VIKINGEN I SÖDERKÖPING

Transkript

1 RAPPORT 2014:48 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 VIKINGEN I SÖDERKÖPING RAÄ 18:1 SÖDERKÖPING 2:76 SAMT VIKINGEN 2, 3 OCH 4 SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN PETTER NYBERG

2

3 Vikingen i Söderköping Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte och frågeställningar Metod och dokumentation Resultat Åtgärdsförslag Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Omslagsbild: Bergaskolan. Mot NNÖ. Foto: Petter Nyberg, Östergötlands museum. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum utförde i oktober 2014 en arkeologisk utredning etapp 2 inom fastigheterna Söderköping 2:76 samt Vikingen 2, 3, 4. Den arkeologiska utredningen föranleddes av att Söderköpings kommun planerar att exploatera inom ovan nämnda fastigheter. Totalt drogs sju sökschakt av varierande längd. I tre av schakten framkom fyndförande lager innehållande porslinskärvor och en del flintgods härrörande från 1800-talets andra hälft. I ett av schakten innehöll det fyndförande lagret även enstaka obrända djurben och kritpipsdelar. En av kritpipsdelarna har en stämpel som visar att den troligen har tillverkats någon gång under åren De fyndförande lagren har tolkats som äldre odlingslager. Övriga schakt innehöll inget av arkeologiskt intresse. Petter Nyberg antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Söderköping 16:1!( Söderköping 14: Drothem 308!( Söderköping 18:1 Söderköping 5:1!( Söderköping 17:1!( Söderköping 3:1!( Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde i oktober 2014 en arkeologisk utredning etapp 2 inom fastigheterna Söderköping 2:76 samt Vikingen 2, 3 och 4. Den arkeologiska utredningen föranleddes av att Söderköpings kommun planerar att exploatera området inom ovan nämnda fastigheter. Utredningsområdet ligger mellan Storån och Göta kanal, strax öster om Söderköpings centrala delar. Utredningsområdet var ca m 2 stort och delvis bebyggt. Byggnaderna upptar en sammanlagd yta av ca m 2. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Söderköpings kommun. Områdesbeskrivning Söderköping är känt från mitten av 1200-talet i det skriftliga källmaterialet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå såväl Östersjön som Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara detsamma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp (Broberg & Hasselmo 1978; Harrisson 2012). Det aktuella området ligger utanför de kända delarna av Söderköpings medeltida stadslager (Söderköping 14:1). Kartmaterial från 1600-tal till andra hälften av 1800-talet visar att området då utgjordes av åkermark (D111-1:1; D111-1:5; D111-1:16; D111-1:20; D111-1:23). På motsatt sida av Storån ligger Söderköpings brunn med anor från 1700-talet (Söderköping 18:1). Under andra hälften av 1800-talet expanderade brunnsmiljön till att även omfatta områden norr om Storån, vilket exempelvis syns på häradsekonomiska kartan (J ). Delar av brunnsmiljön ligger således inom utredningsområdets sydöstra del. Syfte och frågeställningar Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa huruvida fornlämning kunde komma att beröras av det planerade arbetet samt beskriva dessa avseende karaktär och omfattning. Påträffad fornlämning skulle om möjligt även dateras. Resultatet av utredningen skall dels ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och dels kunna användas som ett fullgott underlagsmaterial i Länsstyrelsens fortsatta besluts- och planeringsprocess samt Söderköpings kommuns fortsatta planering. Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen etapp 2 utfördes genom att sökschakt öppnas inom området. Inmätning av schakt skedde med DGPS. Vid undersökningen påträffades endast äldre odlingslager som beskrevs, ritades och fotograferades. Lagren daterades genom påträffade fynd. Resultat Sökschaktgrävningen försvårades av två anledningar, dels att det förekom en stor mängd nedgrävda ledningar inom utredningsområdet och dels att det var viktigt att ta hänsyn till den förskoleverksamhet som förekom på platsen. Dessa omständigheter kom att styra omfattning och lokalisering av de sökschakt som drogs inom området. Undertecknad gör dock bedömningen att de sökschakt som drogs var tillräckliga för att uppfylla syftet med den arkeologiska utredningen etapp 2. Totalt drogs sju sökschakt av varierande längd. Schaktbredden var i huvudsak mellan 1,20 och 1,90 m. Schaktdjupet var mellan 0,50 och 0,90 m. Schaktens totala yta var ca 75 m 2. Tre av schakten (S203, S204, S206) innehöll fyndförande lager innehållande porslinskärvor och en del flintgods härrörande från 1800-talets andra hälft (muntligen Göte Nilsson Schönborg). I ett av schakten innehöll det fyndförande lagret även enstaka obrända djurben (nötkreatur) och delar av kritpipor i form av ett skaft och en mindre del av ett piphuvud med en stämpel. Stämpeln på piphuvuddelen visade att det rörde sig om en s k Fredricus Rex pipa, d v s en pipa som beställts av Fredrik I, som regerade mellan åren 1720 och Kritpipan är troligen tillverkad någon gång mellan åren (Åkerhagen 2009). Lagret i S203 och S204 uppvisade liknande karaktär medan det i S206 till viss del skiljde sig åt från de tidigare nämnda. Det fyndförande lagret/lagren har tolkats som äldre odlingslager. Övriga schakt innehöll inget av arkeologiskt intresse. 4

