Kvartal 2 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvartal 2 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT"

Transkript

1 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Svensk Handel Tillväxtverket Region Värmland Västra Götalandsregionen Region Skåne Malmö stad Helsingborgs stad Öresundskomiteen Nordisk gränshandel och turism i Sverige 2010 Kvartal 2

2 Sammanfattning Detta projekt har fokus på den nordiska turistens utgifter i Sverige. En turist är en individ som rör sig utanför sin naturliga omgivning och som antingen kan resa i tjänsten, d v s som affärsresenär, eller på fritiden, så kallad fritidsresenär. Föreliggande rapport fäster uppmärksamhet på den nordiska fritidsresenären och hans/hennes konsumtion i Sverige under första respektive andra kvartalet Fritidsresenären kan delas in i två grupper beroende på det huvudsakliga syftet med resan. Gränshandelsresenären är en dagbesökare vars primära syfte med resan är att handla dagligvaror och/eller sällanköpsvaror. Den övriga fritidsresenären övernattar i samband med sin resa och är i Sverige antingen med det primära syftet att handla eller med ett annat primärt syfte. Det finns vissa variationer mellan länderna, men i huvudsak kännetecknas fritidsresenären från de angränsande nordiska länderna av att de tillhör familjetyperna gifta/sambo med alternativt utan barn eller ensamstående utan barn och att deras anknytning till arbetsmarknaden är hel- eller deltidsarbetande, studenter eller pensionärer. Beträffande hushållens inkomstnivåer kan konstateras att norrmännen till stor del reser till Sverige oberoende av hushållets inkomstnivå medan det bland danskar och finländare finns en viss övervikt mot att hushåll i de lägre inkomstklasserna reser till Sverige som fritidsresenärer. Fritidsresenären reser gärna i sällskap med familjen eller vänner. En överväldigande majoritet av norrmännen använder bil i samband med sin resa medan danskar och finländare transporterar sig med hjälp av bil, tåg eller passagerarfartyg. En övervägande majoritet av gränshandelsresenärerna besöker destinationer med hög tillgänglighet nära gränsen till sitt hemland. 90 procent av de norska gränshandelsresenärerna har besökt norra Bohuslän och Dalsland, Värmland eller Jämtland. 80 procent av de danska gränshandelsresenärerna har besökt Malmö eller Helsingborg samtidigt som 90 procent av finländarna har besökt Tornedalen eller Stockholm.

3 De övriga fritidsresenärernas destinationer är geografiskt mer utspridda. Omkring hälften av de övriga fritidsresenärerna från Norge har besökt destinationer som ligger utanför norra Bohuslän, Värmland eller Jämtland. Drygt 60 procent av de övriga fritidsresenärerna från Danmark har besökt destinationer utanför Malmö och Helsingborg. De övriga fritidsresenärerna från Finland besöker i huvudsak Tornedalen eller Stockholm. Under första halvåret 2010 besökte mer än var fjärde invånare från de angränsande nordiska länderna i åldersintervallet år Sverige för att handla. Det är mer än dubbelt så vanligt att norrmän besöker Sverige än att danskar och finländare gör det. De norska fritidsresenärerna utgjordes främst av gränshandelsresenärer med det primära syftet att handla. De danska och finska fritidsresenärerna utgjordes främst av övernattande besökare med annat primärt syfte än att handla. De nordiska fritidsresenärernas totala konsumtion i Sverige, dvs. detaljhandelskonsumtion samt övriga utgifter, uppgick till 8,5 respektive 10,2 miljarder kronor under första respektive andra kvartalet Under samma period uppgick den totala turistexporten till 16,3 respektive 20,2 miljarder kronor. Fritidsresenärerna från de angränsande nordiska länderna stod således för omkring 50 procent av de utländska besökarnas totala konsumtion, dvs. turistexporten, i Sverige. De nordiska fritidsresenärerna spenderade 5,0 respektive 6,2 miljarder kronor i detaljhandeln under första respektive andra kvartalet Undersökningen visar att mer än 60 procent av fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion utgörs av dagligvaror. Två tredjedelar av fritidsresenärernas konsumtion genererades från de norska besökarna. Gränshandelsresenärernas detaljhandelskonsumtion uppgick till 3,1 respektive 3,9 miljarder kronor under första respektive andra kvartalet Omkring 75 procent av gränshandelsresenärernas detaljhandelskonsumtion hade sitt ursprung i Norge. De övriga fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion uppgick till 1,9 respektive 2,3 miljarder kronor under första respektive andra kvartalet. Mer än hälften av de övriga fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion hade sitt ursprung i Danmark och Finland. De nordiska fritidsresenärernas konsumtion av övriga varor och tjänster uppgick till 3,5 respektive 4,0 miljarder kronor under första och andra kvartalet.

4 Förord Syftet med projektet Nordisk gränshandel och turism i Sverige är att koppla ett helhetsgrepp kring de nordiska turisternas konsumtion i Sverige. Projektet genomförs med en ny, och för de nordiska länderna gemensam, metod och har för avsikt att belysa ett antal frågor som kan kasta nytt ljus över den sociala och ekonomiska integrationen mellan länderna. Projektet genomförs under 2010 med kvartalsvis avrapportering. Projektet följer den gängse definitionen av turism, men har också för avsikt att utveckla denna genom att arbeta med en finare uppdelning av den så kallade fritidsresenären. I projektet delas fritidsresenärerna in i två kategorier, gränshandelsturister och övriga fritidsresenärer, beroende på det huvudsakliga syftet med resan till Sverige. Syftet med denna uppdelning är att möjliggöra uppskattningar av gränshandelns storlek, men också att kunna kontrastera denna mot de övriga fritidsresenärernas konsumtion av varor och tjänster i Sverige. Den så kallade gränshandelsturisten är en dagbesökare med shopping som det primära syftet med resan till Sverige medan den övriga fritidsresenären har en längre vistelsetid i Sverige och övernattar i samband med sin resa. Det primära syftet kan antingen vara att shoppa eller att genomföra andra aktiviteter. Projektet genomförs med finansiellt stöd från Svensk Handel, Tillväxtverket, Region Värmland, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Malmö stad, Helsingborgs stad samt Öresundskomiteen. Stockholm i september 2010 Ulf Rämme

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Turism och shoppingturism en definition Urval och metod Prisnivåer och -utveckling i Norden Den nordiska fritidsresenären Familjetyp, inkomst och anknytning till arbetsmarknaden Färdsällskap, transportmedel och reslängd Geografisk hemvist och inköpsdestination Nordiska fritidsresenärers konsumtion i Sverige Mer än var fjärde invånare i de nordiska länderna har besökt Sverige för att handla Nordiska fritidsresenärer står för 4 procent av detaljhandelns totala omsättning Gränshandeln motsvarar drygt 60 procent av de nordiska fritidsresenärernas konsumtion Två tredjedelar av fritidsresenärernas konsumtion hamnar i dagligvaruhandeln En tredjedel av fritidsresenärernas konsumtion spenderas i sällanköpsvaruhandeln Nordiska fritidsresenärer står för hälften av den totala turistkonsumtionen... 32

