ETT SCHAKT VID ÅGATAN

Transkript

1 RAPPORT 2015:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING ETT SCHAKT VID ÅGATAN RAÄ 153 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Ett schakt vid Ågatan Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Syfte och metod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde 2014 en arkeologisk förundersökning i korsningen Ågatan och Repslagaregatan. Området var stört av flera sentida markingrepp men inom två kortare sträckor återfanns kulturlager och en avfallsgrop. Ett sandlager tolkades som sättsand för en stenläggning. Stratigrafin pekade på att stenläggningen kunde vara en äldsta fas av Ågatan. En träbit, insamlad i botten av lagret, har med hjälp av 14 C-analys daterats till e Kr (2 sigma, Ua-49472). Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Linköping 456! Linköping 285:1! Linköping 145:1! Linköping 268:1-6!! Linköping 153:1 Linköping 501! Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Det aktuella arbetet föranleddes av schaktning för VA-ledning i korsningen Ågatan Repslagaregatan, Linköping, Östergötland. Schaktet omfattade 8 m, var 1,0 m brett och 1,3 m djupt. Ingreppet hade inte tillstånd enligt Kulturmiljölagen (KML) men arbetsföretaget uppdagades av undertecknad innan det hann starta. Efter kontakt med Länsstyrelsen Östergötland genomfördes arbetet med muntligt beslut och ett skriftligt upprättades först i efterhand. Uppdragsgivare var Tekniska verken Driftum vilka även svarade för kostnaderna. Fältarbetet utfördes i mars Ansvarig för fält- och rapportarbetet var undertecknad. Arkeologisk bakgrund Undersökningsområdet är beläget i Linköpings innerstad, inom det medeltida stadsområdet RAÄ 153. Ågatan finns omnämnd 1486 som Badstuvugatan. Den återkommer sedan i de skriftliga notiserna under flera olika namn såsom Badstugatan (1492), Vattengatan (1650-talet) och Åågatan (1696, 1725). Gatan fungerade under medeltiden och fram till 1600-talets mitt som huvudled för den öst-västliga trafiken genom staden (Hök 1968). Under slutet av 1400-talet ska det, enligt skriftliga källor, ha funnits bebyggelse längsmed Ågatan, mellan S:t Lars kyrkogård och Stångån. Bebyggelsen benämns som olaglig och tycks alltså ha växt fram spontant och oreglerat. Några arkeologiska spår efter en sådan medeltida bebyggelse har dock inte påträffats (Tagesson 2013). Efter anläggandet av Storgatan i mitten av 1600-talet minskade Ågatans betydelse som genomfartsled och kom istället att bli en gata för vattentransporter mellan staden och Stångån (Hök 1968). Under 1600-talet tycks gatan vid upprepade tillfällen ha varit i dåligt skick. År 1643 och 1698 fattades beslut om att gatan var tvungen att stensättas (Tagesson 2013:7f). I området har flera arkeologiska grävningar utförts. I kv Bokbindaren 28, cirka 50 m nordost om det aktuella arbetet, har rester efter två stadsgårdar undersökts. Gårdarna, som visade sig vara anlagda i slutet av 1610-talet, hade en likartad struktur. Längsmed gatan i söder och i tomternas västra delar låg ekonomibyggnaderna. Bostadhusen låg en bit in på tomterna, norr om ekonomibyggnaderna. Mellan husen fanns en innergård med trädgård, brunn och avfallsbingar. Norr om tomterna fanns ett område med kålgårdstomter (Tagesson 2013). Vidare har flera mindre undersökningar gjorts inom den aktuella sträckan av Ågatan. Bland annat har rustbäddar, tolkades som rester efter den medeltida Ågatan, påträffats i korsningen Ågatan och Repslagare gatan. Under rustbäddarna framkom ett sandigt odlingslager med tydliga spår av plöjning (Hörfors 1992). I samband med schaktning för fjärrkyla har kulturlager, stenläggningar och spår efter träkonstruktioner påträffats. En av dessa träkonstruktioner daterades med hjälp av dendrokronologi till mitten av 1600-talet. Vid flera undersökningar i närområdet har felbränd keramik påträffats vilket kopplats samman med de keramikverkstäder som legat inom S:t Lars-kvarteren på och 1700-talen (Feldt 2005). Sydväst om undersökningsområdet ligger S:t Lars kyrka vars kyrkogård varit i bruk från 1000-talet till 1600-talet. Kyrkogårdens begränsning är inte helt klarlagd och tidigkristna gravar har påträffats både i Repslagaregatan och i Ågatan. I området kring kyrkan har också spår efter förhistoriska aktiviterer framkommit i form av lösfynd. Däremot har inte några anläggningar, exempelvis stolphål eller härdar, hittats och huruvida det har funnits en boplats här är oklart (Karlsson 2013). Enligt 1696 års stadskarta berör den aktuella undersökningen delvis gammal gatumark (Ågatan) och delvis tomtmark (nr 218). Tomten innehades, vid kartans upprättande, av skomakare Jöns Hakansson (Linköpings stiftsbiblioteks samlingar; LMS D64-1:3). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämningen berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes och dokumenterades avseende karaktär, omfattning och skulle om möjligt dateras. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning i samband med schaktningsarbetet. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenteras med ritning, beskrivning och fotografi. Läget för lämningarna prickades in manuellt på en översiktplan. 4