7 Inga fynd tillvaratogs förutom den stämpelförsedda kritpipsdelen (F1). Åtgärdsförslag Östergötlands museum anser att inga ytterligare arkeologiska åtgärder är nödvändiga. Referenser Tryckta källor Broberg, B. & Hasselmo, M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport. Göteborg. Harrison, D En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Stockholm. Åkerhagen, A talets svenska kungar och deras kritpipor. Tobaks- & Tändsticksmuseet. Stencil. Övriga källor Informationssystemet om fornminnen (FMIS). Karta över Söderköping Geometrisk avmätning. LMS D111-1:1. Karta över Söderköping Ägomätning. LMS D111-1:5. Karta över Söderköping Mätning. LMS D111-1:16. Karta över Söderköping LMS D111-1:20. Karta över Söderköping Mätning. LMS D111-1:23. Figur 3. Del av ett kritpipshuvud (ÖLMC4675:1) med stämpel. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum. Häradsekonomiska kartan Bladet Å. RAK J Ekonomiska kartan Bladet Söderköping. RAK J133-8g6g68. Muntliga källor Nilsson Schönborg, Göte. Göteborgs universitet, institutionen för historiska studier. Oktober

8 Tekniska uppgifter Lokal Söderköping 2:76, Vikingen 2, 3 och 4 Socken Söderköpings stad Kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 18:1 Fastighetskartans blad Koordinater Koordinatsystem Höjdsystem 64F 8h SO N , E SWEREF 99TM RH2000 Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 2 Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya Länsstyrelsens beslut ÖM dnr 33/14 ÖM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Söderköpings kommun Söderköpings kommun Projektledare Petter Nyberg Personal - Fältarbetstid Totalt utreddes m 2 Varav intensivt 75 m 2 Fynd ÖLMC4675:1 Foto Digitala Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Petter Nyberg Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:48 Östergötlands museum 6

9 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Schakt 201 Längd: 10,00 m Bredd: 1,50 m Djup: 0,50 m Fyllning: Grått grus (0,10 m); rödgrå lera med enstaka tegelstenar (0,20 m). Undergrund: Rödgrå lera. Övrigt: Inget av arkeologiskt intresse. Schakt 202 Längd: 8,40 m Bredd: 1,90 m Djup: 0,50 m Fyllning: Asfalt (0,05 m); rödbrun sand (0,20-0,40 m). Undergrund: Rödgrå lera. Övrigt: Inget av arkeologiskt intresse. Schakt 203 Längd: 6,20 m Bredd: 1,90 m Djup: 0,65 m Fyllning: Asfalt (0,06 m); väggrus (0,04 m); rödgrå sand (0,15 m); blågrå lera med inslag av tegelsten (0,12 m); gråbrun lera med inslag av kol (äldre odlingslager, se sektionsritning). Undergrund: Rödgrå lera. Övrigt: Fyndförande äldre odlingslager med inslag av kol. Lagret täckte hela schaktets yta och var ca 0,20 m tjockt. Fynden i lagret bestod av porslin och flintgods, enstaka obrända djurben (nötkreatur) och ett skaft och en del av huvudet till en kritpipa/kritpipor. En stämpel på piphuvuddelen visade att det rörde sig om en s k Fredricus Rex pipa, d v s en pipa som beställts av Fredrik I, som regerade mellan åren 1720 och Kritpipan är troligen tillverkad någon gång mellan åren Porslin och flintgods daterades till andra hälften av 1800-talet. S203 mot N Asfalt. 6 Väggrus. Grått gruskross. 2 Bärlager. Rödgrå sand. 3 Blågrå lera med enstaka tegelbitar. (Recent) 4 Äldre odlingslager. Gråbrun lera med enstaka kolbitar, fynd av porslin, fajans, djurben (nöt, rörben) och kritpipsfragment. 5 Rödgrå lera. (Undergrund) Foto av lagerbildningen i schakt 203. Mot norr. Foto: Petter Nyberg, Östergötlands museum. 7

