Gyllene lejonfynd i Skänninge. Arkeologi i Östergötland Pris 60:- Biskopens heliga vrede! Krukmakar ns dåliga dag. Sveriges allra första kines

Transkript

1 Årets arkeologiska nyheter från Östergötland Arkeologi i Östergötland Gyllene lejonfynd i Skänninge 2013 Pris 60:- Biskopens heliga vrede! Krukmakar ns dåliga dag Sveriges allra första kines Otäcka händelser vid vatten

2 Innehåll Arkeologi i Östergötland Arkeologi i Östergötland ges ut av Riksantikvarieämbetet UV Öst Roxengatan Linköping Tel e-post: uvost@raa.se Östergötlands museum Box 232, Linköping Tel www. ostergotlandsmuseum.se 2000-åriga gravar synliga på skärmen Fredrik Samuelsson 6 Högt upp i ett träd som aldrig vissnar Rikard Hedvall 8 Redaktörer: Erika Räf, Östergötlands museum Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet, UV Öst Grafisk formgivning: Forma Viva, Linköping Foto: och Illustration: Upphovsperson anges vid respektive bild. Omslagsfoto: Mark Olson, Forma Viva (lejonet) Tryck: Larsson offsettryck AB, Linköping Riksantikvarieämbetet, UV Öst och Östergötlands museum Tryckningen av Arkeologi i Östergötland 2013 har delvis finansierats av Westman- Wernerska stiftelsen. Östergötlands tidigaste tegelbyggnader Annika Konsmar 28 Begravd i ovigd jord i Rambodal Petter Nyberg 32 ISBN Riksantikvarieämbetet ISBN Östergötlands museum 4 Kära läsare Peter Carelli Marie Ohlsén ÖSTERGÖTLANDS M USEUM Raoul Wallenbergs plats Linköping Tel Jag och järngänget Erika Räf 16 Sveriges allra första kines Göte Nilsson Schönborg år gamla gravar vittnar om samhörighet Fredrik Molin 24 Mystiken tätnar i Bärstadsskogen Viktoria Björkhager 30 Lejonet från Skänninge Magnus Stibéus

3 En stad reser sig ur förfallet Göran Tagesson 10 Kinesiskt porslin gör entré i östgötska hem Göte Nilsson Schönborg 14 Hålla Freja på gott humör Maria Petersson 18 Trångt om saligheten Caroline Arcini, Hanna Menander 26 Blixt och dunder när Brask blev biskop Ann-Charlott Feldt 36 Klosteröl i Askeby en viktig energikälla Maria Sjöquist 46 På jakt efter forntidens känsel, lukt och smak Göran Gruber, Sara Gummesson 52 Odlade man lin för år sedan? Erika Räf Fyrbenta sätter egna spår Anna Wåtz 39 Biskopens förbannelse i Åtvid sanning och myt Eva Lundblad 40 Biskopens matsedel går igen i nutid Marie Ohlsén 41 Överraskningarnas slott Ann-Charlott Feldt 44 Odlingsspår i sten Annika Helander 48 Vägen till Vara Sofia Lindberg 50 Så klarade bönderna livhanken under 1600-talets krig Pia Nilsson 54 Jakob i Motala och hans smedja Ann Westermark 56 Otur för krukmakaren på S:t Larsgatan Emma Karlsson 58 Den gäckande kryptan i Söderköping Mats Magnusson 62 Städernas gröna rum Annika Nordström 66 Järnåldersbrunnen på Kvarnbacken Alf Ericsson

4 62 Arkeologi i Östergötland Träsnitt från år 1580 som visar två trädgårdsarbetande män och redskapen som användes i arbetets olika moment. Lägg märke till de rektangulära odlingsbäddarna, som påminner mycket om dem vi har undersökt i städernas kålgårdar. Efter Hyams Städernas gröna rum Köksväxter i prydliga rader på egen tomt På senare år har flera arkeologiska undersökningar förändrat vår syn på livsmiljön i de äldre östgötska städerna. Förut trodde vi att stadsbor var helt beroende av den omgivande landsbygden för sin livsmedelsförsörjning. Idag vet vi att det var mycket vanligt med odlingar inne i städerna. Undersökningarna har visat att stadsbornas trädgårdsodlingar ofta anlades när staden byggdes ut oavsett om det var under medeltiden eller un der senare tid. I de allra flesta fall placerades trädgården längst bak på tomten. I bland annat Skänninge, Norrköping och Linköping har till och med hela tomter avsatts för odling, insprängda mellan husen. Stadsbornas trädgårdar innehöll också en mängd olika växter; odlingarna verkar ha varit både viktiga och ekonomiskt nödvändiga för vardagslivet. Regelbundna slutna rum Odlingsmarken kunde ibland vara mycket stor, den kunde uppta upp till en tredjedel eller till och med halva stadsgårdstomten. Odlingarna var slutna rum, avgränsade av grävda diken, plank eller flätverkshägnader. Vattentillgången var förstås viktig och vi hittar ofta brunnar nära odlingen. Trädgårdsodlingarna präglades av rätvinklighet och regelbundenhet. I både medeltida trädgårdar och i trädgårdar från något yngre tidsperioder, har vi påträffat rektangulära odlingsbäddar; vanligen är de drygt en meter breda. I Linköping har det funnits odlingsbäddar som har varit fem meter långa, men längden har troligen varierat. Bäddarna har legat i parallella rader, med gångar emellan. I Norrköping har vi hittat trädgårdsgångar med beläggning av träflis och avtryck av småsten, vilket visar att gångarna har varit stensatta. Förutom trädgårdar och kålgårdar har vi i 1700-talets Norrköping även undersökt omfattande tobaksodlingar, vilka ibland sträckt sig över flera tomtgränser. Många olika växter Trädgårdarna verkar ha brukats med spade och den stora mängden hushållsavfall som ligger i odlingslagren visar att komposterat material har tillförts odlingarna. Det ligger också ofta komposter eller avfallsbingar intill odlingarna. Såväl trädgårdsodlingarna som tobaksodlingarna har gödslats med kreatursdynga och i vissa fall även mänsklig avföring. Den senare tycks i första hand ha använts i tobaksodlingen. Växtmaterialet, som identifierats genom makrofossilanalyser, visar att det

