Skeda udde. Sökschakt inom Hökhult 1:1 och Ingebo 1:2 Östergötland Linköpings kommun Skeda socken Hökhult 1:1, Ingebo 1:2. Dnr

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Skeda udde Sökschakt inom Hökhult 1:1 och Ingebo 1:2 Östergötland Linköpings kommun Skeda socken Hökhult 1:1, Ingebo 1:2 Dnr Christina Helander Skeda udde 1

2 2 Skeda udde

3 UV RAPPORT 2012:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Skeda udde Sökschakt inom Hökhult 1:1 och Ingebo 1:2 Östergötland Linköpings kommun Skeda socken Hökhult 1:1, Ingebo 1:2 Dnr Christina Helander Skeda udde 3

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:12 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /255. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Karlis Graufelds Utskrift UV Öst, Linköping Skeda udde

5 Innehåll Bakgrund och sammanfattning 7 Syfte 7 Metod och dokumentation 9 Kultur- och fornlämningsmiljö 9 Historiska kartor 9 Resultat 11 Stolphål 11 Ränna 11 Väg 11 Diskussion 13 Referenser 14 Litteratur 14 Arkiv 14 Kartor 14 Administrativa uppgifter 14 Bilaga 1. Makrofossilanalys 15 Bilaga C-prover 16 Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Norrköping Söderköping Mjölby Stångån Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad. Skeda udde 5

6 Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan (Lkpg 8F SO) med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Skeda udde

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Skeda udde Bakgrund och sammanfattning Med anledning av att Trafikverket avser att anlägga en omstigningsplats inom Hökhult 1:1 och Ingebo 1:2, har Länsstyrelsen Östergötland den 28 april 2011, beslutat om en förundersökning enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, utförde därför mellan den 17 och 20 maj 2011 en arkeologisk förundersökning, som omfattade ett cirka 3500 m 2 stort område i åkermark. 495 m 2 schaktades upp med hjälp av grävmaskin. Fornlämningsbeståndet i området är litet, vilket sannolikt speglar en låg inventeringsgrad i skogsmiljön snarare än verkligheten. Strax väster om förundersökningsområdet och i dess nordvästra hörn, finns ett boplatsområde, RAÄ 174 (Rolöf 2006). Vid aktuell förundersökning framkom endast ett fåtal arkeologiska lämningar; tre stolphål, en ränna och rester av en väg. 14 C-analyserna var inte samstämmiga och gav därför inga entydiga svar om anläggningarnas användningstid. De få anläggningarna bedöms inte kunna generera ytterligare kunskap om boplatsområdet RAÄ 174. Anläggningarna har i samråd med Länsstyrelsen Östergötland undersökts, dokumenterats och tagits bort. RAÄ, UV:s bedömning är att exploateringen inte kommer i konflikt med lagskyddad fornlämning. UV:s bedömning är att betrakta som förslag. En ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m skall ställas till Länsstyrelsen Östergötland, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Syfte Den arkeologiska förundersökningen hade som syfte att fastställa om boplatsen RAÄ 174 sträcker sig in i nu aktuellt område och om så var fallet att beskriva dess karaktär, sammansättning och komplexitet samt åldersbestämma den. Ett annat syfte var att, utifrån de påträffade brända benen från utredningen strax intill, ta reda på om det även fanns gravar på platsen. Skeda udde 7

8 P P P P P P P P P P P P P X Y Skeda 112:1 P P P P P ORLUNDA Skeda 174 P Förundersökningsområde Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Y X m HÖKHULT Fig 3. Utdrag ur digitala fastighetskartan med RAÄ 112 och RAÄ 174 samt undersökningsområdet markerat med blått. Skala 1: Skeda udde

