Mer ledningsschakt i Ågatan

Transkript

1 Rapport 2013:79 Arkeologisk förundersökning Mer ledningsschakt i Ågatan RAÄ 153 Ågatan kv Bokbindaren 28 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Mer ledningsschakt i Ågatan Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Bostadshus vid Ågatan 12 i Kv Braxen. Foto Josua Willén, Östergötlands museums arkiv. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med schaktning för VA och kablar i Ågatan och kv Bokbindaren 28 i Linköping utförde Östergötlands museum under 2013 två arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar. Vid schaktningen för VA-ledningen påträffades ett lerigt kulturlager innehållande tegelbitar. I övrigt var lagret fyndtomt. Kulturlagret uppträdde ca 0,55 m under mark utmed en sträcka om ca 1,7 m. Vid schaktning för kablar framkom ett kulturlager på ledningsschaktets botten längs med Ågatans södra sida. Kulturlager fanns på en 2,5-1,7 m stor yta, på ca 0,9-1,0 m djup under befintlig trottoar. Lagret undersöktes inte och kvarligger under ledningsschaktet. På resterande delar av schaktet berördes endast sentida fyllnadslager/bärlager. Förundersökningarna visar att det finns partier med bevarade medeltida och/eller tidigmoderna lämningar i denna del av Ågatan. Marie Ohlsén avdelningschef Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 Linköping Linköping 285:1 Linköping 145: Linköping 268:2 268:3 Linköping 268:5 Linköping 268:6 Linköping 268:1 Linköping 268:4 Linköping 501 Linköping 153: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Vid schaktning för VA i Ågatan grävdes ett schakt längs med kv Bokbindaren 28 samt i tre schakt tvärs över Ågatan fram till befintligt VA-nät. I samband med schaktningen genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning under juni Förundersökningen utfördes på uppdrag av Tekniska Verken i Linköping AB efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Arbetet i fält utfördes avdelningschef Marie Ohlsén. I samband med nyschaktning för kablar samt återflyttning av kablar som flyttats i samband med husbygge i kv Bokbindaren 28 genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning under augusti Förundersökningen utfördes på uppdrag av Tekniska Verken i Linköping Nät AB efter muntligt beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Arbetet i fält utfördes av 1:e antikvarie Ann-Charlott Feldt. Sammanlagt berördes en drygt 350 m 2 stor yta av schaktningarna. Schakten var förlagda till såväl dagens trottoar- och gatumark, som till tomtmark. Ansvariga för rapportarbetet är undertecknade. Områdesbeskrivning Undersökningsområdet är beläget i Linköpings innerstad, inom den nordöstra delen av det medeltida stadsområdet (RAÄ 153). Ågatan är av medeltida ursprung och gatan finns omnämnd i skriftliga källor från 1400-talets andra hälft. I dokument upprättade år 1486 och 1493 framgår att området mellan S:t Lars kyrkogård och Stångån då var bebyggt med olagliga hus och kålgårdar (Tagesson & Nordström 2009 med ref). Gatan benämns i dessa äldsta källor som Badstuvegatan (1486) men kom senare att kalllas Vattugatan (1650). Namnet Åågatan finns belagt 1725 (Hök 1968:33). Strax väster om undersökningsområdet finns S:t Larsparken med den begravningsplats som varit i bruk sedan tidigkristen tid. Invid S:t Larsparken, i området norr om Ågatan, fanns under 1600-och 1700-talen flera keramikverkstäder och vid undersökningar i Repslagaregatan norr om Ågatan har stora mängder keramikavfall påträffats (Feldt 2005, Hörfors 1992). Tidigare undersökningar i närområdet Flera arkeologiska undersökningar har bedrivits i närområdet. Fyra av dessa berör direkt det nu aktuella området. Dessa är dels den för- och slutundersökning som utförts i kv Bokbindaren 28 (Tagesson & Nordström 2009; Tagesson 2013), dels de omfattande ledningsdragningar för fjärrkyla som utfördes år 2001 (Feldt 2005) och ledningsdragningar för optokablar under 2012 som de nu aktuella schakten ansluter till (Feldt 2012). Vid schaktningen för fjärrkyla på sträckan längs kv Braxen, d v s på Ågatans södra sida, påträffades kulturlager med bl a stenläggningar och spår efter träkonstruktioner med start på ca 0,5 m djup under dagens trottoar. En syllstensrad på 0,5 m djup kunde följas på en 13 m lång stäcka. I anslutning till syllstensradens norra sida fanns fragmentariska rester av träkonstruktioner vilka kan ha samband med syllstenarna. En stolpe, som var grävd ner genom kulturlagren och syllstensraden, daterades med dendrokronologi till mitten av 1600-talet (Feldt 2005:18ff). I anslutning till de nu aktuella schakten genomfördes 2012 en förundersökning i samband med schaktning för optorör (Feldt 2012). I den sydöstra delen av kv Bokbindaren 28 framkom, på ca 0,5 m djup, kulturlager tillsammans med stenar som kan vara rester av en syllstensgrund ut mot gatan. Under det 0,15 m tjocka kulturlagret framträdde ett grått lerigt lager, vilket kvarligger. I kulturlagret påträffades ben, keramik, träbitar, kvistar och huggspån. På Ågatans södra sida framkom stråk av bevarade kulturlager på ca 0,65 m djup under befintliga kabelstråk. Förundersökningen visade att det fanns bevarade medeltida och/eller tidigmoderna lämningar i denna del av Ågatan. I det intilliggande kv Bokbindaren 28 har RAÄ UV Öst utfört en för- och en slutundersökning av huvudsakligen eftermedeltida lämningar (Tagesson & Nordström 2009; Tagesson 2013). Undersökningen visade att två stadsgårdar fanns på platsen redan i början av 1600-talet. Stadsgårdarna bestod av trelängade gårdar ut mot gatan. Bostadshusen låg i norr och ekonomibyggnader i söder och väster. Mellan husen fanns en innergård med trädgård, brunn och avfallsbingar. Förutom ovanstående har flera mindre undersökningar utförts i närområdet. Rustbäddar, tolkade som rester efter den medeltida Ågatan, har påträffats i korsningen Ågatan och Repslagaregatan (Hörfors 1992). Vid schaktning i kv Bokbindaren 27 påträffades 0,5-0,8 m tjocka kulturlager med lämningar av huvudsakligen talskaraktär. Under kulturlagren framkom kraftiga, stenskodda stolpar av ek nedslagna i undergrundens lera (Feldt & Wastesson Jonsson 1994). 4