10 Schakt 204 Längd: 8,00 m Bredd: 1,50 m Djup: 0,90 m Fyllning: Grått grus (0,10 m); rödgrå sand (0,20 m); gulgrå lera (0,20 m); svartsotig lera (0,03 m); blågrå lera inslag av tegelsten/gråbrun lera med inslag som tolkades som ett äldre odlingslager (se sektionsritning). Undergrund: Rödgrå lera. Övrigt: Fyndförande lager med inslag av kol som tolkades som ett äldre odlingslager. Lagret täckte den västra tredjedelen av schaktet (resten av schaktet påverkad av recent ledningsschakt) och var ca 0,25 m tjockt. Fynden i lagret bestod av porslin (andra hälften 1800-talet). Schakt 205 Längd: 4,80 m Bredd: 1,50 m Djup: 0,90 m Fyllning: Grått grus (0,10 m); rödbrun sand (0,30 m); blågrå lera (0,30 m). Undergrund: Rödgrå/blågrå lera. Övrigt: Inget av arkeologiskt intresse. Schakt 206 Längd: 4,40 m Bredd: 1,20 m Djup: 0,55 m Fyllning (uppifrån och ned): Grästorv (0,10 m); mörk gråbrun sandig matjord (0,08 m); ljus rödbrun sand (0,08-0,10 m); Ett fyndförande äldre odlingslager bestående av brun lera med inslag av grus och enstaka små kol (se sektionsritning). Undergrund: Rödgrå lera. Övrigt: Fyndförande lager med inslag av grus och enstaka små kol. Lagret tolkades som ett äldre odlingslager. Lagret täckte hela schaktets yta och var ca 0,12 m tjockt. Fynden i lagret bestod av porslin (andra hälften 1800-talet). Schakt 207 Längd: 4,50 m Bredd: 1,20 m Djup: 0,80 m Fyllning: Grästorv (0,10 m); mörk gråbrun matjord (0,30 m); brun lera (0,25 m). Undergrund: Rödgrå lera. Övrigt: Inget av arkeologiskt intresse. S204 mot N Grått grus. 2 Bärlager. Rödgrå sand. 6 Gulgrå lera. 7 Svart, sotig lera. 3 Blågrå lera med enstaka tegelbitar. 4 Äldre odlingslager. Gråbrun lera med enstaka kolbitar, fynd av porslin. 5 Rödgrå lera. (Undergrund) 4 5 S206 mot S Grästorv Mörk gråbrun sandig matjord. 2 Bärlager. Ljus rödbrun sand. 3 Brun lera med inslag av grus. 4 Äldre odlingslager. Gråbrun lera med inslag av grus och små kolbitar, fynd av porslin. 5 Rödgrå lera. (Undergrund) 8

11 Teckenförklaring Utredningsområde Byggnader Schakt Äldre odlingslager Schaktplan. Skala 1:

12 12

13

14 Östergötlands museum utförde i oktober 2014 en arkeologisk utredning etapp 2 inom fastigheterna Söderköping 2:76 samt Vikingen 2, 3 och 4. Den arkeologiska utredningen föranleddes av att Söderköpings kommun planerar att exploatera inom ovan nämnda fastigheter. Totalt drogs sju sökschakt av varierande längd. I tre av schakten framkom fyndförande lager innehållande porslinskärvor och en del flintgods härrörande från 1800-talets andra hälft. I ett av schakten innehöll det fyndförande lagret även enstaka obrända djurben och kritpipsdelar. En av kritpipsdelarna har en stämpel som visar att den troligen har tillverkats någon gång under åren De fyndförande lagren har tolkats som äldre odlingslager. Övriga schakt innehöll inget av arkeologiskt intresse. ISSN Rapport 2014:48