Kulturkraft Slaka. En förstudie maj april 2009

Transkript

1 Kulturkraft Slaka En förstudie maj april 2009

2 Innehåll 1. Förord Sammanfattning 4 3. Bakgrund: - Inledning Syfte. 6 - Mål Metod Fas 1 Inventering Fas 2 Utvärdering Fas 3 Redovisning Fas 4 Prioritering och förtydligande Fas 5 Slutredovisning Kontakter, möten Resultat Vision Förslag till kommande projekt Beskrivning av förslag Miljön kring Lambohov säteri Vandrings- och ridleder Renovering av torpet Östanskog Slaka kyrkby Slaka musik historisk musik för vår tid Diskussion Slutsats Litteratur/Källor. 33 2

3 1 Förord Sedan maj 2008 har jag varit timanställd av Slaka Hembygdsförening som projektledare för Kulturkraft Slaka, denna förstudie i form av ett Leaderprojekt, som här presenteras. Det har varit en spännande tid där jag lärt känna många engagerade människor. Fastän det inte är helt självklart har jag blivit mycket väl mottagen i möten och sammankomster i bygden. Alla är inte införstådda med vad ett Leaderprojekt är och det är inte helt lätt att informera om de förutsättningar som gäller. Viss tveksamhet finns nog hos somliga men intresset för att utveckla sin hembygds kvalitéer är stort. I samarbete med Leader Folkungaland har formerna för projektet fortlöpande diskuterats då regler och förutsättningar ständigt förändras och utvecklas. Budgeten för denna förstudie omfattar :- där merparten anslogs till lön för projektledaren. Ca 57% av projektkostnaden utgjordes av privat insats i form av ekonomiskt bidrag och ideell arbetstid värderad till 175:-/tim brutto. Marknadsföring i form av annonsering och informationsmaterial har dragit de största kostnaderna. Informationsspridning är svårt och kräver fantasi och resurser. Den stolthet och den kunskap om hembygden som finns hos många människor i Slaka - Lambohov är imponerande. Flera föreningar och enskilda personer har sedan lång tid lagt ner stort arbete för sin bygd. Det ligger en väldig kraft i denna hembygdskänsla och tillsammans med de delvis nya nätverk som nu i och efter förstudien växer fram finns god grund för vidare vård och utveckling av bygdens kulturarv. När man hittat formerna för närmare samarbete, med Linköpings kommun och andra aktörer, finns här bara möjligheter för framtiden. Jag vill tacka alla tillmötesgående människor, ingen nämnd och ingen glömd, som gjort denna förstudie möjlig. Det har varit och är mycket inspirerande att få vara med i detta framåtsyftande arbete. Jag tror på Kulturkraft Slaka och att området kan bli en kulturpark vi kan vara stolta över här mitt i Östergötland. Linköping i april 2009 Lena Olsson 3

4 2 Sammanfattning Vad kan vi göra, vad vill vi göra för att dela med oss av och utveckla Slaka Lambohov för en hållbar framtid byggd på mångtusenårigt arv? Denna frågeställning utgör grunden till förevarande Leaderprojekt Kulturkraft Slaka som har genomförts i form av en förstudie. Genom att undersöka intresse och engagemang för utvecklingsbara idéer i Slaka-Lambohov skulle förutsättningar för ev landsbygdsutvecklingsprojekt med stöd från Leader Folkungaland bli tydligare. I informations- och diskussionsutbyte liksom i flera olika aktiviteter har förslag och förhoppningar inför framtiden uttalats. Med ca 400 ideella timmar och en timanställd projektledare har bilden av behov och intresse i bygden klarnat. Varefter arbetet har fortskridit har kännedom om och intresse för bygdens möjligheter ökat. Nya nätverk har börjat växa fram, bl a i samband med utarbetande av förslag till kommande projekt och trädbeskärningskurs. En recepttävling genomfördes med stort engagemang och resulterade också i liten broschyr vilken rönt stor uppskattning. Ett antal uppmärksammanden av informations- och debattkaraktär i media, Östgöta Correspondenten, Länstidningen och Linköpingsposten, har också gjort området mera känt i vidare kretsar. Förstudiens resultat består av 5 förslag till utvecklingsprojekt i området Slaka-Lambohov: 2.1 Restaurera och utveckla miljön kring Lambohovs säteri: 2.1.a Byggnader; verksamhet och finansiering, Gruspropen; Kreativ användning 2.1.b Parken, nyttoträdgården och äppellunden; restaurering 2.2 Vandringsleder i Slaka kyrkby och till Tinnerö/Eklandskapet 2.3 Renovering av torpet Östanskog för scoutverksamhet 2.4 Slaka kyrkby 2.4.a Besökskarta, historisk verkstad och modeller 2.4.b Användning av logen, förbättrad tillgänglighet vid Slakarinken 2.5 Slaka musik historisk musik i vår tid De arbetsgrupper som arbetat fram underlag till dessa förslag är beredda att arbeta vidare för att förverkliga dem och medel till dessa projekt ska nu sökas. I det kommande arbetet kommer förhoppningsvis ännu fler att engagera sig. Fig.1 Från domarring till Mjärdevi Science park 4