6 1. Inledning Tjänstenäringarna har expanderat kraftigt i Sverige sedan i mitten av 1970-talet. År 2007 stod tjänstenäringarna, turism och handel inräknade, för 62 procent av den samlande produktionen av varor och tjänster i Sverige (BNP). De varuproducerande näringarna stod för endast 38 procent. En viktig del av tjänsteproduktionen är de företag och organisationer som vänder sig mot inhemska och utländska turister. Under 2009 omsatte turistnäringen i Sverige drygt 250 miljarder kronor. Knappt 31 procent av omsättningen utgjordes av detaljhandelskonsumtion. Turistnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderar i Sverige, uppgick till 94 miljarder kronor och av dessa utgjorde detaljhandelskonsumtionen cirka 30 miljarder kronor. 1 Den totala turistexporten överträffar exempelvis exporten av järn och stål (75 miljarder), papper (69 miljarder), telekomutrustning (65 miljarder), personbilar (55 miljarder) samt exporten av lastbilar och tunga motorfordon (46 miljarder) i värde. Av turistnäringens totala exportvärde går en betydande del till våra nordiska grannländer. Det finns idag god kunskap om de utländska besökarnas konsumtion i Sverige på nationell nivå. De utländska besökarnas konsumtion och utgifter i detaljhandeln och andra besöksnäringar studeras via SCB:s nationalräkenskaper samt till dessa kopplade satellitkontoberäkningar. Däremot saknas det idag systematisk kunskap om hur stor gränshandeln från de nordiska länderna är, hur den utvecklas över tid, vem gränshandelskonsumenten är samt gränshandelns regionalekonomiska konsekvenser i Sverige och de nordiska besökarnas hemländer. En orsak till detta är att det är svårt att avgränsa gränshandeln från annan typ av handel som bedrivs av utländska besökare i Sverige. 1 Tillväxtverket (2010), Fakta om Svensk turism. 6

7 Målet med denna kvartalsvis återkommande undersökning är att koppla ett helhetsgrepp kring den nordiska gränshandeln samt övriga nordiska besökares konsumtion i Sverige. Detta möjliggör framtagandet av ett regelbundet, gediget och intressant kunskapsunderlag om gränshandeln och de nordiska besökarnas konsumtion på olika geografiska nivåer i Sverige. Ett kunskapsunderlag som av olika aktörer, i Sverige såväl som i de övriga nordiska länderna, kan användas för att belysa, stärka och utveckla handel och övriga sektorer på nationell och regional nivå. 1.1 Turism och shoppingturism en definition I detta avsnitt diskuteras vad som kännetecknar olika typer av turism. Turism som fenomen genereras dels av push-effekter, såsom en vilja att fly vardagen och uppleva något annorlunda, dels av pull-effekter, såsom dragningskraften hos olika resmål. Avgörande för ett turistmåls attraktionseller dragningskraft är bland annat naturliga faktorer, exempelvis topografi, klimat och djurliv, och kulturella faktorer såsom historia, arkitektur och möjligheter till rekreation. En attraktiv region eller ett attraktivt turistmål skapas av fyra delvis sammanhängande förhållanden. För det första bör det finnas en eller flera attraktioner. Dessa kan vara primära, det vill säga avgörande för valet av resmål, sekundära, det vill säga ha viss betydelse för valet av resmål, eller tertiära, det vill säga att en attraktion som ej var känd vid avresan upptäcks på turistmålet. För det andra bör det finnas ett fullgott utbud av service så till vida att turisterna måste ha tillräcklig tillgång till restauranger och kommersiellt boende av god kvalitet. Serviceutbudet är en viktig faktor för att turisten i sin tur skall rekommendera en destination till någon annan. För det tredje bör destinationen ha goda kommunikationer. Det skall med andra ord vara relativt enkelt att ta sig dit med olika transportmedel och det skall finnas en hög grad av service kring resan. Slutligen bör det finnas goda informationsmöjligheter kring destinationen vad gäller marknadsföring, paketering, information samt image. Ovanstående definition av turism omfattar ej shopping som en anledning för att resa till en destination. Faktum är att shopping är en av de mest populära aktiviteterna bland turister och att shopping, till följd av en mängd socioekonomiska förändringar, har utvecklats till en faktor som har stort inflytande när turisten planerar sin resa. Anledningen till detta är att shopping dels är ett sätt att möta och ta del av lokalbefolkningen i sin naturliga omgivning dels att det är en aktivitet som turisten kan ägna sig åt under exempelvis regniga och kalla dagar. 7

8 Shoppingturism kan definieras som att konsumenterna reser längre för att handla vissa varor än vad som egentligen är nödvändigt. Shopping är således det som gör att resan och vistelsen får ett mervärde. I termer av push- och pull-effekter kan shoppingturism betraktas som ett sätt att slippa sitt lokala köpcentrum eller sin lokala marknadsplats för att istället finna nya attraktioner och kanske billigare utbud. Shoppingturism kan delas in i åtminstone tre grupper. För det första varubaserad shoppingturism där ett stort utbud, speciella varor eller möjligheter till tax-free-inköp står i centrum. Som exempel kan nämnas glasproduktionen i Glasriket, lokal hantverksproduktion eller tax-free-försäljningen på Finlandsbåtarna. För det andra destinationsbaserad shoppingturism, där speciella produkter, berömda shoppingdistrikt, möjligheter till temashopping, festivaler eller berömda enskilda köpcentrum/marknadsplatser utgör lockelsen för shoppingturisten. Som exempel kan nämnas medeltidsveckan i Visby, känd för sina hantverk, NK i Stockholm, känt för sitt exklusiva utbud, eller mysiga shoppingdistrikt såsom Notting Hill i London. Andra exempel på destinationsbaserad shoppingturism är GeKås i Ullared eller Lager 157 i Ulricehamn. En tredje form är den prisbaserade shoppingturismen där relativpriser, det vill säga förekomsten av lägre priser på ett likartat utbud än i bostadsregionen, utgör en viktig morot för shoppingturisten. Dessa shoppingturister är ofta prisjägare som söker sig till billiga destinationer på jakt efter fynd. Gränshandel är i huvudsak en form av prisbaserad shoppingturism. De primära drivkrafterna för gränshandeln är att shoppingturisten genom inköpsresor till angränsande länder vill dra fördel av skillnader i moms, skatteregler, priser och valutakurser mellan inköpslandet och det land de är bosatta i. Gränshandel sker oftast i den närmast belägna staden/marknadsplatsen utanför hemlandet. Gränshandeln är som mest betydande i ett begränsat antal regioner utmed Sveriges gränser mot de övriga nordiska länderna. Undersökningen följer den internationella definitionen beträffande olika former av turism. 2 Alla respondenter i undersökningen är turister i så måtto att de som besökare vistas utanför sin naturliga omgivning. Besökarna kan delas in i två övergripande kategorier beroende på det primära syftet med resan. Den så kallade affärsresenären reser i tjänsten, dock ej arbetspendling, medan fritidsresenären är en besökare som har andra primära syften med sin resa, exempelvis att besöka släkt och vänner, se på eller delta i kultur- eller sportevenemang, hälso- och sjukvårdsresor, religionsutövning, sightseeing, shopping etc. 2 Turistdelegationen (1995), Turismens begreppsnyckel. 8

9 Figur 1. En definition av turisten. Turist Reser utanför sin naturliga omgivning Affärsresenär Reser i tjänsten Omfattar ej arbetspendling Fritidsresenär Gränshandelskonsument Primärt syfte att handla Övernattar ej i samband med resan Övrig fritidsresenär Övernattar i samband med resan Annat primärt syfte än att handla Primärt syfte att handla Källa: Turistdelegationen (1995) och HUI. Fritidsresenären kan delas upp i två grupper. Gränshandelskonsumenten är en dagbesökare, dvs. han/hon övernattar ej i samband med sin resa, som genomför sin resa med det primära syftet att shoppa. Gränshandelskonsumenten kan i samband med sin resa genomföra andra aktiviteter eller ärenden. Den övriga fritidsresenären skiljer sig från gränshandelsturisten genom att han/hon övernattar i samband med sin resa till Sverige och inte med nödvändighet reser till den närmast belägna staden/marknadsplatsen i angränsande land. Det primära syftet med resan kan antingen vara shopping, så kallad shoppingturism, eller att genomföra andra ärenden eller aktiviteter såsom att besöka släkt och vänner, se på eller delta i kultur- eller sportevenemang, religionsutövning mm. Om inköp förekommer i det senare fallet räknas det som en delaktivitet i ett större sammanhang, så kallad turismshopping. I samband med sin resa kan besökaren ha ett antal olika utgifter. Dessa sammanfattas i nedanstående figur. 9

