Makroskopisk analys av jordprover från slutundersökningen i delar av kvarteret Spinnrocken, Norrköping

Transkript

1 Makroskopisk analys av jordprover från slutundersökningen i delar av kvarteret Spinnrocken, Norrköping Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt, Bakgrund och syfte Under den arkeologiska slutundersökningen av de tidigmoderna stadskulturlagren i kvarteret Spinnrocken, Norrköping, genomfördes kvartärgeologiska fältstudier, inkluderande växtmakrofossilanalys av olika jordlager och hosionter i syfte att undersöka om de innehöll spår av odling eller ej. Totalt har nio jordprover analyserats. Fem av dessa togs under fältbesöket och ytterligare fyra prioriterades efter de jordprover som arkeologerna insamlade själva i undersökningens senare skede. Provtagningen koncentrerades dels till de jordmånshorisonter på tomternas bakgårdar som tolkades som odlingsjord, dels till enskilda anläggningar som t.ex. golv och bingar där innehållet antogs kunna spegla avfall som skulle kunna bidra till den arkeologiska tolkningen. Frågeställningarna är främst inriktade på de urbana odlingarna på platsen: Går det i någon mån att avgöra vilka grödor som odlats var inom ytan? Hur har marken behandlats i avseende på gödsel, jordförbättring och bevattning? Kan lämningarna i form av hushållsavfall säga något om ekonomin/aktiviteterna på den stadsgård som brukat jorden? Metod och källkritik De geoarkeologiska fältmetoderna och provtagningen följde grundprinciperna i (Heimdahl et al 2005). Och proverna tagna under fältbesöket preparerades och undersöktes direkt i fält så att kompletterade prover kunde tas om pilotprovet visade sig innehålla för lite material eller material av särskilt intresse. Övriga prover togs av arkeologerna själva senare under utgrävningen. Proverna innehöll i allmänhet torrvolymer om 1,5 liter jord per prov, men den analyserade volymen varierade beroende på tillgång och anläggningstyp mellan 0,5 och 1,5 liter. Provtagningen skedde genom att en utvald del av lagret skars bort som en orörd enhet och placerades i en tillslutbar plastpåse. När ett prov var taget preparerades det genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Våtsiktning genomfördes med en sikt med masksidor på 0,25 mm. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. För prover med grövre material som pinnar och bark användes även siktar med grövre maskdiameter, 3 och 10 mm för att göra provet lättare att genomsöka. Proverna preliminärbesiktigades omedelbart utan optiska hjälpmedel och förvarades sedan i burkar fyllda med vatten dess att transport för vidare analys kunde ske. I laboratoriet preparerades proverna ytterligare genom våtsiktning med 0,25 mm maskvidd. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (se referenslista) samt referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, mollusker, kräftdjur, smältor, slagg, ben mm har eftersökts och kvantifierats. Källvärdet i jordinnehållet varierar mellan anläggningarna. Det provtagna materialet i t.ex. golvlager och bingar definierades av skarpa kontakter i relation till under och överliggande strata och det var uppenbart att ingen biologisk omrörning (bioturbation) påverkat dessa lämningar sedan de begravts.

