Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 7:1, Torsby kommun

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 7:1, Torsby kommun Fryksände socken, Torsby Kommun, Värmlands län 2014:27 Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 1

2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö och regional utveckling Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Värmlands Museum

3 Arkeologisk förundersökning av RAÄ 7:1, Torsby kommun - Fryksände socken, Torsby kommun, Värmlands län Dnr Ellinor Forssell Enheten för kulturmiljö och regional utveckling Värmlands Museum

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Områdesbeskrivning och historik... 6 Förundersökningens syfte... 7 Målgrupper... 8 Metod och resultat... 8 Måluppfyllelse Sammanfattning Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Dokumentationsmaterial Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 4

5 Inledning Sommaren 2014 genomförde personal från Värmlands Museum en arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken, Torsby kommun. Förundersökningen föranleddes av kommunens planer att uppföra en lekplats inom fastigheten Vasserud 3:2 vid Torsby sportcenter vid Valberget. Området ligger inom ett fornlämningsområde innehållande fem registrerade odlingsrösen. Fig. 1. Topografiska kartan, skala 1: Utredningsområdet är utmarkerat med röd pil. _Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 5

6 Området är sedan tidigare delundersökt gjordes en särskild arkeologisk undersökning för att fastställa de dittills kända lämningarnas status. Vid denna avtorvades två av röjningsrösena, varav ett av dessa då kom att delundersökas. I detta påträffades emellertid endast bränd lera, samt under detta, ett sotigt kollager som daterades till tidig medeltid ( e. Kr.). Med anledning därav beslutade Länsstyrelsen i Värmlands Län i enlighet med 2 kap 13 KML att en förundersökning i syfte att angränsa fornlämningsområdet skulle genomföras inför Torsby kommuns planerade byggnation. Områdesbeskrivning och historik I Fryksände socken finns en rad kända fornlämningar, i huvudsak rösen och stensättningar från brons- och äldre järnålder. Dessa är främst belägna längs sjön Frykens östra strand, men förekommer även sporadiskt på icke sjönära lägen. I socknen finns också en stor andel registrerade lösfynd från stenålder. Huvuddelen är yxor från äldre och yngre stenålder, men även enstaka flintspetsar, avslag och kärnor förekommer. Det aktuella förundersökningsområdet ligger inom rekreationsområdet Valberget i norra utkanten av Torsby tätort. Terrängen i området utgörs i huvudsak av skogsklädda moränhöjder och berg. Närområdet kring RAÄ 7:1 är inte särskilt rikt på registrerade fornlämningar. De som finns består i huvudsak av kolningsanläggningar i form av kolningsgropar (RAÄ 304, 305, 369, 373) och kolbottnar (RAÄ 370, 374), men även en stor andel torplämningar (RAÄ 94-98). Ett mindre antal lösfyndsförekomster från stenålder finns emellertid registrerade, bland annat en trindyxa (RAÄ 211) och en spetsnackig yxa (RAÄ 194), samt ett yxämne, en stenkil och en glättsten (RAÄ 197). Förundersökningsområdet ligger enligt tillgängliga historiska kartakter från mitten av 1700-talet i skogsmarken sydväst om gårdarna Vasserud, Bergeby och Skalleby, samt även väster om gården Bergsäng. Dessa gårdar har i huvudsak 1600-talsbelägg, med undantag för Vasserud som omnämns redan I och i anslutning till RAÄ 7:1 har det genomförts arkeologiska undersökningar tidigare. Vid en särskild arkeologisk utredning 2004 avtorvades två av de fem rösen som utgör RAÄ 7:1, varav ett delundersöktes. Utredningen utfördes i syfte att säkerställa rösenas antikvariska status. En datering av ett sot- och kollager i marknivån under det delundersökta röset indikerade odlingsverksamhet med start e. Kr., ett betydligt äldre resultat än det förväntade då det enligt kartmaterial och skriftliga arkivalier saknas belägg för bebyggelse på platsen innan 1700-talet (Olsson, 2004:55; 2005:31). På grund därav beslutades om yterliggare en arkeologisk utredning 2005 strax öster om RAÄ 7:1. Denna kom att genomföras i form av en kartering i anslutning av röjningsröseområdet i syfte att klarlägga förekomsten av fler fornlämningar. Därmed framkom ett tiotal lämningar i huvudsak Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 6