10 Figur 2. Besökarens utgifter i samband med resan Besökarens utgifter Transporter Logi Restaurang (mat och dryck) Handel Kultur/rekreation/sport (övriga tjänster) Dagligvaror Shopping (sällanköpsvaror) Drivmedel Källa: Turistdelegationen (1995). Utgifter för transporter består av kostnader för att transportera sig till eller inom Sverige. Dessa kostnader utgörs bland annat av luftfart, landtransporter, biluthyrning, järnväg och sjöfart samt resebyråer. Kostnader för logi innebär utgifter för övernattning på hotell, vandrarhem eller andra former av kommersiellt boende. Kostnader för restaurangbesök hänför sig till kostnader för utemåltider i samband med resan till och inom Sverige. De handelsrelaterade utgifterna utgörs av kostnader för inköp av livsmedel, alkohol, tobak, apoteksvaror alternativt shopping såsom inköp av kläder, skor, heminredning och hemutrustning alternativt sport- och andra fritidsvaror. Om respondenterna köpt drivmedel i Sverige skall detta också upptas under denna punkt. Kostnader för kultur/rekreation/sport är en bred post som fångar allt från sportevenemang, museibesök, konserter, teater, friluftsaktiviteter, hälsohems- och spavistelser, service av bilar osv. 1.2 Urval och metod I undersökningen studeras hur respondenter i åldersintervallet år och bosatta i Danmark, Norge och Finland konsumerar detaljhandelsvaror och andra varor och tjänster i Sverige. Antalet invånare i dessa länder uppgick till omkring 15,3 miljoner individer vid årsskiftet 2008/2009. Urvalets storlek är individer i respektive land varje kvartal. Under ett helår förväntas således omkring individer ingå i undersökningen. 10

11 Undersökningen genomförs som en web-enkät riktad till ett urval av respondenter bosatta i Norge, Danmark och Finland. Web-enkäter är ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att nå en målgrupp och få frågor besvarade. Metoden har stora fördelar genom att en web-enkät har möjlighet att kombinera telefonundersökningens flexibla enkätdesign, med villkor, filter och slumpningar av frågor, med det postala formulärets möjlighet till bildvisning. Idag är internetanvändningen i Norden så hög, och de statistiska vägningsprocedurerna så noggrant utprövade, att de flesta frågor kan ställas över internet utan rädsla för skevheter i resultaten. Insamlingen sker veckovis genom att ett visst antal respondenter i varje land får besvara frågor om huruvida de har gränshandlat eller turistat i Sverige under föregående vecka eller kvartal. Urvalet är representativt för befolkningen i åldersintervallet år i respektive land avseende storlek i förhållande till totalpopulation, ålder, kön och geografisk hemvist. Genom att urvalet är stratifierat för att spegla befolkningens sammansättning i respektive land är det möjligt att extrapolera resultaten från urvalet till en större population och därigenom uppskatta den totala gränshandeln med detaljhandelsvaror samt konsumtionen av andra varor, tjänster och upplevelser uppdelat på gränshandelskonsumenter, övriga fritidsresenärer samt affärsresenärer. 11

12 2. Prisnivåer och -utveckling i Norden Några av de viktigaste orsakerna till gränshandel och övrig shoppingturism är skillnader i inköpspris mellan länderna. Prisskillnader mellan länder kan ha sin grund i en mängd faktorer, såsom skillnader i moms och/eller punktskatter, näringspolitik, jordbrukspolitik, allmän prisnivå, valutaförhållanden, konkurrensförhållanden samt topografiska och klimatmässiga förhållanden. 3 Prisskillnaderna mellan Sverige och de övriga nordiska länderna var stora och de förstärktes under 2008/ Av denna anledning finns det starka incitament för invånarna i de angränsande nordiska länderna att besöka Sverige för att handla. Diagram 1 visar skillnader i prisnivå mellan Sverige och de övriga nordiska länderna år Diagram 1. Prisskillnader mellan Sverige och övriga nordiska länder år % 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% Bröd&spannmål Kött Fisk Mjölk, ost & ägg Oljor & fett Frukt & grönsaker Övrig livs Alkoholfria drycker Livsmedel &alkoholfria drycker (totalt) Alkohol Tobak Danmark Finland Norge Kläder Skor Möbler&hemutrustning Hushållsapparater Radio/TV, data & foto Källa: Eurostat, Comparative price level indices Nivåerna på den så kallade mervärdesskatten, moms, är relativt homogen inom EU även om det finns vissa mindre skillnader mellan olika länder samt mellan olika varor och tjänster. I de nordiska länderna varierar momsen på livsmedel relativt mycket medan momsen på sällanköpsvaror är mer homogen. Undantaget Finland är momsen på sällanköpsvaror 25 procent i de nordiska länderna. Vad gäller livsmedelsmomsen har Norge och Sverige en genomsnittlig livsmedelsmoms på drygt 14 procent medan Finland och Danmark har en genomsnittlig livsmedelsmoms på 17 respektive 25 procent. 4 Eurostat Comparative price level indices 2008 och

13 Diagrammet visar att prisnivåerna, med få undantag, är högre i de övriga nordiska länderna än i Sverige. Skillnaderna är störst mellan Sverige och Norge och minst mellan Sverige och Finland. Priserna på livsmedel var 47 procent högre i Norge, 32 procent högre i Danmark och 14 procent högre i Finland än i Sverige år Prisskillnaderna mellan Sverige och Norge är störst beträffande mejeriprodukter och minst vad gäller fisk. Mellan Danmark och Sverige är det framförallt de stora prisskillnaderna på övriga livsmedel och alkoholfria drycker som avviker samtidigt som prisskillnaderna är lägst beträffande kött- och fiskprodukter. I Finland är skillnaderna störst beträffande mejeriprodukter samt frukt och grönsaker och lägst beträffande fisk. Norge har även högst priser på alkohol och tobak jämfört med Sverige och de övriga länderna. I relation till Sverige var priserna på dessa produkter omkring 70 procent högre i Norge. I Danmark och Finland var priserna på tobak omkring 10 respektive 15 procent lägre än i Sverige. Priset på alkohol var 23 procent högre i Finland än i Sverige, medan de danska alkoholpriserna var något lägre. Baserat på skillnaderna i prisnivå kan man dra slutsatsen att det, framförallt vad gäller mat och alkoholfria drycker, finns stora ekonomiska vinster att göra för de norska och danska hushållen. Livsmedel och övriga dagligvaror som i Sverige kostar kronor kostar således omkring kronor i Norge och kronor i Danmark. Finländarna och, framförallt, norrmännen har stora vinster att göra genom att köpa alkohol i Sverige. Alkohol som kostar cirka kronor i Sverige skulle i Norge och Finland betinga ett inköpspris på motsvarande respektive kronor. Inom sällanköpsvaruhandeln är prisskillnaderna inte lika stora. Priset på kläder och skor var omkring 15 procent högre i Danmark än i Sverige. I Finland var priserna drygt 10 procent högre än i Sverige, medan de i Norge var drygt 20 procent högre än i Sverige. Framförallt är prisskillnaden på skor stor mellan Sverige och Norge. Skor kostar i genomsnitt 26 procent mer i Norge. Priserna på möbler och hemutrustning är i genomsnitt 20 procent högre i samtliga länder jämfört med Sverige. I Danmark är vitvaror och övriga hushållsapparater omkring 25 procent dyrare än i Sverige, medan priserna i Norge och Finland endast är 8 procent högre än priserna i Sverige. Priserna på radio, tv och datorer uppvisar en relativt homogen bild, då priserna i de övriga länderna är omkring 35 procent högre än i Sverige. 13

