UV RAPPORT 2011:68 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Kanaljorden, Berg

Transkript

1 UV RAPPORT 2011:68 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kanaljorden, Berg Inför ny servicebyggnad vid Göta kanal RAÄ 250, boplatslämningar i Berg, fastighet 2:1 Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall Kanaljorden, Berg 1

2 2 Kanaljorden, Berg

3 UV RAPPORT 2011:68 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kanaljorden, Berg Inför ny servicebyggnad vid Göta kanal RAÄ 250, boplatslämningar i Berg, fastighet 2:1 Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall Kanaljorden, Berg 3

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:68 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1787. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Johan Stenvall Utskrift UV Öst, Linköping 2011 Omslag Framsida: Karta över den planerade sträckningen av Göta kanal genom Vreta klosters socken, år Baksida: Utredningsområdet före undersökning, foton från öster och söder. Foto Johan Stenvall. 4 Kanaljorden, Berg

5 Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Syfte 9 Kultur- och fornlämningsmiljö 9 Topografi 10 Tidigare undersökningar 10 Frågeställningar 10 Metod och genomförande 10 Resultat 12 Åtgärdsförslag 13 Referenser 14 Litteratur 14 Andra källor 14 Arkiv 14 Kartor 14 Administrativa uppgifter 15 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning 16 Bilaga 2. Kalibrerade 14 C-analyser 17 Norrköping Motala Vadstena Motala ström Svartån Linköping Söderköping Skänninge Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med förundersökningsområdet markerat. Kanaljorden, Berg 5

6 Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Kanaljorden, Berg

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag om kulturminnen mm (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Kanaljorden, Berg Sammanfattning Sommaren 2010 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Kanaljorden 2:1, i Berg, Vreta klosters socken alldeles intill båthamnen som ansluter till Göta kanal. Arbetet utfördes på grund av att Göta kanalbolag planerar en ny servicebyggnad för båtgäster och övriga turister. Byggnaden beräknas bli cirka 100 m 2 men området som ska grundläggas kommer att uppgå till cirka 150 m 2. På framsidan av huset kommer en cirka 200 m 2 stor yta att markberedas varvid länsstyrelsen har uttryckt önskemål om att även denna del undersöks med sökschakt. Den uppskattade totala undersökningsytan är cirka m 2. I områdets västra del, delvis parallellt med småbåtshamnen finns idag en uträtad bäckfåra. Området sluttar svagt väster ned mot denna bäckfåra. Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av att det planerade arbetsföretaget skulle ske intill dels ett känt fornlämningsområde som påträffades en vid utredningsundersökning 2005, utförd av Östergötlands museum, dels att området ingår i ett utpekat potentiellt fornlämningsområde (boplats), som presenterats i ett kulturhistoriskt planeringsunderlag 2009 (Helander 2009). De boplatslämningar som Östergötlands museum påträffade bestod av tre härdar, fyra stolphål och kulturlager som alla tolkades vara förhistoriska. Dessa utgör förmodligen utkanten av ett större boplatsområde. Lämningarna ligger endast ett 20-tal meter från det nu aktuella undersökningsområdet. Fem schakt eller ytor togs upp inom förundersökningsområdet. I fyra av schakten påträffades ett lager av mörk, svartbrun jord som ökade i mäktighet ned mot bäcken. Lagret var cirka 0,3 0,6 m tjockt och överlagrades av ett ploglager på mellan 0,3 0,5 m. Lagret handgrävdes på utvalda platser men innehöll inga fynd och var homogent. Ovanpå lagret och mot ett högre parti inom ytan påträffades två mycket likartade ugnskonstruktioner (ugnsbottnar), A203 och A208. Båda var tydligt förhistoriska och mätte cirka 1,8x1,25 meter. Två kolprover skickades för analys och båda gav ett entydigt svar till perioden e Kr, det vill säga folkvandringstid. Lämningarna låg på samma nivå i förhållande till vattendraget och cirka 12 meter från varandra. Både A203 och A208 undersöktes och togs bort inom ramen för förundersökningen. I övrigt påträffades inga arkeologiska lämningar inom ytan för den nu planerade servicebyggnaden men det svarta lagret fortsatte åt alla väderstreck utanför det nu aktuella undersökningsområdet varför delar av fornlämningar kvarligger. Fornlämningsområdets utsträckning har uppskattats och blivit registrerat i Fmis med nummer RAÄ 250, Vreta klosters socken. Kanaljorden, Berg 7

