FJÄRRVÄRME TILL F D TINGSHUSET

Transkript

1 RAPPORT 2015:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME TILL F D TINGSHUSET INTILL RAÄ 153 KV BOAS 2:1 OCH 3:1 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN VIKTORIA BJÖRKHAGER

2

3 Fjärrvärme till f d Tingshuset Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med nedläggning av ledningar för fjärrvärme/-kyla inom kv Boas 2:1 och 3:1, linköpings stad och kommun, utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Arbetet utgjordes av två schakt i väst-östlig respektive nord-sydlig riktning. Utmed det nord-sydliga schaktets norra och mellersta del framkom ett ca 0,2 m tjockt kulturlager bestående av gråbrun sandig lera. Övriga delar av schakten utgjordes av recenta störningar. Inga fynd påträffades. Viktoria Björkhager antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Linköping 341:1 Linköping Linköping 285: Linköping 327:1 Linköping 267:1 Linköping 165:1 Linköping 149:1 Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping Linköping 149:2 149:2 Linköping 149:3 Linköping 164:1 Linköping 149:3 Linköping 268: Linköping 148:1 Linköping 148:1 Linköping 148:1 Linköping 286:1 Linköping 158:1 Linköping 153: Linköping 570 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde en arkeologisk förundersökning i samband med nedläggning av ledningar för fjärrvärme/-kyla till Linköpings före detta Tingshus, som idag inrymmer Ljungstedska Friskolan. Förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping AB vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen samt utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Undersökningsområdet är beläget strax norr om Linköpings medeltida stadsområde (RAÄ 153). Klostergatan som passerar området (tidigare Gamla Stångsgatan) var redan på 1200-talet en av stadens viktigaste vägar. Den ledde mot Stångebro och därifrån vidare mot Norrköping. Denna väg strålar samman med en namnlös, västerifrån kommande väg strax väster om undersökningsområdet. Dessutom finns det på en karta från 1773 bebyggelse utritad i anslutning till vägkorsningen. Hela undersökningsområdet är beläget utanför den s k Gamla Stångbommen som var placerad vid korsningen Kungsgatan Klostergatan fram till år 1817 (Bengtsson 1998). Tullen finns på stadskartan från år 1800, då den benämns Nykvarnstullen. Norr om nuvarande Vasavägen låg ängen stora Sältingen. I ängens södra del fanns på 1639 års karta ett salpeterbruk (Borna-Ahlkvist & Tollin 1994). Delar av området ingick på och 1700-talet i stadens åkrar under benämningen Övre Stigslyckan (Borna-Ahlkvist & Tollin 1994). Inga byggnader eller tomter finns markerade i kvarteret före 1867 års stadskarta. På denna är den södra delen av kvarteret inritat med Tingshuset (Ljungstedtska Friskolan) som uppfördes 1858 och två flygelbyggnader. Kvarterets norra del är vid denna tid en del av Stigslyckan. Först på 1898 års karta finns hela kvarteret utritat, med den utbredning det har idag. Linköpings Elementärläroverk för flickor etableras på den granntomten i väster år Frimurarehotellet uppfördes Mot Klostergatan anslöt tidigare en nu riven trädgårdsmästarebostad som uppfördes under senare delen av 1800-talet. Efter att Frimurarehotellet uppförts fanns det en trädgård med scen, damm och servering på området mellan skolan och hotellet. På ett foto från 1918 kan man se hur en mur avskärmar trädgårdsserveringen från Klostergatan. Hösten 2012 utfördes en slutundersökning inom delar av kv Boas 1 och 2 (parkeringsplatsen). Stengrunderna till tre efterreformatoriska byggnader påträffades Teckenförklaring Stolphål Kulturlager Fjärrkyla schakt Figur 3. Aktuell schaktsträcka inom kv Boas. Skala 1:

7 En stenläggning med förhistorisk datering som eventuellt kan vara resterna efter en gata eller gårdsplan framkom utmed undersökningsområdets södra gräns. Vidare påträffades störhål, årderspår, brand- och raseringslager, diken, en brunn samt ytterligare en stenläggning (Räf & Lindberg 2014). I maj 2014 utförde Östergötlands museum en förundersökning inför uppförandet av en transformatorstation och förläggning av elkablar inom den nu aktuella fastigheten. Vid undersökningen påträffades kortare partier med kulturlager i form av odlingslager (Lundgren 2014) Teckenförklaring Stolphål Kulturlager Fjärrkyla schakt Figur 4. Detalj av schaktsträckan. Skala 1:300. 5

8 Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Markingreppen berörde såväl sentida schakt som partier med bevarade äldre lämningar. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Nedanstående frågeställningar skulle särskilt beaktas. Finns det ytterligare bebyggelselämningar utmed schaktsträckningen närmast slutundersökningsområdet från 2012 (se beskrivning ovan)? Finns det odlingslämningar som går att koppla till 1600-/1700-talsbebyggelsen? Finns det äldre (förhistoriska/medeltida) lämningar utmed schaktsträckningen? Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning, vilken utfördes i samband med det planerade schaktningsarbetet. Kulturlagret/odlingslagret som påträffades i schaktet dokumenterades genom inmätning och beskrivning. Inga fynd påträffades och inga prover togs för analys. Efter avslutat fältarbete har resultaten redovisats genom Riksantikvarieämbetets blankett Redovisning av utförd arkeologisk undersökning. Dokumentationsmaterialet förvaras och kommer att vara tillgängligt i Östergötlands museums arkiv. Resultat och tolkning Schaktningsarbetet utgjordes av två schakt varav det ena i väst-östlig riktning med en längd av ca 25 m och det andra i nord-sydligt riktning med en längd av ca 45 m. Schakten hade en bredd av ca 1 m och ett djup av ca 1 m. Totalt berördes ca 70 m av schaktningsarbetet. Området var kraftigt stört och det var endast utmed det nord-sydliga schaktets norra och mellersta del som det framkom ett ca 0,2 m tjockt kulturlager bestående av gråbrun sandig lera vilket tolkas som ett odlingslager. På platsen där de båda schakten korsade varandra påträffades ett stolphål med en diameter på 0,2 m. Inga fynd påträffades. Resultatet från undersökningen visade att det inte fanns några bevarade bebyggelselämningar som kunde kopplas samman med de som påträffades vid undersökningen som utfördes av museet 2012 i norra delen av kv Boas. Inte heller påträffades några medeltida eller förhistoriska lämningar i schakten. Odlingslagren som påträffades hör troligtvis till stadens jordar och ligger som tidigare nämnts inom Nedre Stigslyckan. Dessa jordar finns dokumenterade från 1600-tal fram till mitten på 1800-talet då området stadsplaneras och tingshuset uppförs. På stadskartan från 1732 ligger de aktuella schakten på en åkeryta som ägs av Provincial Inspecktoren Lars Giöthe (LMS D64-1:19). Referenser Borna-Ahlkvist H. & Tollin C Kring Stång. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 7, Stockholm Lundgren, R Lerigt och gråbrunt på Boas. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning, RAÄ153, S:t Larsgatan samt kv Boas 2 och 4, Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum, Rapport 2014:53. Räf, E. & Lindberg, R Järnålder och 1700-tal vid frimurarhotellet. RAÄ 153. Kv Boas 1-2, Linköping stad och kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2014:40. Kartor LMS D64-1:1. Linköpings stads ägor. Geometrisk avmätning Johan Larsson Grot. LMS D64-1:19. Linköpings stads ägor norr om staden. Geometrisk avmätning Karl Jakob Vallberg. LMS D64-1:34. Linköpings stad. Tomtmätning Ernst Olof Viman. 6

9 Tekniska uppgifter Lokal kv Boas 2:1 och 3:1 Stad Linköping Kommun Linköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Intill RAÄ 153:1 Ekonomiska kartans blad Koordinater Koordinatsystem 64F 7d SO N , E SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 228/14 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Tekniska verken Linköping Nät AB Tekniska verken Linköping Nät AB Viktoria Björkhager Emma Karlsson Fältarbetstid Totalt undersöktes ca 70 löpm Fynd Foto Analyser Inga fynd Inga foton Inga analyser Grafik Viktoria Björkhager Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:7 Östergötlands museum 7

10 8

11

12 I samband med nedläggning av ledningar för fjärrvärme/-kyla inom kv Boas 2:1 och 3:1, Linköpings stad och kommun, utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Arbetet utgjordes av två schakt i väst-östlig respektive nord-sydlig riktning. Utmed det nordsydliga schaktets norra och mellersta del framkom ett ca 0,2 m tjockt kulturlager bestående av gråbrun sandig lera. Övriga delar av schakten utgjordes av recenta störningar. Inga fynd påträffades. ISSN Rapport 2015:7