FRÅN STRANDÄNG TILL TORG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN STRANDÄNG TILL TORG"

Transkript

1 RAPPORT 205:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FRÅN STRANDÄNG TILL TORG RAÄ 2 SLOTTSGATAN OCH RÅDHUSTORGET VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Från strandäng till torg Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Syfte och metod Resultat Schakt Schakt Analyser och tolkningar Referenser Tekniska uppgifter Appendix. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Bilaga. Ritningar Bilaga 2. Fyndlista Bilaga 3. Kalibrerade 4 C-dateringar Omslagsbild: Vid undersökningen framkom den för Vadstena-arkeologin mycket typiska kulturlagersekvensen med mörka kulturlager varvade med ljusa sandlager. Stratigrafin kan liknas vid en tigerkaka. I bakgrunden syns det så kallade Udd Jönssons hus. Mot nordöst. Foto: Emma Karlsson, Östergötlands museum. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde 203 en arkeologisk förundersökning i Rådhustorget och i Slottsgatan, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Vid undersökningen framkom både urbana och preurbana lämningar. Till den förstnämnda kategorin kopplades rester efter äldre ytbeläggningar på Rådhustorget, i form av sättsandslager och träbemängda kulturlager, samt stenläggningar av Slottsgatan och Storgatan. Stratigrafin tyder på att den äldsta beläggningen på torget bestått av träflis och den ska sannolikt knytas till 300-talets andra hälft 400-talets början. De preurbana lämningarna bestod av jordlager bildade på strandängar. I lagren fanns spår efter mänskliga aktiviteter, bland annat i form av träkol och djurben. Två dateringar pekar på att dessa aktiviteter ägt rum under vikingatid. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 9:!( Vadstena 6:!( Vadstena 22:!( Vadstena 4: Vadstena 7:!( Vadstena 2:!( Vadstena 28:!(!(!( Vadstena 8:!( Vadstena 8: Vadstena 8: Vadstena 20:!( Vadstena 29:!( Vadstena 2: Vadstena 5:!(!( Vadstena!( Vadstena 5: 6: Vadstena 5:!( Vadstena!( 5:!( Vadstena 5: Vadstena 4:!( Vadstena 34:Vadstena 7:!(!( Vadstena 8:!( Vadstena 5: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala :

6 Inledning En arkeologisk förundersökning har genomförts i Rådhustorget och i Slottsgatan, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av schaktning i samband med byte av rännstensbrunnar. Arbetet bestod av två schakt. Det första låg i torgets nordöstra del och det andra i den sydvästra delen. Det första schaktet berörde även delvis Storgatan och det andra Slottsgatan. Schakten följde till största del befintliga ledningsschakt. Uppdragsgivare var Motala kommun, Vattenenheten, vilka även stod för de arkeologiska kostnaderna. Arbetet utfördes i april-maj 203 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och rapportarbetet var undertecknad. Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Vadstena fick stadsprivilegier år 400 och är den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En stadsliknande bebyggelse hade från 370-talet vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 360-talet och invigdes år 384 (Fritz 2000b:72-84). Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år 268. Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring det undersöktes på 950- och 960-talet. Vid undersökningarna påträffades enstaka lämningar som tyder på att det funnits bebyggelse på platsen före palatsets tillkomst. Bland fynden fanns exempelvis ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Antagandet om äldre bebyggelse har nyligen förstärkts då ett kulturlager intill palatsbygganden daterats, med hjälp av 4 C-analys, till vikingatid (Karlsson 205). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 982:3). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Östergötlands museum i manus, dnr 302/05). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På 570- och 80-talet fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena slott (Fritz 2000c:202). Rådhustorget och Rådhuset Det aktuella undersökningsområdet ligger centralt i den medeltida staden (RAÄ 2). Rådhustorget var stadens enda torg under medeltiden. De tidigaste skriftliga beläggen för torget är från början av 400-talet (Hasselmo 982:7). Enligt den äldsta bevarade kartan över Vadstena, upprättad på 640-talet, hade torget ungefär samma utbredning då som idag. Det enda som skiljer sig är att den västra tomten i kv Hotellet, som ligger strax sydväst om torget, hade en mer nordlig utsträckning än idag (LMS D2-:). Enligt 705 års karta över staden har en brunn legat på torget, strax sydost om Rådhuset (LMS D2-:4). Intill torget ligger det medeltida Rådhuset. Byggnaden består av tre byggnadskroppar: en salsbyggnad, ett torn samt en tillbyggnad strax norr om tornet. Salsbyggnaden, som är uppförd i två våningar, är den äldsta delen. När den uppfördes är dock något oklart. Flera historiska källor omtalar år 490 som byggnadsår men en träbjälke har daterats med hjälp av dendrokronologi till Möjligen ska den äldre dateringen förklaras med att äldre virke återanvänts. En annan möjlighet, menar Göran Söderström, är att salsbyggnaden uppfördes i slutet av 460-talet men att den sedan förstördes kraftigt i stadsbranden 487 och därefter reparerades grundligt runt år 490. Även tornets tillkomst är oklar men det förmodas ha tillkommit vid 500-talets början. Även den tredje byggnadskroppen, tillbyggnaden norr om tornet, den så kallade lilla rådstugan uppfördes under 500-talet. Innan Rådhuset uppfördes ska det enligt historiska källor från 447 ha funnits sex bodar på den sidan av torget (Söderström 2000:243f). Rådhusets nuvarande utseende fick det under 700-talet (Fritz 2000d:28). Undersökningar Tre arkeologiska undersökningar har utförts i och i nära anslutning till Rådhustorget mellan åren 996 och Två av dessa har omfattat lite längre sträckor. Den första av dessa utfördes 996 i samband med ledningsdragningar för el i Storgatan och Krabbegatan 4

7 längs med torgets södra och västra sida. Vid undersökningen påträffades bland annat en kullerstensläggning anlagd på steril mark i Storgatans nordöstra del, d v s i anslutning till den aktuella undersökningen. Vidare framkom glesa stenläggningar samt ett humöst lager med kvistar, bark och ris, vilka tolkades höra samman med regleringar av torget. I Krabbegatan kunde även, den för Vadstena-arkeologin mycket typiska, kulturlagersekvensen med mörka humuslager varvade med ljusa sandlager dokumenteras. Tagesson (2000) kallar sekvensen för tigerkaka vilken alltså är vanligt förekommande i Vadstena, främst i gatumark. Sandlagren Figur 3. De aktuella schakten inprickade på 642 års karta över Vadstena. Skala :500. Figur 4. De aktuella schakten inprickade på 705 års karta över Vadstena. Skala :500. 5