14 Om ovanstående var en ögonblicksbild av prisläget i Sverige och de angränsande länderna år 2009 visar tabell 1 prisutvecklingen på detaljhandelsvaror under första halvåret 2009 och Konsumentpriserna ökade starkast i Norge och svagast i Finland. Priserna på livsmedel ökade svagt i Sverige och Norge samtidigt som de har minskat kraftigt i Finland. Även Danmark uppvisar en svag prisminskning på livsmedel. I relation till den allmänna prisutvecklingen har dock livsmedelspriserna sjunkit i samtliga länder. Priset på icke alkoholhaltiga drycker följer samma mönster, med störst ökning i Norge och Sverige och en minskning i Finland. Priserna på alkohol ökade mest i Finland samtidigt som de föll något i Danmark. Beträffande tobak kan konstateras att priserna ökade starkare än den allmänna prisutvecklingen i samtliga länder och att ökningen var starkast i Danmark och Norge. Tabell 1. Prisutveckling på detaljhandelsvaror i de nordiska länderna under första halvåret 2009 och Danmark Finland Norge Sverige Dagligvaror Livsmedel -1,5% -6,3% 0,5% 0,9% Icke alkoholhaltiga drycker 1,3% -2,6% 2,7% 2,3% Alkohol -0,4% 5,2% 1,9% 1,8% Tobak 10,8% 4,6% 7,1% 4,0% Beklädnad Kläder 0,8% 1,1% -3,8% 4,0% Skor 2,3% 1,7% 1,6% 3,2% Andra personliga varor -0,7% 2,5% 5,3% 8,6% Hemutrustning Glas och porslin 2,0% 2,5% 1,0% -1,1% Hushållstextilier 0,1% 0,4% -0,6% -1,4% Möbler, mattor och heminredning -1,3% 2,7% -1,9% 0,5% Verktyg och redskap för hus och trädgård 1,3% 0,2% 4,1% 1,3% Större hushållsapparater 1,4% 0,4% 0,3% 1,9% Mindre hushållsapparater 1,0% 0,0% 3,4% 1,9% Fritidsvaror Audiovisuell utrustning -5,9% -4,7% -3,3% -11,5% Större apparater för fritid och kultur 0,5% 2,7% 1,9% 3,4% Leksaker och hobby -8,5% -2,3% -4,0% 5,6% Sportutrustning -0,3% 1,5% 1,5% -1,8% Blommor och trädgårdsväxter 1,6% 3,1% 2,5% 1,7% Böcker och skrivmaterial 2,4% 1,4% 6,2% 3,7% Konsumentprisindex 2,0% 1,4% 2,9% 2,2% Källa: Eurostat, HICP

15 Prisutvecklingen för beklädnadsartiklar är delvis omvänd den för livsmedel. Samtliga länder uppvisar fallande priser gentemot Sverige under första halvåret 2010 jämfört med samma period föregående år. I samtliga länder, undantaget Sverige, var prisutvecklingen på kläder lägre än de genomsnittliga konsumentpriserna. I Sverige ökade priserna på kläder med 4,0 procent samtidigt som de sjönk med 3,8 procent i Norge. Priserna på skor ökade med 1,6 procent i Norge och Finland, 3,2 procent i Sverige och 2,3 procent i Danmark. I båda dessa länder ökade priset på skor mer än de genomsnittliga konsumentpriserna. Priserna på andra personliga varor, främst accessoarer, ökade, undantaget i Danmark, starkare än de genomsnittliga konsumentpriserna. Priset ökade mest i Sverige och Norge samtidigt som de minskade svagt i Danmark. Prisutvecklingen på möbler och hemutrustning varierar mellan olika varugrupper och länder. I samtliga angränsande länder ökade priset på glas, porslin och hushållstextilier i relation till Sverige. I Norge och Danmark minskade priset på möbler och mattor relativt Sverige medan de blev något dyrare i Finland. Samtidigt har priset på större och mindre hushållsapparater generellt sett blivit billigare i de angränsande länderna jämfört med i Sverige. Priserna på fritidsvaror uppvisar en spretig utveckling, då vissa varugrupper har fallit i pris samtidigt som andra ökat. Priserna på audiovisuell utrustning har minskat i samtliga länder, prisutvecklingen har dock varit starkast i Sverige. Priserna på leksaker och hobby, böcker och skrivmaterial samt större apparater för fritid och kultur har samtidigt haft en gynnsam utveckling i de angränsande länderna jämfört med i Sverige. Sportutrustning samt blommor och trädgårdsväxter uppvisar det omvända förhållandet, då de blivit dyrare relativt Sverige. Det går således att konstatera att prisnivåer och prisutveckling skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Gemensamt är dock att de övriga nordiska länderna, undantaget vad gäller alkohol i Danmark samt tobak i Danmark och Finland, har en högre prisnivå på detaljhandelsvaror än Sverige. Perioden uppvisar en spretig prisutveckling med relativa prisökningar inom vissa varugrupper, exempelvis audiovisuell utrustning, glas och porslin, tobak samt sport och fritidsutrustning, och relativa prissänkningar inom andra varugrupper såsom livsmedel, beklädnad och elektriska apparater för hushållet. Prisförändringarna är emellertid relativt begränsade, varför stora skillnader i prisnivå kvarstår mellan länderna. 15

16 Även skillnader i valutakurser påverkar prisskillnaderna mellan länderna. Förändringar i valutakurserna har sannolikt en relativt begränsad betydelse för om gränshandel och shoppingturism ökar eller minskar, eftersom skillnader i valutakurs endast förklarar en mindre del av de prisskillnader som finns mellan länderna. Diagram 2 visar valutakursutvecklingen mellan den svenska kronan, euron samt den danska och norska kronan under 2009 och Diagram 2. Valutakurser gentemot svenska kronan SEK vs EURO 11,50 11,00 10,50 10,00 9,50 9,00 8,50 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni SEK vs NOK/DKK Källa: Sveriges Riksbank Euro DKK NOK Diagrammet visar att euron föll kraftigt gentemot den svenska kronan under första kvartalet Mellan första kvartalet 2009 och första kvartalet 2010 minskade priset på euro från 10,94 kronor till 9,96, dvs. en minskning på 9 procent. Under andra kvartalet 2010 har priset på euro legat på en relativt konstant nivå med en svag minskning i juni. Jämfört med samma period 2009 har priset på euro emellertid minskat med knappt 11 procent. Den danska kronans värde gentemot den svenska kronan minskade från 1,47 till 1,34 kronor under första kvartalet 2010 jämfört med samma period föregående år. Under andra kvartalet föll kursen från 1,45 till i genomsnitt 1,30 kronor. 16