9 Metod och dokumentation Sammanlagt togs det upp 14 schakt med hjälp av grävmaskin. Matjorden banades av till anläggningsnivå, vilken vanligtvis är mellan 0,2 0,4 meter under dagens marknivå. Schaktens djup varierade mellan 0,2 0,4 meter. Undersökningsområdet var cirka 3500 m 2 stort medan den uppschaktade ytans sammanlagda storlek utgjorde 495 m 2. Markunderlaget bestod av brun lera. Schakt, anläggningar och prover mättes in digitalt med totalstation och informationen förvaras i RAÄ:s informationsdatabas Intrasis ( Ett antal anläggningar har fotograferats och ritats. Det samlades in ett makrofossilprov (se bilaga 1) och tre 14 C-prover (se bilaga 2) för analys. Proverna samlades in från anläggningar som bedömdes utgöra en egen struktur eller som bedömdes vara en del av en större struktur. På grund av det begränsade antalet anläggningar och frånvaron av fynd, beslöts i samråd med Länsstyrelsen Östergötland, att alla anläggningarna skulle undersökas, dokumenteras och tas bort inom ramen för förundersökningen. Kultur- och fornlämningsmiljö Den aktuella ytan ligger inom fastigheterna Hökhult 1:1 och Ingebo 1:2, Skeda socken, Linköpings kommun (se fig 2). Förundersökningsområdet låg sydost om villabebyggelsen, vid södra infarten till Skeda udde. Den östra delen av ytan begränsades av riksväg 34. I undersökningsområdets nordvästra hörn finns ett skogsbeväxt impediment. Terrängen utgjordes av öppen åkermark som i söder blev mörkare och fuktigare. På de historiska kartorna finns ett stort kärr några hundra meter söder om ytan. En arkeologisk utredning, etapp 1, som utförts längs riksväg 34, har pekat ut ett flertal arkeologiskt intressanta platser (Ajneborn & Helander 2010), men förutom RAÄ 174 och RAÄ 112, som är en torplämning, finns endast få registrerade fornlämningar i närområdet. Den aktuella förundersökningen var därför viktig då den hade möjlighet att datera och karaktärisera boplatsen, RAÄ 174. Boplatsområdet ligger strax väster om det nu aktuella förundersökningsområdet och där har det undersökts ett flertal anläggningar såsom stolphål, gropar, diken, lager och en koncentration av bränd lera. Där har även hittades skärvig sten, bearbetad kvarts, bränt ben och en slipsten. Vid utredningen noterades att områdets mer låglänta partier i söder var sanka, något som kunde förklaras av att där tidigare varit våtmark. Platsen tolkades som en förhistorisk boplats (Rolöf 2006). Historiska kartor Det aktuella området finns att se på tre äldre kartor; på den gamla ekonomiska kartan från år 1947, på den häradsekonomiska kartan från åren och på en karta som redogör för ett ägobyte år På alla kartorna syns den väg som föregick riksväg 34. Den svängde västerut där den södra infarten till Skeda udde idag ligger, det vill säga norr om aktuellt undersökningsområdet (se fig 4). Den gamla vägens sträckning låg då längre söder ut än vad dagens södra infart mot Skeda udde gör. Förundersökningsområdet skärs av vägen och berör även motsvarande tegarna nummer på kartan från år Tegarna nummer beskrivs som landsvägsmossen, kärr med tätt starrväxt. Tegen nummer 351 beskrivs som landsvägsmossen, hårdvall i backe med medelmåttig gräsväxt. I söder syns det större kärret (se fig 4). Skeda udde 9

10 Y X Y X m Fig 4. Karta över ägobytet från år 1858 (Akt-nr Skeda J ) med förundersökningsområdet markerat med blått. Notera att förundersökningsområdet skärs av den tidigare landsvägen. Copyright Lantmäteriet. Skala 1: Skeda udde

11 Resultat Undersökningsområdet var 3500 m 2 stort och där togs det upp 14 schakt med ett djup på omkring 0,3 0,4 meter (se fig 5). Markunderlaget dominerades av sandig lera och enstaka stenar. Den södra delen av området var sankt varför det inte togs upp många schakt där. Schakten i områdets norra del (OS 245, OS 204, OS 208, OS 212 och OS ) utgjordes av sandig grus. Där fanns också sprängsten och asfalt som sannolikt är spår efter arbetena med den nuvarande vägens sträckning. Schakten i den södra delen (OS 200, OS 204, OS 208, OS 212) bestod av svarta gryniga våtmarkslager, som mot botten övergick i en gulvit lera. I schakten som låg mellan dessa områden (OS 220, OS 241, OS 253, OS 249 och OS ) fanns ett fåtal anläggningar: tre stolphål (A273, A284 och A294), en ränna (A304) och resterna av en väg (A264). Anläggningarna var skadade av plöjning och andra ingrepp. Det hittades inga fynd. Stolphål De tre stolphålen var mycket lika varandra till form och i fyllning och de förhöll sig till varandra så att de kunde tolkas som konstruktioner tillhörande ett fyrstolpshus. De var 0,2x0,2 meter i diameter och 0,06 meter djupa med skålformade bottnar. Fyllningen bestod av kompakt, gråbrun lera med inslag av kol och bränd lera. I A273 har kol från ek daterats till e Kr (se fig 6 och bilaga 2), det vill säga till äldre romersk järnålder. Att datera ek innebär en viss osäkerhet eftersom eken har en hög egenålder och kan bli upp till år gammal. Träkolet i A273 hade smält samman till en mer eller mindre homogen massa, något som ibland kan hända framför allt björk och ek. Varför det sker vet man inte, men många andra sådana träbitar har daterats till stenålder (Strucke, e-post 2011). Stolphålet A284 har daterats med hjälp av kol från tall till e Kr, det vill säga vendeltid. De båda stolphålens dateringar pekar mot två helt skilda tidsperioder. Anläggningsnr Typ 1 sigma 2 sigma Labnr 14 C-ålder A273 Stolphål 60 BC 30 AD 160 BC 60 AD Ua ±32 BP A284 Stolphål AD AD Ua ±33 BP A304 Ränna BC BC Ua ±36 BP Fig C-tabell. Ränna Rännan var cirka 2,4 meter lång och 1 1,4 meter bred. Den låg i N-S:lig riktning och bestod av gråflammig, lerig sand med inslag av kolbitar och ett fåtal decimeterstora stenar. Den var 0,24 meter djup med en oregelbunden bottenform. Rännan i Skeda udde har daterats med hjälp av kol från sälg till åren f Kr, det vill säga sen mellanneolitikum-senneolitikum (se fig 6 och bilaga 2). Ett makrofossilprov (PM340) som analyserats visar på förekomst av förkolnade granbarr. Granen fanns inte i området så tidigt som under stenåldern, utan invandrade först någon gång efter Kristi födelse. En ovanlighet med det analyserade innehållet i provet var att det fanns stora mängder förkolnade rottrådar och stambaser, något som vanligtvis bara brukar förekomma i enstaka fall. En tolkning som möjligen kan förklara den stora mängden rottrådar och stambaser är att det skulle kunna vara resterna av ett brunnet torvtak som rännan på något sätt skulle kunna ha varit kopplad till (se bilaga 1). Väg I OS 241 påträffades rester av den väg (A364) som syns på de tre kartorna (se fig 5). Den syntes som ett hårdpackat grusigare stråk. Under gruset bestod stenmaterialet av större, kantiga stenar. Vägens bevarade bredd var ca 6 meter och den tycktes vara något nedgrävd. Skeda udde 11

