Landstingets miljöredovisning

Transkript

1 4 Landstingets miljöpolicy All verksamhet ska bedrivas med största möjliga miljöhänsyn. All verksamhet ska uppfylla gällande miljölagar med god marginal. Målsättningen är att leverantörer och entreprenörer ska bedriva sin verksamhet på ett miljöanpassat sätt. All verksamhet ska ständigt förbättras för att minska miljöbelastningen och anpassningen till naturliga kretslopp. Dessutom gäller att: Miljöpolicyn ska göras känd för alla anställda och förtroendevalda inom landstinget samt vara tillgänglig för allmänheten. Landstingets miljöarbete ska granskas och utvärderas genom miljörevision. God folkhälsa är i hög grad beroende av en bra arbetsmiljö och en yttre miljö som inte är mer påverkad än vad natur och människor tål. I landstingets folkhälsoarbete läggs stor vikt vid att arbeta med miljöfrågor, såväl när det gäller arbetsmiljön som den yttre miljön. Landstinget bedriver också ett ständigt arbete med riskhanteringsfrågor, inkluderande arbetsmiljö och yttre miljö, som en viktig del i det totala kvalitetsarbetet. Landstingets egna verksamheter är omfattande och påverkar miljön på olika sätt. Kemiska produkter, andra produkter, material, energi och vatten används för att kunna driva verksamheterna. Vid tillverkning, transporter och användning av dessa produkter och material, samt vid produktion och distribution av energi och vatten påverkas miljön. Det är framförallt när produkterna använts och måste kasseras som den yttre miljön belastas. Sättet att hantera avfall och andra rester är avgörande för belastningens storlek. Energi Vatten Kemiska produkter Förbrukningsmaterial Transporter Landstingets verksamhet Avfall Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Kärnprocess Stödprocess Exempel: Hälsooch sjukvård Tandvård Regional utveckling Säkerhet Miljö IT Fastighetsunderhåll Beredskap Övrigt M ILJÖLEDNING Landstingets arbete med yttre miljöfrågor är fastlagt i en miljöpolitisk ledningsplan för åren Planen innehåller miljöpolicy och övergripande miljömål, som vägledning för hur det praktiska miljöarbetet ska bedrivas och fördjupas inom landstingets produktionsenheter. Den miljöpolitiska ledningsplanen följer modellen för ett miljöledningssystem enligt ISO 141. Enligt denna modell ska enhetscheferna bl.a. se till att det finns rutiner för miljöansvar, miljöprogram och detaljerade miljömål. Varje enhet ska ha miljöhandledare och miljöombud och vid de stora enheterna ska det även finnas miljösamordnare. Landstingets miljönätverk är ett forum inom landstinget med ansvar för bl.a. övergripande planering och uppföljning av miljöarbetet. I nätverket deltar miljösamordnare från de produktionsenheter där miljöfrågorna är av särskilt intresse, t.ex. sjukhusen.