8 tolkades av Tagesson (2000) som rester efter sättsand till stenläggningar som senare plockats bort för att återanvändas i andra sammanhang. Den andra, lite mer omfattande, undersökningen genomfördes 2009 med anledning av schaktning för fjärrvärme i den norra kanten av torget. Här framkom rester efter träkonstruktioner och kulturlager, varav flera innehöll rikligt med trä, samt flera nivåer med stenläggningar (Östergötlands museum i manus, dnr 302/05). Den tredje undersökningen var en mindre undersökning som utfördes strax norr om Rådhuset i samband med schaktning för VA-ledningar. Vid undersökningen, som utfördes 2006, framkom två nivåer med stenläggningar vilka bedömdes vara äldre beläggning på Rådhustorget. Dessutom påträffades en stensatt yta vilken tolkades utgöra en stengrund. I anslutning till konstruktionerna fanns kulturlager och brandlager. I ett av brandlagren hittades en senmedeltida sporre (Karlsson 204). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämningen berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes och dokumenterades avseende karaktär, omfattning och datering. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med schaktningsarbetena. Påträffad fornlämning undersöks genom handgrävning och dokumenteras med ritningar och beskrivningar. Läget för schakten mättes in med hjälp av RTK-GPS. Undersökningens övergripande målsättning var att inhämta arkeologiska data för långsiktig kunskapsuppbyggnad avseende Vadstena och dess omland. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: År 996 påträffades en stenläggning som tolkades vara den äldsta fasen av Storgatan. Finns stenläggningen inom den aktuella undersökningssträckan? I sådant fall: När är den anlagd? Går det att fastställa på vilket sätt och när torget tillkom? Fanns lämningar efter den brunn som finns markerad på 705 års karta? I sådant fall: när har den anlagts och brukats? Kan den tidsmässigt kopplas samman med anläggandet av torget? Fanns spår efter aktiviteter som kunde dateras till tiden före stadens tillkomst? I sådant fall: Vilken karaktär och ålder hade de? I syfte att svara på dessa frågeställningar togs jordprover för makrofossilanalys. Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt, anlitades för att utföra analysen. För datering har växtmaterial (insamlat från ovanstående jordprover) och ben analyserats med hjälp av 4 C-analys. Dessa analyser genomfördes av Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Resultat De två undersökta schakten var cirka 45 m respektive 0 m långa. Schakt (S) var,5 m brett och,2 m djupt medan Schakt 2 (S2) var,0 m brett och,0 m djupt. Kulturlager påträffades i båda schakten på cirka 0,4-0,6 m djup under nuvarande markyta. Schakten följde till största del befintliga ledningsschakt och de påträffade lagren kunde således endast dokumenteras i profil. Inom en kortare sträcka i den norra delen av Schakt fanns dock en kortare sträcka med orörda lager i plan (motsvarande 3-5 m i profil). Arbetet med just denna sträcka försvårades dock av att arbetet utfördes en dag med kraftigt regn. Dokumentationen kunde inte heller förfinas nästkommande dagar då schaktet p g a rasrisk var tvunget att läggas igen. Liksom tidigare undersökningar i området var kulturlagersekvensen av den så kallade tigerkaka -typen. Lagerföljden var bitvis mycket svår att urskilja på grund av lagrens melerade karaktär och otydliga kontaktytor. Nedan följer en kortfattad beskrivning av lämningarna inom de två schakten (profilritningar och beskrivningar återfinns i bilaga ). Analysresultat och tolkning av kulturlagren presenteras därefter. Schakt Inom hela den första schaktsträckan, Schakt, var en liknande lagerföljd med undantag för två kortare sträckor. Kulturlagrens totala mäktighet varierade mellan 0,4-0,6 m. De var som tjockast i den norra delen av schaktet och avtog succesivt mot söder. Lämningarna, som framkom från och med 0,5 m djup, kan delas in två faser med kulturlager innehållande organiskt material och två faser med sandlager. Kulturlagren och sandlagren varvades med varandra. Yngsta fasen bestod av ett 0, - 0,2 m tjockt lager vit sand (L20, L25). Enstaka svallade bitar tegel påträffades i lagret vilket vittnar om att sanden är hämtad från Vätternstranden eller från sjöbotten. Under sanden var en fas med 0,04-0,0 m tjocka kulturlager (L7, L8, L9). De bestod av svagt lerig/humös sand och innehöll enstaka tegelbitar, rikligt med träfragment (L8, L9) och sandlinser (L9). Lagrens färg varierar från brun till svartgrå men bedöms 6

9 kv Knapen kv Slottsfogden 0m Schakt Rådhuset 0m Schakt 2 kv Hotellet Figur 5. Utdrag ur Vadstena kommuns baskarta med de undersökta schakten markerade med rött. Gul linje visar var sektionsritningar är gjorda. Orange linje avser läget för 996 års undersökning (Tagesson 2000). Skala :500. 7

10 trots det tillhöra samma kontext. Därefter följde en fas med sandlager (L6, L9, L8, L2). De var ca 0, m tjocka och bestod av ren sand. Inom ett par av lagren var linser och prickar av kulturlager. I L8 framkom även enstaka tegelbitar och djurben. Kontaktytan mellan dessa sandlager och de under- och överliggande kulturlagren var generellt ojämn och uteseendet i profil kan närmast beskrivas som vågig. Den sista fasen bestod av mörka kulturlager. Dessa varierade dock i karaktär inom schaktet. I norr var kompakt mörkbrun lerig sand med inslag av träfragment, djurben, tegelfragment och småsten (L5). Lagret var cirka 0,2 m tjockt. I den södra delen av schaktet återfanns ett liknande lager (L6) men det vilade i sin tur på ett lager med mindre inslag av organiskt material (L7). Längst i söder fanns inte det organiska lagret överhuvudtaget. Istället motsvarades fasen av ett flammigt gråbrunt/gulbrunt sandlager (L24). Samtliga lager var fyndfattiga. Enstaka djurben Keramik PM (Heimdahl 203) Figur 6. Vadstena Rådhus uppfördes på 400-talet och byggdes till under 500-talet. Sitt nuvarande utseende fick det på 700-talet. I bildens förgrund ses ett av de undersökta ledningsschakten (Schakt ). Mot väster. Foto Emma Karlsson, ÖM. Figur 7a och b. Utsnitt ur profilritning samt foto på motsvarande schaktvägg (Schakt, -3 m). Det yngsta sandlagret (L25) bestod av i stort sett ren sand medan den äldre fasen sand (L6) var melerad med kulturlager. Den äldsta fasen bestod av ett mörkbrunt kulturlager vilket hade en skarp kontaktyta mot den underliggande bottensanden (L5). Mot norr. Foto Emma Karlsson, ÖM. Skala :25. 8