5 3 Bakgrund 3.1 Inledning Lambohovs säteri är, tillsammans med Slaka kyrkby, kärnan i det Riksintresse Länsstyrelsen i Östergötland benämner KE31. Uttryck för riksintresset beskrivs av Länsstyrelsen: Lambohovs talsherrgård, byggd efter ritningar av Jean Eric Rehn, med värdefullt och enhetligt utformat byggnadsbestånd och engelsk park. Slaka 1700-tals kyrka med medeltida torn. Kyrkby med prästgård från 1856 och tre generationer av skolhus. Gammal häradstingsplats och en stor domarring samt järnåldersgravfält. Med sin värdefulla kulturmiljö, sitt naturvårdsvärde som en del av Eklandskapet, med sina dokumenterat rikliga lämningar från tusentals år tillbaka, är detta område ett kulturarv av ansenligt mått. Fig. 2 Programområde (grönt) Fig. 3 Slaka kyrka Fig. 4 Lambohov säteri Det sedan 1966 kommunägda 1700-talssäteriet med omgivande park och trädgård har stort renoveringsbehov. Kommunen planerar försäljning efter viss renovering. Farhågorna för att säteriområdet inte ska bli tillgängligt för kommuninnevånarna vid en försäljning är stora. Området kan betraktas som ren landsbygd belägen tätortsnära och inom nära räckhåll för staden Linköpings innevånare och utifrån kommande besökare. Många visioner och idéer har presenterats rörande områdets tillgänglighet för kommuninnevånarna och andra i framtiden. Motioner och medborgarförslag har skrivits och flera utredningar gjorts. Bygden har engagerade innevånare med bl.a. livaktig hembygdsförening, utvecklingsgrupp, nyinflyttade husbyggare, ett antal företag mm. Dessa människors engagemang för att dela med sig av och utveckla detta område är stort och kan bidra till en hållbar framtid byggd på mångtusenårigt arv. 5

6 3.2 Syfte Förstudiens syfte var att kartlägga utvecklingsbara idéer, förutsättningar för och behov av föreslagna verksamheter och för vem dessa kan vara värdefulla. 3.3 Mål Förstudiens mål var att utifrån en intresseundersökning ge förslag till eventuella möjliga utvecklingsprojekt. Mål för dessa projekt, ett eller flera, är förvaltning och utveckling av den riksintressanta miljön, en långsiktigt hållbar utveckling av livskvaliteten och besöksnäringen i bygden genom att nyttja dess inneboende kulturkraft. 6

