Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr Christina Helander

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr Christina Helander

2 UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr Christina Helander Ramshäll 1:1 1

3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:177 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /4751. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Tryck/utskrift E-print, Stockholm Ramshäll 1:1

4 Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Syfte 5 Frågeställning 5 Metod och dokumentation 6 Kultur- och fornlämningsmiljö 6 Resultat 7 Sammanfattande tolkning 7 Referenser 8 Arkiv 8 Administrativa uppgifter 8 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar 9 Norrköping Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad. Ramshäll 1:1 3

5 ± X Y Linköping 452 Linköping 450 Linköping 451 D # Linköping 188:1-2 Y X m Linköping 76:1 D # Skala 1: 4000 Linköping 76:2 D # Fig 2. Karta med områdets fornlämningar markerade. Längst ner i söder ligger RAÄ 76:1 och 76:2, som är två skärvstenshögar. Förundersökningssträckan är markerad med blått. 4 Ramshäll 1:1

6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Ramshäll 1:1 Bakgrund och sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har efter beslut den 3 mars 2010 av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll, enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m inom Ramshäll 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergötland (se fig 1 och 2). Arbetet föranleddes av att Utsikt Nät AB planerade att schakta för jordkabel inom ovan nämnda fastighet. Förundersökningen kom att omfatta en 740 meter lång sträcka invid de tre förhistoriska boplatsområden, RAÄ 450, 451 och 452 samt invid skålgropslokalen RAÄ 188:1 och boplatsområdet RAÄ 188:2. Vid den antikvariska kontrollen påträffades 14 boplatslämningar som utgjordes av gropar, stolphål, härdar och kulturlager. Dessa lämningar kunde undersökas, dokumenteras och tas bort inom förundersökningen. Syfte Den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll utförs i första hand för att styra undan arbetet så att inte fast fornlämning skadas. Då detta inte var möjligt i detta fall har 14 anläggningar undersökts, dokumenterats och tagits bort. Resultaten skall kunna ligga till grund för dels länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen samt utgöra ett fullgott underlag för länsstyrelsens kommande bedömningar i området och beslut enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m, dels för Utsikt Nät ABs vidare planering. Frågeställning Två frågeställningar rörande platsen har formulerats dels utifrån befintliga fornlämningar i närområdet och dels utifrån områdets topografi: RAÄ 450, 451 och 452: Finns det ytterligare stenålderslokaler längs med kabelsträckningen? Kan utbredningen och arten av dessa lämningar fastställas och går det med 14 C-analys eller fyndmaterial att datera dessa? RAÄ 188: Finns det ytterligare boplatslämningar inom området? Kan arten av lämningar bestämmas och kan de dateras genom 14 C-analys eller fyndmaterial? Ramshäll 1:1 5

7 Metod och dokumentation En arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll innebär att en arkeolog deltar då schaktningsarbetet pågår. Går det inte att undvika ingrepp i fornlämningen skall påträffade lager och anläggningar undersökas och i möjligaste mån tas bort. Den aktuella ytan banas av med hjälp av grävmaskin till den nivå där arkeologiska lämningar förväntas finnas. I plöjd åkermark är detta vanligtvis mellan 0,2 0,4 meter under dagens marknivå. Schaktningen för jordkabel planerades till en 740 meter lång sträcka. Av denna kom en sträcka om 465 meter att omfattas av den antikvariska kontrollen. Schakten och anläggningarna har mätts in digitalt med RTK-Gps och sedan beskrivits och registrerats. Den digitala informationen lagras i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis ( Kultur- och fornlämningsmiljö Fornlämningsmiljön i närområdet präglas främst av lämningar från äldre järnålder men senare års arkeologiska undersökningar har visat att här också finns flera boplatser från stenålder. Schaktningsarbetena utfördes till största delen i en sydsluttning längs kanten av en skogsbeklädd höjdrygg i riktning nordväst-sydöst med högsta punkten 75 meter över havet, där idag Linköpings vattentorn är placerat. Framför allt är höjdens sluttningar åt norr och öster framträdande med flera branta partier med hällmarker. Höjden kallas idag Berga hage men var under 1700-talet känd som Storhagen och tillhörde Berga by. Området utgörs idag av ett skogbevuxet rekreationsområde i stadsdelen Ramshäll. Nedanför höjden rinner Tinnerbäcken vars dalgång tidigare nyttjades som ängsmarker men som idag utgörs av ett sammanhängande parkstråk omgivet av bostadsområden. Ett antal arkeologiska arbeten har utförts i anslutning till det aktuella området (se fig 2). Berga hage har tidigare varit föremål för en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 (Larsson 1999, Kraft 2007). I samband med detta påträffades tre boplatsområden, RAÄ 450, 451och 452, där fynd och anläggningar visade att åtminstone två av dessa kan dateras till mesolitikum (äldre stenålder) och bör tolkas som att de en gång varit strandbundna vid det då näraliggande havet (Kraft 2007). I områdets södra del ligger RAÄ 188:1, som utgörs av en skålgropslokal med tolv skålgropar, och RAÄ 188:2, som är ett boplatsområde. Boplatsområdet undersöktes arkeologiskt åren 2000 och 2005 och visade sig rymma lämningar efter två tidsperioder; dels neolitikum (yngre stenålder, f Kr), och dels övergången yngre bronsålder till äldre järnålder (ca f Kr) (Sundberg 2000, Molin 2008). Bland lämningarna från neolitikum dokumenterades ett rektangulärt långhus samt en fyndrik grop med ornerad keramik. Från slutet av bronsålder härrör ett ofullständigt långhus och flera distinkta härdar och kokgropar. Boplatsens totala utbredning är däremot inte känd (Molin 2008). Historiskt sett tillhörde området en del av Berga bys ägor. Byn omnämns första gången i skriftliga källor år 1305 men ortnamnet antyder ett sannolikt förhistoriskt ursprung. I slutet av 1700-talet uppvisade byn tre gårdar och ett par mindre torp. Utifrån 1778 års storskifteskarta framgår det att området vid RAÄ 188 bestod av en uppodlad åkerlycka tillhörande Frälsegården. Åkerlyckan kringgärdade en icke odlingsbar berghäll, dagens RAÄ 188, som även är markerad på kartan (Ericsson 2005:6). 6 Ramshäll 1:1