8 / 43:1 Vreta kloster 76:1 # Vreta kloster 216:1 # # X Vreta kloster 76:2 Y Vreta kloster 218:1 # # # Vreta kloster # Vreta kloster 110:1 # Karl johans slussar Vreta kloster 95:1 # Kanaljorden Vreta kloster 96:2 Vreta kloster 96:1 X Y Uppskattat fornlämningsområde Sökschakt Vreta kloster 80:5 # # Vreta kloster 80:1-4 # # m Skala 1: 4000 Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med förundersökningsområdet markerat. Kända fornlämningar är markerade. Skala 1: Kanaljorden, Berg

9 Riksantikvarieämbetet, UV Öst, föreslår inga ytterligare arkeologiska åtgärder inom ytan för den planerade servicebyggnaden. Vid ändringar i byggplanen eller ytterligare byggnation utanför nu aktuell grundläggning kan det behövas ytterligare arkeologiska undersökningar. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Bakgrund Sommaren 2010 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Kanaljorden 2:1, i Berg, Vreta klosters socken alldeles intill småbåtshamnen som ansluter till Göta kanal. Arbetet utfördes på grund av att Göta kanalbolag planerar en ny servicebyggnad för båtgäster och övriga turister. Byggnaden beräknas bli cirka 100 m 2 men området som ska grundläggas kommer att uppgå till cirka 150 m 2. På framsidan av huset kommer en cirka 200 m 2 stor yta att markberedas varvid länsstyrelsen har uttryckt önskemål om att även denna del undersöks med sökschakt. Den uppskattade totala undersökningsytan är cirka m 2. I områdets västra del, delvis parallellt med småbåtshamnen finns idag en uträtad bäckfåra. Området sluttar svagt väster ned mot denna bäckfåra. Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av att det planerade arbetsföretaget skulle ske alldeles intill dels ett känt fornlämningsområde, som påträffades vid en utredningsundersökning 2005 utfört av Östergötlands museum, dels att området ingår i ett utpekat potentiellt fornlämningsområde (boplats) som presenterats i ett kulturhistoriskt planeringsunderlag 2009 (Helander 2009) Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen är i första hand att ta reda på hur mycket av fornlämningen som berörs, dess omfattning, sammansättning och komp lexitet. Vissa prover kan komma att tas för att konstatera karaktär och datering. Resultatet ska dels ligga till grund för länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen, dels ligga till grund för länsstyrelsens eventuellt kommande beslut och dels ligga till grund för AB Göta Kanalbolags vidare planering. Kultur- och fornlämningsmiljö Fornlämningar är talrika i miljön runt Berg och Vreta kloster. Klostret i Vreta grundades 1162 och där dagens skola, Vretaskolan, ligger är platsen för den medeltida Bergs by som nämns för första gången i skriftliga källor Synliga förhistoriska lämningar finns i form av till exempel en gravhög, RAÄ 95, och en stensträng, RAÄ 96 (Vreta klosters sn). Förmodligen finns flera mindre gravar i anslutning till gravhögen då Nordenskiöld nämner på 1870-talet att det finns rester av kullar intill (Nordenskiöld 1875). Av dessa syns inget idag. Både det kulturhistoriska planeringsunderlaget och den arkeologiska utredningen, etapp 2, har konstaterat att området är rikt på fornlämningar. På flera platser kan omarkerade fornlämningar förekomma. Dessutom ligger området inom riksintresse för Kulturmiljövården KE 9 som innebär att hela kanalmiljön, kommunikationsmiljön Göta kanal, är skyddad. Kanaljorden, Berg 9