7 kolningslämningar, i form av kolningsgropar (RAÄ 369, 373), kolbotten (RAÄ 370, 374) och en kolarkoja (RAÄ 371), men även en ristning (RAÄ 376), samt gropar och vallar efter vad som tolkades utgöra delar av husgrunder (RAÄ 372, 375). I en av husgrunderna insamlades kol för datering. Detta tidsfäste aktiviteter kring byggnaden till e. Kr. Lämningarna tolkades därmed, tillsammans med röjningsröseområdet (RAÄ 7:1) utgöra delar av en sätermiljö som ej finns belagd i äldre arkivmaterial. Dateringarna spänner över år vilket skulle kunna indikera att platsen nyttjats över lång tid, varför även röjningsrösenas utseendemässiga utförande skiljer sig åt som ett resultat av olika brukningssätt vid skilda tider (Olsson, 2004:55; 2005:31). Fig. 2. Foto taget över fornlämningsområdet. I norr. Röjningsrösen är beväxta med sly och kraftig undervegetation och är därmed knappt synliga i terrängen. Förundersökningens syfte Den arkeologiska förundersökningen syftade till att klarlägga den fysiska utbredningen av RAÄ 7:1, samt utröna huruvida dittills okända fornlämningar fanns inom området. Vid förundersökningens färdigställande skulle alla lämningar inom området vara bedömda avseende fornlämningsstatus och beskrivas avseende: preliminär datering fysisk utbredning omfattning och sammansättning av kulturlager, anläggningar och fynd utifrån karaktär, Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 7

8 mängd, komplexitet och bevarandegrad vetenskaplig och pedagogisk kunskapspotential Resultatet skulle ligga till grund för dels länsstyrelsens bedömning av områdets kunskapspotential och kommande beslut, dels för företagarens vidare planering. Syftet med förundersökningen kan anses vara uppnått då resultaten på ett fullgott sätt kan användas som underlag i en fortsatt besluts- och planeringsprocess. Målgrupper Utredningen ska ge Torsby kommun och Länsstyrelsen underlag för den fortsatta fysiska planeringen samt exploateringens tillåtlighet gentemot kulturminneslagen. Metod och resultat Förundersökningen genomfördes genom sökschaktning med en mindre grävmaskin inom det område Torsby kommun önskar ta i anspråk för den planerade lekparken. Denna yta inbegriper RAÄ 7:1 som ligger i dess nordöstra del. Inom de ytor som utifrån sitt topografiska läge ansågs intressanta att undersöka öppnades totalt 17 schakt. Dessa drogs strax utanför det registrerade röseområdet i syfte att avgränsa detta, samt förlades i övriga området på ett sådant sätt att de ytor som i huvudsak skulle beröras av den planerade byggnationen kom att undersökas. Schakten mätte mellan 4-20 meter i längd, var mellan 1,5-9 meter breda av ett genomsnittligt djup om 0,15 m. Dessa bestod i huvudsak av sand, och inom områdets östra delar, även av en hel del sten. Endast i två av schakten påträffades fynd. I schakt 3 påträffades två bitar bränd lera (F1), och i schakt 17 ett bryne av sandsten (F2). Samtliga schakt grovrensades fortlöpande och schakt där potentiella anläggningar påträffades rensades helt eller delvis för hand. Schakten kom i vissa fall att breddas om så ansågs nödvändigt. Vid sidan av schaktningen genomfördes en okulär besiktning av området för att återfinna de sedan tidigare registrerade rösena (obj 1-5) i den kraftigt slybeväxta terrängen. Dessa mättes sedan in med totalstation och beskrevs. Vidare gjordes en inventering av området i syfte att påträffa eventuellt ytterligare ovan mark synliga objekt. Därmed kom två oregistrerade objekt att påträffas inom förundersökningsområdet (obj. 6-7). Obj. 6 mätte 2,5 meter i diameter, var 0,4 meter högt av 0,1-0,5 meter stora stenar. I norra delen av anläggningen syntes ett 1x0,7 meter stort block. För att säkerställa objektets antikvariska status kom den norra delen av detta att delvis avtorvas med maskin. Efter avtorvning konstaterades att detta utgjordes av ett röjningsröse av samma karaktär som de i övrigt registrerade i området, varför ingen vidare undersökning av röset ansågs nödvändig. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 8