7 Profil Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Schaktplan över VA-schakt och ytor med bevarade kulturlager samt profilen markerade. Skala 1:

8 Vid en förundersökning i Snickaregatan och Ågatan (Karlsson 2011) påträffades kulturlager med fyndmaterial som även där pekar på en datering till och 1700-talet. Kulturlagren påträffades i schaktkanten mot kv Bokbindaren, strax norr om korsningen Snickaregatan - Ågatan. De framkom ca 0,75 m under dagens markyta och var sammanlagt drygt 0,80 m mäktiga. Metod och dokumentation De arkeologiska förundersökningarna utfördes i form av schaktningsövervakningar. Schakten grävdes med maskin och spade under arkeologiskt överinseende. Fast fornlämning som påträffades rensades fram för hand och dokumenterades på planritning samt genom inmätning och digital fotografering. Inga föremål togs tillvara. Syfte Syftet med de arkeologiska förundersökningarna, vilka utfördes i form av schaktningsövervakningar, var att tillse att fast fornlämning i form av byggnadslämningar och kulturlager berördes så lite som möjligt av de planerade arbetena. Fast fornlämning som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Resultatet av de arkeologiska förundersökningarna ska tillsammans med tidigare dokumentation bidra till att klargöra områdets historia. De ska även kunna ligga till grund för en bedömning av områdets kunskapspotential samt användas som ett fullgott underlagsmaterial i en fortsatt besluts- och planeringsprocess. Vid förundersökningen i samband med VA-schaktningen skulle särskilt nedanstående frågeställningar beaktas: Går det att fastställa när Ågatan etableras? Ågatan har med största sannolikhet haft olika bredd, uppbyggnad och beläggning under olika tider. Kan dessa fastställas och dateras? Kan påträffade gatunivåer kopplas till bebyggelseskikt som framkommit vid undersökningar i Ågatan och kv Bokbindaren? Då förundersökningen för kabelschaktning genomfördes utan att någon undersökningsplan hade upprättats kom inte några specifika frågeställningar att formuleras inför fältarbetet. Med tanke på det relativt ringa schaktdjupet bedömdes att den primära frågeställningen var att fastställa huruvida det kunde finnas partier med bevarade kulturlager kvar i den sedan tidigare hårt exploaterade Ågatan. Resultat och tolkning Resultaten för de båda projekten redovisas var för sig nedan. VA-schaktet Utmed Ågatan och intill en nybyggd fastighet i kv Bokbindaren 28 utfördes schaktningar med maskin under arkeologiskt överinseende. Till stora delar var marken i området omrörd och söndergrävd av äldre kablar, ledningar och vägbeläggningar. Inne på tomtmark, utmed en mindre sträcka om ca 2 m, framkom ett bevarat kulturlager. Det var lerigt och fyndfattigt men innehöll enstaka mindre bitar tegel. Lagret var 0,30-0,35 m tjockt. Mot Ågatan blev kulturlagret mörkare men fortsatte att vara fyndfattigt. Undergrunden, som i denna del av staden utgörs av lera, uppträdde på ett djup av 0,70-0,80 m under marknivån. Kabelschaktet Större delen av kabelschakten berörde endast redan störda ytor. På Ågatans norra sida grävdes de kablar upp som flyttats ut mot gatan i samband med husbygget i kv Bokbindaren 28 (Feldt 2012). Nu flyttades dessa kablar tillbaka till sin tidigare plats närmare den nya huskroppen. På denna sträcka berördes enbart sentida grusfyllningar. På Ågatans södra sida schaktades ner till 0,6-1,0 m djup. På ett kortare parti i schaktet kunde ytan på bevarade, mörkt gråbruna och leriga, kulturlager ses mot schaktbotten. Ytan med bevarade kulturlager var ca 2,5 x 0,7 m stor. Lagret påträffades på ca 0,9-1,0 m djup under befintlig trottoar. Det undersöktes inte närmare då det inte berördes av schaktningen. Förekomsten av kulturlager visar att det finns bevarade partier av fast fornlämning i form av kulturlager i den i övrigt hårt exploaterade Ågatan. 6