2 41 M ILJÖFARLIG VERKSAMHET För särskilt miljöfarliga verksamheter behövs tillstånd eller anmälan hos miljömyndigheterna enligt Miljöbalken. Detta gäller för sjukhusen, Naturbruksgymnasiets skoljordbruk (Järngården) och för landstingets energianläggningar. För tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter ställs särskilda krav på egenkontrollen. Årligen ska en miljörapport lämnas till tillsynsmyndigheten och avgifter betalas för myndigheternas prövning och tillsyn samt till miljöskade- och saneringsförsäkringar. Lagen om transport av farligt gods innefattar bestämmelser om kemikalietransporter. I slutet av 1999 har särskild uppmärksamhet ägnats åt att uppfylla kravet på säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods. Säkerhetsrådgivare ska finnas fr.o.m. den 1 januari 2, bl.a. för vissa kemikalietransporter vid sjukhusen. M ILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen har fastställt 15 miljökvalitetsmål som ska uppnås i framtiden. Det övergripande målet är att arbeta för en hållbar utveckling för att bl.a. skydda människors hälsa. De nationella miljökvalitetsmålen ska vara vägledande för varje samhällssektor i deras miljöarbete. Landstinget i Östergötland har som verksamhetsutövare, anläggningsägare och ansvarig för folkhälsoarbetet en stor roll när det gäller att efterleva de nationella miljökvalitetsmålen. Det systematiska miljöarbetet och folkhälsoarbetet ska bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljöbalken Från den 1 januari 1999 gäller miljöbalkens bestämmelser för landstingets verksamhet. Miljöbalken har ersatt 15 lagar inom miljöområdet, bl.a. miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter och renhållningslagen. Till miljöbalken finns flera förordningar och föreskrifter med detaljbestämmelser som måste följas av landstinget. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken reglerar inte bara särskilt miljöstörande verksamhet, utan den omfattar alla verksamheter och åtgärder som kan ha någon betydelse för att uppnå miljöbalkens syfte och mål. Miljöbalken gäller således all verksamhet inom landstinget. M ILJÖARBETET 1999 Landstinget i Östergötland är organiserat i självständiga produktionsenheter. Dessa är av olika storlek. Oavsett storlek så ska produktionsenheterna följa den miljöpolitiska ledningsplanen. I miljöredovisningen för 1999 ligger tyngdpunkten på att redovisa sjukvårdens miljöarbete där såväl sjukhusen som vårdcentralerna är engagerade. Samtliga enheter bedriver dock ett aktivt miljöarbete. Folktandvården tillhör pionjärerna i landet när det gäller miljöåtgärder vid tandvårdskliniker. Flera av klinikerna benämns miljökliniker och Folktandvården har även genomfört intern miljörevision.

3 42 Produktionsenheter med miljöombud, miljöhandledare och genomförd miljöutbildning Har miljöombud JA Har miljöhandledare Produktionsenheter där samtliga informerats om landstingets miljöpolicy och miljöarbete NEJ Genomfört miljöutbildning Ja Pågår Nej Produktionsenheter med eget miljöprogram/egna miljörutiner Ja Pågår Nej Har ett eget miljöprogram Har infört miljörutiner P RODUKTIONSENHETERNAS MILJÖARBETE UTVECKLAS Målet är att landstingets miljöpolitiska ledningsplan ska vara helt genomförd inom samtliga produktionsenheter vid utgången av år 21. En genomförd enkätundersökning visar att det pågick ett omfattande miljöarbete inom de flesta enheterna vid utgången av Eftersom enheterna har olika förutsättningar har de kommit olika långt, inom olika delar av miljöarbetet. Under år 2 kommer landstinget att genomföra intern miljörevision som stöd och hjälp för produktionsenheterna i deras miljöarbete. Den grundutbildning av ca 35 miljöombud och ca 33 miljöhandledare som genomfördes under 1998 har fortsatt under av produktionsenheterna har nu miljöombud och 7 har miljöhandledare. Intresset för att delta i de utbildnings- och informationsaktiviteter som landstinget anordnat centralt har varit stort. Mer än 7 av produktionsenheterna har informerat personalen om landstingets miljöpolicy och miljöarbete, vilket bedöms vara en positiv följd av miljöhandledarnas interna arbete. Att genomföra en miljöutredning är ett första steg i systematiskt och aktivt miljöarbete inom produktionsenheterna. I egna miljöprogram med miljömål fastlägger enheterna sedan hur miljöåtgärderna ska genomföras och prioriteras. Vid utgången av 1999 hade närmare 5 av produktionsenheterna genomfört en miljöutredning och drygt 2 hade även hunnit fastställa egna miljöprogram. Inom flera enheter pågår arbetet med såväl miljöutredning som miljöprogram. Vissa av de enheter som inte har något eget miljöprogram kan omfattas av övergripande miljöprogram. Mer än 75 av produktionsenheterna har utarbetat miljörutiner och vid ca 2 av enheterna pågår detta arbete. Ett stort antal av enheterna har tidigare, innan de genomfört miljöutredning och fastställt miljöprogram, infört rutiner för sitt miljöarbete. Detta förklaras bl.a. av landstingets aktiva arbete med miljöfrågor sedan 197-talet. Det som nu genomförs innebär en anpassning till aktuella miljöledningssystem. L ANDSTINGETS AVFALL Exempel på materialbalans för landstingets huvudverksamheter Läkemedel Sjukvårdsartiklar Kemiska produkter Förpackningar Inventarier El, värme, vatten, mat Sjukvård Tandvård Riskavfall Farligt avfall Konventionellt avfall Matavfall Avloppsvatten

