FJÄRRVÄRME TILL DOMKYRKAN

Transkript

1 RAPPORT 2016:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME TILL DOMKYRKAN RAÄ 153 S:T PERSGATAN LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Fjärrvärme till Domkyrkan Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Syfte och metod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde under hösten 2015 en arkeologisk förundersökning i S:t Persgatan, Linköping stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för fjärrvärme. Grusiga kulturlager kunde iakttas ställvis i schaktkanterna. De tolkades som rester efter äldre gatunivåer. I den södra delen av schaktet var schaktet något djupare. Här framkom en grav och delar av skelettet frilades. Schaktningsarbetet avbröts och en teknisk lösning togs vilken tillät graven att kvarligga. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Linköping Linköping 285: Linköping 327:1 Linköping 290:1 inköping Linköping 290:2290:1 Linköping 290:1 Linköping 290:2 Linköping 267:1 Linköping 541 Linköping 539 Linköping 165:1 Linköping Linköping 149:1 149:2Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping 149:2Linköping 149:2Linköping 149:3 Linköping 164:1 Linköping 149:3 Linköping 153: Linköping 148:1 Linköping 148:1 Linköping 148:1 Linköping 286:1 Linköping 158: Linköping 570 Linköping 353:1 Linköping 416:1 Linköping n 187:1 Linköping i 187:2 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Det aktuella arbetet föranleddes av schaktnings arbeten för fjärrvärme i S:t Persgatan, Linköping stad och kommun, Östergötland. Undersökningen omfattade en yta om 3,5 x 2,5 m samt ett schakt om 20 löpmeter. Det sistnämnda schaktet var 1,0-2,0 m brett och 0,7-0,8 m djupt. Uppdragsgivare var Tekniska verken i Linköping AB. Fältarbetet utfördes i september 2015 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och rapportarbetet var undertecknad. Arkeologisk bakgrund Linköping stad Linköping omnämns första gången i den s k Florenslistan som kan dateras till tidigt 1100-tal. Orten utvecklas under 1100-talet som ett kyrkligt centrum med två kyrkor; domkyrkan och S:t Larskyrkan. De äldsta delarna av biskopsgården (idag Linköpings slott) härrör också från denna tid (Modén 2010). Fynd av gravar och tidigkristna gravmonument visar att det funnits en kristen begravningsplats och sannolikt en träkyrka i området vid S:t Larskyrkan redan under 1000-talet (Tagesson 2002:146ff; Karlsson 2013). Det finns även tecken på att det kan ha funnits en tidigkristen begravningsplats i området för domkyrkan (Arcini & Tagesson 2005). Det finns ett fåtal belägg för bebyggelse inom stadsområdet under 1100-talet. Från 1200-talets första hälft ökar de arkeologiska spåren av en framväxande bebyggelse och på 1280-talet kan Linköping anses vara en stad. Vid denna tid, år 1287, etableras även stadens franciskanerkonvent i den södra delen av staden (Tagesson 2002:320ff). Tidigare undersökningar Det aktuella schaktet ligger inom den sydvästra delen av domkyrkans kyrkogård. Kyrkogården var i bruk från 1100-talet början till 1810 då en ny begravningsplats anlades i utkanten av staden. Omfattande arkeologiska undersökningar har gjorts strax öster om det aktuella undersökningsområdet. Inför byggnation av ett underjordiskt magasin undersöktes på 1980-talet en 100 m 2 stor yta. Totalt dokumenterades 120 gravar vilka ska ha framkommit på 0,7 m djup (Tagesson & Westerlund 2004:6ff; jfr Egebäck & Syse 1996). I början av 2000-talet utökades det underjordiska magasinet och en 440 m 2 stor yta kom att undersöktas. Drygt 550 gravar, från perioden 1100 till 1800, hittades. Gravarnas djup varierade inom ytan där de grundaste framkom på 0,7 m djup och de djupaste på 1,6 m. Det vanligaste djupet var dock 1,0-1,2 m (Tagesson & Westerlund 2004:4ff; se även Arcini & Tagesson 2005). I S:t Persgatan har flera arkeologiska undersökningar gjorts, främst i samband med olika ledningsdragningar. Gravar har anträffats i flertalet av dessa schakt. Gravnedgrävningarna har varit synliga från och med cirka 0,2-0,3 m djup och skeletten har påträffats på 0,7-2,0 m djup (Feldt 1989; Feldt 1990; Feldt 2002). Figur 3. Det aktuella undersökningsområdet markerat på 1696 års stadskarta. Skala 1:

7 Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet skulle undersökas och dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation skulle gravar kvarligga. Om gravar behövdes tas bort krävdes en förnyad tillståndsprövning. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: Profil På vilket djup under markytan uppträder gravar? Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning i samband med schaktningsarbetet. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenterades med ritning, beskrivning och fotografi. Läget för lämningarna prickades in manuellt på en översiktplan. G Figur 4. Läget för det aktuella schaktet. Krysset avser läget för den påträffade graven. Skala 1:500. Resultat Undersökningen omfattade en yta om 3,5 x 2,5 m stor yta och ett schakt om 20 löpmeter. Det sistnämnda schaktet var 1,0-2,0 m brett och 0,7-0,8 m djupt. Fjärrvärmeledningarna anslöts till en underjordisk byggnadskropp tillhörande domkyrkan. Den förstnämnda ytan utgjordes av tidigare urschaktat område för denna byggnad. I schaktet strax väster om denna yta påträffades kulturlager. Lagren, som framkom på cirka 0,4 m djup, bestod främst av sandiga och grusiga lager vilka tolkades som rester efter äldre gatunivåer. Lagren dokumenterades översiktligt genom en profilritning. I den södra delen av sträckan var schaktet något djupare för att kunna ansluta de nya ledningarna till de befintliga. På cirka 1,0 m djup framkom en grav och delar av skelettet frilades. Gravnedgrävningen var 0,5 m bred. Dess längd kunde dock inte fastställas inom undersökningsområdet. Fyllning bestod av porös matjord med måttligt till rikligt innehåll av kalkbruk samt måttligt inslag av tegelkross (bl a taktegel). Schaktningsarbetet avbröts och uppdragsgivaren tog fram en teknisk lösning som tillät graven att kvarligga. Förutom denna grav kunde inte några gravar iakttagas i schaktet. T Profil mot S T 3a L1 Påfört grus/sand. L2 Påfört grus/sand med inslag av tegelfragment. L3a Brungrå sandig lera med rikligt inslag av kalkbruk. L3b Brun sandblandad lera. L4 Ljusbrun sandig lera/lerig sand. Figur 5. Profilritning med lagerbeskrivning. Under L3 var en hårdgjord yta med ljusbrun grovsand med enstaka småsten. Lagret tolkades som en äldre gatunivå. 3b T 5

8 Figur 6. I anslutning till det befintliga fjärrvärmeschaktet framkom en grav. På fotot har delar av skelettet frilagts. Graven täcktes senare över och kvarligger under den aktuella ledningen. Emma Karlsson, ÖM. Figur 7. I den östra kanten av schaktet var el- och optokablar. Foto mot söder. Emma Karlsson, ÖM. 6

9 Referenser Arcini C & Tagesson G Kroppen som materiell kultur. Gravar och människor i Linköping genom 700 år. I: Kaliff A & Tagesson G (red). Liunga Kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 60. Linköping. Feldt A-C S:t Persgatan, Linköping, Östergötland. Arkeologisk undersökning Östergötlands länsmuseum. Rapport. Feldt A-C S:t Persgatan/Domkyrkoplatsen, Linköping, Östergötland. Arkeologisk undersökning Östergötlands länsmuseum. Rapport. Feldt A-C Kristi brud med krans i håret. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2002:5. Karlsson E Gravar, gator och gårdar. Arkeologi runt S:t Larskyrkan. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2013:16. Modén Eva Biskopens palats i Liunga kauping. 14 C- datering av Linköpings slotts äldsta delar. Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2010:103. Figur 8. En större yta öppnades upp i anslutning till den underjordiska byggnadskroppen. Foto mot väster. Emma Karlsson, ÖM. Tagesson G Biskop och stad. Aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Linköping. (diss). Tagesson, G & Westerlund, J Domkyrkoparken, Linköping. Gravar från 1100-talet till Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1. 7

10 Tekniska uppgifter Fastighet/lokal/område/sträcka Socken/stad Kommun Län och landskap S:t Persgatan Linköping Linköping Östergötland Fornlämningsnummer Linköping 153:1 Digitala fastighetskartans blad 64F7d SO Koordinatsystem SWEREF 99 TM Höjdsystem - Mätteknik Manuell inprickning Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl ÖM dnr 91/15 ÖM projektnr ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Tekniska verken i Linköping AB Tekniska verken i Linköping AB Projektledare Emma Karlsson Personal - Fältarbetstid Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Nej Digitala Nej Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2016:2 Östergötlands museum 8

11

12 Östergötlands museum genomförde under hösten 2015 en arkeologisk förundersökning i S:t Persgatan, Linköping stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för fjärrvärme. Grusiga kulturlager kunde iakttas ställvis i schaktkanterna. De tolkades som rester efter äldre gatunivåer. I den södra delen av schaktet var schaktet något djupare. Här framkom en grav och delar av skelettet frilades. Schaktningsarbetet avbröts och en teknisk lösning togs vilken tillät graven att kvarligga. ISSN Rapport 2016:2