12 S S245 S253 A304 S249 S S260 S241 S231 A264 X Y A284 A294 A273 S220 Förundersökningsområde Schakt Ränna Stolphål Vägrest S216 S212 S208 S204 Y X m S200 Fig 5. Plan med schakten (kursiv stil) och anläggningarna. Den svarta, streckade linjen visar var marken började bli mycket sur. Skala 1: Skeda udde

13 Diskussion Förundersökningsområdet ligger i en sydsluttning i åkermark som ännu brukas. Det påträffades rester av den gamla landsvägen som syns på de historiska kartorna och som går genom undersökningsområdets norra del. I den norra delen fanns också mycket sprängsten och asfalt från bygget med den nuvarande vägens sträckning. Klart är att ytan, förutom genom odlingen, har utsatts för många moderna ingrepp, något som säkerligen har bidragit till att det bara påträffades ett fåtal mycket förstörda anläggningar. Utifrån de två stolphålens olika dateringar är det svårt att belägga teorin om ett fyrstolpshus på platsen. Det kan bara konstateras att de tre stolphålen till form, fyllning och inbördes förhållande skulle kunna ha tolkats så, men att dateringarna nu gör tolkningen osannolik. Det finns en möjlighet att annat material har blandats ner i stolphålens fyllnadsmaterial, men med tanke på den kompakta och enhetliga fyllningen, samt att proverna togs en bit ner i stolphålen är det inte troligt. Gällande rännan finns en motsättning mellan innehållet i makrofossilprovet och det daterade kolmaterialet. Tolkningen ovan föreslår att makrofossilmaterialet skulle kunna tyda på att där funnits ett brunnet torvtak, som rännan på något sätt kunde varit kopplad till. En annan möjlighet är att det rör sig om två tidshorisonter som av någon anledning blandats samman. Den neolitiska dateringen skulle kunna härröra från rännan medan makrofossilets granbarr tyder på att det också funnits en yngre konstruktion. Det fanns däremot inga stolphål som indikerade att det stått någon byggnad på platsen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att boplatsen RAÄ 174 inte sträcker sig in i aktuellt förundersökningsområde och att det inte heller finns några gravar inom ytan. RAÄ, UV Öst, bedömer att arbetet nu är klart. Eftersom det inte påträffades några fynd och fåtalet anläggningar var svårbestämbara, föreslås att inga ytterligare antikvariska åtgärder är aktuella. Skulle området komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i december 2011 Christina Helander Skeda udde 13