5 Arkeologi i Östergötland Plus i kanten w Bilder: 2 Fläderfröer i odlingslagret i kvarteret Lyckan, Norrköping. Det är sällsynt att fröerna är så välbevarade så att vi kan uppfatta dem med blotta ögat, utan makroskopisk analys. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet, UV Öst. 3 Ibland händer det att frön som har legat i jorden i hundratals år börjar gro. Ett exempel på detta är denna spikklubba, som började växa på schaktkanten på en utgrävning i Norrköping. Foto: Riksantikvarieämbetet, UV Öst. 4 Den rekonstruerade kålgården vid Carl von Linnés födelsehem Råshult i Småland, kan ge en föreställning om hur bakgårdarna i våra svenska städer såg ut för inte allt för länge sedan. Trädgårdsodlingarna var privata och slutna rum som helt säkert var en viktig del av stadsbornas ekonomi men som också tillförde sina brukare färgprakt, smak- och doftupplevelser. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet, UV Öst

6 64 Arkeologi i Östergötland 2013 redan under medeltiden bör ha odlats många olika växter i stadsgårdarna. Bland dem som använts i matlagningen kan palsternacka, kål, lök, persilja, dill, salvia, fänkål och fläder nämnas. I materialen från stadsgårdarna finns även medicinalväxter, som till exempel hjärtstilla, bolmört och skelört. Den omfattande tobaksproduktionen under 1700-talet i Norrköping har redan nämnts, men redan under sent och tidigt 1600-tal odlades tobak. Sannolikt har den odlingen haft ett medicinskt syfte, till skillnad från den senare, närmast industriella, produktionen av tobak. En ny bild av staden Genom studiet av stadsrummets odlade delar har vi fått en ny och delvis annorlunda bild av de äldre städernas livsmiljöer. Vi kan nu också fundera över frågor som rör sig mellan det praktiska och det njutbara, mellan ekonomi, trädgårdsskötsel och kulturell symbolik. Till skillnad från vad man tidigare trodde visar de senaste årens undersökningar att trädgårdsodlingen i städerna var en del av den urbana kulturen. Att städerna var beroende av landsbygden för sin försörjning, verkar snarare vara ett helt modernt fenomen. Vi har även sett att odlingarnas placering inte har ändrats under tidernas lopp. Att trädgårdarna lades undanskymt, längst bak på tomten kan grunda sig i den medeltida, kristna föreställningen om trädgården som ett symbolfyllt, privat och slutet rum. Rent konkret innebar det tillbakadragna läget att odlingarna även var skyddade bakom bostadshusen, plank eller andra hägnader. På så vis skapades ett fördelaktigt mikroklimat för stadsbornas alla växter. Annika Nordström, arkeolog 1 Plus i kanten w Lästips: I en nyligen utkommen artikel har Karin Lindeblad & Annika Nordström behandlat trädgårdsarkeologiska metoder, källor och resultat Trädgårdsarkeologi i medeltida och tidigmoderna städer. Artikeln publiceras i Källor till trädgårdsodlingens historia: tre tvärvetenskapliga seminarier arrangerade av Nordiskt Nätverk för Trädgårdens Arkeologi och Arkeobotanik (NTAA) På UV:s hemsida arkeologiuv finns flera rapporter som handlar om trädgårdsodlingar i städerna: Annika Nordström & Jens Heimdahl, med bidrag av Britt Ajneborn. Trädgårdsarkeologi i kv Lyckan. Arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV rapport 2012: Sofia Lindberg med bidrag av Annika Konsmar, Annika & Karin Lindeblad. Från stadsjordar till stadsgårdar och 1700-tal i Norrköpings södra utkant. Riksantikvarieämbetet. UV rapport 2012: w Bilder: 1 Ett exempel på hur det såg ut på en stadsgård under 1600-talets andra hälft. Den bakre delen av tomten, från gatan sett, har nyttjats för odling. Här kan vi även se en avfallsbinge och en hägnad som utgjort tomtgränsen. Centralt inom tomten syns rester av ett hus. Kulturlagren närmast gatan var i detta fall förstört av moderna ledningsdragningar. Foto: Ebba Knabe, Riksantikvarieämbetet, UV Öst. 2 Vid Nydala cistercienserkloster i Småland har en medeltida medicinalodling rekonstruerats. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet, UV Öst