7 4 Metod Projektledaren är timanställd av projektägaren Slaka hembygdsförening. En styrgrupp bestående av personer från Slaka Hembygdsförening, PRO och Hanekinds Scoutkår har tillsammans med projektledaren tagit vägväljande beslut. Gruppen har haft relativt täta träffar. Projektledaren har haft stor frihet men har hela tiden förankrat aktiviteterna. En referensgrupp bestående av personer representerande föreningar/organisationer i bygden har träffats med jämna mellanrum för samråd och förankring; Slaka-Skeda församling, Slaka Motionsförening, Slaka Hembygdsförening, Slaka utvecklingsgrupp, Lambohov S-förening, Lambohovs stadsdelsförening, PRO, Slaka skola. Alla möten och aktiviteter har dokumenterats. Förstudien har genomförts i 5 faser. Dessa faser har delvis överlappat varandra. 4.1 Inventering av intresse 4.2 Utvärdering av förslag och genomförda aktiviteter 4.3 Redovisning av fakta och erfarenheter 4.4 Förslag prioriteras och projektbeskrivs 4.5 Slutredovisning Frågor och diskussioner har skett i enskilda intervjuer men också i större och mindre sammanhang vid olika möten och sammankomster. Vi har under hela förstudien fortlöpande arbetat med att sprida information om projektet och den vision som finns i bakgrunden. Utöver formella kontakter har många informella tagits via telefon, via e-post och i spontana samtal. I kontakter med media har vi velat informera och väcka intresse för området Slaka Lambohov. Intresseinventeringen av kvalitativ inriktning har sökt svar på frågorna: 4.6 Är bevarandet av Slaka-Lambohovsområdet viktigt för dig/er? 4.7 Skulle utveckling av detta område vara positiv för dig/er? 4.8 Är Lambohovs säteri en tillgång för bygden? 4.9 Linköpings kommun vill sälja Lambohovs säteri. Alternativ? 4.10 Prioritera utvecklingsidéer 4.11 Andra förslag? 4.12 Ditt intresse för aktiv medverkan i eventuellt projekt? 4.13 Ditt intresse för passiv medverkan t ex genom medlemskap i förening? 4.14 Vad kan du bidra med; ideellt arbete, ekonomiskt stöd, annat? Till företag i Mjärdevi-området ställdes frågan: 4.15 Om Lambohov säteri renoveras och i samarbete med flera intressenter utvecklas till en kulturgård med konferensmöjligheter, restaurang/café, park, evenemang, trädgård, konstutställningar, förädling/försäljning av lokala produkter, gästboende, hästskjutsar, vandringsleder. Hur intressant är detta för ert företag? 7

8 4.1 Fas 1, Inventering För att sprida information om projektet och dess syfte och mål delade vi ut ett flygblad där en mångfald idéer listades och ovanstående frågeställningar presenterades. Flygbladet delades ut i hela Slaka by och delar av stadsdelen Lambohov. Förmodade intressenter kontaktades och i många fall besöktes: föreningar, företag/entreprenörer, representanter för myndigheter och organisationer; se nedan Kontakter, Informationsträffar. Slaka hantverksdag och spelmansstämma den 6 september 2008 ingick för första gången i Östsvenska turistrådets årliga arrangemang Östgötadagarna. Kulturkraft Slaka var medarrangör. Under denna dag informerade vi om projektet genom att också här dela ut flygbladen och berätta om förstudiens syfte och mål. Vi hade också låtit tillverka kampanjknappar för försäljning. En recepttävling, Baka en Slaka-kaka, inleddes under denna hantverksdag för att sedan avslutas på den regionala matmässan på Konsert & Kongress i oktober. Denna tävling genomfördes med stöd av Slaka Potatis AB och Hushållningssällskapet. En namninsamling kallad Rädda Lambohov påbörjades även denna dag. Nytt för året var också den spelmansstämma och efterföljande konsert i Slaka kyrka vi inbjöd till i samband med hantverksdagen. I kyrkan framförde Marie Länne Persson och Toste Persson musik nedtecknad för ca 200 år sedan av Greta Naterberg i Slaka. Efter konserten gjordes en vandring till den s k Trefaldighetskällan. 4.2 Fas 2, Utvärdering Ett Stormöte hölls den 2 oktober 2008 i Slaka skola. Inför detta möte delade vi ut flygblad och annonserade i tidningen Östgöta Correspondenten. Vi satte också upp anslag på många platser i Slaka och Lambohov. På mötet diskuterades den första fasen av projektet och fortsättningen beslutades. Tanken var att det utdelade flygbladet skulle visa på eventuellt intresse för de utvecklingsidéer som listats. Vi hade fått in ett antal skriftliga förslag, 6 st och ett antal i samtal. Fyrtio personer deltog i detta möte. Diskussionerna fördes först i mindre grupper och sedan inför hela mötet. Engagemanget var livligt och givande. Efter en omröstning visade det sig att 7 grupperingar av idéer ansågs intressanta att gå vidare med. 4.3 Fas 3, Redovisning De huvudlinjer vi kom fram till på stormötet undersöktes närmare och på styrgruppsmöte kom vi fram till att det fanns underlag för 5 delprojekt att presentera för referensgrupp och allmänhet. Ett nytt flygblad presenterade delprojekten och inbjöd till arbetsgrupper omkring dessa. I dessa grupper skulle om möjligt underlag för kommande delprojekt arbetas fram. Grupperna består av personer från olika föreningar/sammanslutningar och enskilda. Nya nätverk har nu börjat växa fram i detta arbete. De fem delprojekten är vid denna tidpunkt: Restaurera och utveckla miljön kring Lambohovs säteri - byggnader; verksamhet och finansiering - park och äppelträdgård Vandringsleder - mellan Slaka och Tinnerö/Eklandskapet - kring Slaka och säteriet - binda samman motionsspåren - kartläggning av biotoper - kartläggning historia - kartläggning gårdar och torp 8

