FRÅN STRANDÄNG TILL TORG

Transkript

1 RAPPORT 205:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FRÅN STRANDÄNG TILL TORG RAÄ 2 SLOTTSGATAN OCH RÅDHUSTORGET VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Från strandäng till torg Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Syfte och metod Resultat Schakt Schakt Analyser och tolkningar Referenser Tekniska uppgifter Appendix. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Bilaga. Ritningar Bilaga 2. Fyndlista Bilaga 3. Kalibrerade 4 C-dateringar Omslagsbild: Vid undersökningen framkom den för Vadstena-arkeologin mycket typiska kulturlagersekvensen med mörka kulturlager varvade med ljusa sandlager. Stratigrafin kan liknas vid en tigerkaka. I bakgrunden syns det så kallade Udd Jönssons hus. Mot nordöst. Foto: Emma Karlsson, Östergötlands museum. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde 203 en arkeologisk förundersökning i Rådhustorget och i Slottsgatan, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Vid undersökningen framkom både urbana och preurbana lämningar. Till den förstnämnda kategorin kopplades rester efter äldre ytbeläggningar på Rådhustorget, i form av sättsandslager och träbemängda kulturlager, samt stenläggningar av Slottsgatan och Storgatan. Stratigrafin tyder på att den äldsta beläggningen på torget bestått av träflis och den ska sannolikt knytas till 300-talets andra hälft 400-talets början. De preurbana lämningarna bestod av jordlager bildade på strandängar. I lagren fanns spår efter mänskliga aktiviteter, bland annat i form av träkol och djurben. Två dateringar pekar på att dessa aktiviteter ägt rum under vikingatid. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 9:!( Vadstena 6:!( Vadstena 22:!( Vadstena 4: Vadstena 7:!( Vadstena 2:!( Vadstena 28:!(!(!( Vadstena 8:!( Vadstena 8: Vadstena 8: Vadstena 20:!( Vadstena 29:!( Vadstena 2: Vadstena 5:!(!( Vadstena!( Vadstena 5: 6: Vadstena 5:!( Vadstena!( 5:!( Vadstena 5: Vadstena 4:!( Vadstena 34:Vadstena 7:!(!( Vadstena 8:!( Vadstena 5: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala :

6 Inledning En arkeologisk förundersökning har genomförts i Rådhustorget och i Slottsgatan, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av schaktning i samband med byte av rännstensbrunnar. Arbetet bestod av två schakt. Det första låg i torgets nordöstra del och det andra i den sydvästra delen. Det första schaktet berörde även delvis Storgatan och det andra Slottsgatan. Schakten följde till största del befintliga ledningsschakt. Uppdragsgivare var Motala kommun, Vattenenheten, vilka även stod för de arkeologiska kostnaderna. Arbetet utfördes i april-maj 203 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och rapportarbetet var undertecknad. Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Vadstena fick stadsprivilegier år 400 och är den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En stadsliknande bebyggelse hade från 370-talet vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 360-talet och invigdes år 384 (Fritz 2000b:72-84). Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år 268. Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring det undersöktes på 950- och 960-talet. Vid undersökningarna påträffades enstaka lämningar som tyder på att det funnits bebyggelse på platsen före palatsets tillkomst. Bland fynden fanns exempelvis ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Antagandet om äldre bebyggelse har nyligen förstärkts då ett kulturlager intill palatsbygganden daterats, med hjälp av 4 C-analys, till vikingatid (Karlsson 205). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 982:3). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Östergötlands museum i manus, dnr 302/05). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På 570- och 80-talet fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena slott (Fritz 2000c:202). Rådhustorget och Rådhuset Det aktuella undersökningsområdet ligger centralt i den medeltida staden (RAÄ 2). Rådhustorget var stadens enda torg under medeltiden. De tidigaste skriftliga beläggen för torget är från början av 400-talet (Hasselmo 982:7). Enligt den äldsta bevarade kartan över Vadstena, upprättad på 640-talet, hade torget ungefär samma utbredning då som idag. Det enda som skiljer sig är att den västra tomten i kv Hotellet, som ligger strax sydväst om torget, hade en mer nordlig utsträckning än idag (LMS D2-:). Enligt 705 års karta över staden har en brunn legat på torget, strax sydost om Rådhuset (LMS D2-:4). Intill torget ligger det medeltida Rådhuset. Byggnaden består av tre byggnadskroppar: en salsbyggnad, ett torn samt en tillbyggnad strax norr om tornet. Salsbyggnaden, som är uppförd i två våningar, är den äldsta delen. När den uppfördes är dock något oklart. Flera historiska källor omtalar år 490 som byggnadsår men en träbjälke har daterats med hjälp av dendrokronologi till Möjligen ska den äldre dateringen förklaras med att äldre virke återanvänts. En annan möjlighet, menar Göran Söderström, är att salsbyggnaden uppfördes i slutet av 460-talet men att den sedan förstördes kraftigt i stadsbranden 487 och därefter reparerades grundligt runt år 490. Även tornets tillkomst är oklar men det förmodas ha tillkommit vid 500-talets början. Även den tredje byggnadskroppen, tillbyggnaden norr om tornet, den så kallade lilla rådstugan uppfördes under 500-talet. Innan Rådhuset uppfördes ska det enligt historiska källor från 447 ha funnits sex bodar på den sidan av torget (Söderström 2000:243f). Rådhusets nuvarande utseende fick det under 700-talet (Fritz 2000d:28). Undersökningar Tre arkeologiska undersökningar har utförts i och i nära anslutning till Rådhustorget mellan åren 996 och Två av dessa har omfattat lite längre sträckor. Den första av dessa utfördes 996 i samband med ledningsdragningar för el i Storgatan och Krabbegatan 4

