Jämtlands läns landsting Miljöbokslut Utgåva

Transkript

1 Jämtlands läns landsting Miljöbokslut 2002 Utgåva

2 Vi ska minska vår miljöpåverkan Det finns ett mycket tydligt samband mellan miljö och hälsa. Jämtlands läns landsting utnyttjar stora mängder resurser som tas från vår natur. Energi och råvaror omvandlas till avfall och utsläpp till luft och vatten. Landstinget är också en av länets största arbetsgivare med verksamheter spridda över hela länet och mot den bakgrunden har det stor betydelse för hela Jämtlands län hur vi hanterar miljöfrågorna. I enlighet med det miljöpolitiska handlingsprogrammet som 1995 antogs av landstingsfullmäktige skall Jämtlands läns landsting verka för ett ekologiskt, miljöanpassat och hälsosamt samhälle. Vår uppgift är därför att arbeta med de miljöfrågor som vi själva råder över och att minska våra egna verksamheters miljöpåverkan. Under år 2000 togs de första stegen mot en miljöcertifiering av hela Jämtlands läns landsting. Vi har valt att certifiera vårt miljöledningssystem enligt ISO och att registrera det enligt EMAS. Målet är att införa ett sätt att arbeta med miljöfrågorna som ger ständiga förbättringar, år efter år. Det stora engagemanget visar vilken bred acceptans miljöarbetet fått inom hela organisationen. Charlotte Wäreborn-Schultz Landstingsdirektör SEMKO-DEKRA Certifikation AB Ackrediteringsnummer 1639

3 Jämtlands läns landsting Jämtlands läns landsting är en av Jämtlands största arbetsgivare. Landstinget svarar för insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, kultur, utbildning, näringsliv och miljö. Verksamheterna är av stor betydelse för den enskilde medborgaren och utvecklingen av Jämtlands län. Målet med landstingets verksamheter är att erbjuda länets innevånare en God hälsa och en positiv livsmiljö. Sedan 1995 har landstinget aktivt arbetat med miljöfrågorna som en del i vår verksamhet. Eftersom vi har en relativt stor miljöpåverkan i våra verksamheter har landstinget arbetat för att integrera miljöarbetet i ett miljöledningssystem. Miljöledningssystemet är uppbyggt utifrån de internationella standarden ISO och den europeiska standarden EMAS. Miljöledningsystemet gäller för alla verksamheter i Jämtlands läns landsting. Miljöledningsystemet ställer krav på organisationen att utifrån miljöpolicyn ställa upp miljömål och presentera resultaten av arbetet i en offentlig miljöredovisning. I den här miljöredovisningen kan du läsa hur vi lyckats i det arbetet, vad vi gjort och vad vi kan förbättra oss på. Hälso- och sjukvård samt tandvård Den dominerande verksamheten inom Jämtlands läns landsting är hälso- och sjukvården. Av den totala budgeten för Jämtlands läns landsting används ca 60 procent till hälso- och sjukvård. Av landstingets anställda arbetar ca 75-80% inom hälso- och sjukvård och tandvård. Hälso- och sjukvårdområdet är uppdelat i tre förvaltningar, länssjukvård, primärvård och tandvård. Länssjukvården har ett sjukhus i Östersund samt 11 ambulansstationer runt om i länet fördelade på tre distrikt norr, mitt och syd. Utöver ambulanserna köper länssjukvården in en helikoptertjänst för akuta transporter. Primärvården har 29 hälsocentraler samt en ambulansstation belägen i Gäddede. Folktandvården Folktandvården är organiserad i 24 allmänna tandvårdskliniker. Det finns även 4 specialisttandvårdskliniker, sjukhustandvård samt dentallaboratorium. Målet för folktandvården är att erbjuda vård som leder till att våra kunder erhåller en så god munhälsa som möjligt. Länsutvecklingen Länsutvecklingens verksamhetsmål är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en positiv länsutveckling. Länsutvecklingen driver två folkhögskolor samt ett institut för regional lantbyggdsutveckling med ett naturbruksgymnasium. Förvaltningen stödjer även regionala näringslivsfrågor och deltar även aktivt i ett interregionalt miljöprojekt med Norge. Arbetet med att införa ett miljöledningssystem och EMAS-registreringen utgår även från länsutvecklingsförvaltningen. Serviceförvaltningen I Jämlands läns landsting ingår också Emefté (serviceförvaltningen) som ger stöd och service till de övriga verksamheterna. Emefté sörjer för landstingets lokalförsörjning och tillhandahåller drift och service samt teknisk och ekonomisk förvaltning av fastighetsbeståndet. Emefté ansvarar för upphandling av varor och tjänster samt för förrådsverksamheten. Vidare distribuerar Emefté gods från centraldepån samt post, prover och tvätt till landstingets verksamheter. Emefté sörjer även för att farligt avfall samt källsorterat avfall från länet körs till miljöstationen på Östersunds sjukhus. Landstingshälsan Landstingshälsans uppgift är att bedriva arbetsmiljöarbete gentemot landstinget och övriga kunder som oberoende arbetsmiljökonsulter. Verksamhetsmålet är att erbjuda företagshälsovård med så hög kvalitet som möjligt.

4 Vår påverkan på miljön Bredden i landstingets verksamheter gör att vi påverkar miljön både direkt och indirekt. Landstinget köper t ex in varor för cirka 234 miljoner kronor och den totala mängden avfall uppgick till ca 900 ton. Tjänsteresor och transporter inom och utom länet leder till stora utsläpp av koldioxid. Fastigheterna kräver stora mängder energi i form av el och värme. Kemikalier och läkemedel som används inom vården ger stora utsläpp både till luft och vatten. Bilden nedan visar många av våra vardagliga små verksamheter som tillsammans påverkar miljön. För utförligare data se miljödata längst bak. Införande av miljöledningssystem Förutsättningen för att en organisation i storlek med Jämtlands läns landsting ska få ett effektivt och tydligt miljöarbete är att det systematiskt förs in i det dagliga arbetet. Ett införande av ett miljöledningssystem har därför setts som en nödvändighet för att underlätta miljöarbetet. Miljöledningssystemet beskriver hur miljöarbetet i en organisation ska bedrivas i den dagliga verksamheten.

5 Jämtlands läns landsting har beslutat införa ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO och den europeiska motsvarigheten EMAS. EMAS och ISO har samma gemensamma uppbyggnad, med enda tillägget att EMAS kräver en offentlig miljöredovisning som allmänheten kan ta del av. I miljöledningssystemet dokumenteras rutiner för hur uppföljning och kontroll av landstingets miljöarbete ska utföras. Tanken med miljöledningssystemet är att organisationen ständigt skall förbättra sin miljöprestanda. För att identifiera våra miljöaspekter, d v s hur vi påverkar miljön, gjodes under miljöutredningar för landstingets samtliga förvaltningar som sedan sammanfattades i en landstingsgemensam miljöutredning. Utifrån denna miljöutredning formulerades sedan den miljöpolicy som nu ligger som grund för de övergripande och detaljerade miljömålen som landstinget skall arbeta med under de kommande åren. Miljöutredningarna har lett fram till en lista med miljöaspekter, d v s samtliga handlingar och verksamheter som påverkar miljön både positivt och negativt. Utifrån dessa miljöaspekter har sedan ett antal betydande miljöaspekter identifierats. De betydande miljöaspekterna har sedan delats upp i olika områden som berör respektive förvaltning. De betydande miljöaspekterna som jämtlands läns landsting skall arbeta med under de kommande åren är sammanfattningsvis följande: Miljöaspekterna har värderats utifrån följande kriterier: Utsläpp till luft - Från transporter och resor, användning av fossila bränslen för uppvärmning Utsläpp mark, vatten - Avloppsvatten från lasarettet, utsläpp av silver från röntgenverksamhet, oljeutsläpp Energiförbrukning g - Användning av fjärrvärme, elektricitet Råvaror/Material - Pappersförbrukning, engångsartiklar, byggmaterial Kemikaliehantering - Röntgenvätskor, läkemedel, kemikalier Avfallshantering - Källsortering, deponi, riskavfall, farligt avfall Transporter - Tjänsteresor, sjuktransporter Upphandling - Produkter, tjänster Indirekt påverkan - Utbildning och rådgivning Stor informationskampanj Under vintern/våren 2001/02 genomfördes en stor informationskampanj där samtliga arbetsplatser inom landstinget besöktes och fick ca 40 minuters information om det pågående miljöarbetet. Totalt gjordes över 150 arbetsplatsbesök där över 75% av personalen informerades. Efter informationerna utarbetade arbetsplatserna tillsammans egna handlingsplaner, med specificerade aktiviteter, hur de ska arbeta för att miljömålen ska uppnås. Dessa handlingsplaner sammanfattades sedan i förvaltningsvisa handlingsplaner. Organisation Landstingsdirektören ansvarar ytterst för landstingets miljöarbete. Till sin hjälp har hon en miljöchef och en miljökoordinator vilka svarar för det löpande miljöarbetet. Deras uppgift är att ansvara för att miljöledningssystemet hålls uppdaterat utifrån ändrade lagkrav och förändringar i verksamheterna. Varje förvaltning har en EMAS-handläggare på deltid. EMAS-handläggarens uppgift är att följa upp förvaltningens handlingsplan och fungera som ett stöd för förvaltningschefen. Nästan varje arbetsplats har dessutom utsett en miljösamordnare. Det är anställda inom organisationen som har miljösamordnarrollen som en liten del av sitt arbete för att informera och öka miljömedvetenheten på arbetsplatserna. För närvarande finns över 150 miljösamordnare. Landstingsdirektör Lt dir ledning Länssjukvård Primärvård Tandvård Landst.kansli Emefté Landst.hälsan Länsutveckl Miljöombud Miljöchef Bild: Jämtlands läns landstings miljöorganisation Miljökoordinator 1 EMAS-handlägg 1 EMAShandläghandläghandlägg 1 EMAS- 1 EMAS- 67 Miljösamordn 18 Miljösamordn 28 Miljösamordn 5 Miljösamordn 1 EMAShandlägg 10 Miljösamordn 1 EMAShandlägg 1 Miljösamordn 1 EMAShandlägg 1 Miljösamordn

6 Deponi Brännbart Kompost Miljömålen Övergripande miljömål för Jämtlands läns landsting: - Minska landstingets koldioxidutsläpp (CO 2 ) - Minska landstingets andel avfall till deponi 2 i 2 Detaljerade miljömål 2002 Minska pappersförbrukningen med 5 % Nyckeltal: Kg CO 2 /arbetad timme. Minska koldioxidutsläppen vid tjänsteresor med 5 % Nyckeltal: Kg CO 2 /arbetad timme. Minska koldioxidutsläppen vid energianvändning med 5 % Nyckeltal: Kg CO 2 /BRA. Avfall Källsortering av avfall har bedrivits inom hela landstinget sedan Samma system för källsortering har införts i landstingets samtliga verksamheter. Källsorterat avfall från hälsocentraler och tandvårdskliniker i länet går med Emefté transports, returtransporter in till Östersunds sjukhus och miljöstationen. Avfallet sorteras i totalt 38 olika fraktioner. Andelen avfall till deponi var år 1995, ton och under år 2002 deponerades 40 ton. En stor del av den minskningen beror på att komposterbart och brännbart material sorteras ut. Från sjukhuset tas varje år ca 50 ton kaffesump tillvara som komposterbart. I de kommuner i länet där komposterbart avfall ej tas om hand har de fastigheter som landstinget äger utrustats med egna komposter. Hårdplast avfall tas om hand av Svensk Returprofil AB som använder plasten i produktion av plastbrädor. Minska landstingets andel avfall till deponi med 35 % Nyckeltal: Kg/arbetad timme. Upphandling och Inköp Landstinget köper in varor och tjänster till en kostnad av 234 miljoner kronor. De varor som köps in varierar från sjukvårdsartiklar och läkemedel till hästfoder och grönsaker. Den största delen av de varor och tjänster som köps in görs via Emefté upphandling som knyter avtal med leverantörer och köper in förbrukningsvaror. Lagen om offentlig upphandling styr vilka krav som kan ställas vid de upphandlingar som görs. Krav kan ställas på att leverantörerna ska ha ett miljöledningssystem enligt ISO och EMAS eller ett annat miljöledningssystem. De inköpare som gör upphandlingen vet när krav på miljön kan ställas och när det ska göras. Genom att välja produkter som kan återanvändas före engångsartiklar kan mängden avfall minskas. Ett exempel är de använda rengöringsmedelsbehållare som går i retur till materialdepån för påfyllning. Papper till kopiatorer och skrivare är en stor förbrukningsvara i landstinget. Pappersförbrukningen i landstinget låg under året på 44 ton papper eller 9,2 miljoner ark till den totala kostnaden av kr. Produktionen och distributionen av papper leder till koldioxidutsläpp som för landstinget uppgick till 127, 9 ton under Farligt avfall Den största mängden av farligt avfall består av fotokemikalier som används vid röntgenverksamheterna i länssjukvården, primärvården samt tandvården. På länssjukvården används till största del digital röntgen, mammografin är den avdelning som fortfarande använder röntgenkemikalier. en Under 2002 togs 5,1 ton avfall till deponi fotokemikalier om hand för , destruering. Från sjukhusets i ton arkiv togs under 2002, 6,8 ton filmavfall om hand. Tandfyllnadsmaterialet amalgam som innehåller kvicksilver samlas upp i amalgamavskiljare Minskningen av andelen från tandvårdsklinikerna. Under 2002 tillvaratogs 321 kg kvicksilverhaltigt amalgam. Risk avfall Skärande, stickande och smittfarligt material, biologiskt avfall och cytostatika räknas som riskavfall. Läkemedelsrester hanteras som riskavfall och tas om hand av apoteket för destruktion. Det smittfarliga avfallet hettas upp i en ugn på miljöstationen för att ta död på smittfarliga ämnen. Efter upphettning hanteras avfallet som brännbart avfall. Biologiskt fryses ned i väntan på transport för destruktion av Stena Miljö. Rester från cytostatikabehandling (cellgift) läggs i speciella kärl med förslutningsbara lock innan det hämtas för destruktion av Stena Miljö. Under 2003 kommer nya direktiv att börja gälla för tillvaratagande av antibiotikarester från ampuller, droppaggregat och rester i sprutor. Då kommer ej apoteket att ta tillvara sådana rester

7 utan landstingen måste ta fram egna metoder för den hanteringen. Kemikalier Utbytet av fotokemikalier mot digital röntgen sker successivt i länssjukvården och primärvården. Förbrukningen av fotokemikalier i länssjukvården har minskat från liter 1997 till liter Sköljvattnet från röntgen verksamheten renas från silvret i en jonbytaranläggning på Östersunds sjukhus. Inom primärvården och tandvården går, tyvärr, sköljvattnet orenat ut i avloppet. Av de elva hälsocentraler som har röntgenutrustning inom primärvården är det fem som är utrustade med digital röntgen. De förbrukade fotokemikalierna från primärvården och tandvården tas om hand som farligt avfall. Sjukhuset använde liter ytdesinfektion för att rengöra britsar och andra hårdgjorda ytor efter patienter. Primärvården använde 1204 liter ytdesinfektion. Innehållet i ytdesinfektionen består av olika sorters alkoholer såsom etanol, isopropanol och n-propanol. Hanteringen av desinfektionsmedel leder till att luft och vatten påverkas. Läkemedel Läkemedelsrester skickas till apoteket där de tas om hand för destruktion. Överblivna skvättar av antibiotika i sprutor, ampuller och droppsystem utgör ett problem. Faran med antibiotika som kommer ut i naturen via avlopp eller läcker ut från soptippar är att bakterier blir resistenta mot dessa läkemedel. En annan fara med läkemedel som kommer ut i naturen är att reproduktionen störs hos vissa vattenlevande arter. Under 2003 kommer nya direktiv från apoteket, för hur antibiotika- och läkemedelsrester ska tas tillvara. Transporter och resor Länets storlek gör att det krävs många transporter av varor och persontransporter. Emefté distribuerar varor från centraldepån i Östersund ut till länets hälsocentraler och tandvårdskliniker. Returtransporterna tar med sig källsorterat avfall tillbaka till Östersund. Emefté håller också med post och provturer i länet. Fyra stycken turer levererar post ut i länet och blod-, urinprover transporteras in till Östersund för analys. Emeftés totala körsträcka för transporter och postturer uppgick till mil. Övriga transporter som utförs i landstingets regi är persontransporter med ambulans och sjuktransporter. Distrikssköterskor i primärvården gör även hembesök hos patienter ute i länet. Ambulanssjukvården är uppdelad i tre geografiska områden, norr, mitt och syd. Den totala körsträckan med ambulans under 2002, uppgick till mil. Ambulanshelikoptern utförde 900 uppdrag med en flygtid på 800 timmar. De flesta uppdragen flögs inom länet och tiden från larm till att patienten hämtats till sjukhuset ligger inom länet på en och en halv timma. Den största delen av de uppdrag som flögs utanför länet gick till regionsjukhuset i Umeå. Tjänsteresor inom landstinget bedrivs med antingen leasade bilar, tillfälligt inhyrda bilar eller med egen privat bil. Förvaltningarna i landstinget förfogar över totalt 36 st långtidsleasade bilar. Inget av fordonen som används i landstinget är ett s.k. miljöfordon, vilket per definition är ett fordon som är drivet av gas (natur- eller biogas), etanol eller elektircitet, hybridbilar. Resor som görs utanför länet görs till största del med flyg och en lite andel med tåg. De resor och transporter som utfördes i landstingets regi uppgick året 2002 till mil, vilket blir 21 varv runt jorden. De totala utsläppen av koldioxid för landstinget var under året ton. Övriga transportfordon som används inom landstinget är traktorer och skogsmaskiner på naturbruksgymnasiet. På landstingets naturbruksgymnasium drivs traktorerna med rapsmetylester (RME) under sommarhalvåret. Faktaruta RME, eller rapsmetyleter, är en ny form av bränsle för dieselmotorer. RME började utvecklas redan på 80-talet då man gjorde försök att driva diesel-motorer på rapsolja eftersom det både blev mer miljövänligt och bra för de lokala intressena då rapsoljan tillverkas av den lokale lantbrukaren. Vad är då fördelen med detta bränsle? För det första tjänar man energi genom att det går åt mindre energi att framställa RME än diesel. Utsläppen blir dessutom färre. Svavelföreningar minskar kraftigt, koldioxiden minskar även den mycket eftersom naturen får tillbaka den koldioxid den förbrukat vid uppbyggnad av råvaran. Däremot minskar inte sot- och partikelutsläppen nämnvärt och kväveoxidutsläppen kan vid vissa beräkningar öka men dessa problem hoppas man kunna avhjälpa med hjälp av teknikutveckling. En annan nackdel för oss här i norr är att RME är väldigt känsligt för kyla. Detta problem och även andra motsättningar kan avhjälpas genom att blanda diesel och RME. Då blir bränslet miljövänligare och bättre fungerande.