9 Besökskarta för Slaka-bygden och historisk verkstad, modeller för skolan Renovering av torpet Östanskog för scoutverksamhet Förbättra området Slaka-rinken 4.4 Fas 4, Prioritering och förtydligande För inspiration och kunskapsutbyte inbjöd vi till föreläsning med Lars Krantz, välkänd trädgårdsmästare som skapat Rosendals trädgård i Stockholm och Wij trädgårdar i Ockelbo. Inför denna föreläsning som hölls i Lambohovskyrkan den 24 november, sändes ett stort antal inbjudningar ut till presumtiva intressenter; privatpersoner, trädgårdsföreningar, kultur- och naturföreningar, politiker i kommunfullmäktige och kommunstyrelse m fl. Ca 135 personer kom till kyrkan. Inga Wallenquist medverkade som presentatör. I paus serverades den Slakakaka som utsågs till vinnare på den tidigare nämnda matmässan. Kvällen avslutades med diskussion om projektet och framför allt om Lambohovs säteri och dess framtid. Ca 50 personer deltog i denna samling och flera idéer framfördes. Gemensamt uttrycktes att ett helhetsgrepp bör tas över säteriet, att det bör bli tillgängligt för alla, att samarbete och samfinansiering bör ske med flera parter, att stiftelse bildas och att koppling till Tinneröområdet görs. Under de följande veckorna arbetade vi vidare i mindre grupper framför allt med underlaget för delprojekten. Grupp Vandringsleder har rekognocerat för vandringsleder tillsammans med arkeologen Gert Franzén och hembygdskunniga. Markägare inkl Linköpings kommun har kontaktats och gruppen har tagit fram en karta med förslag till leder av olika karaktär inklusive ridväg. Intresset för denna satsning är stort bl a från Slaka skola. Gruppen har lagt ned ett stort ideellt arbete inför kommande projektansökan. Grupp Park och trädgård har sökt dokumentation för att få en uppfattning om hur park och trädgård tillhörande Lambohovs säteri har sett ut tidigare. Med tillstånd av Linköpings kommun gjordes i december en översiktlig vandring i parken inför den växtinventering vi planerar till kommande växtsäsong. Äppelträdgården besiktades av sakkunnig. Trädgårdens förfall ansågs kunna hejdas och efter samråd med Linköpings kommun utarbetades en kursplan för trädbeskärning med praktik förlagd till denna äppelträdgård. 13 personer har genomgått denna kurs vilken blev mycket uppskattad. Grupp Säteriet har efter inkomna idéer, uttalande om behov, expertkontakter och egna efterforskningar tagit fram förslag till verksamhet vid säteriet samt ett utkast till möjlig användning av det fd grustäktområdet, här kallat Gropen. Grupp Besökskarta och historiska modeller; Hembygdsföreningen och Slaka skola har påbörjat samarbete i form av diskussioner om gemensamma intressen; pedagogiska och kunskapsmässiga. Det finns t ex intresse av att med gamla fotografier och berättelser som grund skapa modeller och miljöer för att åskådliggöra bygdens tidigare bebyggelse och dess innevånares liv. En besökskarta över Slaka-Lambohov kommer att tas fram. Den ska med dagens byggnader och topografi som grund också visa tidigare bebyggelse och platser av särskild betydelse. Grupp Slakarinken har förtydligat tidigare skisser över området med krav på säkerhet och tillgänglighet samt estetiska aspekter. Här behövs vidare diskussioner med Linköpings kommun. Ytterligare ett Stormöte hölls den 2 februari i Slaka skola. I detta deltog 35 personer, varav några nya intresserade. Utöver ovanstående förslag till delprojekt lades även ett par nya idéer fram: Slaka Hembygdsförening övertar från och med 1 mars den ladugård med loge som finns vid Hembygdsgården. Här finns många möjliga användningsområden. Föreningen vill ha stöd för förberedande undersökningar av byggnaderna inför framtida användning. 9