7 längs med torgets södra och västra sida. Vid undersökningen påträffades bland annat en kullerstensläggning anlagd på steril mark i Storgatans nordöstra del, d v s i anslutning till den aktuella undersökningen. Vidare framkom glesa stenläggningar samt ett humöst lager med kvistar, bark och ris, vilka tolkades höra samman med regleringar av torget. I Krabbegatan kunde även, den för Vadstena-arkeologin mycket typiska, kulturlagersekvensen med mörka humuslager varvade med ljusa sandlager dokumenteras. Tagesson (2000) kallar sekvensen för tigerkaka vilken alltså är vanligt förekommande i Vadstena, främst i gatumark. Sandlagren Figur 3. De aktuella schakten inprickade på 642 års karta över Vadstena. Skala :500. Figur 4. De aktuella schakten inprickade på 705 års karta över Vadstena. Skala :500. 5

8 tolkades av Tagesson (2000) som rester efter sättsand till stenläggningar som senare plockats bort för att återanvändas i andra sammanhang. Den andra, lite mer omfattande, undersökningen genomfördes 2009 med anledning av schaktning för fjärrvärme i den norra kanten av torget. Här framkom rester efter träkonstruktioner och kulturlager, varav flera innehöll rikligt med trä, samt flera nivåer med stenläggningar (Östergötlands museum i manus, dnr 302/05). Den tredje undersökningen var en mindre undersökning som utfördes strax norr om Rådhuset i samband med schaktning för VA-ledningar. Vid undersökningen, som utfördes 2006, framkom två nivåer med stenläggningar vilka bedömdes vara äldre beläggning på Rådhustorget. Dessutom påträffades en stensatt yta vilken tolkades utgöra en stengrund. I anslutning till konstruktionerna fanns kulturlager och brandlager. I ett av brandlagren hittades en senmedeltida sporre (Karlsson 204). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämningen berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes och dokumenterades avseende karaktär, omfattning och datering. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med schaktningsarbetena. Påträffad fornlämning undersöks genom handgrävning och dokumenteras med ritningar och beskrivningar. Läget för schakten mättes in med hjälp av RTK-GPS. Undersökningens övergripande målsättning var att inhämta arkeologiska data för långsiktig kunskapsuppbyggnad avseende Vadstena och dess omland. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: År 996 påträffades en stenläggning som tolkades vara den äldsta fasen av Storgatan. Finns stenläggningen inom den aktuella undersökningssträckan? I sådant fall: När är den anlagd? Går det att fastställa på vilket sätt och när torget tillkom? Fanns lämningar efter den brunn som finns markerad på 705 års karta? I sådant fall: när har den anlagts och brukats? Kan den tidsmässigt kopplas samman med anläggandet av torget? Fanns spår efter aktiviteter som kunde dateras till tiden före stadens tillkomst? I sådant fall: Vilken karaktär och ålder hade de? I syfte att svara på dessa frågeställningar togs jordprover för makrofossilanalys. Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt, anlitades för att utföra analysen. För datering har växtmaterial (insamlat från ovanstående jordprover) och ben analyserats med hjälp av 4 C-analys. Dessa analyser genomfördes av Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Resultat De två undersökta schakten var cirka 45 m respektive 0 m långa. Schakt (S) var,5 m brett och,2 m djupt medan Schakt 2 (S2) var,0 m brett och,0 m djupt. Kulturlager påträffades i båda schakten på cirka 0,4-0,6 m djup under nuvarande markyta. Schakten följde till största del befintliga ledningsschakt och de påträffade lagren kunde således endast dokumenteras i profil. Inom en kortare sträcka i den norra delen av Schakt fanns dock en kortare sträcka med orörda lager i plan (motsvarande 3-5 m i profil). Arbetet med just denna sträcka försvårades dock av att arbetet utfördes en dag med kraftigt regn. Dokumentationen kunde inte heller förfinas nästkommande dagar då schaktet p g a rasrisk var tvunget att läggas igen. Liksom tidigare undersökningar i området var kulturlagersekvensen av den så kallade tigerkaka -typen. Lagerföljden var bitvis mycket svår att urskilja på grund av lagrens melerade karaktär och otydliga kontaktytor. Nedan följer en kortfattad beskrivning av lämningarna inom de två schakten (profilritningar och beskrivningar återfinns i bilaga ). Analysresultat och tolkning av kulturlagren presenteras därefter. Schakt Inom hela den första schaktsträckan, Schakt, var en liknande lagerföljd med undantag för två kortare sträckor. Kulturlagrens totala mäktighet varierade mellan 0,4-0,6 m. De var som tjockast i den norra delen av schaktet och avtog succesivt mot söder. Lämningarna, som framkom från och med 0,5 m djup, kan delas in två faser med kulturlager innehållande organiskt material och två faser med sandlager. Kulturlagren och sandlagren varvades med varandra. Yngsta fasen bestod av ett 0, - 0,2 m tjockt lager vit sand (L20, L25). Enstaka svallade bitar tegel påträffades i lagret vilket vittnar om att sanden är hämtad från Vätternstranden eller från sjöbotten. Under sanden var en fas med 0,04-0,0 m tjocka kulturlager (L7, L8, L9). De bestod av svagt lerig/humös sand och innehöll enstaka tegelbitar, rikligt med träfragment (L8, L9) och sandlinser (L9). Lagrens färg varierar från brun till svartgrå men bedöms 6

9 kv Knapen kv Slottsfogden 0m Schakt Rådhuset 0m Schakt 2 kv Hotellet Figur 5. Utdrag ur Vadstena kommuns baskarta med de undersökta schakten markerade med rött. Gul linje visar var sektionsritningar är gjorda. Orange linje avser läget för 996 års undersökning (Tagesson 2000). Skala :500. 7