10 Topografi Förundersökningsområdet ligger på drygt 50 meter över havet. Strax öster om undersökningsområdet stiger marken för att kulminera i en bergsås cirka 150 meter från undersökningsområdet. Denna höjd innehåller gravhögen RAÄ 95 och stensträngen RAÄ 96 som ligger på omkring 65 meter över havet. Området består idag av omväxlande hagoch betesmark samt åker med uppskjutande berg i dagen. Omedelbart väster och norr om undersökningsområdet ligger den på 1820-talet anlagda båthamnen samt Göta kanal. Tidigare undersökningar Det nu aktuella undersökningsområdet har berörts vid två utredningar. Östergötlands museum grävde sökschakt 2005 i omedelbar närhet och förhistoriska lämningar påträffades. Ingen rapport har publicerats från denna undersökning men en Anmälan av utförd arkeologisk undersökning finns tillgänglig. Här konstateras att boplatsen förmodligen sträcker sig österut upp mot höjden med gravhögen RAÄ 95. Det kulturhistoriska planeringsunderlaget beställdes av Linköpings kommun inför en planerad utvidgning av verksamheten i Berg både i form av bostäder och service för turistnäringen. Utredningen utfördes av Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Den pekar ut några områden som dels kan bli aktuella för arkeologiska utredningar, etapp 2, och dels kan behöva förundersökas på grund av närheten till kända fornlämningar (Helander 2009). Frågeställningar Undersökningen ska ge svar på frågor i vilken omfattning fornlämningar berörs, deras karaktär, sammansättning och komplexitet. Finns det boplatslämningar, aktivitetsområde eller kan det finnas gravar i anslutning till gravhöjden, RAÄ 95? Hur förhåller sig lämningarna till gravområdet och åt vilket håll tenderar lämningarna att fortsätta? Metod och genomförande Utifrån ovan nämnda frågeställningar kom undersökningsområdet att i första hand eftersökas på fornlämningar genom sökschaktsgrävning. Där lämningar påträffades togs större ytor upp för att konstatera omfattning, sammansättning och karaktär. Med hjälp av grävmaskin avlägsnades matjordsskiktet ned till den nivå där lämningar fanns. Härefter användes handredskap för framrensning. Plandokumentation av framtagna anläggningar skedde med hjälp av D-Gps och digitalkamera. Inmätningar och dokumentationsmaterial kommer att samlas i RAÄ UV:s dokumentationssystem Intrasis (www. intrasis.com). Datering kunde inte göras med hjälp av fyndmaterial utan två kolprover sändes för 14 C-analys till Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. 10 Kanaljorden, Berg

11 X / Gästhamn S201 S202 S209 A203 S200 S204 A208 Y Y Uppskattat fornlämningsområde Sökschakt Ugnskonstruktion Moderna diken 0 20 m Y Skala 1: 500 Fig 4. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med förundersökningsområdet, schakt och ugnskonstruktionerna markerade. Skala 1:500. Kanaljorden, Berg 11

12 Fig 5. Ugnskonstruktionen, A203, från väster efter framrensning. foto johan stenvall. Resultat Totalt fem schakt med ett par större ytor togs upp vid förundersökningen. Schakten omfattade en yta av cirka 210 m 2. Alla förlades inom den idag inhägnade hagmarken. Marken sluttar svagt mot väster och ansluter till den idag uträtade bäckfåran intill gästhamnen. I schakt påträffades ett lager av mörk, svartbrun jord som ökade i mäktighet ned mot bäcken. Lagret var cirka 0,3 0,6 m tjockt och överlagrades av ett matjordslager på mellan 0,3 0,5 m. Lagret handgrävdes på utvalda platser men innehöll inga fynd och var homogent. Lagret tolkades vara ett äldre odlingslager alternativt ett avsatt våtmarkslager som tillkommit av närheten till bäcken. Ovanpå lagret, det vill säga stratigrafiskt yngre, och mot ett något högre parti inom ytan påträffades två mycket likartade ugnskonstruktioner (ugnsbottnar), A203 och A208 (fig 5). Båda var rektangulära med rundade hörn och mätte cirka 1,8x1,25 meter. Lämningarna låg på samma nivå i förhållande till vattendraget och cirka 12 meter från varandra. Både A203 och A208 undersöktes och togs bort inom ramen för förundersökningen. Båda anläggningarna hade ett flertal hårt skörbrända stenar som i ytan utgjorde ett lager av stenflis. Sot och kolsplitter fanns i ytan av båda anläggningarna. I ytterkant av båda konstruktionerna fanns en orangebränd lins av bränd lera och mot botten en kraftig kollins. Den kraftigt brända leran tyder på en mycket hög temperatur och är ett vanligt tecken för ugnskonstruktioner av olika slag. Just denna typ som påträffats i Berg har inte kunnat härledas inom ramen för detta projekt men som nämnts uppvisar båda drag som främjar en tolkning av ugnar. Även deras liktydiga utformning och storlek stödjer att de båda bör vara ugnar. 12 Kanaljorden, Berg

13 Inga fynd påträffades i dem som kunde ge en indikation om datering. Två kolprover (Ua-29654, Ua-29655) skickades därför för analys och båda gav ett entydigt svar till perioden mellan e Kr, det vill säga folkvandringstid (bilaga 2). I övrigt påträffades inga arkeologiska lämningar men det svarta lagret fortsatte åt alla väderstreck utanför det nu aktuella undersökningsområdet varför delar av fornlämningar kvarligger. Fornlämningsområdets utbredning har uppskattats till att omfatta cirka 1000 m 2, och blivit registrerat i Fmis (Fornminnesregistret) med nummer RAÄ 250, Vreta klosters sn. Åtgärdsförslag Vid den nu aktuella arkeologiska förundersökningen undersöktes två ugnskonstruktioner och ett odlingslager. Dessa kunde tas bort inom ramen för förundersökningen. Riksantikvarieämbetet, UV Öst föreslår inga fortsatta arkeologiska undersökningar inom ytan för den planerade byggnaden. Däremot fortsätter det svarta lagret åt alla väderstreck utanför det nu aktuella undersökningsområdet varför delar av fornlämning kvarligger. Vid ändringar i byggplanen eller ytterligare nybyggnation utanför den nu aktuella grundläggningen kan det behövas ytterligare arkeologiska undersökningar. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet, och avgör vilka eventuella arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i mars 2011 Johan Stenvall Kanaljorden, Berg 13

