Likabehandlingsplan. plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Grundskoleförvaltningen Kommunikationsskolan Fritidshem

Transkript

1 Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundskoleförvaltningen Kommunikationsskolan Fritidshem

2 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Definitioner 3. Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd 4. Förebyggande och främjande åtgärder 5. Rutiner, dokumentation, åtgärder och uppföljning vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling 6. Ansvar 7. Utvärdering av föregående års Likabehandlingsplan och upprättande av ny plan 8. Kartläggning av diskriminering och kränkande behandling i verksamheten 9. Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet med Likabehandlingsplanen 10. Rutiner för förankring av Likabehandlingsplan 11. Råd och stöd 2

3 1. Vision Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter och ska vara trygg för såväl elever som vuxna. Alla ska kunna vistas i en verksamhet som är trygg och respektfull. Inga elever eller vuxna inom vår verksamhet ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. I enlighet med diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800), arbetsmiljölagstiftningen och läroplanen innefattar denna likabehandlingsplan både skolans plan mot diskriminering samt skolans plan mot kränkande behandling. I den fortsatta texten skriver vi likabehandlingsplan med detta i åtanke. Detta är en strategi för hur vi ska arbeta för att förebygga, tidigt upptäcka och stoppa diskriminering och kränkande behandling. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, allas människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan ska gestalta och förmedla. 3

4 2. Definitioner I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgår skolan från diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800), arbetsmiljölagstiftningen och läroplanen. För mer information se Råd och stöd på sista sidan. Diskriminering Diskrimineringsgrunderna nedan är utgångspunkten för att kalla kränkningar för diskriminering. kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet sexuell läggning religion eller annan trosuppfattning funktionshinder ålder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Indirekt diskriminering. Man kan även diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när verksamheten tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan kost. 4

5 Trakasserier Om det inte finns någon maktobalans mellan de inblandade talar man inte om diskriminering utan om trakasserier. Samma grunder som vid diskriminering ligger till grund för trakasserier, men parterna är jämbördiga, till exempel två elever. Det kan också röra sig om sexuella trakasserier. Kränkande behandling Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett en elevs eller vuxens värdighet. Det är den drabbades upplevelser som definierar vad som utgör kränkande behandling. I skollagens (2010:800) 6 kapitel står mer att läsa om kränkningar. Kränkningar kan vara: Fysiska slag, knuffar och sparkar. Verbala hot eller bli kallad för fula eller nedsättande ord. Psykosociala att bli utsatt för ryktesspridning och utfrysning vilket leder till att man blir socialt utstött. Text- och bildburna klotter, brev, lappar samt internetoch mobilrelaterad teknik. Repressalier En elev får inte utsättas för bestraffning om denne har gjort en anmälan eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid mot diskrimineringslagen (2008:567) eller skollagen (2010:800). Mobbning Begreppet mobbning har på senare tid ersatts av andra begrepp som diskriminering, kränkning och trakasserier. Traditionellt används mobbning när förövaren eller förövarna i ont uppsåt upprepade gånger kränker, diskriminerar eller trakasserar en eller flera individer. Lagstiftarnas budskap är att en gång räcker och att 5

6 uppsåtet inte ska spela roll, utan det är den utsattes upplevelse av händelsen som är i fokus. 6

7 3. Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Den nya skollagen (2010:800) stärker elevens rätt till kunskap och stöd. Skolverket pekar på sex punkter av extra vikt i den nya skollagen: Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Lärare har skyldighet att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Beslut om att utarbeta/inte utarbeta åtgärdsprogram får överklagas. Det är den utsatta eleven som avgör om ett beteende eller en handling är diskriminerande eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig diskriminerad eller kränkt. Elevers upplevelser av diskrimineringar och andra kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att man i skolan skall kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna skall i möjligaste mån ske i samråd med eleven. All personal har alltid ett vuxenansvar att skydda elever från alla former av diskriminering och kränkande behandling. 7