11 Figur 8. I den norra delen av Schakt påträffades en gles stenläggning som var anlagd direkt i bottensanden. Stratigrafin inom sträckan (0-6 m) skiljde sig något mot den generella lagerbilden i schaktet. Utsnitt ur profilritning, mot nordnordväst (Schakt, 3-7,5m). Skala :25. påträffades och en bit keramik (yngre rödgods) hittades i toppen av L8. Längst i norr (3,5-7 m) var lagerföljden något annorlunda. Inom denna sträcka framkom också lämningar i plan då cirka två meter av schaktet berörde orörd mark. På cirka 0,95 m djup framkom en gles stenläggning vilken bestod av 0,08-0,3 m stora stenar. Ovan stenarna var ett 0, m tjockt mörkbrunt kulturlager med rikligt inslag av träfragment, enstaka pinnar och djurben (L2, L5). I lagret var också inslag av vit sand (prickar). Stenläggningen gick att följa i profil till ca 7 m. Sannolikt är det del av samma stenläggning som Tagesson (2000) påträffade och tolkade som den äldsta (bevarade) beläggningen på Storgatan. Stenarna påträffades liksom vid tidigare undersökning direkt ovan den orörda bottensanden. Även mellan ca 22 m och 28 m avvek stratigrafin något jämfört med den generella lagerföljden. Inom Figur 9. Inom en cirka sex meter lång sträcka av Schakt fanns en märklig förskjutning av kulturlagren. Fenomenet hör sannolikt samman med ett äldre avloppsschakt som tangerar sträckan här. Det mest sannolika förloppet är att kulturlagren rasat in vid grävningen av det gamla avloppet men att massorna hållits på plats av spontning. Mot sydost. Foto Emma Karlsson. 9

12 sträckan hade dock kulturlagren kalvat in/ner, med största sannolikhet i samband med att ett äldre avlopp grävts. Vid detta tillfälle har antagligen någon typ av spontning av schaktet gjorts eftersom profilen uppvisade en, till synes, intakt lagerföljd som hasat ner ca 0,3 m (se figur 9). Lagren dokumenterades därför men då skredet trots allt kan ha påverkat lagerföljden har stratigrafin inte analyserats vidare i rapportskedet. Undergrunden inom den första schaktsträckan (S) var gul sand. Sanden innehöll dock bitvis horisontella linser med ljusgrå och brun sand. Linserna återfanns främst inom den översta delen av lagret (ca 0,5 m) men påträffades även på 0,5 m djup. Fenomenet observerades inom stora delar av schaktet. I den södra delen av schaktet påträffades också ett djurben i anslutning till linserna. Fenomenet återfanns också inom den andra schaktsträckan (S2). Schakt 2 Den andra schaktsträckan, Schakt 2, togs upp i torgets södra del och omfattade även Slottsgatan. I Slottsgatan berördes en orörd yta om,4 x 0,6 m. Inom denna yta påträffades kulturlager och två nivåer stenläggningar. Lämningarna framkom på 0,5 m djup. Det yngsta lagret bestod av brun, kompakt, sandig silt med inslag av tegel, kalkbruk och träfragment (L9). I lagret var även flera större stenar, ca 0,2-0,3 m stora, och nivån motsvarar sannolikt en äldre beläggning av Slottsgatan. Under denna nivå fanns en tunn kollins och därunder en välbevarad stenläggning med 0,-0,2 m stor stenar. Lämningen bedömdes vara en äldre stenbelagd del av Slottsgatan. I och mellan stenarna påträffades djurben, varav ett var bearbetat. Bearbetningen var av den typen som förekommer på restprodukter efter benhantverk. Under stenläggningen var ett sättsandlager (L5). Därunder vidtog vad som först tycktes vara orörd bottensand. Lagret var 0,2 m tjockt och bestod av vitgrå, något grövre, sand med enstaka prickar gråbrun sand. I botten av lagret fanns en tunn lins med gråbrun sand (L3). Under denna lins var ytterligare ett lager sand (L3), dock av annan karaktär än ovanliggande sandlager. Sandlagret överlagrade ett knappt 0,5 m tjockt lager av kompakt, brun sand (L). I lagret påträffades ytterst enstaka träfragment. Lagret överlagrandes således av totalt 0,4 m tjocka sandlager. Lämningarna avgränsades i norr av flera äldre schakt, bland annat för fjärrvärme. Inom en kortare sträcka i schaktets norra del återfanns tre nivåer med kulturlager i schaktkanten. Överst var ett 0,5 m tjockt lager vitgul sand med inslag av gråbruna linser (L2). Under det framkom ett tunnare lager (0,04-0,08 m) med svartgrå silt med inslag av sot och järnutfällningar (L). Därefter vidtog ett sandlager med gulvit grovsand med gråbruna sandlinser (L0). I den norra delen av schaktet framkom inte orörd bottensand inom schaktdjupet. Figur 0. I Slottsgatan framkom en stenläggning, sannolikt en äldre gatunivå (Schakt 2, 0-3 m). Mot sydost. Foto Emma Karlsson, ÖM. Analyser och tolkningar Efter avlutat fältarbete konstaterades att de påträffade lämningarna kunde belysa tre av fyra uppställda frågeställningar. Delar av den äldsta (bevarade) stenläggningen av Storgatan hade framkommit. Kulturlagren kunde belysa frågorna om torgets anläggning och de mörka linserna/lagren i bottensandens vittnade om tiden före stadens tillkomst. I syfte att besvara frågeställningarna genomfördes fyra makroskopiska jordanalyser samt tre 4 C-analyser. Vid analysarbete har frågorna om torgets tillkomst och de preurbana lämningar prioriterats. 0

