalt VA finns i tomtgräns, samfällighet har sneddat med sina VA-ledningar över fastigheten. Ligger under flygbullerzonen (70 dba).