GRAVAR I LINKÖPINGSGATAN

Transkript

1 RAPPORT 2015:59 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GRAVAR I LINKÖPINGSGATAN RAÄ 5:1 LINKÖPINGSGATAN 1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST

2

3 Gravar i Linköpingsgatan Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Syfte och metod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Ritningar Omslagsbild: Vy över Linköpingsgatan. Mot Ö. Foto: Viktoria Björkhager. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Med anledning av en akut vattenläcka utförde Östergötlands länsmuseum en förundersökning i form av antikvarisk kontroll i juli Schaktet som var ca 2,0 x 3,5 m stort grävdes ner till ca 1,7 m. I botten av schaktet påträffades två gravar. Gravarna kunde inte tas fram i sin helhet utan dokumenterades och lämnades på plats när schaktet återfylldes. Nedgrävningarna för gravarna var orienterade i östvästlig riktning, enligt kristen tradition, men den ena av de gravlagda var begravd med huvudet i öst, istället för väst enligt traditionen, och på magen vilket kan tyda på att det rör sig om en person som kan ha avrättats och därför fått en neslig begravning. Maria Sjöquist antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Skänninge 29:1 Skänninge 33:1 Skänninge 35:1 Skänninge 1:2 Skänninge 55 Skänninge 30:1 Skänninge 1:1 Skänninge 28:2 Skänninge 31:1 Skänninge 54 Skänninge 32:1 Skänninge 18:1 Skänninge 19:1 Skänninge 19:2 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:2 13:3 13:4 Skänninge 27:1 Skänninge 13:1 Skänninge 13:5 Skänninge 12:1 Skänninge 11:1 Skänninge 20:1 Skänninge 51 Skänninge 53 Skänninge 16:1 Skänninge 21:1 Skänninge 5:1 Skänninge 14:1-5 Skänninge 3:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Den 1 juli 1999 utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll efter muntligt beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Orsaken som föranledde den antikvariska kontrollen var en akut vattenläcka i höjd med Linköpingsgatan 1 i Skänninge inom RAÄ 5, det medeltida stadslagret. Schaktet som undersöktes var ca 2,0 x 3,5 m och grävdes ner till ca 1,7 m. På grund av den rådande vattenläckan var schaktet till viss del vattenfyllt vilket gjorde arbetet svårt. Uppdragsgivare var Service- och entreprenadkontoret, Mjölby kommun vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen var Viktoria Björkhager och för sammanställningen av rapporten svarar undertecknad. Arkeologisk bakgrund Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under och 1100-talet och omnämns första gången år Troligen växte staden fram i anslutning till ett par storgårdar invid ett vadställe och en marknadsplats. Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av runristade gravmonument dateras till missionstid, samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse (Feldt 2004; Hedvall 2013). Skänninge nådde sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet då Vårfrukyrkan och S:t Olofs konvent tillkom talet innebar en stark tillbakagång för staden i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt även till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004; Hasselmo 1983; Hedvall 2013) Skänninge 11:1 Skänninge Skänninge 16: Skänninge 5: Skänninge 14:3 14:2 14:4 Skänninge 14:1 Skänninge 14:5 Skänninge 3: Skänninge 26:1 Skänninge 25: Figur 3. Adresskarta över Skänninge med schaktet markerat. Skala 1:

7 Undersökningsområdet ligger vid Linköpingsgatan 1 och sträcker sig ut i korsningen mot Tvärgränd. Linköpingsgatan tillkom som genomfartsväg under 1680-talet och utgör inte en av de medeltida vägsträckningarna i Skänninge (Hedvall & Wesling 2013). I området har flera mindre arkeologiska undersökningar ägt rum där kulturlager i olika omfattning och mäktighet dokumenterats. Både i gatan och söder om den, i kvarteret Prelaten, har gravar påträffats. Gemensamt för dem är att flera av skeletten visar spår av avrättning i form av halshuggning och att de ligger felvända i gravarna och inte är placerade enligt den kristna traditionen på rygg med huvudet i väst. (Hedvall 2013). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att dokumentera de lämningar som framkommit vid framschaktningen av den skadade vattenledningen. Om fast fornlämning framkom skulle den undersökas avseende karaktär och omfattning samt möjligen dateras. Resultatet av den arkeologiska förundersökningen ska tillsammans med tidigare dokumentation bidra till att klargöra områdets historia. Det ska även kunna ligga till grund för en bedömning av områdets kunskapspotential samt användas som ett fullgott underlagsmaterial i en fortsatt besluts- och planeringsprocess. Då arbetet utfördes akut formulerades inga specifika frågeställningar. Den arkeologiska förundersökningen utfördes som en antikvarisk kontroll efter det att schaktet var grävt. Schaktväggarna handrensades och dokumenterades genom fotografering, inmätning och handritning. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum Resultat Schaktet var ca 2,0 x 3,5 m stort och grävdes till ett djup av ca 1,7 m. Av de i schaktväggen synliga lagren kan konstateras att det under bärlagret för vägen finns kulturlager varvat med påförda lager av olika karaktär. I botten av schaktet påträffades två gravar. Dessa låg i schaktkanten och kunde inte undersökas i sin helhet. I den nordliga graven (A1) påträffades vänster lårben och skenben, del av vänster höftben, fyra ryggkotor, tre av de högra revbenen samt höger överarmsben. Några handben låg ovanpå vänster lårben i höjd med ledkulan. I den södra graven (A2) påträffades ryggkotor, ett fåtal revben och den distala delen av överarmsbenet. In i den 5