8 Landstingets tjänsteresor fördelade på fordonsslag Buss km Tåg km Bil km Flyg km Buss 6,95 ton och så här mycket CO 2 blev det... Flyg 558,8 ton Bil ton Tåg 0 ton Koldioxidutsläpp från transporter och tjänsteresor ger upphov till utsläpp av fossilt koldioxid. Koldioxid finns naturligt i atmosfären och är en nödvändighet för växters uppbyggnad. Användningen av olja gör att atmosfären tillförs fossilt koldioxid med förändringar i jordens klimat som följd. En växthuseffekt som inom en snar framtid kan ge oss nordeuropéer allt fler och kraftigare regnoväder och som hotar redan torra regioner med än värre torka och sjukdomsspridning. Resor och transporter i landstingets verksamheter gav under 2002 upphov till att ton CO 2 släptes ut. Miljö och hälsotrampare Östersunds kommun har startat ett projekt som heter, Cykelutmaningen i Jämtland. Syftet med projektet är att minska koldioxidutsläppen och inspirera invånarna i länet till ett hälsosammare liv. Utmaningen vänder sig till såväl företag som organisationer och privatpersoner. Under 2002 deltog 70 tremanna lag från landstinget. Tillsammans cyklade de km. Omräknat till bilresor innebär detta ett minskat utsläpp av koldioxid med kilogram. Cykel till jobbet istället för bil Nils-Arne Olofsson har under ett år cyklat som, miljö och hälsotrampare, i ett projekt som drivs av Östersunds kommun tillsammans med landstinget och tre företag. Projektet går ut på att fem personer förbinder sig att byta ut minst 180 dagar av resorna till arbetet med bil till att använda cykel. Deltagarna fick vid projektets början en cykel med sommar- och vinterdäck samt hjälm och kläder. Nils-Arne har arbetat i landstinget i 34 år som bland annat chef inom ambulanssjukvården. För några år sedan fick han en hjärtinfarkt. Han såg genom projektet en chans att bättra på sin hälsa och göra en insats för miljön. Under 2002 cyklade Nils-Arne 217 dagar och 263 mil. Han har genom sin cykling sparat ett koldioxidutsläpp på 552 kg. Genom att Nils-Arne cyklat varje dag till jobbet har han ökat syreupptagningsförmågan med 20 % och förebyggt hjärt- kärlsjukdomar. Företag eller organisationer som satsar på cykling visar att de tar ansvar för miljön och de anställdas hälsa, vilket borde gå i linje med landstingets verksamhetsidé, God hälsa och positiv livsmiljö.