8 Resultat Schaktet gick genom skogsmark ner i parkmark mot Ramstorpsgatan. Sammanlagt schaktades en sträcka om 465 meter. Schaktet var cirka 0,5 meter brett och mellan 0,6 1 meter djupt. Markunderlaget utgjordes av grusig sand vilken övergick i allt mer lerblandat material längre ner i sluttningen. Vid den antikvariska kontrollen påträffades 14 lämningar av boplatskaraktär; stolphål, kulturlager, gropar och härdar (bilaga 1, fig 3). De låg främst i schaktets centrala del (se fig 2). Syftet med den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll var bland annat att svara på följande frågor: RAÄ 450, 451 och 452: Finns det ytterligare stenålderslokaler längs med kabelsträckningen? Kan utbredningen och arten av dessa lämningar fastställas och går det med 14 C-analys eller fyndmaterial att datera dessa? RAÄ 188: Finns det ytterligare boplatslämningar inom området? Kan arten av lämningar bestämmas och kan de dateras genom 14 C-analys eller fyndmaterial? Tidigare undersökningar har visat att flera tidsperioder från mesolitikum till äldre järnålder finns representerade i området. Sannolikt hör de undersökta anläggningarna i kabelschaktet till dessa boplatsområden, även om det inte med säkerhet går att knyta anläggningarna till en specifik boplatsyta. Alternativt kan de ingå i ytterligare ett boplatsområde som hittills inte undersökts. Det påträffades inte något fyndmaterial som kunde indikera anläggningarnas ålder eller funktion och inte heller något användbart kol för 14 C-analys, varför någon sådan inte har gjorts. Sammanfattande tolkning Den antikvariska kontrollen visade att det fanns flera boplatsindikerande lämningar i området mellan RAÄ och RAÄ 188. Om de skall knytas till de tidigare undersökta RAÄ eller RAÄ 188, eller om de ingår i ytterligare ett boplatsområde, kan inte avgöras på grund av förundersökningsområdets begränsade omfattning. Eftersom det påträffades arkeologiska anläggningar som undersöktes, dokumenterades och togs bort, föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder i samband med det aktuella exploateringsföretaget. Skulle området komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i november 2012 Christina Helander Ramshäll 1:1 7

9 Referenser Ericsson, A Arkeologisk utredning, etapp 1. Berga skola och centrum. Underlag för planarbete för Berga skola och centrum, Linköpings kommun, Östergötlands län. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2005:75. Larsson, L. Z Arkeologisk utredning, etapp 1, inom Rydsområdet, Skäggetorp, Ramshäll och Linghemsområdet. Kärna och Törnevalla socknar samt Linköpings stad och kommun. Östergötland. UV Öst Rapport 1999:3. Sundberg, K Arkeologisk förundersökning. Boplatslämningar intill en skålgropslokal. RAÄ 188, Linköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2000:18. Kraft, A Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Boplatslämningar vid Ramshälls vattentorn. UV 26, 27 och 28 boplatslämningar. Berga hage, Ramshäll 1:1. Linköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2007:38. Molin, F Arkeologisk slutundersökning. Ramshäll. Boplats från yngre stenålder samt lämningar från övergången bronsålder till äldsta järnålder. Arkeologisk undersökning inför uppförande av nytt stjärnhus. RAÄ 188, Ramshäll 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2008:46. Arkiv FMIS, RAÄ, Stockholm. Administrativa uppgifter Län: Östergötlands län Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Plats: Ramshäll 1:1 Fornlämning: RAÄ 450, 451, 452 och 188 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: Rt 90 2,5 Gon väst Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: 3 mars 2010 Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010:029 Rapportnummer: 2012:177 Ansvarig arkeolog: Johan Stenvall Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Utsikt Nät AB Undersökningstid: Undersökningsområde: 750 meter Undersökt yta: 470 meter Fynd: Inga fynd 8 Ramshäll 1:1