7 Figur 3. Undersökningsområdet med schaktet markerat. Skala 1:3000. Resultat Området visade sig vara stört av flera sentida markingrepp. Inom två kortare sträckor återfanns lämningar i form av kulturlager och en avfallsgrop. Lämningarna påträffades på 0,8 m djup under markytan och överlagrades av påförda bärlager och omrörda jordmassor. I den södra delen av schaktet framkom en mindre avfallsgrop i bottenleran (Profil 1). Den var ca 0,4 m i diameter (i botten) och var fylld med grå lera samt ett brunt lager med stort inslag av djurdynga. I botten var rikligt med träfragment (L5). Fynd av djurben och yngre rödgods gjordes. Bland keramikskärvorna fanns bland annat en fot till en trefotsgryta. I anslutning till gropen dokumenterades tre nivåer med kulturlager (L1, L2, L4). Mellan två av lagren fanns en lins med småsten/grus och sand (L3). På nivån återfanns också djurben och yngre rödgods. En keramikbit hade en defekt i glasyren vilken uppstått i samband med produktionen. Antingen har godset kasserats i samband med tillverkningen eller så har det sålts som sekundagods. Gruslinsen tolkades som rester efter en trampad yta, möjligen en gatunivå eller en gårdsplan. Gropens nedgrävningskanter var svåra att bedöma i profil och det stratigrafiska förhållandet mellan grop och lager gick därför inte att fastställa. Gropens läge motsvaras på 1696 års stadskarta av gränsen mellan Ågatan och tomt 218 (Linköpings stiftsbiblioteks samlingar). En liknande avfallsgrop har undersökts endast sju meter väster om den nu påträffade (Karlsson 2013). Även den gropen låg i en tomtgräns (tomt 219 Ågatan). Innehållet i de två groparna tyder på att de är relativt samtida. Den andra profilen (Profil 2) upprättades strax norr om den första men i den motsatta schaktkanten. På grund av störningar kunde de stratigrafiska relationerna mellan lämningarna i Profil 1 och Profil 2 inte fastställas. Lagren bestod främst av fyndfattiga Figur 4. Schaktet. Mot söder. Foto Emma Karlsson, ÖM. 5