9 Energianvändning Energi i olika former används dagligen för att värma upp hus, driva datorer, fläktar och belysningen. Förbrukningen av fossila bränslen, såsom kol, olja leder till utsläpp av koldioxid som kan påverka klimatet. Emefté fastighet som förvaltar landstingets fastighetsbestånd använder i sina fastigheter, Bra Miljöval el, till drift och underhåll samt verksamheternas elanvändning. Bra miljöval el är producerat av förnyelsebar energi såsom vind, sol och vattenkraft om den är bygd före 1996, el från kraftvärmeverk som eldas med biobränslen såsom energiskog eller spill från skogsavverkning. Uppvärmningen av sjukhuset i Östersund sker med biobränsleproducerad fjärrvärme från Lugnvik. Sjukhuset har kraftverk som kan producera el vid strömavbrott och oljepannor för produktion av värme. Oljepannorna provkörs en gång i månaden och förbrukar därigenom ca 57 m 3 olja EO 1. Utbildning och kommunikation Landstinget driver två stycken folkhögskolor samt ett naturbruksgymnasium. Skolorna är lokaliserade i Sveg, Bäckedals folkhögskola och i Ås, Birka folkhögskola samt JiLU Åsbygdens naturbruksgymnasium. På naturbruksgymnasiet drivs lantbruket enligt KRAV:s regler, vilket innebär att jordbruket bedrivs utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel. Eleverna läser 50 poäng i grunderna i ekologiskt jordbruk, allmän miljökunskap, källsortering, miljöledningssystem och ekologi. Mycket av miljöutbildning ingår som praktiska moment i jord- och skogsbruksundervisningen. På Bäckedals folkhögskola finns distanskurser i engelska med inriktning på miljö. av tjänsteresor. Miljösamordnarnas har en viktig roll i att sprida information om landstingets miljöarbete på sina respektive arbetsplatser. Miljöbokslutet med information om landstingets miljöarbete har givits ut sedan I Jämtlands läns landstings miljöpolicy står att Vi ska samverka med andra aktörer i fråga om hälsa och miljö. Landstinget deltar tillsammans med Länsstyrelsen i arbetet med att ta fram de regionala miljömålen och speciellt målet med en, giftfri miljö. Landstingets ansvar är att förbättra informationen kring miljö- och hälsofrågor genom att utveckla nätverk och informationssystem. Detta för att lättare få tag i fakta om dessa frågor, få kontakt med rätt person inom regionen samt att samordna miljö- och hälsoarbetet. Nordens gröna bälte Landstinget deltar som huvudman i ett interregionalt projekt kallat, Nordens gröna bälte, som omfattar Jämtlands län samt Nord- och Sör Tröndelag i Norge. Syftet med projektet är att utveckla en tydlig miljöprofil på regionen. Projektet omfattar 80 företag, 26 kommuner, Jämtlands läns landsting, två gymnasieskolor samt Statens Vegvesen. Genom att systematisera ett trovärdigt miljöarbete i hela regionen och öka människors förståelse för en hållbar utveckling, parallellt med att näringsliv, kommuner och landsting arbetar med att införa miljöledningssystem, skapas en tydlig miljöprofil på regionen. Intern utbildning Förvaltningarnas miljösamordnare har årligen återkommande träffar för fort- och vidareutbildning. Miljösamordnarna har en viktig funktion som kunskapsförmedlare och stöd till cheferna i det dagliga miljöarbetet. Träffar under 2002 Datum Kursdeltagare Kursnamn Antal deltag jan EMAS-handl Intern miljörev okt Nyckelpers Utb nyckelpers nov Miljösamordn Miljöledning dec Miljösamordn Miljöledning 57 Kommunikation Informationsspridningen av det interna miljöarbetet görs via det interna nätverket och via landstingets tidningar. På intranätet finns en hemsida med rutiner som styr hanteringen av avfall, kemikalier och registrering Bild: Nordens Gröna Bälte

10 Målsättning för miljöarbetet Landstingets övergripande målsättning är att minska verksamheternas koldioxidutsläpp samt att minska andelen avfall som går till deponi. Kopplat till de två övergripande målen har landstinget arbetat med fyra detaljerade mål för att nå de övergripande målen. Övergripande miljömål Minska landstingets koldioxidutsläpp (CO 2 ) Minska landstingets andel avfall till deponi Nyckeltalen är beräknade utifrån antalet arbetade timmar per år Antal arbetade timmar Detaljerade miljömål Minska pappersförbrukningen med 5 % Nyckeltal: kg CO 2 /arbetad timme 2001: Pappersförbrukningen låg under 2001 på 43,4 ton skrivar- och kopiatorpapper motsvarande ca 9 miljoner A4-ark. Produktionen och distributionen av papperet gav ett totalt utsläpp av 125 ton CO 2. Kostnaden för pappret uppgick till kr. 2002: Under 2002 ökade pappersförbrukningen till 44 ton papper eller 9,2 miljoner A4-ark. Produktionen och distributionen av pappret ledde till ett totalt utsläpp av 127,9 ton CO 2. Papperskostnaden ökade till kr. Resultat: 1 % ökning Nyckeltal 2001: 0,023 kg CO 2 / arbetad timme Nyckeltal 2002: 0,024 kg CO 2 / arbetad timme Pappersförbrukning fördelad på resp förvaltning: Länssjukvården 2001: 22 ton 2002: 23 ton Primärvården 2001: 6,9 ton 2002: 7,3 ton Landstingets kansli 2001: 10 ton 2002: 11 ton Tandvården 2001: 1,0 ton 2002: 0,8 ton Länsutvecklingen 2001: 3,5 ton 2002: 3,7 ton Landstingshälsan 2001: 0,22 ton 2002: 0,20 ton Emefté 2001: 5,3 ton 2002: 2,2 ton Måluppfyllelse Målet har ej uppnåtts och en av orsakerna kan vara att budgetprocessen under hösten 2002 drog ut på tiden med följden att många förändringar skedde i dokumenten. Målet kommer därför att ligga kvar under Minska koldioxidutsläppen vid tjänsteresor och transporter med 5 % Nyckeltal: kg CO 2 /arbetad timme 2001: Koldioxidutsläppen från tjänsteresor och transporter utförda i landstinget uppgick till ton Koldioxidutsläppen från tjänsteresor och transporter utförda i landstinget uppgick till ton. Resultat 1 % minskning Se diagram sid 8!

11 Nyckeltal 2001: 0,033 kg CO 2 /arbetad timme Nyckeltal 2002: 0,033 kg CO 2 /arbetad timme Måluppfyllelse Målet har ej uppnåtts. Uppföljningen av tjänsteresor och transporter har under 2002 förbättrats. I 2001 års uppföljning gjordes ej någon skillnad på aspen, grön diesel och RME. I resultatet från 2001 är ej heller helikoptern medräknad. Målet får därför ligga kvar under 2003, Minska koldioxidutsläppen vid energianvändning med 5 % Nyckeltal: kg CO 2 /BRA-yta. Bra ytan är det samma som bruksrelaterad area. 2001: Koldioxidutsläppen från energianvändningen under 2001 var 12,0 kg CO 2 /BRA-yta. 2002: Koldioxidutsläppen från energianvändningen under 2002 var 11,9 kg CO 2 /BRA-yta. Resultat 1 % minskning Måluppfyllelse Målet har ej uppnåtts. Inkoppling av huvudbyggnad Rösta och växthuset till fjärrvärmenätet blev ej klart under hösten När inkoppling av fastigheterna skett kommer en reduktion av koldioxidutsläppet att uppnås Minskning av landstingets koldioxidutsläpp ,4 16,3 14,4 12,0 11, Minska landstingets andel avfall till deponi med 35 % Nyckeltal: kg/arbetad timme 2001: Andelen hushållsavfall till deponi låg under 2001 på 253 ton. 2002: Andelen hushållsavfall till deponi låg under 2002 på 40,3 ton. Resultat 84 % minskning Nyckeltal 2001: 0,046 Nyckeltal 2002: 0,0075 Måluppfyllelse Målet har med råge uppnåtts. Landstingets arbete med källsortering fungerar nu mycket bra. Anledningen är bl a att detta mål är det som har varit att lättast att styra och skapa förståelse för bland alla anställda. Den största förändringen är att allt brännbart och komposterbart nu sorteras på ett effektivt sätt.

12 Miljödata Avfall Källsorterat avfall i ton Wellpapp 75,6 79,4 83,5 Papper 51,9 52,9 55,1 Pappersförpackningar 43,6 50,2 52,2 Mjukplast 13,8 16,5 16,7 Hårdplast 11,2 12,1 12,6 Sekretess papper 16,1 18,0 22,9 Färgat glas 3,2 4,2 4,5 Ofärgat glas 5,5 5,4 5,7 Metall avfall 3,0 3,2 3,4 Ackumulatorblyskrot 4,2 4,2 1,8 Blandskrot 37,2 59,2 52,4 Elektronikskrot 9,6 17,4 - Vitvaror Deponi Slam spolplatta 8,1 0 3,5 Fettavskiljare 5,6 0 2,5 Grovavfall, osorterat 1,4 2,7 5,5 Industriavfall, byggverksamh 148,1 190,6 79,1 Restavfall, hushållsavfall 292, ,3 Sand & vatten, slambil 3,6 3,7 10,8 Brännbart Brännbart träavfall 33,1 25,1 12,0 Brännbart avfall 3, ,1 Komposterbart Komposterbart avfall 60,5 110,1 191,14 Övrigt Lysrör st st st Lågenergilampor st 860 st Farligt avfall Cytostatika 1,1 1,27 1,5 Fotokemikalier 17,8 8,33 5,1 Oljeavfall 0,12 0 0,025 Spillolja 0,3 0,4 1,7 Oljefilter 0,06 0,012 0,04 Småkemikalier 0,2 0,085 0,025 Färgavfall 0,14 0,43 0,8 Labavfall 0,012 0,043 0,125 Lösningsmedel 0,161 0,234 0,122 Kvicksilver (amalgam) 0,242 0,296 0,321 Syror PCB 0 0 0