10 trots det tillhöra samma kontext. Därefter följde en fas med sandlager (L6, L9, L8, L2). De var ca 0, m tjocka och bestod av ren sand. Inom ett par av lagren var linser och prickar av kulturlager. I L8 framkom även enstaka tegelbitar och djurben. Kontaktytan mellan dessa sandlager och de under- och överliggande kulturlagren var generellt ojämn och uteseendet i profil kan närmast beskrivas som vågig. Den sista fasen bestod av mörka kulturlager. Dessa varierade dock i karaktär inom schaktet. I norr var kompakt mörkbrun lerig sand med inslag av träfragment, djurben, tegelfragment och småsten (L5). Lagret var cirka 0,2 m tjockt. I den södra delen av schaktet återfanns ett liknande lager (L6) men det vilade i sin tur på ett lager med mindre inslag av organiskt material (L7). Längst i söder fanns inte det organiska lagret överhuvudtaget. Istället motsvarades fasen av ett flammigt gråbrunt/gulbrunt sandlager (L24). Samtliga lager var fyndfattiga. Enstaka djurben Keramik PM (Heimdahl 203) Figur 6. Vadstena Rådhus uppfördes på 400-talet och byggdes till under 500-talet. Sitt nuvarande utseende fick det på 700-talet. I bildens förgrund ses ett av de undersökta ledningsschakten (Schakt ). Mot väster. Foto Emma Karlsson, ÖM. Figur 7a och b. Utsnitt ur profilritning samt foto på motsvarande schaktvägg (Schakt, -3 m). Det yngsta sandlagret (L25) bestod av i stort sett ren sand medan den äldre fasen sand (L6) var melerad med kulturlager. Den äldsta fasen bestod av ett mörkbrunt kulturlager vilket hade en skarp kontaktyta mot den underliggande bottensanden (L5). Mot norr. Foto Emma Karlsson, ÖM. Skala :25. 8

11 Figur 8. I den norra delen av Schakt påträffades en gles stenläggning som var anlagd direkt i bottensanden. Stratigrafin inom sträckan (0-6 m) skiljde sig något mot den generella lagerbilden i schaktet. Utsnitt ur profilritning, mot nordnordväst (Schakt, 3-7,5m). Skala :25. påträffades och en bit keramik (yngre rödgods) hittades i toppen av L8. Längst i norr (3,5-7 m) var lagerföljden något annorlunda. Inom denna sträcka framkom också lämningar i plan då cirka två meter av schaktet berörde orörd mark. På cirka 0,95 m djup framkom en gles stenläggning vilken bestod av 0,08-0,3 m stora stenar. Ovan stenarna var ett 0, m tjockt mörkbrunt kulturlager med rikligt inslag av träfragment, enstaka pinnar och djurben (L2, L5). I lagret var också inslag av vit sand (prickar). Stenläggningen gick att följa i profil till ca 7 m. Sannolikt är det del av samma stenläggning som Tagesson (2000) påträffade och tolkade som den äldsta (bevarade) beläggningen på Storgatan. Stenarna påträffades liksom vid tidigare undersökning direkt ovan den orörda bottensanden. Även mellan ca 22 m och 28 m avvek stratigrafin något jämfört med den generella lagerföljden. Inom Figur 9. Inom en cirka sex meter lång sträcka av Schakt fanns en märklig förskjutning av kulturlagren. Fenomenet hör sannolikt samman med ett äldre avloppsschakt som tangerar sträckan här. Det mest sannolika förloppet är att kulturlagren rasat in vid grävningen av det gamla avloppet men att massorna hållits på plats av spontning. Mot sydost. Foto Emma Karlsson. 9

12 sträckan hade dock kulturlagren kalvat in/ner, med största sannolikhet i samband med att ett äldre avlopp grävts. Vid detta tillfälle har antagligen någon typ av spontning av schaktet gjorts eftersom profilen uppvisade en, till synes, intakt lagerföljd som hasat ner ca 0,3 m (se figur 9). Lagren dokumenterades därför men då skredet trots allt kan ha påverkat lagerföljden har stratigrafin inte analyserats vidare i rapportskedet. Undergrunden inom den första schaktsträckan (S) var gul sand. Sanden innehöll dock bitvis horisontella linser med ljusgrå och brun sand. Linserna återfanns främst inom den översta delen av lagret (ca 0,5 m) men påträffades även på 0,5 m djup. Fenomenet observerades inom stora delar av schaktet. I den södra delen av schaktet påträffades också ett djurben i anslutning till linserna. Fenomenet återfanns också inom den andra schaktsträckan (S2). Schakt 2 Den andra schaktsträckan, Schakt 2, togs upp i torgets södra del och omfattade även Slottsgatan. I Slottsgatan berördes en orörd yta om,4 x 0,6 m. Inom denna yta påträffades kulturlager och två nivåer stenläggningar. Lämningarna framkom på 0,5 m djup. Det yngsta lagret bestod av brun, kompakt, sandig silt med inslag av tegel, kalkbruk och träfragment (L9). I lagret var även flera större stenar, ca 0,2-0,3 m stora, och nivån motsvarar sannolikt en äldre beläggning av Slottsgatan. Under denna nivå fanns en tunn kollins och därunder en välbevarad stenläggning med 0,-0,2 m stor stenar. Lämningen bedömdes vara en äldre stenbelagd del av Slottsgatan. I och mellan stenarna påträffades djurben, varav ett var bearbetat. Bearbetningen var av den typen som förekommer på restprodukter efter benhantverk. Under stenläggningen var ett sättsandlager (L5). Därunder vidtog vad som först tycktes vara orörd bottensand. Lagret var 0,2 m tjockt och bestod av vitgrå, något grövre, sand med enstaka prickar gråbrun sand. I botten av lagret fanns en tunn lins med gråbrun sand (L3). Under denna lins var ytterligare ett lager sand (L3), dock av annan karaktär än ovanliggande sandlager. Sandlagret överlagrade ett knappt 0,5 m tjockt lager av kompakt, brun sand (L). I lagret påträffades ytterst enstaka träfragment. Lagret överlagrandes således av totalt 0,4 m tjocka sandlager. Lämningarna avgränsades i norr av flera äldre schakt, bland annat för fjärrvärme. Inom en kortare sträcka i schaktets norra del återfanns tre nivåer med kulturlager i schaktkanten. Överst var ett 0,5 m tjockt lager vitgul sand med inslag av gråbruna linser (L2). Under det framkom ett tunnare lager (0,04-0,08 m) med svartgrå silt med inslag av sot och järnutfällningar (L). Därefter vidtog ett sandlager med gulvit grovsand med gråbruna sandlinser (L0). I den norra delen av schaktet framkom inte orörd bottensand inom schaktdjupet. Figur 0. I Slottsgatan framkom en stenläggning, sannolikt en äldre gatunivå (Schakt 2, 0-3 m). Mot sydost. Foto Emma Karlsson, ÖM. Analyser och tolkningar Efter avlutat fältarbete konstaterades att de påträffade lämningarna kunde belysa tre av fyra uppställda frågeställningar. Delar av den äldsta (bevarade) stenläggningen av Storgatan hade framkommit. Kulturlagren kunde belysa frågorna om torgets anläggning och de mörka linserna/lagren i bottensandens vittnade om tiden före stadens tillkomst. I syfte att besvara frågeställningarna genomfördes fyra makroskopiska jordanalyser samt tre 4 C-analyser. Vid analysarbete har frågorna om torgets tillkomst och de preurbana lämningar prioriterats. 0