9 Fig. 3. Profilsnitt i A7. Då tveksamheter förelåg kring huruvida anläggningen verkligen utgjordes av ett röjningsröse insamlades prover för makrofossilanalys och datering. Inget daterbart material kunde dock återfinnas i provet. Obj. 7 mätte 2x1,6 meter (n-s), var 0,3 meter högt bestående av 0,2-0,6 meter stora stenar. Detta skiljde sig tydligt från övriga röjningsrösen inom RAÄ 7:1 genom sitt flacka utseende och det ytligt synliga stora stenmaterialet. Detta mätte 0,3-0,5 meter i storlek. För att klarlägga anläggningens status snittades detta och en profil upprättades. Därmed kunde konstateras att det större stenmaterialet överlagrade stenar av 0,1-0,25 meter i storlek. Dessa vilade i ett mörkare humöst lager av recent karaktär. I detta insamlades emellertid material för analyser i syfte att säkerställa detta. Provet för makrofossilanalysen påvisade också att detta utgjordes av en biologisk aktiv horisont, varför anläggningen torde utgöra sten som avstjälps på platsen vid uppförandet av den väg som löper strax nordöst om denna. Vidare kom tre rösen att framinventeras strax öster om det angivna förundersökningsområdet och strax söder om RAÄ 372. Dessa var mellan 1,6-2 meter i storlek med en höjd av mellan 0,2-0,4 meter och bestod av 0,2-0,4 meter stora stenar (obj.8-10). Därmed kan fastslås att röjningsröseområdet 7:1 haft sin utsträckning åt öster där det ansluter till RAÄ 372:1, och att samtliga rösen därmed ingår i den brukade miljön kring sätern. Vid förundersökningen anträffades även en kolarkoja inom schakt 17. Denna mätte cirka 5 meter i diameter. Schakt, objekt och fynd mättes in digitalt med totalstation och dokumenterades skriftligen. Den Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 9

10 vidare bearbetningen av digitala data har utförts genom ett tillägg i programmet Arcmap Måluppfyllelse Som en del i kvalitetskontrollen följer här ett skriftligt protokoll enligt undersökningsplanen (UP). Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation och Värmlands Museums undersökningsplan var syftet med förundersökningen att påvisa eventuellt behov av särskild undersökning samt utgöra underlag för länsstyrelsen fortsatta tillståndsprövning. Efter förundersöknigens genomförande skulle därmed fornlämningen vara beskriven gällande: Preliminär datering Fysisk utbredning Omfattning och sammansättning av kulturlager, anläggningar och fynd avseende karaktär, mängd, komplexitet och bevarandegrad Vetenskaplig och pedagogisk kunskapspotential Undersökningen medförde att ett nytt röse anträffades i fornlämningsområdets nordvästra del. Detta minner i stort om de sedan tidigare registrerade röjningsrösena inom RAÄ 7:1. Det mätte 2,5 meter i diameter, var 0,4 meter högt och bestod av 0,1-0,5 meter stora stenar. I dess norra del syntes ett 1x0,7 meter stort block. Vidare påträffades yterliggare tre rösen strax öster om fornlämningsområdet varför utsträckningen på detta bör utökas i öster. Hur har metodiken och dokumentationen följts: Den metod för fältarbete och dokumentation som redovisades i undersökningsplanen har följts i enlighet med Länsstyrelsens önskan. Har tidplanen hållits: Tidplanen har hållits. Fältarbetet genomfördes inom den med kommunen avtalade tidsramen. Rapporten färdigställdes inom ramen för de angivna sex månaderna efter fältarbetets slut. Länsstyrelsen meddelades via mail inför fältarbetes ingångsättande, samt telefonledes efter det att fältarbetet avslutats. Kostnadsberäkningen: Förundersökningen kom att understiga det totalpris som preciserades i UP. Detta på grund av att tiden för fältarbetet inte behövde nyttjas tillfullo. Även antalet genomförda analyser kom att bli färre än det som kostnadsberäknats för. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 10

11 Sammanfattning Sommaren 2014 genomförde arkeologer från Värmlands Museum en arkeologisk förundersökning invid RAÄ 7:1 i Fryksände socken, Torsby kommun. Syftet med förundersökningen var att utreda utsträckningen av fornlämningsområdet för RAÄ 7:1, samt förekomsten av eventuella ytterligare anläggningar inför uppförandet av en temalekpark i området. Vid undersökningens anträffades fem ej tidigare kända objekt varav det tre av dessa bedömdes utgöra ett odlingsrösen tillhörande RAÄ 7:1. Ett av dessa ligger placerad i den nordvästra delen av det sedan tidigare angivna fornlämningsområdet (obj. 6), medan de tre övriga är placerade cirka 15 meter öster om fornlämningsområdet (obj. 8-10). Utsträckningen för fornlämningsområdet bör därmed vidgas i nordöst. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 11

12 Referenser Fornlämningsregistret över Fryksände socken. Lantmäteristyrelsens akt R22-17: Laga skifte. Skalleby. Fryksände. Olsson, Hans Särskild arkeologisk utredning av röjningsrösen vid Valberget i Torsby. Rapport 2004:55. Olsson, Hans Lämningar efter medeltida bebyggelse vid Valberget i Torsby. Rapport 2005:31. Ortnamnen i Värmlands län del II, Rikets allmänna kartverks arkiv akt J Häradsekonomiska kartan. Fryksände. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen diarienummer: Värmlands Museums diarienummer: Beställare: Torsby kommun. Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Torsby. Socken: Fryksände. Ekonomiskt kartblad: 66D7iS. Undersökningsperiod: till Arkeologisk personal: Ellinor Forssell, Björn Wallbom & Hans Olsson. Datum för länsstyrelsens godkännande: Dokumentationsmaterial Digitala inmätningar och foton, samt skriftliga beskrivningar förvaras i Värmlands Museums arkiv. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 12

13 Bilaga 1. Schaktöversikt med övriga anläggningar och objekt. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 13

14 Bilaga 2. Schaktöversikt med registrerade lämningar i FMIS. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 14

15 Bilaga 3. Översikt med föreslagen utsträckning för fornlämningsområde för RAÄ 7:1. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 15

16 Bilaga 4. Schakttabell. Schaktbeskrivningar Nr Storlek och djup Riktning Botten Anl. Fynd Kommentar 1 12x1,5, 0,1 m dj N-S Sand/ mjäla 2 7x1,2, 0,15 m dj Ö-V Sand Sten i östra delen 0,2 m stora. 3 20x1,5-3 m, 0,15 m dj NO-SV Sand F1 Sten i hela schaktet, 0,1-0,3 meter stora. 4 13x2,5 m, 0,15 m dj NV-SO Sand Ställvisa förekomster av sten, 0,1-1 meter stora. 5 8x1,5-7 m, 0,15 m dj NÖ-SV, SÖ-NV Sand Sten 0,1-04 meter stora. 6 9x2,5 m, 0,1 m dj N-S Sand Sten av 0,1-0,3 meter i storlek. 7 4x3 m, 0,1 m dj N-S Sand Sten av 0,1-0,4 meter i storlek. 8 12x2 m, 0,1 m dj NNV-SSÖ Sand Sten om 0,1-0,6 meter i storlek. 9 12x2 m, 0,1 m dj NO-SV Sand Sten om 0,1-0,6 meter i storlek. 10 9x2 m, 0,15 m dj O-V Sand Sten om 0,1-0,6 meter i storlek. 11 4x3 m, 0,1 m dj N-S Sand Sten om 0,1-0,6 meter i storlek. 12 1x1,2 m, 0,1 m dj O-V Sand Sten om 0,1-0,3 meter i storlek. Kabel. 13 4x2 m, 0,1 m dj NV-SO Torv 14 5x2 m, 0,1 m dj NV-SO Sand Obj x1,5 m, 0,1 m dj NO-SV Sand 16 14x1,5 m, 0,1 m dj NV- SO Sand 17 10x9 m, 0,1 m dj NO-SV Sand Obj. 11 F2 18 8x9 m, 0,1 m dj N-S O-V Sand Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 16

17 Bilaga 5. Anläggningstabell. Anläggningar Nr Typ Beskrivning 1 Röjningsröse 4 meter diameter och 0,4 meter högt av 0,15-0,35 meter stora stenar. Ej avtorvat. 2 Röjningsröse 2x1,8 meter (o-v) och 0,2 meter högt av 0,15-0,2 meter stora stenar. Västra delen delvis avtorvat. 3 Röjningsröse 3 meter diameter och 0,4 meter högt av 0,1-0,25 m st stenar. Norra delen delvis avtorvat. Rundade stenar liksom i obj. 1 och 2. 4 Röjningsröse 3 meter diameter och 0,3 meter högt av 0,2-0,35 meter stora stenar. Helt övermossad. Ej avtorvat. 5 Röjningsröse 4x3 meter (o-v) och 0,4 meter högt av 0,2-0,35 meter stora stenar. Nordöstra delen delvis avtorvat med maskin. I samma del är röset delvis övertäckt med massor. 6 Röjningsröse 2,5 meter diameter och 0,4 meter högt av 0,1-0,5 meter stora stenar. I norr är ett 1x0,7 meter stort block. Norra delen delvis avtorvat med maskin. 7 Recent stensamling 8 Fryksände 372 Fryksände 372. Stenpackning, 2x1,6 meter (n-s) och 0,3 meter högt av 0,2-0,6 meter stora stenar. Skiljer sig från de övriga. Innehåller endast 10-tal sten, de flesta 0,3-0,5 meter stora, mycket flackt. 9 Röjningsröse 1,6x1,4 och 0,2 meter av 0,2-0,5 meter stora stenar. 10 Röjningsröse 2x1,5 (o-v) och 0,3 meter högt av 0,2-0,35 meter stora stenar. Flackt. Välbevarat. 11 Röjningsröse Ca 2 meter diameter och 0,4 meter högt av 0,2-0,4 meter stora stenar. Kraftigt övermossat. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 17