2 Eventuell omlagring i dessa kontexter har sålunda skett före det att de tagist ur bruk och begravts, vilket innebär att eventuellt omlagrat material är äldre än den primära depositionen. Källvärdet för makrsokopiskt material i odlingsjord kräver en särskild kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. I proverna från de begravda markhorisonterna fanns i detta fall inga spår efter en nu levande markfauna, och horisonterna har förmodligen legat relativt (i förhållande till en obegravd horsiont) intakta efter det att de begravts. I syfte att förenkla tolkningen har växterna grupperats i sex eko-kulturella grupper som tafonomiskt motsvarar olika ursprung. Grupperna är 1.) ängs- och betesmarksväxter (ofta med ursprung i dynga/gödsel); 2.) ogräs och ruderater; 3.) bär och insamlade växter; 4.) kulturväxter. Klassningen är grov och syftar inte till att strikt döma de enskilda arterna till en viss grupp. I själva verket är det viktigt att komma ihåg att många arter är generalister som kan trivas i olika miljöer eller behandlas på olika sätt av människan. Flera växter som här klassats som ruderater trivs även i ängsmiljöer och kan därmed ha sitt ursprung i dynga, och vice versa. Flera ogräs kan också odlas, t.ex. bolmört, hallon och smultron. Indelningen låter oss dock snabbare få en överblick över materialet och ger oss möjlighet att lättare bedöma vad det organiska materialet i jorden kommer ifrån. Då avfallshanteringen inom städerna var strikt reglerad till att skötas inom tomterna (d.v.s. var och en ansvarade för återvinning och deponering av sitt eget avfall inom sin tomtyta), kan vi generellt utgå ifrån att det avfall som hittas inom en viss tomt har sitt ursprung i det hushåll som ägt, eller haft rättigheterna att bruka, tomten. Visst finns undantag från detta, med det rör sig då om specialfall, eller spår av brott mot dessa regler (se t.ex. Heimdahl 2009). Analysresultat I bifogade resultattabell har en del av materialet (det som inte är fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet dominerar provet och man hittar det var man än tittar. Alla förkolnade frukter/fröer särskilt markerade med asterix* bakom det latinska namnet och med anmärkningen förkolnad inom parentes bakom det svenska växtnamnet. För att underlätta för kompletterande tolkningar eller omtolkningar, presenteras växterna i tabellen indelade efter de fem eko-kulturella grupper presenterade ovan.

3 Diskussion Resultaten diskuteras har som kommentarer till de enskilda proverna indelade efter tomterna. Tomt 15 Från denna tomt analyserades tre prover. Två från olika golv i byggnader och ett från ett lager som tros innehålla latrinavfall. Proverna från golven var generellt sett fattiga på material vilket brukar vara fallet i välstädade miljöer, t.ex. bostadshus eller förvaringsutrymmen. I lergolvet (PM7011) hittades inget material som kan kasta ljus över vad som försiggått här, men i källargolvet (PM ) påträffades ett frö av virginiatobak tillsammans med det näringskrävande ogräsen röd-/blåmålla, bolmört, samt rester av starrarter en vanlig foderväxt som sannolikt har sitt ursprung i dynga. Det är intressant att notera att just ogräset blå-/rödmålla förknippas var vanlig i tobaksodlingar i det närliggande kvarteret lyckan (Nordström & Heimdahl 2012). Det ligger nära tillhands att tolka innehållet i källargolvet som jord från en tobaksodling. Någon har alltså passerat regelbundet mellan en tobaksodling, möjligen liggande på denna tomts bakgård eller en annan näraliggande tomt, och källaren. Den urbana tobaksodlingen upplevde ett uppsving under perioden , och fyndet är ett starkt argument för en datering till denna period. Dessförinnan förekom sporadiska småskaliga medicinalodlingar, och efter denna period tog landsbygdsodlingar nästan helt över all produktion. Uppsvinget var