NYTT HUS I KV VON PLATEN

Transkript

1 RAPPORT 2016:12 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING NYTT HUS I KV VON PLATEN RAÄ 14:1 KV VON PLATEN 11, KANALGATAN 1 SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MATS MAGNUSSON

2

3 Nytt hus i kv von Platen Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I april 2016 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning, i form av schaktningsövervakning i kv von Platen 11, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arbetet utfördes, inom Söderköpings medeltida stadslager 14:1, inför nybyggnation av hus på förstärkt grundplatta. Inom det ca 100 m 2 stora undersökningsområdet påträffades en äldre stenläggning och grunden till en recent byggnad. Inga fynd tillvaratogs. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. Mats Magnusson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Söderköping 19:1 Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 13: Söderköping 12:2 Söderköping 12:1 Söderköping 4:1 Söderköping 7:1 Söderköping 20 Söderköping 14: Drothem 308 Söderköping 18:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde en arkeologisk undersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med avbaningen av jord inför gjutning av husgrund på adressen Kanalgatan 1 i Söderköping. År 2013 utfördes motsvarande arbete inför uppförandet av hus på granntomten, von Platen 10. Husen är likadana och därmed är undersökningsytorna motsvarande stora. Den arkeologiska undersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen Östergötland och för de arkeologiska kostnaderna stod Erik Lundqvist, Linköping. Ansvarig för den arkeologiska undersökningen och för utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är belagt i det skriftliga källmaterialet från mitten av 1200-talet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå Östersjön och Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp. Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vintervadskvarteren i västsydväst samt Hagakvarteren i östsydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söderköpings äldsta stadslämningar bör kunna återfinnas i området närmast Rådhustorget och längs de därifrån utgående vägarna/vattenlederna. I kv von Platen uppfördes 1861 Söderköpings elementläroverk för pojkar. I början av 1900-talet nyttjades byggnaden som post- och telegrafstation och från 1919 fanns Söderköpings manuella telestation på andra våningen av byggnaden. Byggnaden revs 1951 och ersattes av en automatisk telestation som ligger där än idag (Sylvan & Hedenström 2010). Flera arkeologiska undersökningar har tidigare utförts i kv von Platen eller i dess omedelbara närhet. I kv von Platen 2 framkom, vid en undersökning 1976, ett tidigmedeltida hamnläge och en stenpir, daterade genom fynd av äldre vendiskt svartgods till tal. Dessutom påträffades lämningar efter byggnader och kavelbroar från högmedeltiden (Tesch 1985). Vid schaktning för en telestation i kv von Platen 2-3 år 1977 påträffades kulturlager på ca 0,5 m djup som fortsatte ner till ca 3,0 m djup. Kulturlagren innehöll bl a lämningar efter kvartersbebyggelse från perioden tal. Tolkningen av resultaten var att området tycks ha varit tätare bebyggt under 1200-talet för att under och 1400-talen ha haft en mer reglerad tomtindelning. Fynden tyder på att det under 1300-talet förekommit benhantverk/benindustri samt ett färgeri för textilier inom området (Jacobsson 2007). I kv von Platen 3 fann man vid en undersökning 1991 byggnadslämningar (eventuellt kavelbro) från talen som låg ut mot Kanalgatan (Tagesson 1991). Vid en 380 m lång schaktning för nya VAledningar längs Ågatan under passerades kv von Platen. Stora delar av området i Ågatan utanför kv von Platen visade sig vara stört av recenta aktiviteter men bebyggelserester kunde skönjas längs profilen mot von Platen 3 (Lindgren-Hertz 1996). När VA-ledningarna i Kanalgatan skulle bytas ut 1998 kunde kulturlager följas hela vägen från Ågatan upp till Göta kanal. Lagren var som mäktigast i söder där de mätte ca 2,3 m och tunnade sedan långsamt ut mot norr till en tjocklek av ca 1,2 m. De lämningar som påträffades längs Kanalgatan bestod till största delen av äldre gatubeläggningar från 1200-talet och framåt (Carlsson 2009). Undersökningen visade att Kanalgatan i princip haft samma sträckning i alla tider vilket även innebär att kvarteren som ligger i anslutning troligen också har en indelning som härstammar från tidig medeltid. Huvudbyggnaden, på fastigheten von Platen 1, har en källare av sten med tunnvalv av tegel (SR 94) som är av medeltida karaktär (Broberg & Hasselmo 1978). Vid borrning för kontroll av markförhållanden inom den nu aktuella tomten, utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i januari Borrprovet visade att kulturlager fanns bevarade under ett matjordslager, ca 0,3 m under markytan. Kulturlagren hade en mäktighet av ca 1,2 m (Magnusson 2012). På granntomten, von Platen 10, schaktades det 2013 för en likadan husgrund som den nu aktuella. Schaktytan var ca 100 m 2 och djupet var ca 0,4 m. Inga anläggningar framkom och endast toppen på 4

7 kulturpåverkade lager berördes vid arbetet (Magnusson 2013, tjänsteanteckning). Vid schaktning för fjärrvärme år 2013 grävdes ett stick in på den nu aktuella tomten. Sticket var ca 2,1 x 1,1 m stort och ca 1,0 m djupt. I botten av schaktsticket framkom stockar som tolkades som del av en byggnad utmed Kanalgatan, vidare påträffades en stigbygel, fragment av en kam och stengodskeramik vilka tillsammans daterar byggnaden till slutet av 1300-talet början av 1400-talet (Björkhager & Lundgren 2015). Syfte Syftet med den arkeologiska undersökningen, som genomfördes i form av en schaktningsövervakning, var att kulturlager och anläggningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Metod och dokumentation Den arkeologiska undersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med schaktning för husgrunden. Det ca 100 m 2 stora och ca 0,7-0,9 m djupa schaktet grävdes med maskin. Påträffade anläggningar grävdes för hand och dokumenterades med digitalfotografering och beskrivning. Inga fynd tillvaratogs. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum Schakt Stenläggning Grund Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schakt och anläggningar markerade. Skala 1:500. 5