13 0m 2 3m Asfalt Trä PM (Heimdahl 203) Ua Figur a och b: Utsnitt ur profilritning samt foto på motsvarande schaktvägg (Schakt 2, 0-3 m). Under en stensatt gatunivå i Slottsgatan (L6) var 0,4 m tjocka sandlager (L2-5). Därunder var ett brunt sandigt lager (L). Lagret var fyndtomt och i fält var det oklart huruvida lagret var ett kulturlager eller om det var naturligt tillkommet. Mot nordväst. Foto Emma Karlsson, ÖM. Skala :25. Jordproverna togs dels i två av de äldsta urbana kulturlagren, dels i de lager som antogs vara preurbana. De förstnämnda två proverna var från L5 i Schakt norra del och L24 i dess södra del. Det förstnämnda lagret (L5) innehöll ett stort inslag av humus och träfragment och hade skarp kontaktyta mot underliggande bottensand. Jordanalysen visade att det makroskopiska materialet i lagret var mycket välbevarat och hade en sammansättning som är typisk för urbana medeltida miljöer. Materialet dominerades av kreatursdynga men innehöll också en rik näringskrävande lokalflora av olika ogräs, avfall från kök och hushåll samt spår av olika bär som förmodligen kan härledas till latrinavfall (Heimdahl 203). Lagret har tolkats höra samman med en träbeläggning av Rådhustorget. Träfragment och pinnar bör har lagts ut på en markyta vars matjordslager varit obefintligt eller mycket tunt eftersom kulturlagret vilar direkt ovan bottensand. Därefter har organiskt material, såsom exempelvis kreatursdynga och köksavfall, succesivt avsatts i lagret.

14 Det andra provtagna lagret (L24) innehöll betydligt mindre humus. Lagret hade en diffus kontaktyta mot bottensanden vilket pekade på att det kunde röra sig om en äldre matjordshorisont. Jordanalysen visade att lagret innehöll spår efter köksavfall, träflis, en del stalldynga och spår av ruderater (ogräs). Heimdahl (203) menar att sammansättningen tyder på att lagret kan vara spår efter en tramphorisont med närhet till fähus alternativt vara hushållsnära odlingsjord. Han konstaterade även att förekomsten av humle i materialet indikerar att hushållet bakom avfallet legat i en urban medeltida miljö. Ett förkolnat skalkorn har daterats med hjälp av 4 C-analys till e Kr (Ua-4820, 2 sigma). Den sammanlagda bilden av dateringen och det organiska materialets urbana karaktär pekar på att lagret hör samman med stadens succesiva framväxt under 300-talets andra hälft. De två jordprover som kom från preurbana lager var tagna i ett sandlager med mörka linser (L i Schakt ) och i ett brunt sandlager vilket övertäcktes av tjocka sandlager (L, i Schakt 2). Fenomenet med översandade, fyndtomma, tunna mörka lager har dokumenterats vid flera andra undersökningar i staden, bland annat i kv Handelsmannen direkt nordost om Rådhustorget (Feldt 2002). Vid denna undersökning, som utfördes 996, gjordes makrofossilanalys av ett par sådana lager. Den analysen visade att lagren sannolikt är spår efter strandängar. Till utseendet tycks de tunna linserna vara avsatta i vatten men 996 års makroanalys kunde konstatera att så inte är fallet. I de då provtagna kontexterna fanns inte heller några spår efter någon form av kulturpåverkan (Feldt 2002). Området kring Rådhustorget, som ligger ca 50 m från Vätterns forna strandkant, har alltså sannolikt bestått av strandängar före stadens tillkomst. Under vilken tidsperiod denna miljö funnits klargjordes inte vid 996 års undersökning. De nu provtagna kontexterna bedömdes alltså kunna bidra till ökad kunskap om denna tid och miljö. Den makroskopiska analysen visade att L (Schakt ) inte innehöll något organiskt material förutom träkol (se figur 3). Möjligen kan resultatet bero på att provet togs i hela lagret, det vill säga inklusive den sand som lagerstrimmorna påträffades i. Några slutsatser kring lagret kunde därför inte göras. Intressant att notera är dock att provet innehöll träkol vilket inte fanns i 996 års prover. Provet från L (Schakt 2) innehöll däremot rikligt med välbevarat organiskt material (se figur ). Liksom 996 års undersökning dominerades sammansättningen av starr och ruderater (ogräs). Men på flera sätt skiljde sig det aktuella provet från tidigare analyser. Lagret innehöll nämligen också stora mängder träflis, träkol samt enstaka hinnkräftor som utveckats i vatten. Här fanns också fröer av hallon samt ogräs som är mer typiska för odlingsmiljöer. Lagret kan således 24 Figur 2. I den södra delen av Schakt hade det äldsta kulturlagret (L24) en mer diffus kontaktyta mot bottensanden än vad motsvarande lager i den norra delen hade (L5). Den röda markeringen markerar läget för ett ben som daterats med 4 C-analys. Mot ostnordost. Foto Emma Karlsson, ÖM. 2