18 Bilaga 6. Fyndtabell. Fyndlista Nr Sakord Material Antal Schakt 1 Bränd lera Lera Bryne Sandsten 1 17 Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 18

19 Bilaga 6. Översikt laga skifteskartan Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 19

20 Bilaga 7. Översikt häradsekonomiska kartan Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 20

21 Bilaga 8. Makroskopisk analys. Makroskopisk analys av jordprover från FU RAÄ 7, Fryksände sn, Torsby Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Bakgrund och syfte Under den arkeologiska undersökningen av ett område med röjningsrösen och fossil åkermark, RAÄ 7, Fryksände sn, Torsby kommun, Värmland, togs ett jordprov ett röjningsröse i syfte att undersöka det makroskopiska innehållet och söka efter daterbart material. Metod Provtagningen utfördes av arkeologen under den pågående undersökningen. Provet innehöll torrvolymer på 0,4 dl, och våtsiktades och floterades enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Det finare minerogena materialet samt förkolnade och färska växtrester dekanterades under kontinuerlig vattentillförsel och våtsiktades genom en maskvidd på 0,25 mm. Materialet identifierades under ett stereomikroskop i ggr förstoring. Analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. Källkritiska aspekter Provet är taget i en biologiskt aktiv markhorisont i röset och innehöll färska (recenta) växtrester från markförna i form av rottrådar och färsk fröbank. Den provtagna jorden är att betrakta som påverkad av biologisk aktivitet (bioturbation), d.v.s. färskt biologiskt material har av marklevande organismer kontinuerligt förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför är det rimligt att bara knyta förkolnat botaniskt material till den arkeologiska lämningen. De ickeförkolnade växtmakrofossil som hittades i proverna kan visserligen vara spår efter äldre växtsamhällen, men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i den moderna fröbanken och därför har generellt ingen hänsyn till detta material tagits i tolkandet av de arkeologiska lämningarna, utan endast i tolkandet av de postdepositionella processer som påverkat lämningarna i efterhand. Resultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5 st) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 21

22 Röjningsröse i provet och man hittar det var man än tittar. Fryksände Objekt 7 Kontextbeskrivning Förkolnade vedartade växter Träkol Pinnar/kvristar Grankottefjäll Granbarr Förkolnade örtartade växter Delvis förkolnat trä Analys och diskussion Provet innehåller stora mängder träkol och granbarr och speglar uppenbarligen en händelse då man bränt granris, en typ av spår typisk för områden där marken röjesbränts från en föregående granskog. För att tolka detta spår i samband med röjningsröset är det viktigt att konstatera om detta kol är insamlat under röset eller i röset. I det första fallet skulle denna röjning i så fall vara spår av att den skogsröjning som föregått upplöjningen och stenröjningen av marken. Om kolet däremot kommer från material i röset så kan denna röjning representera en senare uppröjningsfas. Det är då vanligt att man samlat riset på stenhögar i landskapet (impediment, äldre röjningsrösen eller gravar) och bränt det där. Granskogen kommer till området under romersk järnålder eller senare, så åldern på röjningen är knappast äldre än detta. Dock finns i materialet flera tecken på att granrisröjningen är ung. Dels i form av att de förkolnade granbarren är mycket fint bevarade, dels i form av att det regelbundet förekommer vedfragment som endast delvis är förkolnade. Sådant material brukar inte vara äldre än ett par århundraden. Med tanke på att en tidigare datering i området indikerat odling i området kring tidigmedeltid, så är det inte troligt att detta material representerar denna fas, utan en betydligt senare. Om rösena antas tillhöra den äldre fasen så bör detta tolkas som att jorden odlats upp vid ett senare tillfälle, förmodligen i sen tid. Referenser Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 22

23 Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 7:1, Fryksände socken 23