SCHAKTNING I KLOSTERTRÄDGÅRDEN

Transkript

1 RAPPORT 2014:37 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SCHAKTNING I KLOSTERTRÄDGÅRDEN RAÄ 21:1 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF

2

3 Schaktning i klosterträdgården Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar i närområdet Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Schaktning utanför Vadstena folkhögskolas lokaler, genom den gamla klosterträdgården. Mot sydväst. Foto: Emma Karlsson, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum utförde i juni 2014 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i kv Örtagården 1:1, Vadstena stad och kommun. Orsaken till schaktningen var dränering, för att lösa avvattningsproblem på ytorna invid Vadstena folkhögsskolas byggnader. Schaktningen ägde rum inom RAÄ 21, Vadstena medeltida stadslager och inom det område som har ingått i Vadstena klosters område. Schaktet var ca 40 m långt, ca 0,8 m brett och mellan 0,5 och 0,6 m djupt. Under ett 0,3 m tjockt matjordslager framkom kulturlager. Överst var en nivå med kalkbruk och därunder ett lager med äldre matjord. Det senare lagret kan bestå av omrörda kulturlager. Inga ytterligare underliggande lager var möjliga att dokumentera, då schaktet inte grävdes ner till undergrunden. Erika Räf antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 16:1 Vadstena 9: Vadstena 22:1 Vadstena 14:1 Vadstena 2:1 Vadstena 17:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 21:1 Vadstena 34:1 Vadstena 7:1 Vadstena 5:1 Vadstena 6:1 Vadstena 29:1 Vadstena 8: Vadstena 4: Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schaktsträckan markerad. Skala 1:

6 Inledning I juni 2014 utförde Östergötlands museum en arkeo logisk förundersökning i form av en schaktningsöver vakning i kv Örtagården 1:1, Vadstena stad och kommun. Orsaken var en schaktning för dränering, för att lösa avvattningsproblem av asfaltsväg och gräsyta invid Vadstena folkhögsskolas tornhus och matsal. Schaktningen ägde rum inom RAÄ 21, Vadstena medeltida stadslager och inom det område som ingått i Vadstena klosters område. Norr om undersökningsområdet ligger Bjälboättens palats som senare blev del i Vadstena kloster. Palatset inrymmer idag Sancta Birgitta Klostermuseum. Arbetet planerades av Defyra arkitekter AB och bekostades av fastighetsägaren Statens Fastighetsverk. Schaktningen omfattade ett ca 40 m långt, 0,8 m brett och 0,5-0,6 m djupt schakt. Ansvarig för fältarbetet var antikvarie Emma Karlsson och undertecknad har utfört rapportarbetet. sannolikt ända fram till den stora invigningen Vid denna tid hade dock den heliga Birgittas kloster varit i bruk sedan länge. I samband med reformationen fördrevs munkarna från klostret Nunnorna fick dock, av olika anledningar, bli kvar till 1595 och året därpå stängdes klostret definitivt. Sannolikt stod husen mer eller mindre oanvända fram till år 1641 då en genomgripande ombyggnad inleddes. Delar av klosterbyggnaderna revs och de återstående delarna av nunneklostret byggdes om till krigsmanshus. De kvarvarande delarna utnyttjades bl a som trädgårdsmästarbostad och bostad för Gustav Vasas son, hertig Magnus. Senare kom även dessa delar att ingå i krigsmanshuset. Områdesbeskrivning Vadstena omtalas första gången år 1268 i de skriftliga källorna. Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000:59ff). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring detta undersöktes på och 1960-talen (Andersson 1972). Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Kungsgården bestod sannolikt av en huvudbyggnad som i dag utgörs av den norra klosterlängan som inrymmer Sancta Birgitta Klostermuseum och två flygelbyggnader som nu motsvaras av klosterhotellet och trossboden. På gårdsplanens södra sida fanns ytterligare en byggnad och söder om platsen för den senare tillkomna klosterkyrkan fanns två byggnader som av den heliga Birgitta benämns som det lilla respektive det östra stenhuset. Gården kan eventuellt ha varit befäst med en jordvall i söder (Andersson 1972). År 1369 gav Birgitta order om att bygget av det nya klostret skulle påbörjas. Enligt klosterdiariet ska gården då ha legat öde och bestått av ruiner, vilket inte verkar stämma med den verklighet som Ivar Andersson dokumenterat vid undersökningar av byggnaderna (Andersson 1972). Arbetet med klosterbygget fortsatte Figur 3. Utsnitt ur 1705 års karta över Vadstena, med det aktuella schaktet inlagt. Undersökningsområdet användes då som trädgård. Observera att strandlinjen har ändrat sig under århundradena. Skala 1:3000. År 1783 upphörde verksamheten som krigsmanshus och byggnaderna stod öde fram till dess att munkklostret 1795 byggdes om till kurhus och därefter lasarett. Nunneklostret förvandlades till korrektionshus, d v s fängelse. Från år 1827 fram till år 1951 brukades byggnaderna som hospital under benämningen Birgittas sjukhus. Därefter har verksamheter som folkhögskola och vandrarhem bedrivits i lokalerna. 4