10 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar A239 Härd Skadad härd med skärvsten, sot och kol. Ligger i morän. Något otydlig i toppen och tydligare mot botten. Storlek: 0,4 meter i diameter. Djup: 0,1 meter djup. A248 Ugn/härd Ugnen, alternativt härden, ligger i ett mellan 0,2 0,5 meter tjockt mörkbrunt lager upp mot områdets högsta punkt, cirka 0,5 meter från dagens markyta. Anläggningen hade flera orangebrända ler- och sandlager mot botten. Storlek: 0,6 0,7 meter i diameter, men begränsningen var diffus. Djup: 0,2 0,3 meter. A281 Lager Stråk med mörkbrun jord innehållande sten och skärvsten. Bitvis mycket sten i storleksordningen 0,3 0,4 meter och upp till 1,0x1,0 meter och med inslag av tegel. Lagret ligger cirka 0,4 meter från dagens markyta. Förslagsvis ett äldre odlingslager. Tjocklek: 0,3 0,4 meter Utbredning? A304 Lager Troligen samma lager som A281, se ovan. Lagret finns på krönlägets östra och västra sidor men saknas på högsta punkten, vilket förmodligen har att göra med att byggnationerna med gång- och cykelvägen, vattentornet och kabelförläggningar har skadat lagret. Tjocklek, utbredning? A337 Lager Lagret ligger i ett stråk innehållande mycket sten i storleken 0,3 0,4 meter till 0,6 0,7 meter. Mörkbrun sandig morän med enstaka flis av bränd lera, alternativt krossat äldre tegel. Troligen någon form av utfyllnadslager. Tjocklek: 0,3 0,4 meter Utbredning? A340 Grop Grop eller stolphål av äldre karaktär. Storlek? A341 Stolphål Stolphål alternativt pinnhål av äldre karaktär. Storlek? A342 Stolphål Tydligt stenskott stolphål. Intill detta låg ett par större stenar och ett mörkbrunt lager med inslag av bränd lera alternativt äldre krossat tegel. Storlek: 0,3 meter i diameter Djup? Fyllning? A343 Lager Stråk med stenar i storleksordningen 0,3 0,4 meter. Låg intill A342. Tjocklek, utbredning? Ramshäll 1:1 9

11 A372 Stolphål Stenskott stolphål utan moderna inslag, dock gav stolphålet intrycket av att vara av yngre karaktär. Låg cirka 0,5 meter från dagens markyta. Storlek: 0,35 i diameter. Djup: 0,3 0,4 meter. A378 Lager Kort stråk med en sotsvart lins innehållande små skärvsten och inslag av kolfragment. Under detta vidtog en tunn lins av ljusare sand medan undergrunden utgjordes av ljusbrun lera. I nära anslutning till lagret påträffades också små lättbetongbitar tals husen står cirka 7 8 meter från schaktet varför marken säkert har påverkats vid deras uppförande. Tjocklek, utbredning? A380 Grop Brungrå fyllning med inslag av kolfragment och skärvsten. Ligger på cirka 0,7 0,8 meter från dagens markyta. Storlek? A469 Härd Urlakad och förstörd härd. Dock finns flera ventiler i omedelbar närhet till denna varför det inte kan uteslutas komma från moderna återfyllda jordmassor. Storlek? A Lager Ett cirka 15 meter långt stråk av ett mörkbrunt stenigt lager som i sydväst ansluter till berg i dagen. I lagret fanns bland annat en patronhylsa varför lagret bedöms vara yngre. Tjocklek, utbredning? 10 Ramshäll 1:1

12 X ± Y A A281 A248 A304 A337 A340 A341 A342 A343 A378 A372 Schakt Lager Ugn/härd Stolphål Grop 0 20 m Y A380 X Skala 1: 750 Fig 3. Anläggningarna med ID-nummer. I norr är platsen för vattentornet. Ramshäll 1:1 11