17 Jämfört med dessa båda valutor har priset på den norska kronan legat relativt konstant gentemot den svenska kronan under perioden. Under första kvartalet 2010 kostade en norsk krona i genomsnitt 1,23 kronor, vilket var en marginell ökning jämfört med samma period föregående år. Under andra kvartalet har den norska kronan i princip varit oförändrad jämfört med samma period Konsekvensen av att euron och den danska kronan har försvagats är att svenska varor och tjänster har blivit relativt sett dyrare för finländare och danskar. Därigenom kan incitamenten att genomföra inköpsresor till Sverige ha minskat för invånarna i dessa länder. 17

18 3. Den nordiska fritidsresenären Föregående rapport avseende nordisk gränshandel och turism i Sverige, kvartal 1, hade relativt stort fokus på gränshandelsresenären. Då skillnaderna mellan denna och den övriga fritidsresenären är relativt små avseende socioekonomisk sammansättning, resmönster och geografiskt ursprung avser detta kapitel ha större fokus på den nordiska fritidsresenären som helhet. De frågor som belyses är hur fritidsresenärens socioekonomiska sammansättning ser ut avseende familjetyp, inkomstnivåer samt anknytning till arbetsmarknaden. Därtill studeras dels vilka transportmedel de använder, hur långt de reser samt i vilket sällskap, dels deras geografiska ursprung samt vilka regioner de besöker för att handla. 3.1 Familjetyp, inkomst och anknytning till arbetsmarknaden Respondenterna fick besvara ett antal frågor rörande sin familjesituation, hushållets inkomstnivå samt sin anknytning till arbetsmarknaden i syfte att säga något om de nordiska fritidsresenärernas socioekonomiska sammansättning. I tabell 2 redovisas de nordiska fritidsresenärernas fördelning på ett antal olika familjetyper. Tabell 2. De nordiska fritidsresenärernas familjesammansättning. Familjetyp Norge Danmark Finland Gifta/sambo med hemmavarande barn 31 % 37 % 33 % Gifta/sambo utan hemmavarande barn 32 % 24 % 26 % Ensamstående med hemmavarande barn 6 % 7 % 5 % Ensamstående utan hemmavarande barn 23 % 24 % 20 % Övriga familjetyper 8 % 8 % 17 % I samtliga nordiska länder uppgav omkring 60 procent av fritidsresenärerna att de tillhörde familjetyperna gifta/sambo med eller utan barn. Det finns vissa mindre skillnader mellan länderna, men den tydligaste är kanske att en relativt sett större andel gifta/sambo utan hemmavarande barn reste till Sverige från Norge jämfört med de övriga länderna. I samtliga länder uppgav ungefär var fjärde resenär att de var ensamstående utan hemmavarande barn. Bland övriga familjetyper samt ensamstående med hemmavarande barn var det samtidigt mycket ovanligt att resa till Sverige. 18

19 Genom att studera fritidsresenärernas anknytning till arbetsmarknaden ges ytterligare belysning av deras socioekonomiska sammansättning. Tabell 3. Fritidsresenärernas anknytning till arbetsmarknaden. Anknytning till arbetsmarknad Norge Danmark Finland Hel-/deltidsarbete 56 % 58 % 53 % Student 14 % 12 % 19 % Arbetslös 2 % 3 % 8 % Pensionär 19 % 16 % 10 % Övriga 9 % 11 % 10 % En majoritet av fritidsresenärerna utgörs av hel- eller deltidsarbetande. Andelen är lägst i Finland och högst i Danmark, där nästan var sjätte fritidsresenär arbetar. Var fjärde finsk fritidsresenär är antingen student eller arbetslös jämfört med var sjätte fritidsresenär i Norge och Danmark. Andelen pensionärer är störst från Norge där närmare var femte fritidsresenär är pensionär. Det är således dubbelt så vanligt att norska pensionärer reser till Sverige än att finska pensionärer gör det. I kategorin övriga ingår respondenter som uppgett att de är hemmafruar, sjukskrivna, föräldralediga eller har en annan, icke angiven, anknytning till arbetsmarknaden. I samtliga länder utgör dessa omkring tio procent av fritidsresenärerna. Hur ser fritidsresenärernas inkomstfördelning ut på hushållsnivå? I tabell 4 ges en bild av fritidsresenärernas inkomstnivåer i de nordiska länderna. Inkomstklass 1, hushållsinkomster under kronor i respektive lands valuta, är den lägsta inkomstklassen medan inkomstklass 8, hushållsinkomster över 1 miljon kronor i respektive lands valuta, är den högsta. 19

20 Tabell 4. Hushållens inkomstfördelning bland nordiska fritidsresenärer. Inkomstklass Norge Danmark Finland 1 6 % 10 % 14 % 2 16 % 21 % 20 % 3 17 % 24 % 20 % 4 17 % 14 % 16 % 5 15 % 14 % 13 % 6 14 % 10 % 12 % 7 8 % 5 % 4 % 8 7 % 2 % 2 % De norska fritidsresenärerna uppvisar en jämnare inkomstfördelning på hushållsnivå än fritidsresenärerna från Danmark och Finland. Drygt hälften av fritidsresenärerna från Danmark och Finland återfinns i de tre lägsta inkomstklasserna jämfört med knappt 40 procent av de norska fritidsresenärerna. Detta kan jämföras med de två högsta inkomstklasserna, där omkring 15 procent av de norska fritidsresenärerna återfinns jämfört med 7 respektive 6 procent i Danmark och Finland. Det är tydligt att norrmännen, oberoende av inkomstnivå, i större utsträckning reser till Sverige som fritidsresenärer än invånarna i de övriga länderna. 3.2 Färdsällskap, transportmedel och reslängd En majoritet av fritidsresenärerna reser tillsammans med sin partner för att göra inköp, jämför tabell 3. I Norge och Danmark är denna andel drygt 40 procent, medan den är något lägre i Finland. Det är även vanligt att resan görs tillsammans med vänner. Var fjärde fritidsresenär från Finland uppgav att de reser med vänner, medan andelen i Danmark och Norge är 19 procent. Att resa till Sverige i sällskap av barn eller släktingar är mer vanligt i Norge och Finland än i Danmark. Att resa ensam eller med kollegor från arbetet är relativt ovanligt i samtliga länder. 20

21 Tabell 5. Ressällskap. Ressällskap Norge Danmark Finland Partner Barnen Släktingar Vänner Kollegor Jag reste själv Någon annan En stor del av fritidsresenärerna reser med personbil. I Norge är andelen hela 87 procent, medan den i Danmark är 51 procent och i Finland 27 procent. Tack vare de goda tågförbindelserna använder var fjärde dansk fritidsresenär detta färdmedel i samband med sin resa till Sverige. Omkring 15 procent av danskarna transporterar sig till Sverige med hjälp av passagerarfartyg. Bland finländarna använder var fjärde fritidsresenär bil medan mer än hälften av fritidsresenärerna tar sig till Sverige med hjälp av passagerarfartyg. Tabell 6. Fördelning per transportmedel bland fritidsresenärer i respektive land. Färdmedel Norge Danmark Finland Personbil/minibuss Motorcykel Buss Tåg Båt Övrigt De fritidsresenärer som rest till Sverige med personbil/minibuss fick också uppskatta hur lång deras resa var tur och retur. Tabell 7. Så långt reser fritidsresenären tur och retur i samband med sin resa. Resans längd Norge Danmark Finland < 50 km km km km > 300 km