14 Referenser Litteratur Ajneborn, B. & Helander, A Arkeologisk utredning, etapp 1. Breddning av riksväg 34, delen mellan Hackelboö och Skeda udde, Skeda och Vårdsnäs socknar, Linköpings kommun. Kulturhistoriskt planeringsunderlag motsvarande arkeologisk utredning, etapp 1. PM UV Öst 2010:4. Rolöf, M Ingebo, Skeda udde. Utredning med anledning av planerad villabebyggelse. Ingebo 1:2 m fl, Skeda udde, Skeda socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 2006:14. Strucke, U E-post Arkiv FMIS, RAÄ, Stockholm. Kartor Skeda J Häradsekonomiska kartan ska-116. Övrigt ägobyte 1858 (LMV). Ekonomiska kartan blad 8F Linköping 2h Alarp 1947 (LMV). Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Skeda socken Plats: Hökhult 1:1, Ingebo 1:2 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: Sweref 99 tm Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011_060 Rapportnummer: 2012:12 Ansvarig arkeolog: Christina Helander Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Trafikverket Undersökningstid: maj 2011 Undersökningsområde: 3500 m 2 Undersökt yta: 495 m 2 Fynd: Inga fynd 14 Skeda udde

15 Bilaga 1. Makrofossilanalys Makroskopisk analys av jordprover från Skeda udde, Östergötland teknisk rapport Jens Heimdahl Bakgrund och syfte Under den arkeologiska undersökningen av boplatsen vid Skeda udde, togs ett jordprov ur en ränna för makroskopisk analys. Syftet med analyserna var att utröna om det makroskopiska innehållet kan tillföra något till tolkningen av rännans funktion, och sammanhang. Metod Jordprovet bestod av lerigt material och våtsiktades genom en maskvidd på 0,25 mm. Efter siktningen förvarades provet i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. Källkritiska aspekter Proverna var taget i biologiskt aktiv markhorisont och innehöll färska (recenta) växtrester från markförna rottrådar, färsk fröbank (bl a trampört och målla), underjordiska svampkroppar, samt puppor och andra rester efter marklevande fauna som daggmaskar och kokonger. Materialet är att betrakta som omrört tillföljd av biologisk aktivitet (bioturbation), d v s färskt biologiskt material har kontinuerligt förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför är det bara rimligt att knyta förkolnat botaniskt material till den arkeologiska lämningen. De ickeförkolnade växtmakrofossil som hittades i proverna kan visserligen vara spår efter äldre växtsamhällen, men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i den moderna fröbanken och därför har ingen hänsyn till detta material tagits i tolkandet av de arkeologiska lämningarna, utan endast i tolkandet av de postdepositionella processer som påverkat lämningarna i efterhand. Resultat Materialet som inte är förkolnade fröer och frukter har kvantifierats enligt en grov relativ skala från 1 till 3. 1: Förekomst av enstaka (ca 1 5 st) fragment i hela provet. 2: Materialet är vanligt att det hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3: Materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Provinnehållet presenteras med det mest dominerande innehållet först, och det minst förekommande sist. Träkol och barkfragment: 3 Förkolnade rottrådar och stambaser från örtartade växter: 3 Förkolnade överjordiska stamdelar från örtartade växter: 2 Förkolnade granbarrsfragment: 1 Förkolnat frö från släktet Vicia el Lathyrus (sv. vicker el. vial) 1 Diskussion Det stora innehållet av förkolnade rottrådar och stammbaser är anmärkningsvärt. Det är vanligt att hitta enstaka liknande fragment i jordprover, rottrådar finns ju överallt i jorden, och när denna hettas upp, kring härdar etc så kan de förkolnas. En stor mängd förkolnade rottrådar (och stambaser) kan bildas när ett torvtak hettas upp, men en sådan tolkning förutsätter att provet är tagit i en nedbrunnen byggnad. Kan rännan vara en del av en sådan byggnad? Innehållet av granbarr innebär att lämningen dateras till romersk järnålder eller yngre, då granen invandrat i området efter Kristi födelse. Tolkningen av vicker- eller vialfröet kan vara som en del av djurfoder, som ett ogräs eller som insamlad föda för människor. Skeda udde 15

16 Bilaga C-prover A273 Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP Atmospheric data fromreimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 2022±32BP 68.2% probability 60BC (68.2%) 30AD 95.4% probability 160BC ( 1.4%) 130BC 120BC (94.0%) 60AD 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date A284 Radiocarbon determination 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP 1200BP Atmospheric data fromreimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 1480±33BP 68.2% probability 550AD (68.2%) 615AD 95.4% probability 530AD (95.4%) 650AD 300CalAD 400CalAD 500CalAD 600CalAD 700CalAD 800CalAD Calibrated date A304 Radiocarbon determination 4100BP 4000BP 3900BP 3800BP 3700BP 3600BP Atmospheric data fromreimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 3807±36BP 68.2% probability 2300BC (61.7%) 2190BC 2170BC ( 6.5%) 2140BC 95.4% probability 2460BC ( 5.1%) 2370BC 2350BC (90.3%) 2130BC 3500BP 2600CalBC 2400CalBC 2200CalBC 2000CalBC 1800CalBC Calibrated date 16 Skeda udde

17 Skeda udde 17

18 18 Skeda udde