ett resultat av kraftfulla statliga subventioner och kampanjer, motiverade av merkantila idéer. Av historiskt källmaterial framgår att tobaksodling sysselsatte människor från vitt skiljda samhällsklasser, alltifrån fattiga änkor och pensionerade sjömän, till adelsmän. Lagret som tolkades innehålla latrinavfall (PM 7183) visade sig vid analysen bestå av en blandning av latrinavfall, kreatursdynga, träflis och träkol, kompost av trädgårdsogräs samt ett frö av virginiatobak. Om inte lagret är en odlingsjord i en tobaksplantering så bör det ha sitt ursprung i någon form av binge, stack eller kompost som legat i anslutning till en tobaksplantering. Innehållet i latrinavfallet domineras av vilda bär som lingon, blåbär och smultron, men även planterade bärbuskar som krusbär och kryddor som fänkål förekommer. Sammansättningen är typisk för städer vid denna tid som tycks ha konsumerat stora mängder vilda bär. Fänkålen är intressant då den under perioden blev populär som brännvinskrydda. Latrinavfallets utnyttjande vid den urbana tobaksodlings-boomen är historiskt belagd. En av orsakerna till att Komerskollegium uppmuntrade odling i just städerna var att man ansåg dessa miljöer lämpliga eftersom de hade tillgång till ett överstkott av gödningsmedel, bl.a. i form av latrinavfall. Om det påträffats ett fähus på tomten så kan kreatursdyngan naturligtvis tolkas som utmockat från detta. Om ett sådant inte finns måste dyngan vara inhandlad vilket i sig vore intressant då vi har lite kännedom om sådan handel. Tomt 16 Material från tomt 16 analyserades med fyra prover, varav två från den övre (PM 1808) respektive undre delen (PM 1809) av en odlingshorisont som antogs representera en äldre och en yngre odlingsfas. Ytterligare prover var tagna i en avfallsgrop (PM 893) och något som antogs kunna vara en verkstad (PM 6301). Det organiska innehållet i den övre och undre odlingsjorden speglar hur marken preparerats för odling genom jordförbättring, gödsling, bevattning och sådd. Jordförbättringen speglas genom innehållet av spisaska (träkol, ben och fiskfjäll) och träflis/hugg- och sågspån. Tillsättning av spisaskan har fungerat som kalkning, tillsättandet av träflis i jorden har gjort den mer lucker och lättare att bearbeta. Spår av gödning med kreatursdynga återfinns i form av rester av foderväxter från slåtter-och betesmiljöer (här främst starr och tåg). Bevattningen märks i förekomst av hinnkräftor i jorden. Därtill märks en betydande mängd fröer från vanliga ogräs i odlingsmiljöer, samt spår av de odlade växterna. När det gäller dessa ser vi spår av odling av kål, kattmynta och hjärtstilla i den äldre (undre) odlingshorisonten, medan virginiatobak påträffas i den yngre (övre) odlingshorisonten. Det verkar

4 alltså som om odlingen i ett äldre skede var inriktad på köks och medicinalodling, men i ett senare skede övergick i en tobaksodling. Kan det möjligen vara skiftet kring 1725 vi ser här? Ett svårtolkat inslag bland kulturväxterna i odlingsjorden är opievallmo som förekommer rikligt i både den övre och undre horisonten. Detta skulle kunna tolkas som att denna medicinal-/kryddväxt odlats här i bägge faserna, men det kan likväl vara spår av att jorden gödslats med latrinavfall (vilket också inslaget av hallon (och fikon i avfallsgropen som beskrivs nedan) tyder på, och att vallmofrö använts i hushållets matlagning. I avfallsgropen (PM 893) finns ett mycket likartat innehåll som i odlingshorisonterna och det finns goda skäl att anta att materialet i denna består av odlingsjord eller att den fungerat som kompost eller stack för gödning och jordförbättring. Av innehållet i odlingsjorden och gropen kan vi se att även detta hushåll haft tillgång till kreatursdynga, med vilken man uppenbarligen gödslat odlingarna på bakgården. Provet som togs i den förmodade verkstaden visade