NYTT AVLOPP I KV KUNG JOHAN 1

Transkript

1 RAPPORT 2017:6 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING NYTT AVLOPP I KV KUNG JOHAN 1 RAÄ 14:1 KV KUNG JOHAN 1 SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MATS MAGNUSSON

2

3 Nytt avlopp i kv Kung Johan 1 Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte och metod Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Anläggningslista Bilaga 2. Sektionsritningar Omslagsbild: Kv Kung Johan 1, sett från Storgatan. Foto Mats Magnusson. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I december 2016 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i kv Kung Johan 1, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arbetet utfördes, inom Söderköpings medeltida stadslager 14:1, i samband med byte av en avloppsledning. Längs det ca 21 m långa och 0,9-1,6 m djupa schaktet framkom en stenläggning, rester efter ett tegelgolv, ett trägolv/ kavelbro och en timmerkonstruktion. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. Mats Magnusson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Söderköping 19:1 Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 14: Söderköping 12: Söderköping 20 Söderköping 4:1 Söderköping 12:2 Söderköping 7: Drothem Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde under tre dagar i december 2016 en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Schaktningsarbetet bestod i byte av avloppsledning där ca 14,5 m gick utmed befintlig äldre ledning och ca 7,5 m gick i orörd mark. Schaktets bredd var 0,4-1,4 m och djupet 0,9-1,6 m. Schaktningen tog sin början invid en gårdsbyggnad och grävdes sedan ut till befintlig ledning i Storgatan. Den arkeologiska undersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare och ansvarig för de arkeologiska kostnaderna var Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för den arkeologiska undersökningen och för utformningen av rapporten var undertecknad. Sektionsritning Tegel Stenläggning Schakt S2 S1 Storgatan Smedgränd Figur 3. Utdrag ur Adresskartan över Söderköping med schakt, anläggningar och sektioner markerade. Skala 1:150. 4

7 Områdesbeskrivning Söderköping är belagt i det skriftliga källmaterialet från mitten av 1200-talet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt redan då som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möttes och från dessa vattendrag var det möjligt att nå Östersjön och Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden med vissa förskjutningar. Utöver detta så har en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp. Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vintervadskvarteren i västsydväst samt Hagakvarteren i östsydöst. Ågatan, med den idag kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söderköpings äldsta stadslämningar bör kunna återfinnas i området närmast Rådhustorget och längs de därifrån utgående vägarna/vattenlederna. Till detta område hör det nu aktuella undersökningsområdet i kv Kung Johan. I kvarteret Kung Johan 1 har inga tidigare arkeologiska undersökningar utförts. Under gårdshuset finns en källare i sten, med tunnvalv av tegel, som dock inte är daterad (SR 93). I grannkvarteret Kung Johan 3 har ett antal arkeologiska undersökningar och iakttagelser skett. År 1972 påträffades en tegelmur på ca 0,45 m djup mellan två byggnader. Muren gick i öst-västlig riktning och kunde följas i ca 0,7 m (SR 37). Figur 4. Schaktning inne på gården. Foto mot VSV, Mats Magnusson, ÖM. 5