15 antingen kopplas samman med mänskliga aktiviter, som exempelvis en urban miljö eller en boplatsmiljö, och kanske även en odlingsmiljö. Ett hallonfrö från ovan redovisade jordprov (L) har daterats med hjälp av 4 C-analys till perioden e Kr (Ua-4899, 2 sigma). Ytterligare en datering av fasen med strimmiga sandlagren gjordes med hjälp av ett djurben (L23, Schakt ). Benet bedömdes osteologiskt innan det skickades för 4 C-analys. Intressant i sammanhanget var att fastställa om arten representerade ett tamdjur eller vilt då det förstnämnda har en tydlig koppling till mänskliga aktiviter. Benet visade sig vara svårbedömt då den var relativt liten samt vittrad men sannolikt rör det sig om svin. Vilt såsom rådjur eller hjort kunde dock uteslutas och vildsvin har generellt större ben än det påträffade (Nyberg muntligen). Analysen gav en datering till e Kr (Ua-48200, 2 sigma), det vill säga samma period som hallonfröet. De två dateringarna pekar på att mänskliga aktiviteter skett på platsen under vikingatid. Området har då bestått av strandnära fuktängar och i närområdet kan en boplats ha legat. Rimligtvis ska de mänskliga spåren sättas i samband med den gård som antas ha föregått det medeltida kungliga gårdskomplexet. Avståndet mellan nuvarande Rådhustorget och kungsgården är ungefär en halv kilometer. Sammanfattningsvis kan det fastställas att de påträffade kulturlagren kan delas in i två typer. Den ena omfattar en kulturlagersekvens med humösa kulturlager som varvas med sandlager. Stratigrafin, som är typisk för gatumark i Vadstena, hänger sannolikt samman med att stenläggningar plockats bort varvid endast sättsanden blivit kvar. De bruna lagren representerar i sin tur träbeläggningar och/eller annat avsatta organiskt material på gatorna. Rådhustorget har med andra ord haft samma typ av ytbeläggningar som stadens gator. Stratigrafin tyder på att den äldsta beläggningen bestått av träflis och den ska sannolikt knytas till 300-talets andra hälft 400-talets början. Till den urbana fasen ska även rester efter en stenläggning i Storgatan och en, möjligen två, nivåer av stenläggningar i Slottsgatan kopplas. Den andra typen av lämningarna har tillkommit före staden. De bestod av sandlager med svaga inslag av kulturpåverkan. Lagren skiftar i karaktär och inom den undersökta sträckan representeras de både av mörka tunna linser i bottensanden och inom andra delar av ett mer distinkt brunt sandlager. Lagren har sannolikt bildats naturligt och det organiska materialet i dem vittnar om att området bestått av strandäng. I lagren finns dock spår efter mänskliga aktiviter och två 4 C-dateringar pekar på att dessa ägt rum under vikingatiden. Figur 3. I båda schakten påträffades mörka linser i den orörda bottensanden. På fotot syns L vid 4-7 m (Schakt ). Mot norr. Foto Emma Karlsson, ÖM. 3

16 Referenser Feldt, A-C Strandäng och medeltida g juteri i Vadstena. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2002:3. Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000d. Staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Hasselmo, M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Heimdahl, J Makroskopisk analys av jordprover från Rådhustorget/Storgatan samt Slottsgatan, Vadstena stad, Östergötland. Teknisk rapport. Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Karlsson, E Vikingatida brödvete vid palatset. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 205:2. Stibéus, M Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Söderström, G Stadens offentliga byggnader. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Tagesson, G Ett schakt genom Michel Grytstöpares gård. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:35. Östergötlands museum i manus, dnr 302/05. Arkeologisk förundersökning. Schaktning för fjärrvärme i Vadstena. Muntligen Nyberg, Petter. Osteolog/arkeolog. Östergötlands museum Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt nr D2-:d8:5. Upprättad år 642. Vadstena stad. Östergötlands län. Akt nr D2-:4. Upprättad år 705. Vadstena stad. Östergötlands län. 4

17 Tekniska uppgifter Fastighet Socken/stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer 2 Rådhustorget, Slottsgatan Vadstena Vadstena Östergötland Digitala fastighetskartans blad Koordinatsystem Höjdsystem Mätteknik 64E7jNV SWEREF 99 TM RH70 RTK GPS Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten ÖM dnr 26/3 ÖM projektnr ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Motala kommun Motala kommun Projektledare Emma Karlsson Biträdande projektledare - Personal - Fältarbetstid april, 27 maj 203 Totalt undersöktes 60 löpmeter Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form C4683:-3 Digitala Makrofossil, 4 C Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/0655 ISSN Rapport 205:6 Östergötlands museum 5

18 Appendix. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Makroskopisk analys av jordprover från Rådhustorget/Storgatan samt Slottsgatan, Vadstena stad, Ög Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt Bakgrund Under den arkeologiska undersökningen vid Rådhustorget/Storgatan samt Slotts gatan i Vadstena, våren 203, togs fyra jordprover för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester i olika strata som exponerades i schaktkanterna. Proverna har analyserats under december 203. Frågeställningen inför analysen handlar dels om hur den preurbana miljön sett ut, dels hur miljön kring stortorget tett sig. Uppdraget har även innefattat att välja ut lämpligt material för 4 C-datering. Dels för att försöka datera uppkomsten för Rådhustorget, och dels för att söka efter spår av preurbana aktiviteter. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om 2-2,5 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-00 gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. De provtagna lagren är begränsade från senare markhorisonter i stratigrafin, dels genom skarpa kontakter med överliggande lager vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, dels med mellanliggande lager av sand som i sig begränsat bioturbationen från yngre lager. Materialet i de provtagna lagren kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst och eventuell omlagring av material har således skett innan depositionstillfället. Källvärdet för makroskopiskt material i odlingsjord kräver en särskild kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont 6

19 som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. Analysresultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala -3 prickar, där prick innebär förekomst av enstaka (ca -5 st) fragment i hela provet. 2 prickar innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. I tabellen presenteras förkolnade fröer med en asterisk (*) efter det latinska namnet samt med komentaren förkolnat efter det svenska namnet. Diskussion Bevarandegraden av det makrofossila materialet var god i alla prover utom ett (L på storgatan) som innehöll alltför lite material för att en bedömning av bevarandeförhållandena skulle vara möjlig. I det följande diskuteras proverna och frågeställningarna kring dem var för sig. Rådhustorget/Storgatan L (PM3) Detta laminerade ( tigerkakemönstrade ) lager är avsatt i vatten, kanske vid översvämningshändelser eller i en vattenpölsbildning i ett område där jord exponerats och kunnat eroderats och avsättas. Lagret har tidigare analyserats av med avseende på makroskopiskt innehåll (Viklund 997) och syftet med denna analys var att göra en jämförelse med denna. Speglar innehållet samma miljö som tidigare undersökts? En sådan jämförelse låter sig inte göras i detta fall då det aktuella provet inte innehöll något organsikt 7