10 Den musik som framfördes på Slaka spelmansstämma i höstas är en del av en nationell men inte så känd kulturskatt från Slaka. Det är av stort intresse att eftersöka och sammanställa det musikmaterial som finns, göra det tillgängligt för skolan, bygden och musiksverige, i form av nytt, pedagogiskt material för framföranden av olika slag. Vi anser det mycket viktigt att lyfta fram denna traditionsbärande musik till vår tid... (Louise Hoffsten framför Slaka-balladen!!) Balladerna med sina uråldriga traditioner har också kopplingar till andra kulturer med sitt allmänmänskliga innehåll. Här kan samarbete utvecklas med multikulturella föreningar i bl a Lambohov. 4.5 Fas 5, Slutredovisning Förstudiens resultat presenteras i form av förevarande skriftliga rapport som även presenteras på CDskiva. Denna tillställs medverkande föreningar, Leader Folkungaland, Länsstyrelsen samt Linköpings kommun. Till Jordbruksverket och Leader Folkungaland redovisas på därför avsedd blankett. De kommentarer vi mött i projektarbetet är överlag mycket positiva även om responsen inte var så stor på den enkät som delades ut. De tankar, åsikter och förslag som kommit till uttryck vid samtal, diskussions- och informationstillfällen vi haft, utgör underlag till det resultat i form av utvecklingsprojekt som här presenteras. Avsnittet Diskussion nedan är även en del av detta underlag. 4.6 Kontakter/träffar med informativt och rådgivande utbyte Slaka hembygdsförening Slaka skola Slaka Motionsförening Lilla Aska gård Slaka Bil o Plåt Haddorp Ägg Slaka Potatis AB PRO Sveriges Pensionärers Intresseförening Arkeolog St Thomasförsamlingen Lambohov Trädgårdskonsult Linköpings Biodlarförening Östsvenska turistrådet, Norrköping Hushållningssällskapet Östergötland Regional Matkultur, Östergötland Sparrislandet, Skeda Britt-Marie Sigurd Niclas Wadströmer Bo Svedevall Gunilla Hofstedt May Åstrand, Mats Åstrand Monica Svensson Stig Eriksson Gert Franzén Nail Barhanko Henrik Morin, Norrköping Thomas Berglund, Linköping Anna Berggren, Nora Stig Klein, Linköping Lennart Svahn Susanne Landqvist, Ewa Carlgren Nilsson Marie Länneskog-Hogstadius Louise Alenbrand Cecilia Krän Linköpings universitet Mjärdevi Science park Sectra Svenska Jägarförbundet Tisab -Toyota industries NetCamp AB IFS World Kroppsterapiskolan Flextronics Autoliv Electronics ATEA Anders Szczepanski Hans Nilsson Marie Martinelle Wirdeland Sten Gunnar Johansson Jan-Olov Brücker Claes Lindström Ingrid Gyhagen Per Gillerstrand Marie Larsson Jörgen Göransson Mats Öberg Tiziana Nilsson Stefan Ljung 10