7 Tidigare undersökningar i närområdet Byggnader hörande till Vadstena kloster har dokumenterats vid flera tillfällen. Mest omfattande är Ivar Anderssons undersökningar på och 1960-talen (Andersson 1972). Mindre ingrepp i och doku mentation av murverk har även skett i samband med renoveringar på Klosterhotellet (Feldt 2003), grävningar på Gräsgården (Feldt 2002), ledningsarbeten i klosterkyrkan (Feldt 2008) och påträffade murverk i den sydvästra delen av munkträdgården (Feldt 2012). Ett mindre antal arkeologiska undersökningar av kulturlager har även utförts inom den aktuella delen av klosterområdet. Bland dessa kan nämnas en provundersökning år 1987 av Vadstena folkhögskolas område. Närmast norra klosterflygeln påträffades ett stenskott stolphål som kan vara från en byggställning. Vidare framkom tre grundmurar från senare tid och ett humöst kulturjordslager som tolkas som trädgårdsjord från 1200-talet och framåt (Tagesson 1987). År 2000 undersöktes ett schakt för avloppsledning som sträckte sig från Trossboden och norrut mot folkhögskolan. Närmast palatset, som är från 1200-talet påträffades flera stenläggningar där den understa tolkas som äldre än palatsbyggnaden. Kulturlagret som den understa stenläggningen låg i fortsatte norrut där det förmodligen uppblandats med senare tiders odlingslager (Hedvall 2000). Under de senaste åren har ledningsarbeten genomförts söder om den ruinpark som finns väster om klosterkyrkan. Utmed schaktet påträffades två äldre strandskoningar, klostermuren och tidigare undersökta murar från klosterbyggnader (Magnusson 2011). Dessutom har schakt för dränering och el grävts i klosterområdets allra nordligaste del, vid folkhögskolan. I detta område framkom odlings- och utfyllnadslager i form av omrörda kulturlager (Magnusson 2012) Vadstena 21:1 Vadstena 9: Figur 4. Detalj ur Digitala fastighetskartan, blad 64E 7j NV, med den aktuella schaktsträckan markerad. Skala 1:

8 Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen, som genomfördes som en schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Tillsammans med tidigare dokumentation från närområdet skulle undersökningens resultat bidra till att klargöra områdets historia. Nedanstående frågeställningar skulle om möjligt beaktas. Finns det lämningar som kan visa var det aktuella området användes till innan klostret etablerades? Finns det spår efter någon hägnad eller mur som begränsat nunnornas trädgård åt norr? Finns det lämningar som kan kopplas till verksamheter vid klostret eller palatset? Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med att dräneringsschaktet grävdes. Schaktet dokumenterades med inmätning och digital fotografering. Inga föremål togs tillvara. Undersökningsresultat Schaktet var ca 40 m långt, ca 0,8 m brett och mellan 0,5 och 0,6 m djupt. Under ett 0,3 m tjockt matjordslager framkom kulturlager. Överst var en nivå med kalkbruk, som var särskilt markant i den nordöstra delen av schaktet. Under kalkbrukslagret fanns äldre matjord; samtliga lager var sannolikt påförda. Det äldre matjordslagret kan bestå av omrörda kulturlager. Det övre kalkbrukslagret avtog åt sydväst; här bestod materialet i schaktet av mer recent material. Bland annat noterades en lins med koks. Inga ytterligare underliggande lager var möjliga att dokumentera, då schaktet inte grävdes ner till undergrunden. Cirka 13 m in från schaktets nordöstra kortsida syntes i botten spåren efter ett äldre längsgående schakt. Referenser Andersson I Vadstena kungsgård och kloster. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala. Feldt A-C Bland fjärdeklassare och klostermurar. RAÄ 16, Gräsgården, Vadstena Kloster, Vadstena stad och kommun. Rapport 88:2002. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Dolda murar på Klosterhotellet. Vadstena Klosterhotell, kv Örtagården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 108:2003. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Under golvet i Vadstena klosterkyrka. Vadstena stad och kommun. Rapport 2008:116. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C En mur under golvet. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 21. Klostergatan 5, Kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2012:45. Östergötlands museum. Fritz B Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Hedvall, R Vadstena gård och kloster. Arkeologisk förundersökning. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet UV Öst, rapport 2000:49. Linköping. Magnusson M Nygamla lämningar vid Klosterhotellet. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 21. Kv Klostret 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2011:73. Östergötlands museum. Magnusson M Ny dränering och elledning vid Folkhögskolan. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 21. Kv Örtagården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2012:19. Östergötlands museum. Stibéus, M Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Tagesson, G Folkhögskolan. Arkeologisk provundersökning. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Kartmaterial Lantmäteristyrelsens arkiv, D121-1:3 Vadstena. Mätning,

9 Figur 5. Schaktet grävdes utanför Vadstena folkhögskolas lokaler, genom den gamla klosterträdgården. Mot sydväst. Foto: Emma Karlsson, ÖM. Figur 6. Schaktet mot nordost. Foto: Emma Karlsson, ÖM. 7

10 Tekniska uppgifter Fastighet Kv Örtagården 1:1 Stad och kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 121 Ekonomisk kartans blad 8E 6j Fastighetskartan blad 64E 7j NV Koordinater (n/e) / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Östergötlands museums dnr 227/14 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Statens Fastighetsverk genom Defyra arkitekter AB Statens Fastighetsverk Projektledare Emma Karlsson Personal - Rapportarbete Erika Räf Fältarbete Totalt undersöktes ca 40 löpmeter Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Erika Räf Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:37 Östergötlands museum 8

11

12 Östergötlands museum utförde i juni 2014 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i kv Örtagården 1:1, Vadstena stad och kommun. Schaktningen skedde inom RAÄ 21, Vadstena medeltida stadslager och inom det område som har ingått i Vadstena klosters område. Under ett 0,3 m tjockt matjordslager framkom kulturlager. Överst var en nivå med kalkbruk och därunder ett lager med äldre matjord. Inga ytterligare underliggande lager var möjliga att dokumentera, då schaktet inte grävdes ner till undergrunden. ISSN Rapport 2014:37