8 västra schaktväggen syntes båda höftbenen sticka fram. Något kranium påträffades ej. Skelettet låg således med huvudänden åt öster och dessutom på mage, tvärtom mot det sedvanliga begravningssättet. Det fanns inga rester av kistor utan endast skålformade nedgrävningar med sotigt innehåll och rester av kroppsfetter. De båda undersökta gravarna i Linköpingsgatan ingår med stor sannolikhet i den begravningsplats som tros ha legat nordost om Vårfrukyrkan där flertalet av de skelett som påträffats bär spår av avrättning. Avrättade personer och de som begått självmord fick inte gravläggas inom kyrkogårdarna eftersom deras handlingar ansågs så hemska att de riskerade att besudla den heliga plats som kyrkogården utgjorde. Ofta begravdes de stället i närheten av avrättningsplatsen men även utanför kyrkogårdsmuren, i rågången mellan ägor eller i våtmarker (Karlsson 2009). Eftersom inte hela skeletten var framtagna lämnades de kvar på samma plats som de påträffades. Ingen osteologisk analys har därför gjorts. Inte heller någon datering av dem. Men vid de tidigare undersökningar av skelett i omgivningen gjordes dateringar som visar att begravningsplatsen har använts under perioden Det kan tyda på att platsen har används för rättsskipning i Skänninges tidigare historia.(hedvall 2013). Figur 5. Grav A2 sedd från öster. Höftbenen syns i schaktkanten. Foto: Viktoria Björkhager. 6

9 Referenser Feldt A-C Före staden. Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia. Uppsala Universitet. Hasselmo M Skänninge, Medeltidsstaden 40, Riksantikvarieämbetets Rapport. Stockholm. Hedvall R Ett kyrkligt centrum. I Hedvall m fl (red). Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Hedvall R, Westin J Borgarnas stad I Hedvall m fl (red). Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Karlsson E Glömda gravar på galgbacken. I: (Red. Fendin T) Döden som straff. Glömda gravar på galgbacken. Östergötlands länsmuseum. Linköping. Skänninge adresskarta 7

10 Tekniska uppgifter Fastighet/lokal/område/sträcka Linköpingsgatan 1 Socken/stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 5 Digitala fastighetskartans blad Koordinatsystem Höjdsystem 64F 7a SO och 64F 7a SV SWEREF 99 TM RH70 Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Länsstyrelsens dnr Muntligt beslut Länsstyrelsens handläggare Carin Claréus ÖM dnr 360/99 ÖM projektnr 6036 ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportsammanställning Mjölby kommun, Service- och entreprenadkontoret Mjölby kommun, Service- och entreprenadkontoret Viktoria Björkhager Maria Sjöquist Fältarbetstid Totalt undersöktes 7 m 2 Fynd - Foto Analoga foton Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Maria Sjöquist Annicka Clarmo Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:59 Östergötlands museum 8

11 Bilaga 1. Ritningar Skala 1:40 9

12 10 Skala 1:20

13 Skala 1:20 11

14

15

16 Sommaren 1999 utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i samband med en akut vattenläcka vid Linköpingsgatan 1 i Skänninge. Arbetet utfördes på uppdrag av Service- och entreprenadkontoret, Mjölby kommun. I bottnen av det lilla schaktet påträffades två gravar varav den ena gravlagda var placerad på mage. ISSN Rapport 2015:59