11 Norje Smidesfabrik AB Rosenfor Rego Konsulter i Linköping AB PC-Ware LKDATA John Bauer-gymnasiet, Linköping Östsam Anders Ljungstedts gymnasium Calluna Miljöpartiet, Linköping Östergötlands Länsmuséum Länsstyrelsen i Östergötland Linköpings kommun Arkitekt Svaneholm Statens Fastighetsverk Riddarhuset Wij Trädgårdar Öhrlings PriceWaterhouse Sparbanksstiftelsen Alfa Rickard Gadmar Klas Rosenqvist Håkan Lindgren Bengt Rundqvist Maria Kindgren Jonas H:son Forthmeiier Kerstin Mohall Harry Lindberg Karin Nyman Tore Allert Gunilla Fjellner Carl Schlyter Marie Jansen Marie Hagsten Eva Modén Bengt Häger Carin Claréus Bernt Dahlbäck Fredrik Ek Lars Hågbrandt Sofia Lindblad Josefine Schön Gunnar Elfström Karin Semberg Sören Olsson Christer Backman Bill Eriksson Lotta Johansson Bo Sundberg Mats Fredriksson Björn Andersson Lars Krantz 11

12 Informationsmöten Slaka hantverksdag/spelmansstämma, sept-08 Konferens Landsbygdsutveckling/Leader, Vårdnäs, sept-08 Stormöte för bygden i oktober-08 Slaka skola, personalgruppen Slaka Hembygdsförenings medlemsmöte Rotary Svenska kyrkan, Lambohov, personalgrupp Regional matmässa, Konsert & Kongress Föreläsning Lars Krantz, nov-08 Linköpings Ekopark, medlemsmöte SPI, medlemsmöte Information Lambohovs bibliotek Lambohov stadsdelsförening Josefine Schön, Linköpings kommun/arenabolaget Lambohovs krisgrupp, nov-08 Geografiska utskottet, Lambohov, dec-08 Information för Lars Hågbrandt, Linköpings kommun, dec-08 Stormöte för bygden i februari -09 Folkpartiet, partigrupp; info i Slaka, april-09 12

13 5 Resultat 5.1 Vision Slaka kyrkby - Lambohov är som sammanhållet område en mångfacetterad kulturmiljö med stora möjligheter. Kyrkbyn är i högsta grad levande och ett restaurerat Lambohov säteri skulle kunna bli en kulturell mötesplats i kommunen. Detta för Linköping unika område har potential för att kunna erbjuda en mångfald människor, unga och gamla, rekreation och upplevelser av skilda slag i historiskt intressant miljö. Här kan skapas miljöer för kunskapsutveckling och integrationsfrämjande aktiviteter. Småföretagande och ett antal arbetstillfällen skulle ge goda effekter för samhället. Det kan bli ett nytt, spännande besöksmål i Linköpings kommun vilket gynnar både närboende och besöksnäringen i kommunen överhuvud taget i framtiden. Närheten till Gamla Linköping, Tinnerö/Eklandskapet och Mjärdevi/Linköpings Universitet möjliggör samarbete och positiva synergieffekter. Även andra historiska-kulturella-teknologiska besöksmål kan komma ifråga som samarbetsparter. Återkommande evenemang, matveckor, marknader, konserter mm befäster områdets identitet och renommé som en kulturpark med hög kvalité. 5.2 Utvecklingsbara områden/förslag till kommande projekt Restaurera och utveckla miljön kring Lambohov säteri -byggnader; historisk dokumentation, verksamhet och finansiering; förslag -parken, nyttoträdgården och äppellunden; restaurering -Gropen; användning Vandringsleder -mellan Slaka och Tinnerö/Eklandskapet -kring Slaka kyrkby och säteriet -sammanlänkning av befintliga motionsspår -kartläggning av biotoper, historiska lämningar, torp och gårdar Renovering av torpet Östanskog för scoutverksamhet Slaka kyrkby: Besökskarta Fortbildning, historisk verkstad och modeller förbättrad tillgänglighet vid området Slaka-rinken Logens användning Slaka musik; historisk musik i vår tid 13