8 4. Förebyggande åtgärder Det är viktigt att vuxna delar helhetssynen på skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal skall arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling och agera när det uppstår. Alla både den enskilde och den totala verksamheten skall se över på vilket sätt som de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska och jämlika strukturer. Samtal och reflektion är viktiga verktyg för att bearbeta de egna föreställningarna och skapa en positiv atmosfär präglad av omsorg och engagemang. De vuxna skall vara tydliga ledare som tillsammans med eleverna sätter klara och tydliga, kända gränser, och som agerar när något händer. Ett steg i detta arbete är att samtliga vuxna inom verksamheten har skyldighet att ta del av Likabehandlingsplanen och sträva efter de mål som är uppsatta i den. Våra förebyggande insatser är i Likabehandlingsplanen uppdelade i tre delar: struktur, aktiviteter samt specifika åtgärder. Förebyggande insatser för lika rättigheter och möjligheter Elevhälsoteam Kommunikationsklassernas elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, kurator, socialpedagog, logoped, psykolog samt studie- och yrkesvägledare. I teamet arbetar man med svårare elevärenden, samt tar initiativ till förebyggande arbete. 8

9 Ordningsregler - Skolans ordningsregler finns uppsatta i alla salar och diskuteras på lektioner och när behov uppstår. Dessa ordningsregler är framtagna tillsammans med elevrådet. Varje klass arbetar också fram egna regler för att främja arbetsro och samspel. Frånvaro - Skolan är ansluten till skola24, som är ett webbaserat system där vårdnadshavare kan frånvaroanmäla sitt barn samt kontrollera barnets närvaro. Vi har även en handlingsplan för oroande frånvaro, som består av en åtgärdstrappa för att mentor och vårdnadshavare ska kunna följa de konsekvenser frånvaro ger. Vid oanmäld frånvaro kontaktas vårdnadshavare. Elevråd Elever ingår i elevråd för hela högstadiet tillsammans med värdskolan. Där har elever möjlighet att ta upp frågor de anser är viktiga och som rör deras skolgång. Elevrådets medlemmar har fått delta i utbildningar. Vi har också elevråd på låg- och mellanstadiet. Rastvärdar Pedagoger och övrig personal schemaläggs att vara ute under alla raster på alla stadier. Pedagogisk lunch - Alla klasser äter tillsammans med minst en vuxen. Detta skapar en lugnare och tryggare atmosfär i matsalen. Attitydundersökning - Genomförs varje år i hela Malmö i årskurs 5, 7 och 9. Vi kan i denna undersökning elevernas attityd till skolan och sätta in åtgärder. Elevernas arbetsmiljö Vi har en upplevelsebaserad undervisning med flera studiebesök och utflykter. Vi motiverar eleverna till att ha en positiv inställning till studier och sätter upp delmål och ger kontinuerlig feedback. Vi ger eleverna en tydlig målbild så de får en bättre självkänsla och ökad motivation. Vi låter de äldre eleverna delge de yngre eleverna kunskap. Vi strävar efter att alltid ha arbetsro i klassrummen. 9

10 Aktiviteter för lika rättigheter och möjligheter Temaarbete alla klasser 1-9 har gemensam temavecka 1 gång/ termin inom ramen för elevens val. Hälsosamtal - Elever som börjar i årskurs 1 och deras föräldrar inbjuds till hälsosamtal med skolsköterskan, om det inte skett i förskoleklassen. I årskurs 4 och 8 skickas hälsodeklaration hem till vårdnadshavare och eleverna inbjuds till hälsosamtal. Utvecklingssamtal - Vårdnadshavare och elev kallas till samtal av klassföreståndare/mentor, år 1-6 minst två gånger per termin, år 7-9 minst en gång per termin. På dessa samtal behandlas elevens utveckling, resultat samt studiero och trygghet på skolan. Föräldrasamverkan En gång per termin har klassen föräldramöte. Vi har en treårsplan för gemensamma möten 1-9: öppet hus, fest, föreläsning. Denna samverkansplan har vi utvecklat i samråd med elevernas föräldrar. Vi erbjuder också barnvakt vid föräldramöte för att alla föräldrar som vill ska kunna delta. Interkulturell samverkan - Vi tar upp traditioner och högtider från olika länder och kulturer och uppmärksammar de religiösa högtiderna. Denna samverkan är viktig för att alla ska förstå och respektera varandras olika bakgrunder. Ungdomsmottagningen - Alla elever i år 9 besöker ungdomsmottagningen för att få information. Livskunskap Vi diskuterar mer existentiella ämnen som till exempel livet, världen och kulturer. Dessutom läggs mycket tid på att hjälpa eleverna att utveckla sin sociala kompetens med hjälp av olika metoder, t.ex. Stegvis. 10