13 0m 2 3m Asfalt Trä PM (Heimdahl 203) Ua Figur a och b: Utsnitt ur profilritning samt foto på motsvarande schaktvägg (Schakt 2, 0-3 m). Under en stensatt gatunivå i Slottsgatan (L6) var 0,4 m tjocka sandlager (L2-5). Därunder var ett brunt sandigt lager (L). Lagret var fyndtomt och i fält var det oklart huruvida lagret var ett kulturlager eller om det var naturligt tillkommet. Mot nordväst. Foto Emma Karlsson, ÖM. Skala :25. Jordproverna togs dels i två av de äldsta urbana kulturlagren, dels i de lager som antogs vara preurbana. De förstnämnda två proverna var från L5 i Schakt norra del och L24 i dess södra del. Det förstnämnda lagret (L5) innehöll ett stort inslag av humus och träfragment och hade skarp kontaktyta mot underliggande bottensand. Jordanalysen visade att det makroskopiska materialet i lagret var mycket välbevarat och hade en sammansättning som är typisk för urbana medeltida miljöer. Materialet dominerades av kreatursdynga men innehöll också en rik näringskrävande lokalflora av olika ogräs, avfall från kök och hushåll samt spår av olika bär som förmodligen kan härledas till latrinavfall (Heimdahl 203). Lagret har tolkats höra samman med en träbeläggning av Rådhustorget. Träfragment och pinnar bör har lagts ut på en markyta vars matjordslager varit obefintligt eller mycket tunt eftersom kulturlagret vilar direkt ovan bottensand. Därefter har organiskt material, såsom exempelvis kreatursdynga och köksavfall, succesivt avsatts i lagret.

14 Det andra provtagna lagret (L24) innehöll betydligt mindre humus. Lagret hade en diffus kontaktyta mot bottensanden vilket pekade på att det kunde röra sig om en äldre matjordshorisont. Jordanalysen visade att lagret innehöll spår efter köksavfall, träflis, en del stalldynga och spår av ruderater (ogräs). Heimdahl (203) menar att sammansättningen tyder på att lagret kan vara spår efter en tramphorisont med närhet till fähus alternativt vara hushållsnära odlingsjord. Han konstaterade även att förekomsten av humle i materialet indikerar att hushållet bakom avfallet legat i en urban medeltida miljö. Ett förkolnat skalkorn har daterats med hjälp av 4 C-analys till e Kr (Ua-4820, 2 sigma). Den sammanlagda bilden av dateringen och det organiska materialets urbana karaktär pekar på att lagret hör samman med stadens succesiva framväxt under 300-talets andra hälft. De två jordprover som kom från preurbana lager var tagna i ett sandlager med mörka linser (L i Schakt ) och i ett brunt sandlager vilket övertäcktes av tjocka sandlager (L, i Schakt 2). Fenomenet med översandade, fyndtomma, tunna mörka lager har dokumenterats vid flera andra undersökningar i staden, bland annat i kv Handelsmannen direkt nordost om Rådhustorget (Feldt 2002). Vid denna undersökning, som utfördes 996, gjordes makrofossilanalys av ett par sådana lager. Den analysen visade att lagren sannolikt är spår efter strandängar. Till utseendet tycks de tunna linserna vara avsatta i vatten men 996 års makroanalys kunde konstatera att så inte är fallet. I de då provtagna kontexterna fanns inte heller några spår efter någon form av kulturpåverkan (Feldt 2002). Området kring Rådhustorget, som ligger ca 50 m från Vätterns forna strandkant, har alltså sannolikt bestått av strandängar före stadens tillkomst. Under vilken tidsperiod denna miljö funnits klargjordes inte vid 996 års undersökning. De nu provtagna kontexterna bedömdes alltså kunna bidra till ökad kunskap om denna tid och miljö. Den makroskopiska analysen visade att L (Schakt ) inte innehöll något organiskt material förutom träkol (se figur 3). Möjligen kan resultatet bero på att provet togs i hela lagret, det vill säga inklusive den sand som lagerstrimmorna påträffades i. Några slutsatser kring lagret kunde därför inte göras. Intressant att notera är dock att provet innehöll träkol vilket inte fanns i 996 års prover. Provet från L (Schakt 2) innehöll däremot rikligt med välbevarat organiskt material (se figur ). Liksom 996 års undersökning dominerades sammansättningen av starr och ruderater (ogräs). Men på flera sätt skiljde sig det aktuella provet från tidigare analyser. Lagret innehöll nämligen också stora mängder träflis, träkol samt enstaka hinnkräftor som utveckats i vatten. Här fanns också fröer av hallon samt ogräs som är mer typiska för odlingsmiljöer. Lagret kan således 24 Figur 2. I den södra delen av Schakt hade det äldsta kulturlagret (L24) en mer diffus kontaktyta mot bottensanden än vad motsvarande lager i den norra delen hade (L5). Den röda markeringen markerar läget för ett ben som daterats med 4 C-analys. Mot ostnordost. Foto Emma Karlsson, ÖM. 2