4 43 K ÄLLSORTERING För sortering av avfall finns ett konkret och tidsbestämt mål enligt den miljöpolitiska ledningsplanen. Rutiner för källsortering och återvinning av i första hand papper, well, kartong, glas, metaller och elektronik ska införas vid samtliga enheter inom landstinget. Rutinerna ska vara fullständigt genomförda senast år av samtliga produktionsenheter har redan idag rutiner för källsortering. Av vårdcentralerna är det 94 som sorterar avfallet. Förutsättningarna för att aktivt sortera avfallet varierar, bl.a. beroende på utrymme och utrustning. Flera vårdcentraler finns i mindre tätorter där det kan vara svårt att få lämna sorterade fraktioner till lämpliga insamlingssystem. Andel som källsorterar avfall för återvinning Samtliga produktionsenheter JA NEJ Vårdcentraler S JUKHUSENS AVFALL Vid Universitetssjukhuset i Linköping (US), Lasarettet i Motala (LiM), Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och Hälso- och Sjukvården i Finspång (HSiF) produceras stora mängder avfall. Det brännbara avfallet som blir kvar efter källsortering transporteras till Gärstadverket i Linköping för energiåtervinning. I tabellen redovisas dels hur stor mängd avfall som använts som bränsle, dels hur mycket papper, kartong, well och elektronikskrot som sorterats ut och gått till återvinning under åren Avfall från sjukhusen åren (ton) US LiM ViN Till avfallsförbränning Till återvinning Papper, kartong, well ,5 73,7 57,5 85,3 97,7 8,5 Elektronikskrot 2,1 8,6 12,7 1) 5,9 6,3 2,5 4,8 15,6 1) inte invägt Källsorterande vårdcentraler: Andel som källsorterar olika material Papper Kartong Glas Plast Metall Förutsättningarna för att sortera och väga avfall har varierat vid de olika sjukhusen t.o.m. slutet av Ibland har sortering av avfall skett utan att kunna mätas. Vid ViN har det skett sortering och invägning av ett flertal material under perioden Exempelvis har 4,3 ton glas sorterats och återvunnits under 1999 mot 3,1 ton 1997 och 3,2 ton Vid US har det under 1999 investerats i en ombyggnad för att underlätta aktiv insamling och sortering. En miljöstation (avfallsstation) och 33 miljörum (sorteringsrum) har byggts och togs i bruk under oktober Vid HSiF har det inte skett någon sortering av avfall under 1999 på grund av ombyggnation av avfallsterminal och lastkaj. Även vid LiM och ViN har källsorteringen av avfall ytterligare förbättrats under 1999.