9 0m Profil mot Ö m m Figur 4. Profilritning mot öster. Skala 1:25. 1 Fyllnadslager. 2 Kulturlager, lerigt. Innehåller tegel. 3 Kulturlager. Som L2, men mörkare. 4 Undergrund. Lera Teckenförklaring Ågatan kulturlager Schakt Ågatan opto 2012 Kabelschakt Ågatan Lantmäteriverket MS2008/ Figur 5. Schaktplan över schakt och ytor med bevarade kulturlager markerade. Skala 1:

10 Referenser Feldt A-C Nya lyktstolpar på Ågatan. Sträckan Hamngatan-Repslagaregatan. Linköpings stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2003:40. Feldt A-C Felbränd keramik och modern teknik - fjärrkyla genom det medeltida Linköpings östra delar. Arkeologisk förundersökning för fjärrkyla i Repslagaregatan Ågatan Snickaregatan - Nygatan, Linköping, Östergötland. Rapport 2005:63, Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C Opto i Ågatan. Arkeologisk förundersökning. Ågatan/ kv Bokbindaren 28, Linköping, Östergötland. Rapport 2012:29, Östergötlands museum. Feldt A-C & Wastesson Jonsson A Gamla polishuset. Arkeologisk förundersökning. Kv Bokbindaren 27, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Rapport dnr 565/92. Hörfors O Kv Borgmästaren 11. Repslagaregatan/ Ågatan. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum. Figur 6. Ett parti med bevarade kulturlager framträder som en mörkfärgning mot schaktbotten. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Höök I Gatunamn i Linköping. Linköping. Karlsson E Fjärrkyla i Snickaregatan. Arkeologisk förundersökning. Snickaregatan, Ågatan, Linköpings stad och kommun. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2011:12. Nyberg P. muntligen. Osteologisk information rörande benfynden. Östergötlands museum. Tagesson G & Nordström A Kv Bokbindaren 28. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 153, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet UV Öst rapport 2009:29. Tagesson G Kvarteret Bokbindaren 28. Hemma hos fröken Löfgren från 1600-talets kronotomter till 1700-talets hantverksgårdar. Särskild arkeologisk undersökning. Östergötland, Linköpings stad och kommun, Kv Bokbindaren 28, RAÄ 153,. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:31. Tagesson G Biskop och Stad aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Lund Studies in Medieval Archaeology 30. Stockholm. 8

11 Tekniska uppgifter Område Ågatan / kv Bokbindaren 28 Stad Linköping Kommun Linköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnr RAÄ 153 Ekonomiska kartans blad (8F 5h Linköping) Digitala fastighetskartan blad 64F 7d SO Koordinater (n/e) / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut , muntligt Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens dnr , Länsmuseets dnr 170/13, 282/13 Länsmuseets kontonummer , Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Tekniska Verken i Linköping AB, Tekniska Verken i Linköping Nät AB Tekniska Verken i Linköping AB, Tekniska Verken i Linköping Nät AB Projektledare Marie Ohlsén & Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Marie Ohlsén & Ann-Charlott Feldt Fältarbetstid , Undersökt yta ca 150 m 2, ca 200 m 2 Fynd - Foto Digitala bilder Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:79 Östergötlands museum 9

12 10

13

14 I samband med schaktning för VA och kablar i Ågatan och kv Bokbindaren 28 i Linköping utförde Östergötlands museum under 2013 två arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar. Vid undersökningarna påträffades ställvis bevarade, leriga kulturlager på djup mellan 0,55 och 0,90 m under mark. Förundersökningarna visar att det finns partier med bevarade medeltida och/eller tidigmoderna lämningar i denna del av Ågatan. ISSN Rapport 2013:79