22 Finländarna är den grupp som är benägna att resa längst sträcka för att handla. Omkring 60 procent av de finska fritidsresenärerna reste mer än 200 km i samband med sitt besök i Sverige. Motsvarande andel i Danmark är 45 procent och i Norge 40 procent. Tabellen visar också att en stor andel finländare reste kortare än 50 km. Bland norrmännen var det vanligast att resa mellan 100 och 200 km. Omkring var tredje norrman höll sig inom detta intervall, vilket skall jämföras med var femte dansk och var tionde finländare. 3.3 Geografisk hemvist och inköpsdestination Varifrån kommer fritidsresenärerna och vilka regioner besöker de för att göra inköp i detaljhandeln? Tabell 8 visar hur stor andel av respondenterna i respektive region som rest till Sverige under första halvåret 2010 uppdelat på gränshandelsresenärer, dvs. dagbesökare, samt övriga fritidsresenärer, dvs. övernattande besökare. Tabell 8. Andel av befolkningen, i åldersintervallet år, i respektive land/region som reste till Sverige under första halvåret Gränshandelskonsumenter Övriga fritidsresenärer Fritidsresenärer (totalt) Norge totalt Oslo/Akershus Sørostlandet Övriga Norge Danmark totalt Huvudstadsregionen & Själland Övriga Danmark Finland totalt Södra Finland Uleåborg/Lappland Övriga Finland Norrmännen är de flitigaste resenärerna. Drygt 4 av 10 norrmän var i Sverige under det första halvåret Av dessa var 31 procent gränshandelskonsumenter och 12 procent övriga fritidsresenärer. Det är vanligast att konsumenter bosatta i Oslo/Akershus samt Sørostlandet, dvs. Østfolds, Buskeruds, Vestfolds och Telemarks län, reser till Sverige. Omkring 60 procent av invånarna i dessa regioner har besökt Sverige under det senaste halvåret. 22

23 Det primära syftet med resan har för majoriteten av dessa varit att göra inköp i Sverige. Bland respondenter bosatta i övriga Norge har endast var tredje person varit i Sverige under samma period. Även i dessa regioner är det dock vanligare med dagbesök än att övernatta. Under första halvåret 2010 besökte ungefär var femte dansk respektive finländare Sverige. I båda dessa länder uppgav en större andel av respondenterna att de övernattade i samband med sin resa. Var tredje dansk fritidsresenär som var bosatt i huvudstadsregionen och på övriga Själland uppgav att de besökt Sverige under det senaste halvåret. I övriga landet uppgav knappt var tionde respondent att de besökt Sverige. Andelen finländare som gränshandlar är, i likhet med danskarna, relativt begränsad, 6 procent av respondenterna uppgav att de varit i Sverige med det primära syftet att handla under första halvåret Ytterligare 15 procent har varit i Sverige med annat primärt syfte, vanligtvis för att besöka släkt och vänner. Att gränshandla är vanligast i norra Finland, dvs. Uleåborg/Lappland, medan besökarna från övriga delar av landet oftast besöker Sverige i egenskap av övriga fritidsresenärer. Även om materialet är relativt begränsat är det möjligt att ge en bild av vilka regioner som de nordiska besökarna reser till i samband med sina resor till Sverige. Tabell 9. Andel respondenter som besökt olika regioner i Sverige under första halvåret Gränshandelskonsumenter Övriga fritidsresenärer Fritidsresenärer (totalt) Norge Norra Bohuslän & Dalsland Värmland Jämtland Övriga Sverige Danmark Malmö/Helsingborg Övriga Sverige Finland Tornedalen och Luleå Stockholm Övriga Sverige

24 Tabellen visar att 90 procent av de norska gränshandelskonsumenterna besöker tre regioner i Sverige. Något mer än hälften av respondenterna uppger att de har handlat i norra Bohuslän och Dalsland, i huvudsak i Strömstads kommun. Samtidigt har var fjärde respondent har handlat i Värmlands län, främst i Årjäng och Eda men också Arvika och Karlstad. Drygt var tionde respondent uppger samtidigt att de handlat i Jämtlands län, uteslutande i Strömsund, Åre och Östersund. Bland de övriga fritidsresenärerna, dvs. de som övernattar, reser omkring hälften till platser utanför dessa tre regioner. Mer än var fjärde respondent uppger att de besökt norra Bohuslän och Dalsland samtidigt som 25 procent av respondenterna besökt Värmland respektive Jämtlands län. Bland de danska gränshandelsresenärerna uppger 81 procent att de besökt Malmö eller Helsingborg under första halvåret. Endast en av fem respondenter uppger att de rest till övriga landet, främst kommuner i västra Skåne, för att gränshandla. Bland de övriga fritidsresenärerna är förhållandet det omvända. Knappt 40 procent av respondenterna har besökt Malmö eller Helsingborg samtidigt som två tredjedelar rest till övriga delar av landet. Dessa besök har emellertid främst ägt rum i Skåne samt Hallands län. Varannan finsk gränshandelsresenär har besökt marknadsplatser i Tornedalen, främst Haparanda, under första halvåret procent av gränshandelsresenärerna uppger också att de besökt Stockholm för att handla. Beträffande övriga fritidsresenärer uppger ungefär hälften av dem att de besökt Stockholm medan ytterligare en tredjedel besökt Tornedalen. Bland de övriga fritidsresenärerna uppger var femte att de besökt platser i övriga Sverige i samband med sin resa. 24

25 4. Nordiska fritidsresenärers konsumtion i Sverige I detta kapitel är syftet att göra en uppskattning av storleken på de nordiska fritidsresenärernas konsumtion i Sverige under de två första kvartalen Med fritidsresenärernas konsumtion avses dels gränshandelns storlek, dvs. storleken på dagbesökarnas konsumtion, dels storleken på övriga fritidsresenärers, dvs. övernattande besökares, konsumtion. Undersökningen fäster inledningsvis uppmärksamhet på fritidsresenärernas detaljhandelskonsumtion, därefter genomförs en uppskattning av den totala konsumtionen av varor och tjänster i samband med de nordiska besökarnas resor till Sverige. För att uppskatta storleken på olika delar av konsumtionen baseras beräkningarna på uppgifter om konsumenternas genomsnittsinköp i dagligvaru- respektive sällanköpsvaruhandeln, antalet resor per capita, andelen respondenter i olika turistkategorier samt befolkningen i åldersintervallet år. Beräkningarnas rimlighet har kontrollerats dels mot utländska besökares totala konsumtion i Sverige, den s k reseexporten, enligt SCB:s beräkningar av betalnings- och bytesbalansen, dels mot icke offentligt material från SCB som speglar resevalutaflödena mellan de nordiska länderna. 4.1 Mer än var fjärde invånare i de nordiska länderna har besökt Sverige för att handla Under första kvartalet 2010 besökte omkring var fjärde invånare mellan 17 och 75 år från de angränsande nordiska länderna Sverige i egenskap av fritidsresenärer. Norrmännen var mest frekvent förekommande. Närmare fyra av tio norrmän reste till Sverige. Detta skall jämföras med Danmark och Finland där knappt var femte invånare reste till Sverige under samma period. Under andra kvartalet ökade andelen fritidsresenärer till 29 procent av invånarna i de angränsande länderna. Detta berodde främst på att en större andel norrmän och finländare genomförde fritidsresor till Sverige, medan andelen fritidsresenärer från Danmark låg på samma nivå som under första kvartalet. 25