14 Referenser Litteratur Helander, A Kulturhistoriskt planeringsunderlag. En sammanställning av fornlämningar och arkeologiska arbeten inom Vreta Kloster 7:1 m fl, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. PM RAÄ UV Öst 2009:24. Nordenskiöld, C-F Östergötlands minnesmärken. Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening Linköping. Andra källor Anmälan om utförd arkeologisk undersökning, Östergötlands länsmuseum. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, Kanaljorden 1:1 m fl, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. ÖLM dnr 298/05. Arkiv Fornminnesregistret, Fmis; Lantmäteriet; Kartor Pålstorp, storskifte VRE-44, LMV. Berg nr 2 6, Vreta klosters socken, storskifte 1774, LMV. Akt: 05-lju-50a, Östergötland, 1925 (1812). Ägoutbyte, ersättningsförslag för den jord som kanalen medtager genom ljungs och vreta klosters socknar, LMV. 14 Kanaljorden, Berg

15 Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Vreta kloster Plats: Fastighet Kanaljorden 2:1, Berg, Vreta kloster Fornlämning: RAÄ 250, Vreta kloster Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH70 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: 19 april 2010 Projektnummer: Intrasisprojekt: UV Rapportnummer: 2011:68 Ansvarig arkeolog: Johan Stenvall Grävmaskinist: Niclas Klockner Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: AB Göta kanalbolag, Motala, Peter Gredin Undersökningstid: 30 juni 2010 Undersökningsområde: Ca 350 m 2 Undersökt yta: Ca 210 m 2 Arkivhandlingar: Denna rapport och digitala bilder som kommer att skickas till ATA. Fynd: Bränd lera (ej tillvaratagen). Kanaljorden, Berg 15

16 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning Anr Typ Storlek (m) Djup (m) Beskrivning Sot Kol 203 Ugnsbotten 1,8 0,2 Ugnskonstruktion (botten), ca 1,8x1,25 m. Rektangulär med rundade hörn. Skärvsten och skörbränd sten i toppen. Sot och kolsplitter i ytan. De skörbrända stenarna var hårt brända och hela anläggningen omgärdas i ytterkant av orangebränd lera. En ganska kraftig kollins i botten av hela anläggningen, ca 0,01 m tjock. Ja Ja 208 Ugnsbotten 1,8 (1,3 m mellan dikena) 0,2 Ugnskonstruktion (botten), ca 1,8x1,25 m (intakt del 1,3x1,25 m mellan dikena). Rektangulär med rundade hörn. Skärvsten och skörbränd sten i toppen. Sot och kolsplitter i ytan. De skörbrända stenarna var hårt brända och hela anläggningen omgärdas i ytterkant av orangebränd lera. Stenar ligger bitvis som ett lager av stenflis. Kollins i botten av hela anläggningen, ca 0,01 m tjock. Ja Ja Lager Ej mätbart 0,3 0,6 Förmodat odlingslager. Lagret var svartbrunt, homogent och fyndtomt. Tjockleken varierade mellan 0,3 0,6 m och ökade i mäktighet åt väster (mot bäcken). Lagret fanns inte i schakt 200. Över odlingslagret fanns ett cirka 0,3 0,5 m tjockt recent ploglager. Dvs från dagens markyta påträffades orörd mark på cirka 1,1 meters djup närmast bäcken (i väster) och på cirka 0,6 meters djup i öster. 16 Kanaljorden, Berg

17 Bilaga 2. Kalibrerade 14 C-analyser Atmo spheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Rams ey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP Ua-29654, A203 : 1553±30BP 68.2% probability 430AD (68.2%) 550AD 95.4% probability 420AD (95.4%) 580AD 1300BP 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date Atmo spheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Rams ey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Ua-29655, A208 : 1520±30BP 68.2% probability 460AD ( 6.6%) 480AD 530AD (61.6%) 600AD 95.4% probability 430AD (95.4%) 610AD 200CalAD 300CalAD 400CalAD 500CalAD 600CalAD 700CalAD 800CalAD Calibrated date Kanaljorden, Berg 17

18 18 Kanaljorden, Berg