8 lerlager med inslag av kolstänk (L7, L9, L6). Inom en ca två meter lång sträcka återfanns också ett sandlager. Lagret var ca 0,1 m tjockt och innehöll enstaka trä- och tegelfragment. I toppen av lagret fanns enstaka stenar. Lämningen tolkades som sättsand för en stenläggning, möjligen en gatunivå. En träbit, från bottnen av lagret, har med hjälp av 14 C-analys daterats till e Kr (2 sigma, Ua-49472). Radiocarbon determination 600BP 400BP 200BP 0BP -200BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 331±34BP 68.2% probability 1490AD (19.8%) 1530AD 1540AD (48.4%) 1640AD 95.4% probability 1470AD (95.4%) 1650AD Profil 1 mot V 0m 1 2 2,50m 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date Figur 5. Kalibrerad 14 C-datering. Gatsten T 5 1 BII:4 2 BII:4 3 4 Omrörda K-lager Gammalt schakt? L L L 1 Beigegul lera. Svag kulturlagerinblandning. 2 Gråsvart, svagt lerig silt. Enstaka trä och tegel. 3 Lins med småsten/grus och sandinblandning. Innehåller djurben. Trampad yta. 4 Ljusbrun lera. Vitgul sand närmast L5. Infiltrationslager? Del av gropen? 5 I profil: Grå, lite flammig lera. Enstaka tegel. I plan: Brun, mycket humös, gödslig silt. Mot bottnen måttligt-rikligt med träfragment, enstaka sten och tegel. Fynd: BII:4 och djurben. 6 Flammig gråbrun/beigegul lera. Enstaka kolstänk. Infiltrationslager. 7 Ljusgrå lera. Enstaka kol. 8 Gulorange sand. Enstaka tegel och träfragment, enstaka sten och småsten (grus) i toppen. Sättsand? 9 Ljusgrå lera. Enstaka kol. Skala 1:25 5m 4 Profil 2 mot Ö 3 2m Asfalt ~ ~ Figur 6. Profilritning. ~ d ~ ~ ?? 9 ~ Ua

9 Referenser Feldt, A-C Felbränd keramik och modern teknik - fjärrkyla genom det medeltida Linköpings östra delar. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2005:63. Hök I Gatunamn i Linköping. Föreningen Gamla Linköping Nr 11, Linköping. Hörfors, O Kv Borgmästaren 11, Repslagaregatan/ Ågatan, Linköping, Östergötland. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Karlsson E Gravar, gator och gårdar. Arkeologi runt S:t Larskyrkan. Östergötlands museum. Rapport 2013:16. Tagesson, G Kvarteret Bokbindaren 28. Hemma hos fröken Löfgren från 1600-talets kronotomter till 1700-talets hantverksgårdar. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:31 Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt D64-1: Mätning. Linköpings stad. Östergötlands län. Linköpings stiftsbiblioteks samlingar Linköpings stad Geometrisk grundritning. Anders Nilsson. Fotolitografiskt nytryck. Fyndlista C4684: Antal Föremål Material Teknik Teknik Vikt Fragm Kontext Lager Anmärkning 1 2 Ben Ben 10,7 F Profil 1 L3 2 2 Kärl BII:4 Drejat 48,6 F Profil 1 L3 Ett av fragmenten har ett mindre fragment fastbränt i glasyren, som ser sekundärbränd ut. 3 5 Kärl BII:4 Drejat Tummat 242 F Profil 1 L5 Ben, buk-, och kantfragment. Avfallsgrop/L5 (fynd i plan/bottnen av gropen). 7

10 Tekniska uppgifter Fastighet/lokal/område/sträcka Socken/stad Kommun Län och landskap Ågatan, Repslagaregatan Linköping Linköping Östergötland Fornlämningsnummer Linköping 153 Digitala fastighetskartans blad 64F 7d SO Koordinatsystem SWEREF 99 TM Höjdsystem - Mätteknik Manuell inprickning Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya ÖM dnr 207/14 ÖM projektnr ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Tekniska verken Driftum Tekniska verken Driftum Projektledare Emma Karlsson Personal - Fältarbetstid Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form C4584:1-3 Digitala 14 C Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:18 Östergötlands museum 8

11 9

12 Östergötlands museum genomförde 2014 en arkeologisk förundersökning i korsningen Ågatan och Repslagaregatan. Området var stört av flera sentida markingrepp men inom två kortare sträckor återfanns kulturlager och en avfallsgrop. Ett sandlager tolkades som sättsand för en stenläggning. Stratigrafin pekade på att stenläggningen kunde vara en äldsta fas av Ågatan. En träbit, insamlad i botten av lagret, har med hjälp av 14 C-analys daterats till e Kr (2 sigma, Ua-49472). ISSN Rapport 2015:18