20 material förutom träkol, och därmed heller inga fröer. Med tanke på lagrets finkornighet, välbevarade strukturer och djupa position är det troligt att sanden i detta fall inte innehållit organiskt material från början. Rådhustorget/Storgatan L5 (PM) En uppenbarliga på förd jordmassa som antagligen utgör ett utjämningslager och kanske ett underlag till den träbelagda grundläggningen av Rådhustorget. Innehållet är mycket välbevarat och speglar en typisk urban medeltida miljö. Materialet domineras av kreatursdynga (starr och fuktängsväxter); en rik näringskrävande lokalflora av olika ogräs; avfall från kök och hushåll (hasselnötsskal, ben, bryggerirester i form av humle och spår av trädgårdar i form av krikon); samt spår av olika bär (kråkbär, smultron, enbär, hallon och rönnbär) som förmodligen kan härledas till latrinavfall. I materialet finns inget som specifikt pekar mot en torgmiljö (det är förvisso osäkert hur en sådan skulle se ut). Istället är signalen mer allmän och liknar det som man finner på många stadsgårdar. Inslaget av humle och krikon pekar snarare mot en urban miljö än en agrar. Rådhustorget/Storgatan L24 En humös horisont i den underliggande sanden som utgör en äldre, möjligen preurban, markhorisont eller odlingshorisont. Det organiska materialet från provet taget i denna horisont utgörs av köksavfall (nötskal, förkolnat spannmål och humle), samt träflis, en del stalldynga (starr) och spår av ruderater. Utifrån innehållet kan vi inte avgöra om det är spår av en odlingsjord, utifrån fotografier av denna jordhorisont så är det mindre troligt eftersom tjockleken på stratat bara är omkring dm. Horisonter av detta slag kan dock kompakteras vid överlagring och nedbrytning varför möjligheten till tolkning som odlingsjord inte helt kan uteslutas i detta fall. Om det är en odlingsjord så kan innehållet tolkas som en stall- och avfallsgödslad hushållsnära odling. Om horisonten inte är en odlingsjord kan den tolkas som t.ex. en tramphorisont i en bakgårdsmiljö med närhet till fähus. Förekomsten av humle i materialet kan indikera att hushållet bakom avfallet legat i en urban medeltida miljö. Humle förekommer visserligen känt från förhistoriska miljöer men då på handelsplatser och i högreståndsmiljöer. På landsbyggden har humle påträffats mer sällan än i urbana miljöer. Rådhustorget/Slottsgatan L I detta fall så innehöll sanden rikligt med välbevarat material och fröer som gör en jämförelse möjlig med den tidigare analysen. Materialet i denna sand liknar materialet som analyserades 997 genom ett dominerande inslag av starr (från fuktängsmiljö) och en del ruderater (målla etc.), men på flera sätt skiljer det sig. Detta material innehåller också stora mängder träflis, träkol samt enstaka hinnkräftor som utveckats i vatten. Här finns också fröer av hallon samt ogräs som är mer typiska för odlingsmiljöer (som revormstörel). Den stora skillnaden från analysen från 997 är att det i detta lager finns spår av en urban miljö, eller åtminstone en boplatsmiljö i form av träflis och träkol, och kanske en odlingsmiljö i form av en rikare ogräsflora. 8

21 Referenser Viklund, K., 997: Makrofossilanalys av jordprover från kv Handelsmannen, Vadstena, Ög. Rapport. Arkeologiska institutionen vid Umeå universitet, Miljöarkeologiska laboratoriet, Stencil Östergötlands länsmuseums arkiv. Wasylikowa, K., 986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd

22 V Dnr 26/3: Bilaga. Ritningar 8m El (Tagesson 2000) Profil mot NV 5 4 7,80m Profil mot NV PM2 PM3 (Heimdahl 203) Gul sand med ljusgrå och bruna linser. Mörkare brun lins i bottnen. 2 Mörkbrun, lerig/humös sand med prickar av vit sand. Rikligt med träfragment, enstaka pinnar. I bottnen av lagret stenar (gles stenpackning i plan). 3 Melerat lager; L2 och sandlinser (horisontella och enstaka vertikala) (enstaka upp till 0,0 m tjocka). Innehåller trä, tegel och djurben. 4 Brun, flammig, humös sand (något lerigare än L2). Innehåller tegel, kalkbruk, småsten och träfragment. 5 Liknar L2. Kompakt, mörk, gråbrun lerig sand. Innehåller djurben och träflis samt enstaka pinnar/grenar, tegelfragment och småsten. 6 Gul/vit sand. Innehåller linser/prickar av L5-aktigt kulturlager. 7 Brungrå, svagt lerig sand. Innehåller enstaka tegel. Diffus övergång/kontaktyta mot L8. 8 Svartgrå, svagt lerig sand. Som L7, men mer sot och kol. Innehåller 20 rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 9 Som L6, bitvis bara sand. 0 Vitgul (mellangrov) sand. Gråbrun, lerig sand. Innehåller enstaka tegelfragment. 2 Vitgul, grov sand. Innehåller enstaka svallade tegelfragment. 3 Brungrå, lerig sand. Lite sotig? Innehåller enstaka kolbitar och kalkbruk. 4a Stenar i brun sand. Ojämn lins med lera ovan stenarna. 4b Omrörda kulturlager och sand. 5 Stenar i gul, mellangrov sand. 6 Mörk, brungrå, lerig sand. Innehåller måttligt med träflis samt enstaka småsten (ungefär som L5) och djurben. 7 Ljus(are), homogen, gråbrun sand. 8 Vita sandlinser + brun lins + bitvis rikligt med småsten. Bitvis lins av vit sand i toppen. Innehåller måttligt med tegelfragment samt enstaka djurben. V

23 V m ,30m 9?? 6 25 Keramik PM (Heimdahl 203) 9 Mörk, gråsvart, lerig, sotig sand med stort inslag av grövre sand/grus (typ sjöbotten). Innehåller rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 20 Vit sand med lins(er). 2 Vitbeige, mellangrov sand. ( Ren ) 22 Brun lins i bottensanden. I plan ojämn, känns som rötter eller liknande. 23 Bruna linser och prickar i (botten)sand. 24 Heterogen, flammig, gråbrun/gulbrun, sotig(?) sand. Diffus kontaktyta mot bottensanden (L23). 25 Vit sand. V 0 m Rådhustorget/Storgatan Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 2