sig innehålla träkol, små glasartade mineralsmältor samt förkolnade fröer av gräs och målla. Innehållet är snarast typiskt för en nerbrunnen byggnad, som kanske innehållit gräsfoder. Om det rör sig om en verkstad av något slag så kan detta inte uttolkas genom det makroskopiska innehållet. Tomt 17 På tomt 17 analyserades två prover tagna från en brunn. Innehållet var föga anmärkningsvärt (lite dynga, ogräs och bär) sånär som på en massförekomst av kaveldunfrukter som helt dominerade det ena provet (där över 400 frukter identifierades från två deciliter). Kaveldunets frukter sitter som bekant vidhäftade med en volyminös fjäderbildning (pappus) och det är rimligt att anta att kaveldunet insamlats avsiktligt, kanske som stoppningsmaterial i kuddar eller madrasser. Referenser Anderberg, A-L., 1994: Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbelliferae. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm Beijerinck, W., 1976: Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam Berggren, G., Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm Berggren, G., Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm Heimdahl, J., 2009: Geoarkeologiska analyser av stratigrafi och växtmakrofossil från kvarteret Diplomaten, Jönköping. I Heimdahl, J. & Vestbö Franzén, Å., Diplomatens gröna rum. Specialstudier till den arkeologiska undersökningen i kvarteret Diplomaten. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2009:41. Jönköping Heimdahl, J., Menander, H., Karlsson, P., 2005: A New Method for Urban Geoarchaeological Excavation, Example from Norköping, Sweden. Norwegian Archaeological Review. Vol 38: Nordström, A. & Heimdahl, J., 2012: Trädgårdsarkeologi i kv. Lyckan. Förundersökning och särskild arkeologisk undersökning. Raä 96, Norrköping, kv. Lyckan. Norrköping stad, Östergötland län. Riksantikvarieämbetet UV. Schoch W. H., Pawlik, B., Schweingruber F. H., 1988: Botanical macro-remains, Paul Haupt Publishers. Stuttgart Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil sruits and seeds. In Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd

5 Kv Spinnrocken Tomt A PM Äng/bete Ogräs/ruderatvegetation Odlade växter Insamlade växter Träd och buskar Kontext Lergolv Latrinlager Källargolv Analyserad vol. l 1,5 1,5 5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 0,2 Obränt träflis (0-3) Förkolnade granbarr Träkol Örtdelar Strå-/stamdelar från obestämda örter Mossa Vitmossa (Sphagnum ) Lokal fauna Hinnkräftor (Daphnia spp.) Matrester Däggdjurs- och fågelben Brända ben Fiskben och -fjäll Övrigt Smältor Tot. Antal identifierade makrofossil Svenskt namn Latinskt namn Gråstarr-typ Carex canescens -typ Slankstarr-typ Carex flacca -typ Knaggelstarr-typ Carex flava -typ Hundstarr-typ Carex nigra -typ Säv (ospec.) Eleocaris/Scirpus spp Veketåg Juncus cf. efusus Gräs (ospec.) Poaceae indet Gröe (ospec. förkolnad) Poa spp.* 29 Vildpersilja Aethusa cynapium Svinmålla-typ Chenopodium album -typ Svinmålla-typ (förkolnat) Chenopodium album -typ* 9 Blå-/Rödmålla Chenopodium glaucum/rubrum Vitplister Lamium album Harkål Lapsana communis 1 1 Groblad Plantago major 2 Trampört Polygonum aviculare 4 1 Femfingerört Potentilla argentea 11 Penningört Thlaspi arvense 4 Brännässla Urtica dioica Bolmört Hyoscyamus niger 2 15 Eternässla Urtica urens 17 Smultron Fragaria vesca 28 Hallon Rubus idaeus Rönn Sorbus auccuparia 1 Kaveldun (ospec.) Typha spp Blåbär Vaccinium myrtillus 30 Lingon Vaccinium vitis-idaea 86 Kål (ospec.) Brassica cf. oleracea 7 Fikon Ficus carica 2 Fänkål Foeniculum vulgare 1 Hjärtstilla Leonorus cardiaca 2 Kattmynta Nepeta catarica 1 Virginiatobak Nicotiana tabaccum Opievalmo Papaver somniferum Krusbär Ribes uva-crispa 2 Fläder Sambucus nigra 5 2 Avfallsgrop Övre odlingshoriosnt Undre odlingshorisont Ev verkstadsaktivitet? Brukslager, brunn Brunn