8 I samma fastighet ligger också en av Söderköpings få kvarvarande medeltida byggnader, det s k Kung Johans stenhus. Vid en arkeologisk förundersökning 1999, i samband med utvändiga schaktningar längs med stenhusets norra källarmur, påträffades kraftiga kulturlager och fynd från talen (Feldt i manus). Vidare har en sten- och tegelmur samt vad som tolkades som ett trägolv på 0,3-0,6 m djup påträffats inom fastigheten (Björkhager 2015). I grannkvarteret i sydöst, kv Väktaren, framkom gatu-, gårds- och byggnadslämningar från tal vid en grundgrävning för byggnad 1926 (SR 79). Vid arkeologiska undersökningar i kv Väktaren 1981 kunde sex olika bebyggelseskikt urskiljas med ett tidsspann från mitten av 1200-talet till talen (Forslund 2004). Sammantaget visar undersökningarna i närområdet på omfattande kulturlager med byggnadslämningar från högmedeltid till nyare tid. ovan beskrivna tegelgolvet slutade på samma plats. På denna plats grävdes också schaktet något djupare vilket visade på en nivå med ostrukturerat, välbevarat trä strax under tegelgolvet vilket tyder på ett byggnads- eller raseringslager. På grund av schaktets ringa bredd längs de första 13 m kunde endast ett kortare parti dokumenteras genom sektionsritning (bilaga, sektion 1), på en plats där en utvidgning av schaktet skedde. I botten av schaktet framkom tegelgolvet (L11) vilket överlagras av en gråbrun sandig silt (L10) följt av ett upp till 0,15 m mäktigt brandlager (L9) bestående av svart sot, bränd lera och rödbränd sand/silt. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska undersökningen, som genomfördes i form av en schaktningsövervakning, var att kulturlager och anläggningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Det ca 21 löpmeter långa schaktet grävdes med maskin. Påträffade anläggningar grävdes för hand och dokumenterades med digitalfotografering, sektionsritning och beskrivning. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Resultat och tolkning Från gårdsbyggnaden grävdes ett smalt schakt som följde ett äldre avloppsrör på ca 0,9 m djup. Vid ca 6,0 m, strax väster om entrén till huvudbyggnaden, Storgatan 3, vek det nya schaktet av från befintlig ledning och omedelbart påträffades resterna efter ett tegelgolv (A3) på ca 0,85 m djup under marknivå. Tegelgolvet kunde sedan följas utmed schaktet i ca 5,3 m. Teglets dimensioner var 26 x 13 x 8,5 cm. Vid ca 8,3 m framkom en stenläggning (A4) ca 0,4 m under dagens marknivå. Stenläggningen, som sannolikt ska dateras till tal, bestod av vällagd kullersten och fortsatte till schaktets 11:e m, även det Figur 5. Tegelgolvet (A3) i förgrunden, stenläggningen (A4) i bakgrunden och där emellan det orange-svarta brandlagret. Foto mot VNV, Mats Magnusson, ÖM. 6

9 Brandlagret överlagras av ett grått lerlager (L8) med inslag av tegelkross och sot vilket i sin tur överlagras av ett lager ljus, gråbränd lera (L12). Därefter följer ett ca 0,15 m tjockt kulturlager bestående av brungrå, sandig silt med inslag av träflis (L4). Överst ligger ett ca 0,25 m tjockt omrört, brungrått och grusigt lager (L3) som även utgör dagens gårdsyta. Det sista partiet (ca 5-6 m) av schaktningen, ut mot Storgatan, gick utmed ett relativt recent schakt för avlopp vilket var fyllt med sand. Detta medförde att schaktets väggar rasade in och att bredden på schaktet här blev betydligt mer omfattande än planerat (upp till ca 1,4 m brett). Avloppsrören låg här också på ett större djup vilket innebar att schaktet grävdes ner till Figur 6. Stenläggningen (A4) framrensad. Lodfoto, Mats Magnusson, ÖM. Figur 7. Ostrukturerat trä under tegelgolvet. Lodfoto, av Mats Magnusson ÖM. 7

10 drygt 1,6 m djup. Orörda kulturlager kunde iakttagas i schaktväggen längs en sträcka på ca 2,4 m utmed schaktets nordvästra sida mellan ca 14,4 och 17 m. Här upprättades en sektionsritning (bilaga, sektion 2). Kulturlagren fortsatte betydligt djupare än vad som kunde dokumenteras i sektion, detta berodde på att det nya avloppsröret var tvunget att kopplas in direkt och att sand därefter fylldes på utmed rörets sidor. De understa 0,8 m av sektionen utgörs av flera humösa, feta kulturlager (L5-L10, L13-L18) med träkonstruktioner, träflis, läderspill, djurben och tegelkross. Förutom flera tydliga lagerföljder kan två anläggningar urskiljas; en timmerkonstruktion (A1) som börjar på ca 1,2 m djup och en horisontell nivå med brädor (A2) på ca 1,0 m djup. Timmerkonstruktionen är svårtolkad då endast ett litet parti kunde dokumenteras och då den består av flera stockar som tycks ligga vinkelrätt mot varandra utan att för den delen bilda tydliga väggar. Konstruktionen är avgrävd av en äldre vattenledning i sydväst vilket kan ha bidragit till att stockarna blivit rubbade. Tolkningen, med stor reservation, är att detta skulle kunna vara resterna efter väggarna i en eller flera timmerbyggnader från medeltiden. Den horisontella nivån med brädor utgör sannolikt ett golv i en medeltida byggnad alternativt en kavelbro. Tyvärr är de två påträffade konstruktionerna avskilda av nedgrävningen för vattenledning och det framgår därför inte om de är del av samma konstruktion eller inte. Nivån med brädor sluttar något ner mot timmerkonstruktionen och de omgivande lagren påminner mycket om varandra. I schaktet precis utanför sektionen fanns en stående stock bevarad, som har avbildats på sektionsritningen. Denna hade tyvärr grävts av, i samband med schaktandet, i höjd med nivån med brädor och det går därför inte med säkerhet att säga om stocken är del i samma konstruktion, om den överlagras av brädnivån eller om den är neddriven från en högre nivå. Figur 8. Sektion 2 vid 14,4-17,0 m i schaktet. Foto mot VNV, Mats Magnusson, ÖM. 8