24 V Dnr 26/3:2 5,30m Profil mot SÖ ,30m Profil mot SÖ T Gul sand med ljusgrå och bruna linser. Mörkare brun lins i bottnen. 2 Mörkbrun, lerig/humös sand med prickar av vit sand. Rikligt med träfragment, enstaka pinnar. I bottnen av lagret stenar (gles stenpackning i plan). 3 Melerat lager; L2 och sandlinser (horisontella och enstaka vertikala) (enstaka upp till 0,0 m tjocka). Innehåller trä, tegel och djurben. 4 Brun, flammig, humös sand (något lerigare än L2). Innehåller tegel, kalkbruk, småsten och träfragment. 5 Liknar L2. Kompakt, mörk, gråbrun lerig sand. Innehåller djurben och träflis samt enstaka pinnar/grenar, tegelfragment och småsten. 6 Gul/vit sand. Innehåller linser/prickar av L5-aktigt kulturlager. 7 Brungrå, svagt lerig sand. Innehåller enstaka tegel. Diffus övergång/kontaktyta mot L8. 8 Svartgrå, svagt lerig sand. Som L7, men mer sot och kol. Innehåller 22 rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 9 Som L6, bitvis bara sand. 0 Vitgul (mellangrov) sand. Gråbrun, lerig sand. Innehåller enstaka tegelfragment. 2 Vitgul, grov sand. Innehåller enstaka svallade tegelfragment. 3 Brungrå, lerig sand. Lite sotig? Innehåller enstaka kolbitar och kalkbruk. 4a Stenar i brun sand. Ojämn lins med lera ovan stenarna. 4b Omrörda kulturlager och sand. 5 Stenar i gul, mellangrov sand. 6 Mörk, brungrå, lerig sand. Innehåller måttligt med träflis samt enstaka småsten (ungefär som L5) och djurben. 7 Ljus(are), homogen, gråbrun sand. 8 Vita sandlinser + brun lins + bitvis rikligt med småsten. Bitvis lins av vit sand i toppen. Innehåller måttligt med tegelfragment samt enstaka djurben. V

25 V ,30m RB-anslutning ,30m Buteljglas El (äldre) 9 Mörk, gråsvart, lerig, sotig sand med stort inslag av grövre sand/grus (typ sjöbotten). Innehåller rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 20 Vit sand med lins(er). 2 Vitbeige, mellangrov sand. ( Ren ) 22 Brun lins i bottensanden. I plan ojämn, känns som rötter eller liknande. 23 Bruna linser och prickar i (botten)sand. 24 Heterogen, flammig, gråbrun/gulbrun, sotig(?) sand. Diffus kontaktyta mot bottensanden (L23). 25 Vit sand. V 0 m Rådhustorget/Storgatan Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 23

26 V Dnr 26/3:3 29,30m Profil mot SÖ 20 9 B T B 4 C ben 36,30m Profil mot SÖ C ben PM (Heimdahl 203) Ua-4820 PM Gul sand med ljusgrå och bruna linser. Mörkare brun lins i bottnen. 2 Mörkbrun, lerig/humös sand med prickar av vit sand. Rikligt med träfragment, enstaka pinnar. I bottnen av lagret stenar (gles stenpackning i plan). 3 Melerat lager; L2 och sandlinser (horisontella och enstaka vertikala) (enstaka upp till 0,0 m tjocka). Innehåller trä, tegel och djurben. 4 Brun, flammig, humös sand (något lerigare än L2). Innehåller tegel, kalkbruk, småsten och träfragment. 5 Liknar L2. Kompakt, mörk, gråbrun lerig sand. Innehåller djurben och träflis samt enstaka pinnar/grenar, tegelfragment och småsten. 6 Gul/vit sand. Innehåller linser/prickar av L5-aktigt kulturlager. 7 Brungrå, svagt lerig sand. Innehåller enstaka tegel. Diffus övergång/kontaktyta mot L8. 8 Svartgrå, svagt lerig sand. Som L7, men mer sot och kol. Innehåller 24 rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 9 Som L6, bitvis bara sand. 0 Vitgul (mellangrov) sand. Gråbrun, lerig sand. Innehåller enstaka tegelfragment. 2 Vitgul, grov sand. Innehåller enstaka svallade tegelfragment. 3 Brungrå, lerig sand. Lite sotig? Innehåller enstaka kolbitar och kalkbruk. 4a Stenar i brun sand. Ojämn lins med lera ovan stenarna. 4b Omrörda kulturlager och sand. 5 Stenar i gul, mellangrov sand. 6 Mörk, brungrå, lerig sand. Innehåller måttligt med träflis samt enstaka småsten (ungefär som L5) och djurben. 7 Ljus(are), homogen, gråbrun sand. 8 Vita sandlinser + brun lins + bitvis rikligt med småsten. Bitvis lins av vit sand i toppen. Innehåller måttligt med tegelfragment samt enstaka djurben. V

27 V ,30m 26 8 T C ben ,30m C ben B Ua Mörk, gråsvart, lerig, sotig sand med stort inslag av grövre sand/grus (typ sjöbotten). Innehåller rikligt med träfragment samt enstaka tegel. 20 Vit sand med lins(er). 2 Vitbeige, mellangrov sand. ( Ren ) 22 Brun lins i bottensanden. I plan ojämn, känns som rötter eller liknande. 23 Bruna linser och prickar i (botten)sand. 24 Heterogen, flammig, gråbrun/gulbrun, sotig(?) sand. Diffus kontaktyta mot bottensanden (L23). 25 Vit sand. V 0 m Rådhustorget/Storgatan Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 25

28 Dnr 26/3:4 V 0m Profil mot NV 2 3m Asfalt Trä PM (Heimdahl 203) Ua-4899 Brun, kompakt sand, enstaka träfragment. 2 Vitgul sand, lite gråa fläckar i övre delen av lagret. 3 Lins med gråbrun sand. 4 Vitgrå (något grövre) sand med enstaka prickar gråbrun sand. 5 Gul sand (sättsand). 6 Stenläggning (nivå 2 i plan). 7 Gråbrun, sotig silt (humus) samt grovsand. Enstaka tegel, kalkbruk och träfragment. 8 Kol. 9 Brun, kompakt, sotig, sandig silt (torrare än L7). Innehåller tegel, kalkbruk och träfragment. 0 Liknar L4. Gulvit (grov)sand med gråbruna linser. Svartgrå, sotig silt med järnutfällningar. 2 Vitgul sand med gråbruna linser. 26 V

29 V 6m 7 Profil mot NV 8 9m Trottoar 2 0 Rådhustorget/Slottsgatan 0 m Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 2 Profilritning, Schakt 2 Skala :20 Dnr 26/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 27 V