13 Elektronikskrot 9,6 17,7 15,1 Småbatterier 0 0,05 0 Bekämpningsmedel Biologiskt avfall 1,6 1,63 2,3 Alkaliskt rengöringsmedel 0 0,276 0,2 Surt rengöringsmedel 0 0,072 0,013 Skärande stickande 0 5,72 4,4 Composite 0 0,021 0,121 Glykol 0 0,192 0 Filmavfall 0 5,497 6,8 Utsläpp till vatten För avloppsvatten i anslutningspunkter till kommunens spillvattennät, punkterna Köpmangatan och Fältjägargränd, gäller följande parametrar med riktvärden*. Utsläppen till avloppet är kopplat till länssjukvårdens kontrollprogram. *Riktvärde får överskridas om företaget/organisationen under tiden vidtar åtgärder som skall leda till att sänka utsläppen. Riktvärden ,2, ,2,3 Silver 0,1 mg/l <0,005 1 ; 0,005 2 ; - <0,005 1 ; <0,005 2 ; - Kvicksilver 0,002 mg/l 0, ; 0, ; - 0, ; 0, ; - Kadmium 0,004 mg/l <0,001 1 ; <0,001 2 ; - <0,001 1 ; <0,001 2 ; - Formaldehyd 10 mg/l <0,50 1 ; <0,50 2 ; - <0,50 1 ; <0,50 2 ; - Totalt extraherbara alifatiska ämnen 10 mg/l 18 1 ; 11 2 ; 0,77 3 7,6 1 ; 0,43 2 ; 3,3 3 Opolära alifatiska kolväten 5 mg/l 0,9 1 ; 0,92 2 ; 0,32 3 0,6 1 ; <0,10 2 ; 0,17 3 ph 6,5-10 8,0 1 ; 7,3 2 ; - 7,6 1 ; 7,8 2 ; - Temperatur <45 C 12 1 ; 13 2 ; ; 12 2 ; Provpunkt Fältjägargränd 2 Provpunkt Köpmangatan 3 Provpunkt Oljeavskiljare Utsläpp till luft Oljeeldade pannor för ångproduktion får endast eldas med olja som medför ett utsläpp av svavelföreningar som motsvarar högst 0,10 gram svavel per MJ bränsle Svavel g/mj 0,016 0,016 0,016 Tjänstresor och transporter Bil och transporter Länssjukv km 458 ton CO km 469 ton CO 2 Primärv km 137 ton CO km 145 ton CO 2 Folktandv km 30,9 ton CO km 25 ton CO 2 Landst kansli km 49 ton CO km 53 ton CO 2 Emefté km 36 ton CO km 251 ton CO 2 Länsutveckl förv km 124 ton CO km 126 ton CO 2 Landstingshälsan km 4,9 ton CO km 13 ton CO 2 Totalt: km 839,8 ton CO km CO 2

14 Flyg Länssjukv km 206 ton CO km 211 ton CO 2 Primärv km 57 ton CO km 56 ton CO 2 Folktandv km 18 ton CO km 20 ton CO 2 Landst kansli km 106 ton CO km 130 ton CO 2 Emefté km 30 ton CO km 28 ton CO 2 Länsutv förv km 104 ton CO km 104 ton CO 2 Landstingshälsan km 3,3 ton CO km 9,8 ton CO 2 Totalt: km 524,3 ton CO km 558,8 ton CO 2 Tåg Länssjukv km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Primärv km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Folktandv km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Landst kansli km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Emefté km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Länsutveckl km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Landstingshälsan 0 km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Totalt: km 0 ton CO km 0 ton CO 2 Buss Länssjukv km 1,4 ton CO km 3,7 ton CO 2 Primärv km 2,0 ton CO km 1,3 ton CO 2 Folktandv km 0,375 ton CO km 0,841 ton CO 2 Landst kansli km 0,175 ton CO km 0,315 ton CO 2 * Emefté km 0,480 ton CO km 0,240 ton CO 2 * Länsutv förv km 0,898 ton CO km 0,562 ton CO 2 Landstingshälsan 400 km 0,028 ton CO 2 0 km 0 ton CO 2 Totalt: km 5,356 ton CO km 6,958 ton CO 2 Övrigt Aspen Emefté 725 liter; 1,6 ton CO liter; 0,37 ton CO 2 Länsutvecklingen liter; 38 ton CO 2 * 400 liter, 0,86 ton CO 2 RME Länsutvecklingen --- liter; --- ton CO liter; 18 ton CO 2 Helikopter 800 timmar; 28 ton CO 2 *Antalet liter innehåller både aspen och RME Energi- och vattenförbrukning Landstingsägda fastigheter Vattenförbrukning m m 3 MWh Olja Fjärrvärme El-uppvärmning Hushållsel

15 Koldioxidutsläpp kg CO 2 /BRA-yta 14,4 12,0 11,9 Förbrukning Kopieringspapper 43,080 ton 44,400 ton Röngenfilm 2 Primärvården m 2 Länssjukvården m 2 Sprit för ytdesinfektion Primärvården Länssjukvården Handdesinfektion Länssjukvården Primärvården Klorhexidinlösningar Länssjukvården liter liter liter 402 liter liter Kylmedier, kg CFC installerat/påfyllt/omhändertagen - 0/0/0 HCFC installerat/påfyllt/omhändertagen - 29/0/10 HFC installerat/påfyllt/omhändertagen - 85/0/99

16

17