15 antingen kopplas samman med mänskliga aktiviter, som exempelvis en urban miljö eller en boplatsmiljö, och kanske även en odlingsmiljö. Ett hallonfrö från ovan redovisade jordprov (L) har daterats med hjälp av 4 C-analys till perioden e Kr (Ua-4899, 2 sigma). Ytterligare en datering av fasen med strimmiga sandlagren gjordes med hjälp av ett djurben (L23, Schakt ). Benet bedömdes osteologiskt innan det skickades för 4 C-analys. Intressant i sammanhanget var att fastställa om arten representerade ett tamdjur eller vilt då det förstnämnda har en tydlig koppling till mänskliga aktiviter. Benet visade sig vara svårbedömt då den var relativt liten samt vittrad men sannolikt rör det sig om svin. Vilt såsom rådjur eller hjort kunde dock uteslutas och vildsvin har generellt större ben än det påträffade (Nyberg muntligen). Analysen gav en datering till e Kr (Ua-48200, 2 sigma), det vill säga samma period som hallonfröet. De två dateringarna pekar på att mänskliga aktiviteter skett på platsen under vikingatid. Området har då bestått av strandnära fuktängar och i närområdet kan en boplats ha legat. Rimligtvis ska de mänskliga spåren sättas i samband med den gård som antas ha föregått det medeltida kungliga gårdskomplexet. Avståndet mellan nuvarande Rådhustorget och kungsgården är ungefär en halv kilometer. Sammanfattningsvis kan det fastställas att de påträffade kulturlagren kan delas in i två typer. Den ena omfattar en kulturlagersekvens med humösa kulturlager som varvas med sandlager. Stratigrafin, som är typisk för gatumark i Vadstena, hänger sannolikt samman med att stenläggningar plockats bort varvid endast sättsanden blivit kvar. De bruna lagren representerar i sin tur träbeläggningar och/eller annat avsatta organiskt material på gatorna. Rådhustorget har med andra ord haft samma typ av ytbeläggningar som stadens gator. Stratigrafin tyder på att den äldsta beläggningen bestått av träflis och den ska sannolikt knytas till 300-talets andra hälft 400-talets början. Till den urbana fasen ska även rester efter en stenläggning i Storgatan och en, möjligen två, nivåer av stenläggningar i Slottsgatan kopplas. Den andra typen av lämningarna har tillkommit före staden. De bestod av sandlager med svaga inslag av kulturpåverkan. Lagren skiftar i karaktär och inom den undersökta sträckan representeras de både av mörka tunna linser i bottensanden och inom andra delar av ett mer distinkt brunt sandlager. Lagren har sannolikt bildats naturligt och det organiska materialet i dem vittnar om att området bestått av strandäng. I lagren finns dock spår efter mänskliga aktiviter och två 4 C-dateringar pekar på att dessa ägt rum under vikingatiden. Figur 3. I båda schakten påträffades mörka linser i den orörda bottensanden. På fotot syns L vid 4-7 m (Schakt ). Mot norr. Foto Emma Karlsson, ÖM. 3

16 Referenser Feldt, A-C Strandäng och medeltida g juteri i Vadstena. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2002:3. Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000d. Staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Hasselmo, M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Heimdahl, J Makroskopisk analys av jordprover från Rådhustorget/Storgatan samt Slottsgatan, Vadstena stad, Östergötland. Teknisk rapport. Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Karlsson, E Vikingatida brödvete vid palatset. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 205:2. Stibéus, M Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Söderström, G Stadens offentliga byggnader. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Tagesson, G Ett schakt genom Michel Grytstöpares gård. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:35. Östergötlands museum i manus, dnr 302/05. Arkeologisk förundersökning. Schaktning för fjärrvärme i Vadstena. Muntligen Nyberg, Petter. Osteolog/arkeolog. Östergötlands museum Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt nr D2-:d8:5. Upprättad år 642. Vadstena stad. Östergötlands län. Akt nr D2-:4. Upprättad år 705. Vadstena stad. Östergötlands län. 4

17 Tekniska uppgifter Fastighet Socken/stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer 2 Rådhustorget, Slottsgatan Vadstena Vadstena Östergötland Digitala fastighetskartans blad Koordinatsystem Höjdsystem Mätteknik 64E7jNV SWEREF 99 TM RH70 RTK GPS Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten ÖM dnr 26/3 ÖM projektnr ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Motala kommun Motala kommun Projektledare Emma Karlsson Biträdande projektledare - Personal - Fältarbetstid april, 27 maj 203 Totalt undersöktes 60 löpmeter Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form C4683:-3 Digitala Makrofossil, 4 C Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/0655 ISSN Rapport 205:6 Östergötlands museum 5

18 Appendix. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Makroskopisk analys av jordprover från Rådhustorget/Storgatan samt Slottsgatan, Vadstena stad, Ög Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt Bakgrund Under den arkeologiska undersökningen vid Rådhustorget/Storgatan samt Slotts gatan i Vadstena, våren 203, togs fyra jordprover för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester i olika strata som exponerades i schaktkanterna. Proverna har analyserats under december 203. Frågeställningen inför analysen handlar dels om hur den preurbana miljön sett ut, dels hur miljön kring stortorget tett sig. Uppdraget har även innefattat att välja ut lämpligt material för 4 C-datering. Dels för att försöka datera uppkomsten för Rådhustorget, och dels för att söka efter spår av preurbana aktiviteter. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om 2-2,5 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-00 gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. De provtagna lagren är begränsade från senare markhorisonter i stratigrafin, dels genom skarpa kontakter med överliggande lager vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, dels med mellanliggande lager av sand som i sig begränsat bioturbationen från yngre lager. Materialet i de provtagna lagren kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst och eventuell omlagring av material har således skett innan depositionstillfället. Källvärdet för makroskopiskt material i odlingsjord kräver en särskild kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont 6