11 Förutom enstaka djurben (matavfall, som inte tillvaratogs) framkom inte några fynd som kunde kopplas till en kontext, något som är ovanligt vid grävningar i Söderköping. På grund av att varken daterande fynd påträffades eller lämpliga stockar/plankor för dendrokronologisk datering gick att samla in så finns ingen närmare datering av lämningarna. Referenser Björkhager, V Bergvärme hos Kung Johan. Arkeologisk förundersökning. Rapport Östergötlands museum 2015:3. Linköping. Broberg, B & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Feldt, A-C. I manus. Vid Kung Johans tröskel. Kv Kung Johan 3/Åpromenaden. Söderköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Forslund, K Kv Väktaren 2. Rapportsammanställning. Riksantivkarieämbetet. Stadsarkeologiskt register (SR). 9

12 Tekniska uppgifter Kvarter Kung Johan 1 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Söderköping 14:1 Fastighetskartans blad 64F 8h SO Koordinater N , E Koordinatsystem SWEREF99 TM Typ av undersökning Arkeologisk undersökning, schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖM dnr 432/16 ÖM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportarbete Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Mats Magnusson Mats Magnusson Fältarbetstid Totalt undersöktes Ca 21 löpmeter Fynd - Foto Digitala Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Mats Magnusson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2017:6 Östergötlands museum 10

13 Bilaga 1. Anläggningslista Nr Typ Datering ca Sektionsnr A1 Timmerkonstruktion Medeltid 2 A2 Trägolv/kavelbro Medeltid 2 A3 Tegelgolv tal? 1 A4 Stenläggning tal 1 11

14 Bilaga 2. Sektionsritningar 1 Sektion 1 mot NO A3 11 Sektion 1 1. Nedgrävning avlopp. 2. Nedgrävning vatten. 3. Brungrått grus, omrört. Gårdsfyll. 4. Brungrå, sandig silt. Inslag av träflis. 5. Som L4 men med inslag av gråbränd, ljus lera. 6. Grå, sandig lera. Inslag av tegelkross. 7. Beige, siltig sand. 8. Mellangrå lera. Inslag av tegelkross och sot. 9. Brandlager. Orangebränt i toppen, svartsotigt i botten. 10. Gråbrun, sandig silt. 11. Tegelgolv (A3). 12. Gråbränd, ljus lera. Sektion 2 mot NV A A1 Sektion 2 1. Gårdsgrus. Flera skikt. 2. Beige sand med grus. 3. Grå, siltig sand. Inslag av sten, tegelkross och träflis. Kulturlager. 4. Beige sand. Inslag av småsten. 5. Ljusgrå, fet silt. Inslag av grus. 6. Mörkgrått, humöst, sandigt, siltigt träflislager. Inslag av trä och djurben. 7. Ljusgrå, humös, sandig silt. Mycket träflis. 8. Svartgrå, humös, fet, sandig silt. Inslag av träflis, djurben och läder. 9. Som 8 men med inslag av tegel Gråbrunt, humöst träflislager. 11. Grå, grusig sand. 12. Ljusgrå lera (påminner om L8, sektion 1). 13. Brun, humös silt. Inslag av träflis. 14. Svart kol och sot. Brandlager (jmf L9, sektion 1). 15. Brun, humös, sandig silt. 16. Grå, sandig silt. Inslag av träflis, småsten och lite kol (jmf L7). 17. Svartgrå, humös, fet silt. Inslag av träflis. 18. Svartgrått, fett, siltigt träflislager.

15

16 I december 2016 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i kv Kung Johan 1, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arbetet utfördes, inom Söderköpings medeltida stadslager 14:1, i samband med byte av en avloppsledning. Längs det ca 21 m långa och 0,9-1,6 m djupa schaktet framkom en stenläggning, rester efter ett tegelgolv, ett trägolv/kavelbro och en timmerkonstruktion. ISSN Rapport 2017:6