30 Bilaga 2. Fyndlista C4683: Antal Föremål Typ Material Teknik Vikt Fragm Lager Ritn Anmärkning 0 0 Ben Animalie Ben 43,2 F Vid makro 2, i kontaktyta L5 och L. 02 Kärl BII:4 Drejat 3,6 F L8 L8 i profil 2,40m. 03 Ben Animalie Ben 9,7 F L23 3 L23 ca 40,30m. Bit av benet analyserat C. Osteo: svin(?) (ej rådjur eller hjort). 04 Ben Animalie Ben 3,6 F L9 3 L9, 3,60m. 05 Ben Animalie Ben 4,8 F 3 Mellan L6 och L7, ca 35,80m. 06 Ben Animalie Ben 2,9 F L24 3 L24 vid 38,0m mellan L2 och L Ben Animalie Ben 26,5 F L8 3 Toppen L8 vid ca 3,80m. 08 Ben Animalie Ben 8,7 F 3 Mellan L6 och L7. 09 Slagg Slagg 7,4 F 4 A6. Stenläggning nivå 2, mellan stenar. 0 8 Ben Animalie Ben Sågat 50,4 F 4 A6. Stenläggning nivå 2, mellan stenar. Ett bearbetat fragment. 5 Ben Animalie Ben 246 F L2 L2 ca 3,50-5,50m. 2 5 Ben Animalie Ben 357,3 F L5 L5 ca 7m. 3 2 Prov Fröer L, L5 Makro L (Makro 3), och L5 för ev 4 C. 28

31 Bilaga 3. Kalibrerade 4 C-dateringar Radiocarbon determination 400BP 200BP 000BP 800BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:2 prob usp[chron] Ua-4899 : 067±38BP 68.2% probability 890AD (4.7%) 920AD 960AD (53.5%) 020AD 95.4% probability 890AD (95.4%) 030AD 600CalAD 800CalAD 000CalAD 200CalAD Calibrated date Schakt 2, L Radiocarbon determination 300BP 200BP 00BP 000BP 900BP 800BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:2 prob usp[chron] Ua : 050±30BP 68.2% probability 975AD (68.2%) 020AD 95.4% probability 890AD (0.8%) 920AD 940AD (84.6%) 030AD 600CalAD 800CalAD 000CalAD 200CalAD Calibrated date Schakt, L23 Radiocarbon determination 900BP 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.0 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:2 prob usp[chron] Ua-4820 : 605±30BP 68.2% probability 300AD (27.5%) 330AD 335AD (27.6%) 365AD 380AD (3.2%) 400AD 95.4% probability 290AD (95.4%) 40AD 300BP 200CalAD 300CalAD 400CalAD 500CalAD Calibrated date Schakt, L24 29

32 30

33

34 Östergötlands museum genomförde 203 en arkeologisk förundersökning i Rådhustorget och i Slottsgatan, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Vid undersökningen framkom både urbana och preurbana lämningar. Till den förstnämnda kategorin kopplades rester efter äldre ytbeläggningar på Rådhustorget, i form av sättsandslager och träbemängda kulturlager, samt stenläggningar av Slottsgatan och Storgatan. Stratigrafin tyder på att den äldsta beläggningen på torget bestått av träflis och den ska sannolikt knytas till 300-talets andra hälft 400-talets början. De preurbana lämningarna bestod av jordlager bildade på strandängar. I lagren fanns spår efter mänskliga aktiviteter, bland annat i form av träkol och djurben. Två dateringar pekar på att dessa aktiviteter ägt rum under vikingatid. ISSN Rapport 205:6

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15

BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15 RAPPORT 2014:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15 RAÄ 5 KV BRÖDRAKLOSTRET 15 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT Bergvärme och brandlager

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Arkeologi vid Dahlströmska gården

Arkeologi vid Dahlströmska gården Rapport 2011:26 Arkeologisk förundersökning Arkeologi vid Dahlströmska gården RAÄ 21 Kv Maria 3 och 8 adstena stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A D E

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAPPOR 2015:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAÄ 14 KV KUNG JOHAN 3 SÖDERKÖPINGS SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN VIKORIA BJÖRKHAGER Bergvärme hos Kung Johan Innehåll Sammanfattnng.........................................................

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Borgmästaregatan m fl

Borgmästaregatan m fl UV ÖST RAPPORT 2006:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Borgmästaregatan m fl RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötland Dnr 422-3982-2005 Göran Tagesson UV ÖST RAPPORT 2006:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG Bergtäkt i Malma Innehåll Sammanfattning...........................................................

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2866

Läs mer

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:33 Järntorget i Örebro Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Örebro 83:1 Järntorget Olaus Petri församling Örebro kommun Närke Ulf

Läs mer

Bredbandsnät i Stjärnorp

Bredbandsnät i Stjärnorp Rapport 2013:87 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Bredbandsnät i Stjärnorp RAÄ 7, 14, 58, 148, 153 m fl Stjärnorps socken Linköpings kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken

Läs mer

Arkeologisk rapport 2014:19. Arkeologisk schaktningsövervakning TUNKARLSBO 8:1

Arkeologisk rapport 2014:19. Arkeologisk schaktningsövervakning TUNKARLSBO 8:1 Arkeologisk schaktningsövervakning TUNKARLSBO 8:1 schaktning i hyttområde RAÄ 4 i Söderbärke socken, Smedjebackens kommun, Dalarna Arkeologisk rapport 2014:19 Emelie Sunding & Artem Dudkin Arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Danvikens hospital RAÄ Stockholm 13:1, Sicklaön 37:2 Nacka socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Smedjegatan i Västerås

Smedjegatan i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:12 Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Kv. Inge och Knut Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010

Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Rapport 2011:7 Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Lars Jönsson Rapport 2011:7 Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2011 Lars Jönsson Fornlämningsnr: 91 Svedala kyrka Svedala sn Svedala

Läs mer

VA-ledning genom Friaredalen och Juneleden

VA-ledning genom Friaredalen och Juneleden VA-ledning genom Friaredalen och Juneleden Arkeologisk förundersökning inom RAÄ nr 50 inför VA-ledning genom Friaredalen och längs Juneleden i Jönköpings stad och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

Kvarteret Artilleristallet 32:8

Kvarteret Artilleristallet 32:8 UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 392. Kv. Drotten 11, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 392. Kv. Drotten 11, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 392 Kv. Drotten 11, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer