STENLÄGGNING I KV LAGMANNEN

Transkript

1 RAPPORT 2014:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING STENLÄGGNING I KV LAGMANNEN RAÄ 14 KV LAGMANNEN OCH S:T RAGNHILD SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN VIKTORIA BJÖRKHAGER

2

3 Stenläggning i kv Lagmannen Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med schaktningar för nedläggande av fjärrvämeledningar inom kvarteren Lagmannen och St Ragnhild i Söderköpings stad och kommun utfördes en förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Vid schaktningsarbetet framkom en stenläggning utmed en 4 m lång sträcka inom den norra delen av kvarteret Lagmannen mellan Skönbergagatan 26C och 32. Under asfalten fanns ett 0,8 m tjockt lager med fyllnadsmassor i form av sand. Kulturlagren omfattades överst av ett lager med påförd grå lera. Under detta framkom en gles stenläggning med 0,15-0,20 m stora stenar i grå lera. I stenläggningen påträffades en bit tegelkross som inte tillvaratogs. Under stenläggningen framkom undergrunden i form av lera. Viktoria Björkhager 1:e antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Söderköping 16:1!( Söderköping 14: Söderköping 18:1 Söderköping 5:1!( Söderköping 17:1!( Söderköping 3:1!( Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde i april 2013 en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i samband med nedläggning av fjärrvärmekulvert. Schaktet sträckte sig från Margaretagatan till Söderköpings brunn, inom kvarteren Lagmannen och St Ragnhild, Söderköpings stad och kommun. Den antikvariska kontrollen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Fjärrvärmeschaktet grävdes från Margaretagatan norr ut och passerade Erik Dahlbergsgatan (E22). Därefter gick schaktet genom kv Rådmannen och kv Lagmannen för att sedan korsa Skönbergagatan in på S:t Ragnhildsgatan. Schaktningen avslutades med att Söderköpings Brunn (kv S:t Ragnhild) anslöts till ledningen. Det var endast den norra delen av schaktningen inom kvarteren Lagmannen och S:t Ragnhild, en sträcka på ca 120 m, som förundersöktes i form av antikvarisk kontroll. Uppdragsgivare var E.ON Värme Sverige AB vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen samt utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är belagt i det skriftliga källmaterialet från mitten av 1200-talet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå Östersjön och Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara detsamma som under medeltiden, med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp. Rådhustorget med dess hamn var stadens hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vin ter vadskvarteren Figur 3. Stadskarta från 1779 med schaktsträckan markerad med blått och stenläggningen med rött. Skala 1:

7 i väst-sydväst och Hagakvarteren i öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söder köpings äldsta stadslämningar bör kunna återfinnas i området närmast Rådhustorget och längs de därifrån utgående vägarna/ vattenlederna. Skönbergagatan var den medeltida stadens östra utfartsväg vilken gick till Skönberga och vidare söderut till Valdemarsvik. Tidigare arkeologiska undersökningar i kv Pilgrimen, strax väster om S:t Ragnhildsgatan, har visat att tidigoch högmedeltida lämningar finns bevarade i området (Hasselmo 1984; Zerpe 1995a-b). Vid en arkeologisk provundersökning 1985 i kv S:t Ragnhild påträffades efterreformatoriska fynd i form av keramik och kritpipor (Zerpe 1995c). Enligt den historiska stadskartan från år 1779 (LMS D111-1:16) så gick den östra tullgränsen längs det nuvarande kv S:t Ragnhilds östra sida vilket kan tyda på att den medeltida staden också sträckt sig fram till det mindre vattendrag som där utgjorde en naturlig gräns. Kv Lagmannen ligger däremot på det som då var Tokebrunnsgärdet. På stadskartan från 1898 har staden utvidgats och då fanns tomter även inom kv Lagmannen (LMS 05-SÖD-34). Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av schaktningsövervakning, var att tillse att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Den medeltida stadens utbredning, åt öster och söder, är osäker i det aktuella området och därför bedömdes det vara av vikt att en schaktningsövervakning skulle ske genom stora delar av kv Lagmannen för att därigenom eventuellt kunna avgränsa denna del av staden. Figur 4. Stadskarta från 1898 med schaktsträckan markerad med blått och stenläggningen med rött. Skala 1:

8 Till undersökningen ställdes följande frågeställningar: Vid en tidigare arkeologisk undersökning i kv S:t Ragnhild påträffades endast efterreformatoriska fynd. Det planerade schaktet kommer att gå närmare Storån, utmed vilken staden växte fram och där chansen till att finna spår av tidigare aktivitet är större. Finns det medeltida lämningar så långt österut som i kv S:t Ragnhild? Den östra stadsgränsen bör ha gått i området som idag utgör kv Lagmannen. Framkommer det något som närmare kan peka på vart denna gräns gick? Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning, vilken utfördes i samband med de planerade arbetena. Fast fornlämning som påträffades dokumenteras med inmätning, handritning och fotografering. Dokumentationsmaterialet i form av en profilritning och digitala foton förvaras i Östergötlands museums arkiv. Resultat och tolkning Vid den antikvariska kontrollen inom kvarteren Lagmannen och S:t Ragnhild var det endast utmed en begränsad sträcka inom kv Lagmannen som kulturlager framkom. Utmed den resterande schaktsträckningen berördes endast recenta schaktmassor. Inom den norra delen av kvarteret Lagmannen mellan Skönbergagatan 26C och 32 framkom en stenläggning utmed en sträcka av ca 4 m. Under asfalten fanns ett 0,8 m tjockt lager med fyllnadsmassor i form av sand. Där under påträffades ett lager med påförd grå lera. Under detta fanns en gles stenläggning med 0,15-0,20 m stora stenar i grå lera. I stenläggningen påträffades en bit tegelkross som inte tillvaratogs. Under stenläggningen framkom undergrunden i form av lera. Enligt stadskartan från 1779 utgjordes kv Lagmannen av Tokebrunnsgärdet och området var därmed inte bebyggt, men ungefär hundra år senare, på stadskartan från 1898, har staden vuxit och då är även denna del indelad i tomter. Det var tyvärr inte möjligt att utifrån resultatet i fält göra någon bedömning om stenläggningens datering eller funktion, men den skulle kunna tillhöra den senare stadsbebyggelsen. Figur 5. Schakt med stenläggning inom kv Lagmannen. 6

9 Referenser Broberg B & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Hasselmo M Kvarteret Pilgrimen 8 och 9. Arkeologisk undersökning. Söderköping, Östergötland. Riksantikvarieämbetets byrå för arkeologiska undersökningar, Rapport. Zerpe L. 1995a. Kvarteret Pilgrimen 5 och 6. Arkeologisk undersökning. Söderköping, Östergötland. Riksantikvarieämbetets byrå för arkeologiska undersökningar, Rapport. Zerpe L. 1995b. Kvarteret Pilgrimen 7. Arkeologisk schaktningskontroll. Söderköping, Östergötland. Riksantikvarieämbetets byrå för arkeologiska undersökningar, Rapport. Zerpe L. 1995c. Kvarteret S:ta Ragnhild. Arkeologisk provundersökning. Söderköping, Östergötland. Riksantikvarieämbetet UV Linköping, Rapport 1995:48. Linköping. Lantmäteristyrelsens kartarkiv LMS, akt D111-1:16. Mätning 1779, Söderköpings stad. Lantmäterimyndighetens kartarkiv LMM, akt 05-SÖD-34. Arealavmätning, 1898, Söderköpings stad. 7

10 Tekniska uppgifter Lokal Stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer RAÄ 14 kv Lagmannen och S:t Ragnhild Söderköping Söderköping Östergötland Fastighetskartans blad 64F 8h SO Koordinater (n/e) / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 325/12 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare E.ON Värme Sverige AB E.ON Värme Sverige AB Viktoria Björkhager Fältarbetstid Totalt undersöktes ca 120 m Fynd Tillvaratogs inte Foto Digitalt Analyser - Grafik Viktoria Björkhager Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:16 Östergötlands museum 8

11

12 I samband med schaktningar för nedläggande av fjärrvämeledningar inom kvarteren Lagmannen och S:t Ragnhild i Söderköpings stad och kommun utfördes i april 2013 en förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Vid schaktningsarbetet framkom en gles stenläggning utmed en 4 m lång sträcka inom den norra delen av kvarteret Lagmannen mellan Skönbergagatan 26C och 32. ISSN Rapport 2014:16