14 5.3 Beskrivning av förslag till projekt Restaurering och utveckling av miljön kring Lambohovs säteri; verksamhet och finansiering Lambohovs säteri köptes år 1966 av Linköpings kommun av den familj som sedan 1921 ägt fastigheten. Denna familj har avtalad livsvarig kvarboenderätt. Som byggnadsminne sedan 1967 är säteriet skyddat av kulturminneslagen. Då ingen egentlig verksamhet förekommit på gården har byggnaderna förfallit. Linköpings kommun har nu påbörjat en grundläggande restaurering inför eventuell försäljning. I den fortsatta renoveringen skulle nya former av samarbete mellan Linköpings kommun, Länsarbetsnämnden, Östsam och branschorganisationer kunna provas för t ex utbildning och fortbildning. I rådande lågkonjunktur kan nya metoder vara en framkomlig väg för finansiering. Två fastigheter är avstyckade och försålda från gården. Det är viktigt att återstående byggnader och mark hålls samman för bevarande av miljön. Området kan på några års sikt bli en kulturell mötesplats av för vår region unik karaktär. I säteriets närhet ligger en f d grustäkt som skulle kunna utvecklas till ett högteknologiskt experimentområde, kanske med trädgårds- eller miljöteknisk inriktning. Den kan också, med inte så stora investeringar, kunna iordningsställas till utearena. Vi föreslår att säteriet förvaltas av aktör med intresse av att utveckla denna unika gårdsmiljö för offentlig tillgång och användning enligt förslag nedan. Samtliga förslag bygger på nödvändig yttre och inre upprustning för ändamålen. Ett nytt projekt ska ha som mål att i samarbete med Linköpings kommun förtydliga verksamhetsplaner och söka finansiering. Säteriet säljs till och förvaltas i framtiden av kommunalt bolag, (Stångåstaden AB?), i samarbete med intressenter. Respektive verksamhet, museum, café, konferens-uthyrning, stall, gårdsbutiker, verkstäder och trädgårdar inom anläggningen drivs av entreprenör, en eller flera i samarbete. Parken och Äppellunden sköts eventuellt av vänförening. Verksamhet och aktiviteter samordnas vad gäller tider, arrangemang etc för optimal gemensam nytta. Huvudbyggnaden, med sin omvittnat värdefulla inredning, behålls och vårdas som museum. Där kan eventuellt finnas möjlighet att ordna mindre konferenser. Byggnaden visas under ledning av guide. På övre våningen inreds arbets/forskarrum. Södra flygeln inreds som café/restaurang och kammare med generösa öppettider för större och mindre samlingar; föreläsningar, musikaftnar, berättarkvällar etc. Här kan iordningställas särskilda Säteri- och Slakarum. Nyttoträdgården sätts i stånd och dess produkter används i så stor utsträckning som möjligt i caféet. Äpplen och grönsaker förädlas och försäljes också i butik på gården. I ekonomibyggnaderna kan någon form av småskalig livsmedelsproduktion bedrivas. En eller flera butiker för närproducerade produkter etableras; kanske en saluhall/matverkstad. Regional och internationell matkultur kan här kombineras. Närheten till stadsdelen Lambohov med mångkulturell prägel har underlag för kunskapshämtning och integration. Evenemang och aktiviteter som speglar den lokala mångfalden ska förekomma frekvent under året. Det kan gälla utställningar med olika mat- eller kulturteman, veckoslutsaktiviteter, festivaler, mm. Några aktiviteter kan göras återkommande av traditionsskapande och varumärkesskäl (Sparrisfestival, potatisfestival, 1700-talsvecka, Slaka-musiken etc) Detta kan också göra ekonomin mera förutsägbar. 14

15 Guidning med olika inriktning genomförs i samarbete med t ex Linköpings Guideklubb och Naturskyddsföreningen/Naturvägledarna. Säteriet blir genom sin förbindelse med Tinneröområdet via vandringsleder och ridvägar en västlig Port till Eklandskapet. Turer med häst och vagn kan anordnas kortare eller längre sträckor. Verksamheten hålls samman av intendent som ansvarar för gemensam inriktning, samordning och kvalité av områdets olika aktiviteter. Entreprenörer driver verksamheter, enskilt och/eller i samarbete. Samarbete med andra aktörer är av största vikt. Inriktning av verksamheten ska vara miljövänlig, ekologisk och utvecklingsbefrämjande. Utbildnings- och praktikplatser ställs till förfogande i stor utsträckning. Någon form av LSS-verksamhet kan vara lämplig. Området görs tillgängligt för forskning. Tillgänglighet för funktionshindrade eftersträvas. Medel från stiftelser, fonder, sponsorer och utvecklingskapital söks löpande En förbättrad turtäthet med kollektivtrafik/bussar till området behövs. Busslinje runt Lilla Aska, Slaka, Lambohov, Universitetet och centrala staden skulle göra det lätt och smidigt att göra både planerade och spontana besök. Byggandet av spårvägen Link-Link förbättrar ytterligare tillgängligheten. För privatbilar krävs parkeringsmöjligheter vid flera platser. Fig. 5 Säteriet 15

16 a Byggnader Förslag till användning Fig. 6 Södra flygeln; 1760-tal Café/restaurang, samlingslokaler, personal- och hygienutrymmen på bottenplan, samling på övervåning, Säteri - och Slaka-rum Fig. 7 Norra flygeln; 1760-tal Lägenheter/logi Fig. 8 Huvudbyggnaden; 1762 Museal verksamhet, visningar, arbets-, forskningsoch utställningsrum. Dagkonferens- och personalutrymmen 16

17 Fig. 9 Röda magasinet; 1600 (1700-tal) Länsmuséet; förvaring av större föremål, visningar Fig.10 Fruktboden; sent 1700-tal Trädgårdsförråd Fig. 11 Stallet; 1770/1911 Konst- och andra utställningar med olika teman, informationskontor/butik. Besökskarta, Port till Eklandskapet, Utgångspunkt för vandring, guidning och hästskjuts/rundturer. 17

18 Fig. 12 Gula magasinet, 1884 Vandrarhem/gästhem. Övernattningsrum med hygienutrymmen och kök för självhushållning. Service kan köpas i Caféet Södra flygeln Fig. 13 Förråd och vagnslider; tidigt 1900-tal Hantverks- och utbildningslokaler, butiker, toaletter Fig. 14 Vagnslider; tidigt 1900-tal Utemarknad 18

19 Fig. 15 Bryggstugan; 1906 Musteri; äpplen från Äppellunden förädlas Fig. 16 Hangaren; 1940-tal Förråd/maskiner Fig. 17 Logen; 1868 Sommar/vintermarknad. Inreds i anpassade utrymmen, förråd, verkstäder, utbildning. Stall; hästar, får 19

20 Fig. 18 Ladugården, 1906 Stall; hästar, får. Stor, flexibel mötes/samlingslokal i södra delens bottenoch övervåning. Kök- och hygienutrymmen. Lokaler anpassade för gårdsbutiker, musteri, smedja, matverkstad i norra delens bottenplan. Utbildnings- och konferensrum i norra delens övervåning. Personalutrymmen. Ungdomsverksamhet. Körbanan? Fig. 19 Brunn Samling vid Pumpen, träffpunkt Fig. 20 Avträden; 1760-tal Kuriosa; rum för kontemplation/massage 20

21 5.3.1.b. Den engelska parken, nyttoträdgården, äppelträdgården och Gropen Den engelska parken, nyttoträdgården och äppelträdgården vid Lambohovs säteri ska efter restaurering vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt beroende på användning och skötselmöjligheter. De ska odlas, underhållas och långsiktigt vårdas under ledning av professionell personal. Utbildnings- och praktikplatser ställs till förfogande. Avkastning i form av frukt och grödor ska på bästa sätt omsättas lokalt/ekonomiskt. Eventuellt bildas vänförening för stödjande av verksamheten. Nedan följer våra förslag till användning av och verksamhet i park, trädgårdar och Gropen Fig. 21 Den engelska parken Parken restaureras efter växtinventering och upprättande av skötselplan. Den görs tillgänglig för promenader, vistelse och evenemang. Namnet är Engelska parken Fig. 22 Nyttoträdgården Trädgården tas åter i bruk efter upprättande av odlings- och skötselplan med ekologisk inriktning. Produkterna används i caféverksamheten och eventuellt överskott försäljs (eventuellt förädlas) lokalt. Fig. 23 Äppelträdgården Äppelträdgården restaureras genom röjning och beskärning efter upprättande av skötselplan. En trädbeskärningskurs med praktik har redan genomförts med gott resultat. Trädgården får en lämplig inhägnad men görs allmänt tillgänglig för skötsel, vistelse och skörd. Samarbete med biodlare ska sökas. Här kan sammankomster och möten ske. Trädgården får namnet Äppellunden för att påminna om att platsen också ska vara en plats för rekreation och vila. 21