19 som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. Analysresultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala -3 prickar, där prick innebär förekomst av enstaka (ca -5 st) fragment i hela provet. 2 prickar innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. I tabellen presenteras förkolnade fröer med en asterisk (*) efter det latinska namnet samt med komentaren förkolnat efter det svenska namnet. Diskussion Bevarandegraden av det makrofossila materialet var god i alla prover utom ett (L på storgatan) som innehöll alltför lite material för att en bedömning av bevarandeförhållandena skulle vara möjlig. I det följande diskuteras proverna och frågeställningarna kring dem var för sig. Rådhustorget/Storgatan L (PM3) Detta laminerade ( tigerkakemönstrade ) lager är avsatt i vatten, kanske vid översvämningshändelser eller i en vattenpölsbildning i ett område där jord exponerats och kunnat eroderats och avsättas. Lagret har tidigare analyserats av med avseende på makroskopiskt innehåll (Viklund 997) och syftet med denna analys var att göra en jämförelse med denna. Speglar innehållet samma miljö som tidigare undersökts? En sådan jämförelse låter sig inte göras i detta fall då det aktuella provet inte innehöll något organsikt 7

20 material förutom träkol, och därmed heller inga fröer. Med tanke på lagrets finkornighet, välbevarade strukturer och djupa position är det troligt att sanden i detta fall inte innehållit organiskt material från början. Rådhustorget/Storgatan L5 (PM) En uppenbarliga på förd jordmassa som antagligen utgör ett utjämningslager och kanske ett underlag till den träbelagda grundläggningen av Rådhustorget. Innehållet är mycket välbevarat och speglar en typisk urban medeltida miljö. Materialet domineras av kreatursdynga (starr och fuktängsväxter); en rik näringskrävande lokalflora av olika ogräs; avfall från kök och hushåll (hasselnötsskal, ben, bryggerirester i form av humle och spår av trädgårdar i form av krikon); samt spår av olika bär (kråkbär, smultron, enbär, hallon och rönnbär) som förmodligen kan härledas till latrinavfall. I materialet finns inget som specifikt pekar mot en torgmiljö (det är förvisso osäkert hur en sådan skulle se ut). Istället är signalen mer allmän och liknar det som man finner på många stadsgårdar. Inslaget av humle och krikon pekar snarare mot en urban miljö än en agrar. Rådhustorget/Storgatan L24 En humös horisont i den underliggande sanden som utgör en äldre, möjligen preurban, markhorisont eller odlingshorisont. Det organiska materialet från provet taget i denna horisont utgörs av köksavfall (nötskal, förkolnat spannmål och humle), samt träflis, en del stalldynga (starr) och spår av ruderater. Utifrån innehållet kan vi inte avgöra om det är spår av en odlingsjord, utifrån fotografier av denna jordhorisont så är det mindre troligt eftersom tjockleken på stratat bara är omkring dm. Horisonter av detta slag kan dock kompakteras vid överlagring och nedbrytning varför möjligheten till tolkning som odlingsjord inte helt kan uteslutas i detta fall. Om det är en odlingsjord så kan innehållet tolkas som en stall- och avfallsgödslad hushållsnära odling. Om horisonten inte är en odlingsjord kan den tolkas som t.ex. en tramphorisont i en bakgårdsmiljö med närhet till fähus. Förekomsten av humle i materialet kan indikera att hushållet bakom avfallet legat i en urban medeltida miljö. Humle förekommer visserligen känt från förhistoriska miljöer men då på handelsplatser och i högreståndsmiljöer. På landsbyggden har humle påträffats mer sällan än i urbana miljöer. Rådhustorget/Slottsgatan L I detta fall så innehöll sanden rikligt med välbevarat material och fröer som gör en jämförelse möjlig med den tidigare analysen. Materialet i denna sand liknar materialet som analyserades 997 genom ett dominerande inslag av starr (från fuktängsmiljö) och en del ruderater (målla etc.), men på flera sätt skiljer det sig. Detta material innehåller också stora mängder träflis, träkol samt enstaka hinnkräftor som utveckats i vatten. Här finns också fröer av hallon samt ogräs som är mer typiska för odlingsmiljöer (som revormstörel). Den stora skillnaden från analysen från 997 är att det i detta lager finns spår av en urban miljö, eller åtminstone en boplatsmiljö i form av träflis och träkol, och kanske en odlingsmiljö i form av en rikare ogräsflora. 8

21 Referenser Viklund, K., 997: Makrofossilanalys av jordprover från kv Handelsmannen, Vadstena, Ög. Rapport. Arkeologiska institutionen vid Umeå universitet, Miljöarkeologiska laboratoriet, Stencil Östergötlands länsmuseums arkiv. Wasylikowa, K., 986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd

22 V Dnr 26/3: Bilaga. Ritningar 8m El (Tagesson 2000) Profil mot NV 5 4 7,80m Profil mot NV PM2 PM3 (Heimdahl 203) Gul sand med ljusgrå och bruna linser. Mörkare brun lins i bottnen. 2 Mörkbrun, lerig/humös sand med prickar av vit sand. Rikligt med träfragment, enstaka pinnar. I bottnen av lagret stenar (gles stenpackning i plan). 3 Melerat lager; L2 och sandlinser (horisontella och enstaka vertikala) (enstaka upp till 0,0 m tjocka). Innehåller trä, tegel och djurben. 4 Brun, flammig, humös sand (något lerigare än L2). Innehåller tegel, kalkbruk, småsten och träfragment. 5 Liknar L2. Kompakt, mörk, gråbrun lerig sand. Innehåller djurben och träflis samt enstaka pinnar/grenar, tegelfragment och småsten. 6 Gul/vit sand. Innehåller linser/prickar av L5-aktigt kulturlager. 7 Brungrå, svagt lerig sand. Innehåller enstaka tegel. Diffus övergång/kontaktyta mot L8. 8 Svartgrå, svagt lerig sand. Som L7, men mer sot och kol. Innehåller 20 rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 9 Som L6, bitvis bara sand. 0 Vitgul (mellangrov) sand. Gråbrun, lerig sand. Innehåller enstaka tegelfragment. 2 Vitgul, grov sand. Innehåller enstaka svallade tegelfragment. 3 Brungrå, lerig sand. Lite sotig? Innehåller enstaka kolbitar och kalkbruk. 4a Stenar i brun sand. Ojämn lins med lera ovan stenarna. 4b Omrörda kulturlager och sand. 5 Stenar i gul, mellangrov sand. 6 Mörk, brungrå, lerig sand. Innehåller måttligt med träflis samt enstaka småsten (ungefär som L5) och djurben. 7 Ljus(are), homogen, gråbrun sand. 8 Vita sandlinser + brun lins + bitvis rikligt med småsten. Bitvis lins av vit sand i toppen. Innehåller måttligt med tegelfragment samt enstaka djurben. V