11 Årskurs 1-3 arbetar med jaget, samspel och kommunikation med kamrater och vuxna. I 4-6 utvecklar vi detta arbete med kill- och tjejgrupper. Bl.a. används Stressorerna, som är ett material där eleven enskilt får tänka efter och gradera i vilken mån olika aktiviteter och situationer påverkar deras stressnivå. Vad klarar jag bra och vad får mig att tappa kontrollen? I 7-9 arbetar vi med att förbereda eleverna inför vuxenlivet, med bl.a. dramaövningar och samtal. Mentorsprojekt Elever på högstadiet erbjuds mentorsverksamhet på sin fritid genom frivilligorganisationer. Specifika åtgärder av arbetslag Namn på insats: Mål: Insats: Uppföljning: Främja respekt och tolerans oavsett etnisk tillhörighet, religion och sexuell identitet. Alla ska bemötas med respekt och tolerans. Vi ska försöka få eleverna att förstå att vi inte behöver vara överens eller tycka likadant, men vi måste respektera varandras åsikter och kunna umgås med varandra Eleverna ska ha kännedom om HBTQ och rätten att behandlas lika oavsett kön och sexualitet. Eleverna ska bli medvetna om sitt språkbruk kopplat till ovanstående och dess innebörd. Värderingsövningar. Ungdomssamtal år 9, föreläsningar RFSL/RFSU, elever och lärare årligen, jobba ämnesintegrerat. Lärare uppmärksammar, markerar och samtalar med elever vid glåpord, diskriminering av ovanstående i klassrumssituationer och övrig skolmiljö. Årlig uppföljning, samt vid återkommande mentorssamtal. 11

12 Ansvarig: All personal i skolan Namn på insats: Genus och jämställdhet Mål: Alla ska få lika utrymme oavsett kön, ge ökad medvetenhet kring detta bland elever och personal. Uppföljning: Samtal med elever om hur de upplever de olika aktiviteterna. Insats: Samtal, drama, rollspel, pojk- respektive flickgrupp, litteratur. Ansvarig: Personal 1-9 Namn på insats: Mål: Uppföljning: Insats: Ansvarig: Samarbete med övriga skolan. Respektera och förstå varandras likheter och olikheter. Öka samspelet mellan eleverna. Återkommande samtal Information till värdskolans elever och personal. Kontaktklasser på värdskolan. Besöka varandras klasser och samarbeta. Temadagar tillsammans. Personal F-9, fritids. 12

13 5. Rutiner vid akuta händelser, dokumentation, åtgärder och uppföljning vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Den som utsätts för, upptäcker eller misstänker diskriminering eller annan kränkande behandling skall: kontakta ansvarig personal (mentor) för berörda elever. kontakta rektor, om det är en vuxen som kränkt en elev. Ansvarig personal för berörda barn/elever skall: informera rektor inleda utredning av händelsen. Vid behov kontakta elevhälsoteamet kontakta vårdnadshavare Ärendet/händelsen dokumenteras på avsedd blankett och ska omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av ärendet. All dokumentation i ärendet ska dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp ärendet. Utredningen ska allsidigt beskriva vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter skall göras. Ansvarig rektor ska anmäla alla kränkningar till huvudman (Skollagen 6:10 ) Konsekvenstrappa Då det ska finnas en tydlighet gällande konsekvenser för kränkande handlingar har vi skapat en konsekvenstrappa. Observera att den enbart fungerar som en överskådlig plan för åtgärder och inte som en beskrivning av ärendegång. Exempelvis 13

14 är det alltså vid allvarligare händelser möjligt att direkt stänga av en elev. 1. Muntlig tillsägelse 2. Samtal med mentor 3. Samtal med rektor 4. Skolan kontaktar vårdnadshavare 5. Möte vårdnadshavare, elev och mentor 6. Möte vårdnadshavare, elev, mentor och rektor 7. Avstängning och/ eller kontakt med andra myndigheter 14