26 Tabell 10. Andel invånare i de nordiska länderna som besökt Sverige under första och andra kvartalet Kvartal 1 Kvartal 2 Norge Danmark Finland Totalt Norge Danmark Finland Totalt Befolkning år (1 000 inv.) Fritidsresenärer 39 % 20 % 19 % 25 % 46 % 19 % 23 % 29 % Varav Gränshandelsresenärer 28 % 7 % 5 % 13 % 33 % 6 % 7 % 15 % Övriga fritidsresenärer 11 % 13 % 14 % 12 % 13 % 13 % 16 % 14 % Norrmännen var de mest frekventa gränshandelsresenärerna. Under första kvartalet 2010 reste 28 procent av norrmännen till Sverige som dagbesökare med det primära syftet att göra inköp i detaljhandeln. Under andra kvartalet ökade denna andel då 33 procent av norrmännen reste till Sverige. Andelen gränshandelsresenärer från Danmark var relativt begränsad och dessutom minskande, samtidigt uppvisar finländarna en relativt begränsad gränshandel som dock tycks öka något under perioden. Under första kvartalet 2010 uppgick andelen övriga fritidsresenärer, dvs. övernattande besökare, från Norge till omkring 11 procent. Från Danmark och Finland var motsvarande siffra något högre under samma period. Under andra kvartalet ökade andelen övriga fritidsresenärer från Norge och Finland medan den var oförändrad från Danmark. Tabellen visar således att norrmännen och finländarna tycks ha störst benägenhet att ändra sina res- och inköpsvanor mellan olika tidpunkter. 4.2 Nordiska fritidsresenärer står för 4 procent av detaljhandelns totala omsättning De nordiska fritidsresenärerna spenderade drygt 5,0 respektive 6,2 miljarder kronor i svensk detaljhandel under första och andra kvartalet år Fritidsresenärerna från de angränsande nordiska länderna stod således för omkring 4,0 procent av detaljhandelns totala omsättning under motsvarande period. Tabellen visar att Norge är den absolut viktigaste marknaden för de svenska detaljhandelsföretagen. Norrmännen står för 64 procent av de nordiska fritidsresenärernas konsumtion. 26

27 Tabell 11. Fritidsresenärernas konsumtion i Sverige under första och andra kvartalet år Miljoner kronor. Kvartal 1 Kvartal 2 Omsättning, mkr Procentuell fördelning Omsättning, mkr Procentuell fördelning Norge % % Danmark % % Finland % % Totalt % % Andel av detaljhandelns omsättning i Sverige 3,8 % 4,0 % Studeras enskilda länder framgår att de norska fritidsresenärerna spenderade drygt 3,2 miljarder kronor i Sverige medan de danska respektive finska fritidsresenärerna spenderade 1,0 miljard respektive 825 miljoner kronor i Sverige första kvartalet Under andra kvartalet uppgick de norska fritidsresenärernas konsumtion i svensk detaljhandel till knappt 4,0 miljarder kronor. De danska resenärernas konsumtion ökade något jämfört med första kvartalet samtidigt som finländarnas konsumtion uppgick till drygt 1,1 miljarder kronor. Anledningen till att norrmännens och finländarnas konsumtion ökade står att finna i att en större andel av dessa reste till Sverige under andra kvartalet jämfört med första kvartalet Beträffande danskarna framgår att ungefär samma andel reste till Sverige under såväl första som andra kvartalet, varför den totala konsumtionen låg på ungefär samma nivå de båda kvartalen. 4.3 Gränshandeln motsvarar drygt 60 procent av de nordiska fritidsresenärernas konsumtion Fritidsresenärernas utgifter i detaljhandeln kan delas upp beroende på det huvudsakliga syftet med resan. Därigenom blir det möjligt att säga något om storleken på gränshandeln respektive de övriga fritidsresenärernas konsumtion i Sverige under första och andra kvartalet Gränshandeln med detaljhandelsvaror omsatte omkring 3,1 miljarder kronor under första kvartalet Under andra kvartalet 2010 uppgick gränshandeln till drygt 3,9 miljarder kronor. Gränshandeln står således för omkring 62 procent av de nordiska fritidsresenärernas totala detaljhandelskonsumtion och 2,5 procent av detaljhandelns totala omsättning under perioden. 27

28 De övriga fritidsresenärerna spenderade knappt 2,0 miljarder kronor i Sverige under första kvartalet och drygt 2,2 miljarder kronor under andra kvartalet 2010, vilket motsvarar omkring 1,4 procent av detaljhandelns totala omsättning under perioden. Tabell 12. Fritidsresenärernas utgifter fördelat på gränshandel samt övriga fritidsresenärer under kvartal 1 och 2 år Miljoner kronor. Kvartal 1 Kvartal 2 Gränshandel Övriga fritidsresenärer Gränshandel Övriga fritidsresenärer Norge Danmark Finland Totalt Andel av detaljhandelsomsättning 2,4 % 1,4 % 2,6 % 1,4% De norska gränshandelskonsumenterna spenderade 2,3 miljarder kronor i Sverige medan gränshandelskonsumenterna från Danmark och Finland spenderade drygt 500 respektive 250 miljoner kronor under första kvartalet. Under andra kvartalet 2010 spenderade de norska gränshandelskonsumenterna omkring 3,0 miljarder kronor i Sverige medan de danska gränshandelskonsumenterna spenderade cirka 575 miljoner kronor. De finska gränshandelskonsumenterna spenderade cirka 375 miljoner kronor under samma period. Omkring 76 procent av gränshandeln genereras således från de norska konsumenterna. Även bland de övriga fritidsresenärerna framgår att norrmännen spenderar mest i Sverige. Under första kvartalet uppgick deras detaljhandelskonsumtion i Sverige till omkring 900 miljoner kronor. De övriga fritidsresenärerna från Danmark och Finland spenderade totalt drygt 1,0 miljarder kronor i Sverige under första kvartalet Finländarnas konsumtion i Sverige var större än danskarnas. Under andra kvartalet 2010 spenderade de övriga fritidsresenärerna från Norge omkring 975 miljoner kronor i Sverige samtidigt som danskarnas respektive finländarnas konsumtion uppgick till 525 respektive 750 miljoner kronor. 28

29 Tabellen visar att det finns avsevärda skillnader vad gäller fritidsresenärernas beteende mellan länderna. Hos de norska fritidsresenärerna stod gränshandeln för 76 procent av detaljhandelskonsumtionen. I Danmark och Finland var motsvarande andelar för gränshandeln omkring 50 respektive 30 procent. Besökare från Danmark och, framförallt, Finland tycks således i större utsträckning kombinera shopping med andra ärenden under sina resor till Sverige. 4.4 Två tredjedelar av fritidsresenärernas konsumtion hamnar i dagligvaruhandeln Materialet kan delas upp på olika varuslag för att på så sätt illustrera fritidsresenärernas konsumtion samt om det finns skillnader mellan de nordiska länderna. Tabell 13 visar fritidsresenärernas utgifter för dagligvaror under första och andra kvartalet år De nordiska fritidsresenärerna spenderade 3,1 miljarder kronor i dagligvaruhandeln under första kvartalet. Gränshandelskonsumenterna spenderade drygt 2,0 miljarder kronor på dagligvaror, vilket motsvarar 66 procent av fritidsresenärernas konsumtion av dagligvaror och 3,2 procent av dagligvaruhandelns omsättning i riket. De övriga fritidsresenärerna spenderade drygt 1,0 miljarder kronor på dagligvaror, vilket motsvarade 1,6 procent av omsättningen i riket. Under andra kvartalet spenderade de nordiska fritidsresenärerna omkring 4,0 miljarder kronor i dagligvaruhandeln, vilket motsvarade 5,7 procent av den totala omsättningen i riket. Gränshandelskonsumenterna spenderade knappt 2,7 miljarder kronor, vilket motsvarade 3,8 procent av dagligvaruhandelns omsättning i riket. De övriga fritidsresenärerna spenderade samtidigt 1,3 miljarder kronor. Tabell 13. Omsättning i dagligvaruhandeln genererad av fritidsresenärer under kvartal 1 och 2 år Miljoner kronor. Kvartal 1 Kvartal 2 Gränshandel Övriga fritidsresenärer Totalt fritidsresenärer Gränshandel Övriga fritidsresenärer Totalt fritidsresenärer Norge Danmark Finland Totalt Andel av dagligvaruomsättning 3,2 % 1,6 % 4,8 % 3,8 % 1,9 % 5,7 % 29