23 V m ,30m 9?? 6 25 Keramik PM (Heimdahl 203) 9 Mörk, gråsvart, lerig, sotig sand med stort inslag av grövre sand/grus (typ sjöbotten). Innehåller rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 20 Vit sand med lins(er). 2 Vitbeige, mellangrov sand. ( Ren ) 22 Brun lins i bottensanden. I plan ojämn, känns som rötter eller liknande. 23 Bruna linser och prickar i (botten)sand. 24 Heterogen, flammig, gråbrun/gulbrun, sotig(?) sand. Diffus kontaktyta mot bottensanden (L23). 25 Vit sand. V 0 m Rådhustorget/Storgatan Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 2

24 V Dnr 26/3:2 5,30m Profil mot SÖ ,30m Profil mot SÖ T Gul sand med ljusgrå och bruna linser. Mörkare brun lins i bottnen. 2 Mörkbrun, lerig/humös sand med prickar av vit sand. Rikligt med träfragment, enstaka pinnar. I bottnen av lagret stenar (gles stenpackning i plan). 3 Melerat lager; L2 och sandlinser (horisontella och enstaka vertikala) (enstaka upp till 0,0 m tjocka). Innehåller trä, tegel och djurben. 4 Brun, flammig, humös sand (något lerigare än L2). Innehåller tegel, kalkbruk, småsten och träfragment. 5 Liknar L2. Kompakt, mörk, gråbrun lerig sand. Innehåller djurben och träflis samt enstaka pinnar/grenar, tegelfragment och småsten. 6 Gul/vit sand. Innehåller linser/prickar av L5-aktigt kulturlager. 7 Brungrå, svagt lerig sand. Innehåller enstaka tegel. Diffus övergång/kontaktyta mot L8. 8 Svartgrå, svagt lerig sand. Som L7, men mer sot och kol. Innehåller 22 rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 9 Som L6, bitvis bara sand. 0 Vitgul (mellangrov) sand. Gråbrun, lerig sand. Innehåller enstaka tegelfragment. 2 Vitgul, grov sand. Innehåller enstaka svallade tegelfragment. 3 Brungrå, lerig sand. Lite sotig? Innehåller enstaka kolbitar och kalkbruk. 4a Stenar i brun sand. Ojämn lins med lera ovan stenarna. 4b Omrörda kulturlager och sand. 5 Stenar i gul, mellangrov sand. 6 Mörk, brungrå, lerig sand. Innehåller måttligt med träflis samt enstaka småsten (ungefär som L5) och djurben. 7 Ljus(are), homogen, gråbrun sand. 8 Vita sandlinser + brun lins + bitvis rikligt med småsten. Bitvis lins av vit sand i toppen. Innehåller måttligt med tegelfragment samt enstaka djurben. V

25 V ,30m RB-anslutning ,30m Buteljglas El (äldre) 9 Mörk, gråsvart, lerig, sotig sand med stort inslag av grövre sand/grus (typ sjöbotten). Innehåller rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 20 Vit sand med lins(er). 2 Vitbeige, mellangrov sand. ( Ren ) 22 Brun lins i bottensanden. I plan ojämn, känns som rötter eller liknande. 23 Bruna linser och prickar i (botten)sand. 24 Heterogen, flammig, gråbrun/gulbrun, sotig(?) sand. Diffus kontaktyta mot bottensanden (L23). 25 Vit sand. V 0 m Rådhustorget/Storgatan Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 23

26 V Dnr 26/3:3 29,30m Profil mot SÖ 20 9 B T B 4 C ben 36,30m Profil mot SÖ C ben PM (Heimdahl 203) Ua-4820 PM Gul sand med ljusgrå och bruna linser. Mörkare brun lins i bottnen. 2 Mörkbrun, lerig/humös sand med prickar av vit sand. Rikligt med träfragment, enstaka pinnar. I bottnen av lagret stenar (gles stenpackning i plan). 3 Melerat lager; L2 och sandlinser (horisontella och enstaka vertikala) (enstaka upp till 0,0 m tjocka). Innehåller trä, tegel och djurben. 4 Brun, flammig, humös sand (något lerigare än L2). Innehåller tegel, kalkbruk, småsten och träfragment. 5 Liknar L2. Kompakt, mörk, gråbrun lerig sand. Innehåller djurben och träflis samt enstaka pinnar/grenar, tegelfragment och småsten. 6 Gul/vit sand. Innehåller linser/prickar av L5-aktigt kulturlager. 7 Brungrå, svagt lerig sand. Innehåller enstaka tegel. Diffus övergång/kontaktyta mot L8. 8 Svartgrå, svagt lerig sand. Som L7, men mer sot och kol. Innehåller 24 rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 9 Som L6, bitvis bara sand. 0 Vitgul (mellangrov) sand. Gråbrun, lerig sand. Innehåller enstaka tegelfragment. 2 Vitgul, grov sand. Innehåller enstaka svallade tegelfragment. 3 Brungrå, lerig sand. Lite sotig? Innehåller enstaka kolbitar och kalkbruk. 4a Stenar i brun sand. Ojämn lins med lera ovan stenarna. 4b Omrörda kulturlager och sand. 5 Stenar i gul, mellangrov sand. 6 Mörk, brungrå, lerig sand. Innehåller måttligt med träflis samt enstaka småsten (ungefär som L5) och djurben. 7 Ljus(are), homogen, gråbrun sand. 8 Vita sandlinser + brun lins + bitvis rikligt med småsten. Bitvis lins av vit sand i toppen. Innehåller måttligt med tegelfragment samt enstaka djurben. V