5 44 Exempel på el-, värme- och vattenförbrukning vid sjukhusen i Östergötland. Elförbrukning, MWh/vårdplats Värme, MWh/vårdplats Vattenförbrukning, m 3 /vårdplats Elförbrukning, kwh/m 2 lokalyta Värme, kwh/m 2 lokalyta Vattenförbrukning, m 3 /m 2 lokalyta 1,2 1,,8,6,4,2, M ILJÖNYCKELTAL Miljönyckeltalen ger ett mått på miljöarbetets effektivitet. Det är dock svårt att finna bra nyckeltal som både speglar verkliga miljöproblem och som kan mätas och redovisas på ett rättvisande sätt. El-, värme- och vattenförbrukning är vanliga nyckeltal för att spegla miljöarbetet. Dessa nyckeltal för sjukhusen redovisas per byggnadsyta och per vårdplats. Antalet vårddagar per vårdplats har satts till 3 för att underlätta jämförelser från år till år. De nyckeltal som redovisas här ska ses som exempel från sjukhusen. De är i första hand avsedda för jämförelse från år till år för en specifik verksamhet. Det går däremot inte att göra direkta jämförelser mellan sjukhusen eftersom det skiljer i organisation, verksamhet m.m. I NKÖP Typen och mängden av produkter som används har stor betydelse för hur miljön belastas. I sjukvården används en stor mängd engångsartiklar av såväl hygieniska som medicinsk-tekniska skäl. Under 1999 förbrukades i sjukvården inom landstinget totalt drygt 3,6 miljoner engångsbägare, nästan 6 miljoner pappershandukar och ca 18 rullar torkpapper. I landstinget förbrukades totalt 35,5 miljoner kopierings- och skrivpapper under 1999 mot 36,3 miljoner under 1998 och 31,5 miljoner papper under T RANSPORTER Ett betydande transportarbete sker inom landstingets olika verksamheter. För att minska transporterna arbetar landstinget med att samordna godstransporter och tjänsteresor. IT-utvecklingen erbjuder nya möjligheter för kommunikation och videomöten. Detta utnyttjas alltmer av produktionsenheterna vilket bedöms minska resandet. Under 1999 påbörjades ett projekt för att studera upphandlingen av landstingets transporter ur miljösynpunkt.

6 45 E NERGI Under den senaste 1-årsperioden har mycket arbete lagts ner på att effektivisera och minska landstingets elförbrukning vilket är positivt ur miljösynpunkt. Följande exempel är hämtat från Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN). Bilden visar den faktiska elförbrukningen vid ViN under samt beräknad elförbrukning under samma tidsperiod om inga åtgärder hade vidtagits. Elförbrukningen har i princip hållits konstant under perioden trots två utbyggnader 1991 och 1994 och en ökande elanvändning, bl.a. beroende på ITutvecklingen. Under 1992 och 1993 utfördes stora energibesparande åtgärder på bl.a. ventilationssystemet vid ViN. En energistudie påbörjades hösten 1999 i samarbete med Kompetenscentrum Energi vid Universitetet i Linköping. Studien syftar till att ytterligare effektivisera landstingets elanvändning. Elförbrukning, Vrinnevisjukhuset MWh Beräknad elförbrukning utan åtgärder Verklig elförbrukning S ÄRSKILDA PROJEKT Under 1999 har det funnits ekonomiska medel till hel- eller delfinansiering av särskilda miljöprojekt. Bland dessa kan nämnas central och lokal utbildning av miljöhandledare och miljöombud, införskaffande av balpressar för källsorterat avfall och utsugningsutrustning för härdplast inom Folktandvården, kartläggning av kvicksilver i avloppsbrunnar med hjälp av "kvicksilverhund", installation av rörelsevakter i omklädningsrum och korridorer för att spara energi samt förbättrad hantering av fotokemikalier och elektronikskrot. Å R 2 Under år 2 kommer intern miljörevision att genomföras som stöd och hjälp för produktionsenheterna i deras miljöarbete. Detta ger bl.a. miljönätverket och landstingets ledning en uppfattning om behoven av utbildning, information m.m. för att samtliga produktionsenheter till fullo ska efterleva den miljöpolitiska ledningsplanen. Under år 2 kommer strategi och arbetssätt att formuleras, för att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen. Sambandet mellan miljö och ekonomi kommer också att fokuseras tydligare. Dessa verksamheter kommer att bedrivas i samarbete med andra landsting. Flera informations- och utbildningsinsatser kommer att genomföras under år 2. Exempelvis kommer Miljöbalkens regler att tas upp i olika sammanhang. Miljöombud och miljöhandledare kommer att få uppföljande utbildning och information i seminarieform.