8 Resultat Vid schaktningarna för fjärrvärme 2013 hade ett stick in på tomten visat att konstruktioner framkom på ett djup av ca 0,7-0,8 m. De nu aktuella schaktningarna tog sin början i den nordöstra delen av undersökningsytan och grävdes ner till ett djup av 0,7 m. På detta djup framkom ett brandlager i form av rödbränd sand, sot och kol. För att få en plan schaktbotten krävdes ett schaktdjup på ner till 0,9 m djup i den sydvästra delen av undersökningsytan. Detta ledde till att en stenläggning framkom på ca 0,75 m djup, vilken dokumenterades och borttogs. Det kunde också konstateras att bevarade konstruktionslager började på det uppnådda maximala djupet (0,9 m). Den påträffade stenläggningen var välbevarad och hade en avlång form, ca 2,0 x 3,3 m, med tydliga avgränsningar åt nordväst och sydöst. Stenläggningen fortsätter utanför undersökningsytan i sydväst. Sydöst om stenläggningen och ut mot gatan låg troligtvis en byggnad vilket i sådana fall skulle antyda att stenläggningen låg mellan flera byggnader, kanske i ett portlider ut mot en gränd i sydväst. Det framkom tyvärr inget som kan datera stenläggningen men de anläggningar som påträffades på motsvarande djup vid fjärrvärmegrävningen 2013 daterades till slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet. Utmed undersökningsytans nordvästra sida framkom en recent, murad stenkonstruktion under ca 0,3-0,4 m matjord. Konstruktionen fortsatte ner till ett djup av ca 0,6-0,7 m. Konstruktionen utgjorde resterna av en husgrund eller en mur och fortsätter utanför schaktet i nordväst. Stenkonstruktionen kan möjligtvis vara resterna efter den gårdsbyggnad, tillhörande Söderköpings elementläroverk för pojkar, som syns på figur 6. Enligt ekonomiska kartan från 1946 (figur 7) ska dock denna gårdsbyggnad ha legat längre åt nordväst än den nu påträffade konstruktionen. På kartan tycks konstruktionen tangera ett svart streck som skulle kunna utgöra en annan byggnad eller en mur. Figur 4-5. Stenläggningen framrensad. Foto mot SSV resp NO, Mats Magnusson, ÖM. 6

9 Figur 6. Fotografi över Söderköping. Den stora, vita tvåvåningsbyggnaden i bildens förgrund är Söderköpings elementläroverk för pojkar. Fotografiet är taget mot väster år 1884 (S:t Ragnhilds Gilles bildarkiv, B1531). Skolbyggnad Stenläggning Grund/mur Figur 7. Utsnitt ur Ekonomiska kartan 1946 med påträffade konstruktioner och Söderköpings elementärläroverk inlagda. Skala 1:500. 7

10 Referenser Björkhager, V & Lundgren, R Silon Ågatan. Schaktning för fjärrvärme. Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum, Rapport 2015:72. Linköping. Broberg, B & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Carlsson, C Bebyggelse och medeltida gatunivåer under Kanalgatan i Söderköping. Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2008:16. Linköping. Jacobsson, B Kv von Platen 2-3. Söderköping, Östergötland. Rapportsammanställning, Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Lindgren-Hertz, L Ågatan, mellan Nybrogatan och Rådhustorget. Söderköpings stad och kommun, Östergötland. UV Linköping, Rapport 1996:51. Linköping. Magnusson, M Borrprover i kv von Platen. Kv von Platen 10 & 11. Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum, Rapport 2012:8. Linköping. Sylvan, L & Hedenström, L Söderköping nu och då. S:t Ragnhilds Gille. Söderköping. Tagesson, G Kv von Platen 3. Söderköping, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, Rapport. Linköping. Tesch, S Vid Storåns kant. Söderköpings stad och kommun, Östergötland. UV Linköping, Rapport 1985:18. Linköping. Magnusson, M Schaktning för husgrund i kv von Platen 10. Tjänsteanteckning. Kartor och arkiv Ekonomiska kartan 1946, Söderköping J133-8G7f48. Lantmäteriet. 8

11 Tekniska uppgifter Kvarter von Platen 11 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Söderköping 14:1 Fastighetskartans blad 64F 8h SO Koordinater N , E Koordinatsystem SWEREF99 TM Typ av undersökning Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Malin Svarvar Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 70/16 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportarbete Länsstyrelsen Östergötland Erik Lundqvist, Linköping Mats Magnusson Mats Magnusson Fältarbetstid Totalt undersöktes Ca 100 m 2 Fynd - Foto Digitala Grafik Mats Magnusson Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2016:12 Östergötlands museum 9

12 10

13 11

14 12

15

16 I april 2016 utförde Östergötlands museum en arkeologisk undersökning, i form av schaktningsövervakning, i kv von Platen 11, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arbetet utfördes inom Söderköpings medeltida stadslager 14:1, inför nybyggnation av hus på förstärkt grundplatta. Inom det ca 100 m 2 stora undersökningsområdet påträffades en äldre stenläggning och grunden till en recent byggnad. Inga fynd tillvaratogs. ISSN Rapport 2016:12