15 6. Ansvar Alla skolledning, personal och barn/elever har ansvar för att förebygga, uppmärksamma och agera mot diskriminering och annan kränkande behandling Rektor har ett särskilt ansvar för: att en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling upprättas varje läsår att arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är känt och förankrat hos alla; barn/elever, personal och föräldrar att det förebyggande arbetet genomförs att utredning sker vid upptäckt eller misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling att dokumentation av ärendet/händelsen görs på avsedd blankett att uppföljning av ärendet/händelsen sker att kränknings- och diskrimingeringsärenden diarieförs samt anmäls till huvudman Personalen ansvarar för: att barnen/eleverna får ta del av och förstår innebörden av likabehandlingsplanen att informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen på föräldramöten att arbeta förebyggande att snarast ingripa vid upptäckt eller misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling att, i förekommande fall, göra anmälan till andra myndigheter såsom socialtjänst, polis och arbetsmiljöverket avseende det inträffade 15

16 att omedelbart informera rektor via blankett Anmälan om kränkande behandling att kontakta vårdnadshavare att utreda och dokumentera det inträffade att beskriva uppföljning av det inträffade att arbeta för att barn/elever uppmärksammar diskriminering och annan kränkande behandling, och att de berättar för personalen när något sker 16

17 7. Utvärdering av föregående års Likabehandlingsplan och upprättande av ny plan Föregående läsårs plan utvärderas under april månad och ny upprättas under maj månad. Den nya likabehandlingsplanen träder i kraft i augusti. Utvärdering av Likabehandlingsplan Utvärdering av likabehandlingsplanen ska ledas av elevhälsoteamet. Utvärderingens tillvägagångssätt ska formas med fokus på elevernas egna iakttagelser och åsikter. Utvärderingen ska i första hand göras av elever, förslagsvis med elevrådet som huvudaktör. På klassråd, elevråd och fritidsråd ska eleverna få tid att tänka igenom och diskutera det gångna årets arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa åsikter ska dokumenteras och lämnas till EHT. Likabehandlingsplanen ska även utvärderas av all personal. Arbetslagen ska utvärdera det gångna årets arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa åsikter ska dokumenteras och lämnas till EHT. Kommunövergripande utvärderingar (till exempel attitydundersökningen) ska också användas som underlag för utvärderingen av likabehandlingsplanen. 17

18 8. Kartläggning av diskriminering och kränkande behandling i verksamheten För att stoppa förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten arbetar skolan för att identifiera och kartlägga riskområden. Kartläggning sker i samband med utvärdering och upprättande av likabehandlingsplanen. Kartläggningen sker på flera olika sätt. Vi går igenom händelserapporter och inkomna ärenden till EHT. Vi ska varje läsår göra trygghetsvandringar, då man i en grupp med elever och personal går runt i skolan och på skolgården och graderar hur trygga olika platser är. Utifrån detta kan vi sedan vidta åtgärder. Eftersom vi flyttar till en annan skola i augusti, görs vandringen vid läsårets början. 18

19 9. Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet med Likabehandlingsplanen Plan mot diskriminering och kränkande behandling tas fram tillsammans med elevråden. Innan planens fastställande tar elevråden ut den på remiss i klasserna där den ska diskuteras. Synpunkter hanterar EHT i samråd med elevråden. Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska publiceras på hemsidan, och diskuteras vid ett föräldramöte varje läsår. Planen revideras varje år. 19

20 10. Rutiner för förankring av Likabehandlingsplanen All personal och alla elever är delaktiga vid utformningen av likabehandlingsplanen. Varje terminsstart ska mentorerna påminna eleverna om dess innehåll. Likabehandlingsplanen ligger även på det interna nätet där man kan ladda ner den. Vid uppdateringar och ändringar informeras personal via digital media. Elevråden fungerar som språkrör mellan klasserna och likabehandlingsgruppen. Vårdnadshavare blir i början av höstterminen informerade om planen av mentorerna. Vårdnadshavare kan, precis som eleverna, ladda ner planen från skolans hemsida. Vid möten med vårdnadshavare ansvarar närvarande representant från verksamheten för att påminna om likabehandlingsplanen och vårt arbete med den. 20

21 11. Råd och stöd Barn- och elevombudet Diskrimineringsombudsmannen (DO) Skolinspektionen Skolverket Arbetsmiljöverket Barnens rätt i samhället BRIS Rädda Barnen Brottsförebyggande rådet RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) Myndigheten för delaktighet Sverige Mot Rasism Elektra mot hedersrelaterat förtryck Medierådet om Internet, TV, datorspel och film Folkhälsoinstitutet Skolan förebygger För dig som blivit kränkt Kommunikationsskolans hemsida se/ 21

22 22