27 V ,30m 26 8 T C ben ,30m C ben B Ua Mörk, gråsvart, lerig, sotig sand med stort inslag av grövre sand/grus (typ sjöbotten). Innehåller rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 20 Vit sand med lins(er). 2 Vitbeige, mellangrov sand. ( Ren ) 22 Brun lins i bottensanden. I plan ojämn, känns som rötter eller liknande. 23 Bruna linser och prickar i (botten)sand. 24 Heterogen, flammig, gråbrun/gulbrun, sotig(?) sand. Diffus kontaktyta mot bottensanden (L23). 25 Vit sand. V 0 m Rådhustorget/Storgatan Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 25

28 Dnr 26/3:4 V 0m Profil mot NV 2 3m Asfalt Trä PM (Heimdahl 203) Ua-4899 Brun, kompakt sand, enstaka träfragment. 2 Vitgul sand, lite gråa fläckar i övre delen av lagret. 3 Lins med gråbrun sand. 4 Vitgrå (något grövre) sand med enstaka prickar gråbrun sand. 5 Gul sand (sättsand). 6 Stenläggning (nivå 2 i plan). 7 Gråbrun, sotig silt (humus) samt grovsand. Enstaka tegel, kalkbruk och träfragment. 8 Kol. 9 Brun, kompakt, sotig, sandig silt (torrare än L7). Innehåller tegel, kalkbruk och träfragment. 0 Liknar L4. Gulvit (grov)sand med gråbruna linser. Svartgrå, sotig silt med järnutfällningar. 2 Vitgul sand med gråbruna linser. 26 V

29 V 6m 7 Profil mot NV 8 9m Trottoar 2 0 Rådhustorget/Slottsgatan 0 m Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt 2 Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 27 V

30 Bilaga 2. Fyndlista C4683: Antal Föremål Typ Material Teknik Vikt Fragm Lager Ritn Anmärkning 0 0 Ben Animalie Ben 43,2 F Vid makro 2, i kontaktyta L5 och L. 02 Kärl BII:4 Drejat 3,6 F L8 L8 i profil 2,40m. 03 Ben Animalie Ben 9,7 F L23 3 L23 ca 40,30m. Bit av benet analyserat C. Osteo: svin(?) (ej rådjur eller hjort). 04 Ben Animalie Ben 3,6 F L9 3 L9, 3,60m. 05 Ben Animalie Ben 4,8 F 3 Mellan L6 och L7, ca 35,80m. 06 Ben Animalie Ben 2,9 F L24 3 L24 vid 38,0m mellan L2 och L Ben Animalie Ben 26,5 F L8 3 Toppen L8 vid ca 3,80m. 08 Ben Animalie Ben 8,7 F 3 Mellan L6 och L7. 09 Slagg Slagg 7,4 F 4 A6. Stenläggning nivå 2, mellan stenar. 0 8 Ben Animalie Ben Sågat 50,4 F 4 A6. Stenläggning nivå 2, mellan stenar. Ett bearbetat fragment. 5 Ben Animalie Ben 246 F L2 L2 ca 3,50-5,50m. 2 5 Ben Animalie Ben 357,3 F L5 L5 ca 7m. 3 2 Prov Fröer L, L5 Makro L (Makro 3), och L5 för ev 4 C. 28

31 Bilaga 3. Kalibrerade 4 C-dateringar Radiocarbon determination 400BP 200BP 000BP 800BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:2 prob usp[chron] Ua-4899 : 067±38BP 68.2% probability 890AD (4.7%) 920AD 960AD (53.5%) 020AD 95.4% probability 890AD (95.4%) 030AD 600CalAD 800CalAD 000CalAD 200CalAD Calibrated date Schakt 2, L Radiocarbon determination 300BP 200BP 00BP 000BP 900BP 800BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:2 prob usp[chron] Ua : 050±30BP 68.2% probability 975AD (68.2%) 020AD 95.4% probability 890AD (0.8%) 920AD 940AD (84.6%) 030AD 600CalAD 800CalAD 000CalAD 200CalAD Calibrated date Schakt, L23 Radiocarbon determination 900BP 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:2 prob usp[chron] Ua-4820 : 605±30BP 68.2% probability 300AD (27.5%) 330AD 335AD (27.6%) 365AD 380AD (3.2%) 400AD 95.4% probability 290AD (95.4%) 40AD 300BP 200CalAD 300CalAD 400CalAD 500CalAD Calibrated date Schakt, L24 29

32 30

33

34 Östergötlands museum genomförde 203 en arkeologisk förundersökning i Rådhustorget och i Slottsgatan, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Vid undersökningen framkom både urbana och preurbana lämningar. Till den förstnämnda kategorin kopplades rester efter äldre ytbeläggningar på Rådhustorget, i form av sättsandslager och träbemängda kulturlager, samt stenläggningar av Slottsgatan och Storgatan. Stratigrafin tyder på att den äldsta beläggningen på torget bestått av träflis och den ska sannolikt knytas till 300-talets andra hälft 400-talets början. De preurbana lämningarna bestod av jordlager bildade på strandängar. I lagren fanns spår efter mänskliga aktiviteter, bland annat i form av träkol och djurben. Två dateringar pekar på att dessa aktiviteter ägt rum under vikingatid. ISSN Rapport 205:6