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional gränshandel och

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Förord. Stockholm, 5 september 2014. Karin Johansson vd Svensk Handel

Förord. Stockholm, 5 september 2014. Karin Johansson vd Svensk Handel Nordisk gränshandel 2013 Rapporten framtagen av HUI Research AB på uppdrag av Svensk Handel Augusti 2014 2 Förord Handeln är en motor för Sveriges ekonomi. För vissa glesbygdskommuner spelar gränshandeln

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017 Med temabilaga Självscanning Svag inledning på året Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Enligt Detaljhandelsindex var det en svag inled ning på året.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt Shoppingturism i Sverige Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt 2016 Förord Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om och våra medlemmar ser

Läs mer

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö Turismens Utredningsinstitut 2009 Om undersökningen Om U 21-EM 2009 I juni 2009 arrangerades U21-EM i Sverige. De städer som stod värdar för evenemanget

Läs mer

Undersökning: Besökare i Alingsås höst 2016

Undersökning: Besökare i Alingsås höst 2016 Undersökning: Besökare i Alingsås höst 2016 victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Sammanfattande punkter o Materialet domineras av svenska dagbesökare,

Läs mer

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016 Regionala turismeffekter Skåne län 2016 Besökarnas profil Populäraste resmålen (start och slutmål) Färdsätt Syfte med resan Boendeform (kommersiella/icke-kommersiella) Konsumtion vid vistelse Utveckling

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Besökare vid Göta kanal (västra delarna) sommar 2016

Besökare vid Göta kanal (västra delarna) sommar 2016 Undersökning: Besökare vid Göta kanal (västra delarna) sommar 2016 victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Sammanfattande punkter o Undersökningen bygger

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland konsertbesökarna på Avicii #truetour Tele Arena mars 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN I FÖRSTA HAND

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Helsingborg kommun 2014 Helsingborg kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014

Läs mer

Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet

Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Förstudie Norrmän i Västsverige Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Innehåll Bakgrund sid. 3 Metod sid. 4 Norska gästnätter sid. 5 Säsongsvariation norska gästnätter i VG

Läs mer

Nordisk gränshandel och turism

Nordisk gränshandel och turism Nordisk gränshandel och turism 2011 Svensk Handel Tillväxtverket Region Värmland Västra Götalandsregionen Västsvenska Turistrådet INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Valutaukurser 5 Inkvarteringsstatistik

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak

Läs mer

Var och hur köper svenskarna starköl?

Var och hur köper svenskarna starköl? Var och hur köper svenskarna starköl? HUI Research på uppdrag av Sveriges Bryggerier Elin Gabrielsson Slutsatser Gränshandeln med starköl utgör en betydande andel av den svenska starkölskonsumtionen Konsumtionen

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

INNEHÅLL. sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4

INNEHÅLL. sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 STOCKHOLM MARATHON 0 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Andra

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013. Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg.

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013. Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg. Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg 18 september 2013 Henrik Vestin Senior konsult Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT 1#5 NULÄGE totalt försäljning ökade med 2,5 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2015 jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en försäljningstillväxt

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-12-7 Föregående 215-11-13 FLYG passagerarfrekvens Oktober 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET ALLSÅNG PÅ SKANSEN 2007

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET ALLSÅNG PÅ SKANSEN 2007 1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Boden 2013

Läs mer

Undersökning: Besökare i Bohuslän sommar 2016

Undersökning: Besökare i Bohuslän sommar 2016 Undersökning: Besökare i Bohuslän sommar 2016 victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Sammanfattande punkter o Undersökningen motsvarar den som Turistrådet

Läs mer

Finländarna som konsumenter i Estland

Finländarna som konsumenter i Estland Finländarna som konsumenter i Estland Plock ur undersökningen. Hela utredningen finns tillgänglig för Finsk Handels medlemmar på medlemssidorna Kauppa.fi, i avsnittet Undersökningar. Bakgrunden till utredningen

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 2009 Malmö stad Karin Olsson September 2009

Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 2009 Malmö stad Karin Olsson September 2009 Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 009 Malmö stad Karin Olsson September 009 Viktoriagatan 3, Box 5068, SE-40 Göteborg, Sweden, Tel +46 3 75 95 000, Fax +46 3 75 95 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-1-12 Föregående 215-9-1 FLYG passagerarfrekvens Augusti 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-9-1 Föregående 215-8-28 FLYG passagerarfrekvens Juli 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Handel och trängselskatt andra kvartalet Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg. januari 2014

Handel och trängselskatt andra kvartalet Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg. januari 2014 Handel och trängselskatt andra kvartalet 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg januari 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes

Läs mer

KONSTRUNDAN SKÅNE 2013

KONSTRUNDAN SKÅNE 2013 KONSTRUNDAN SKÅNE 2013 29 mars - 7 april Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB På uppdrag av: Event in Skåne AB Juni 2013 SAMMANFATTNING Totalt gjordes 455 000 besök av 60 000 besökare under

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

INNEHÅLL. sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4

INNEHÅLL. sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Andra lopp i Stockholm

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Med helårssiffror 2016 2016 ett år med svagare tillväxt för dagligvaruhandeln Den svenska dagligvaruhandeln kan summera 2016 med en tillväxt om 2,3 procent och

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Kristianstad kommun 2014 Kristianstad kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

LG HOCKEY GAMES PÅ GLOBEN i FEBRUARI 2007 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET

LG HOCKEY GAMES PÅ GLOBEN i FEBRUARI 2007 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET USK 1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Foto: Anna Alexander Olsson

Foto: Anna Alexander Olsson Foto: Anna Alexander Olsson Besöksnäringen i Helsingborg 2017 Foto: Anna Alexander Olsson Innehållsförteckning Inledning 3 Turistkronan 4 Hur mycket spenderar besökaren? 5 Besöksnäringen bidrar till 3

Läs mer

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln + 8 % e-barometern Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln Trots den ekonomiska oro som råder fortsätter e-handeln att uppvisa positiva tillväxttal. Försäljningen över internet ökade med 7,9 procent

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland festivalbesökarna på STHLM FIELDS Gärdet, Stockholm, 3 maj 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. HEMVIST S. 6 INFORMATION OM FESTIVALEN I FÖRSTA

Läs mer

VM-KVAL SVERIGE DANMARK PÅ RÅSUNDA 6 JUNI 2009

VM-KVAL SVERIGE DANMARK PÅ RÅSUNDA 6 JUNI 2009 VM-KVAL SVERIGE DANMARK PÅ RÅSUNDA 6 JUNI 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

Nordisk gränshandel och turism

Nordisk gränshandel och turism Nordisk gränshandel och turism 2011 Svensk Handel Tillväxtverket Region Värmland Västra Götalandsregionen Västsvenska Turistrådet INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Valutaukurser 5 Inkvarteringsstatistik

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2010

Den svenska shoppingturismen 2010 Den svenska shoppingturismen 2010 1 Förord I fjol inträffade ett trendbrott inom turismen. För första gången i modern tid gjorde utländska turister av med mer pengar i Sverige än vad svenska turister spenderade

Läs mer

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 14.1.2002 Tel 25496 KPI 2001:12 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND December 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer