VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT"

Transkript

1 VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT

2

3 VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT Samhällsbyggnadssektorns roll för tillväxten kan knappast överskattas. Branschen påverkar både tillväxten i sig och tillväxtens förutsättningar genom sin roll i näringslivets och det offentligas investeringar (allt från affärer till sjukhus och skolor), genom infrastruktursatsningarna, och givetvis genom bostadsbyggandet. Men sektorns betydelse är inte begränsad till investeringarna. Mycket viktigt är också att det är genom underhåll/installationer och smärre ombyggnader som en god boendesituation skapas. Det är också i hög grad investeringar och underhåll/installationer i fastigheter och infrastruktur som avgör hur samhällets energi och miljöpåverkan förändras. Samhällsbyggnadssektorn är alltså avgörande för hur vi kan uppnå en hållbar tillväxt, dvs tillväxt som är både ekonomiskt, socialt och miljömässigt långsiktig och stabil. Samhällsbyggnadssektorn i ekonomin Samhällsbyggnadssektorn består av: Fastighetsägare och förvaltare Byggföretag Installationsföretag Byggmaterialföretag Arkitekter och teknikkonsulter Den samlade samhällsbyggnadssektorns betydelse för ekonomin är betydligt större än vad de flesta tror. I korthet kan sektorn summeras som: Bygginvesteringar 200 mdr kr Byggmarknadens storlek mdr kr. Därav installationsmarknaden ca 70 mdr kr Antal anställda i sektorn personer (12% av den totala sysselsättningen) installatörer och byggare i byggmaterialindustrin arkitekter och konsulter i fastighetsbolag etc Antal företag i sektorn Exporten av byggmaterial 50 mdr och snabbt ökande Betydelsen i ekonomin är än större än vad ovanstående siffror pekar på, eftersom en rad företag inom andra sektorer arbetar gentemot boendet och byggandet. För varje bygge och installation behövs transporter, byggmaskiner, bensin, uthyrning, finansiella tjänster det mesta dessutom tillverkat i Sverige. Hit hör också mäklare och utbildningsföretag mm. Samhällsbyggnadssektorn skapar alltså jobb för företag i många andra sektorer. Försiktigt räknat kan dessa uppskattas till ca personer ytterligare. Sammantaget är därmed närmare personer beroende av samhällsbyggnadssektorn. 1

4 Strukturomvandlingen och internationaliseringen skapar tuffare krav Det svenska näringslivet och ekonomin genomgår för närvarande en snabb strukturomvandling. Den allt tuffare globala konkurrensen i kombination med EUs gynnar ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige. Men den ställer samtidigt krav på investeringar i ny teknik, ny kunskap, ny infrastruktur och nya bostäder. En andra viktig utmaning finns i de förändrade demografiska förutsättningarna. Vi måste investera så att det framtida Sverige både blir konkurrenskraftigt och människovänligt. Det är i detta perspektiv mycket illavarslande att Sverige under lång tid satsat betydligt mindre i bygginvesteringar än övriga länder. I grova drag skulle bygginvesteringarna i Sverige behöva vara 30-40% högre än vad de är. Ett speciellt problem i detta sammanhang är bristen på FoU i byggsektorn. Byggnäringens uppdrag blir alltmer komplexa och krävande, samtidigt som den globala konkurrensen blir tuffare. Företagens innovationsverksamhet har ökat som en följd av skärpta krav från kunder och samhälle på kvalitet och miljöhänsyn. Nya produkter och produktionskoncept tas fram i rask takt. Det gör att det finns ett stort behov av insatser för forskning och utveckling i samhällsbyggnadssektorn. Högskolor och andra forskningsmiljöer drabbades hårt av att staten drog ner byggforskningsanslagen med 70 % under perioden Ökade insatser från företagen har inte kunnat kompensera för denna kraftiga nedskärning. Situationen i dag är allvarlig med tanke på skolornas stora betydelse för sektorns kompetensförsörjning. Den samlade byggnäringen vill därför satsa på ett strategiskt utvecklingsprogram tillsammans med staten. Programmet fokuserar på fyra områden: Ökat slutkundvärde; Helhetssyn och samspel i värdekedjan; Kunskap samt Innovationer. En annan långsiktigt avgörande faktor för tillväxten är branschens rekrytering. Det gäller att sektorn är en attraktiv arbetsgivare, inte minst för kvinnor och personer med utländsk härkomst som hittills varit svagt representerade i företagen. Sektorn måste öppna sig till flera grupper. Arbetskraften bör spegla samhället. Det är nödvändigt att anpassa produktionssätt och arbetsplatser så att de passar för både kvinnor och män. För att den nya arbetskraften ska kunna komma in i byggsektorn på ett bra sätt och i tillräcklig omfattning krävs ett nära samarbete med skolan på alla nivåer. Bygginvesteringar som % av BNP ,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Sverige Österrike Slovenien Cypern Frankrike Storbritannien Italien Belgien Slovakien Grekland Tyskland EU-snitt Ungern Nederländerna Tjeckien Danmark Estland Finland Polen Portugal Irland Spanien 2

5 Samhällsbyggnadssektorn, tillväxten och sysselsättningen Ett räkneexempel Bygginvesteringarna i Sverige har sedan 90-talets början varit lägre än i flertalet andra länder, och dessutom betydligt lägre än vad som behövts för att bostadsmarknaden och transportsystemen ska fungera effektivt. Vi har dessutom ett snabbt växande underhållsberg framför allt i miljonprogrammets bostäder. Ökade bygginvesteringar är positivt för den ekonomiska tillväxten, för den sociala hälsan och välbefinnandet och för miljön. Det skulle också bidra till många nya jobb i samhället. Låt oss anta att bygginvesteringarna i Sverige stiger till knappt 10% per år, dvs till samma nivå som EU-genomsnitttet. Vad skulle det betyda för sysselsättningen? Vi antar att bostadsbyggandet ökar till ca lägenheter per år långsiktigt, att underhållssatsningarna i bostäder dubbleras samt att det underhållet av offentliga lokaler, liksom väginvesteringarna och vägunderhåll, stiger med ca 20%. Detta skulle ge ca nya jobb i byggsektorn och ytterliggare jobb i andra sektorer. Sammanfattningsvis minst nya jobb! En riktig politik för bostadsbyggande saknas En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxt och framåtskridande. Utan bostäder fungerar inte arbetsmarknaden effektivt. Företagen får svårare att hitta personer med rätt kompetens att anställa. Finns det inga bostäder, går det inte heller för människor att ta de jobb som erbjuds. Ungdomar kan kanske inte välja den utbildning de vill ha om det inte går att hitta en bostad på studieorten. Strukturomvandling och kompetensutveckling saktar av. Detta slår i sin tur på både den kortsiktiga och långsiktiga tillväxten i landet. Under det senaste decenniet har dock Sverige i både ett historiskt och ett internationellt perspektiv satsat väldigt lite på nybyggnation av bostäder. Antalet nybyggda lägenheter har varit lägst i Europa. De senaste åren har bostadsbyggandet ökat i god takt och väntas hamna en bit över både 2006 och Den procentuella ökningstakten har varit god sedan Men i absoluta tal är nivån fortfarande inte mycket att hurra för. 3

6 Antal färdigställda lägenheter per 1000 invånare 2001 Källa: Eurostat Om Sverige ska bygga lika många nya bostäder per invånare som snittet i OECD kräver det att det byggs ungefär nya bostäder varje år, istället för nuvarande drygt Samma nivå når vi upp till om vi tittar på bostadsinvesteringarnas andel av BNP och jämför med OECD. Det faktum att vi bygger så lite är allvarligt främst för de som inte finner en bostad, men också för samhällsekonomin. Om vi fortsätter att bygga bostäder i den takt vi gör nu, kan den samhällsekonomiska förlusten på sikt beräknas till mdr per år. Statsminister Göran Persson har tidigare sagt att nyproduktionen bör komma upp i bostäder per år. Statsministern baserar sin beräkning på att ett hus står i hundra år och att beståndet är fyra miljoner bostäder. Denna beräkning tar dock inte hänsyn till demografiska förändringar. Sveriges befolkning växer med ca invånare per år. I dag bor ungefär två invånare per bostad ( 4,4 miljoner bostäder på 9 miljoner invånare). Befolkningsökningen innebär ett behov av ytterligare bostäder per år. Utöver detta tillkommer den brist som finns redan nu med bland annat människor i bostadskö bara i Stockholm och Göteborg. Statsministerns målsättning räckte alltså inte för att förbättra situationen på bostadsmarknaden. Under våren har därför också statsministern höjt ambitionen. Han säger nu att det skulle behöva bygga lägenheter per år. Politiken för att uppnå detta saknas dock fortfarande. 4

7 Påbörjandet av lägenheter Källa: SCB och BI Av diagrammet ovan framgår att bostadsbyggandet i det närmaste kollapsade under talet. Det som hände var att bostadspolitiken lades om 1992, vilket innebar att kostnaderna för att bygga liksom för att bo i nybyggda bostäder ökade dramatiskt. Den bostadsproduktion som var påbörjad eller befann sig i ett sent planeringsstadium fullföljdes, men få nya projekt sattes igång. Den gradvisa nedgången till år 1995 återspeglar alltså bara att det tog tid att lägga om produktionen. Perioden 1995 till 2000 blev en sexårsperiod med rekordlågt bostadsbyggande. Sammanlagt producerades under dessa sex år lägenheter, vilket inte alls motsvarade behovet av nya lägenheter. Det innebär att det i förhållande till behovet byggdes minst för få lägenheter!! En svag byggmarknad (och framför allt en lågt bostadsbyggande) ökar risken för makroekonomisk instabilitet. Ett högre byggande mer baserat på marknadens efterfrågan skulle leda att hus- och lägenhetspriserna skulle utvecklas mer stabilt. Detta skulle i sin tur vara positivt vad gäller hushållens skuldsättning och räntekänslighet, och därmed bidra till en större finansiell stabilitet. Stor bostadsbrist inte minst för ungdomar Boverket genomför varje år en enkät till samtliga kommuner i landet för att få en bild av läget på bostadsmarknaden, lokalt i varje enskild kommun. I början av 200-talet skedde en snabb ökning av antalet kommuner med bostadsbrist, och trots det bättre byggande de senaste åren fortsatte andelen att öka även Drygt var tredje kommun hade brist på bostäder år

8 Därutöver hade ca 50 kommuner brist på bostäder i centralorten, men totalt sett balans på bostadsmarknaden. Kommuner med bostadsbrist, procent Källa. Boverket Allt fler ungdomar bor kvar hemma Ett annat sätt att visa att det byggt för lite det senaste decenniet, är att allt fler unga bor kvar hemma. Hyresgästföreningen har under flera genomfört denna typ av undersökning. De visar att andelen så kallade mambos gradvis ökat. Andelen åringar som bor kvar hemma ökade från 15 till 21 procent mellan 1997 och 2003, för att sedan sjunka marginellt till enligt Hyresgästföreningens rapport skrift Unga vuxnas boende år 2005.Knappt var tredje åring bodde kvar hemma år 2005 jämfört med 25% år Andelen hade dock sjunkit något jämfört med I gruppen år har andelen som bodde hemma i stort sett varit konstant (6-8 procent) vid varje undersökningstillfälle. Sammantaget visar undersökningarna tydligt på problemet för studerande att hitta bostad, trots att studentbostadsbyggandet varit relativt högt de senaste åren. Andelen hemmavarande åringar År 1997 År 1999 År 2001 År 2003 Källa: Hyresgäströrelsen 6

9 Det faktum att allt fler ungdomar bor hemma skulle möjligen kunna bero på att antalet ungdomar varit osedvanligt stort under denna tid. Så är det dock inte alls. Antalet ungdomar var tvärtom lågt under 1990-talet. Det kommande årtiondena väntas emellertid antalet ungdomar växa snabbt. I diagrammet nedan visas antalet 20-åringar fram till Antalet kommer successivt att växa från drygt personer till omkring Antalet 20-åringar År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Källa: Byggnads Den väntade utvecklingen stärker bilden av att et behövs fler bostäder för ungdomar. Utan ett ökat bostadsbyggande blir det därmed allt svårare att hitta någonstans att bo under studierna. Detta hotar den långsiktiga tillväxten och den nödvändiga förändringen av ekonomin i mer kunskapsintensiv riktning. Vi blir allt äldre hus ska vi klara det? En stor utmaning för landet och tillväxten är ökningen av antalet äldre och då framför allt av dem som är över 80 år. För 60 år sedan var det ca av landets invånare som var över åttio år. Om 20 år pekar prognoserna på att det är personer som är över åttio år. Ett ökat antal äldre påverkar makroekonomin på flera sätt. För det första ökar kostnaderna för vård och omsorg. För det andra blir det relativt sett färre yrkesaktiva som via sina skatter ska försörja de övriga. Tillväxt blir i detta perspektiv än viktigare, eftersom det är det enda sättet att göra den gemensamma kakan större - någon större höjning av det allmänna skattetrycket i Sverige är ju knappast möjligt. Bygginvesteringar är därvidlag helt nödvändiga. För det andra kommer de växande grupperna av äldre att ställa nya krav på bostäder, vårdinrättningar och transportsystem. Detta kommer att kräva investeringar och nya typer av systemlösningar. En annan viktig fråga inför framtiden är den koncentration av befolkningen som sker till storstadsregionerna. Här gäller det att se till att utvecklingen av befolkning, bostadsbyggande och infrastrukturen inte blir obalanserad. 7

10 Bristande underhåll ett hot mot miljö och hälsa En följd av det låga byggandet under det senaste decenniet är att Sverige har ett förhållandevis gammalt bostadsbestånd. I Sverige är bara ca 10% av lägenheterna byggda efter 1980, jämfört med EU-genomsnittet på 20%. De svenska bostäderna börjar alltså bli gamla. Kort sagt, behovet av underhåll och reparationer ökar. Lägenheternas ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Belgien Tyskland Sverige Storbritannien Danmark Grekland Spanien EU-snitt Österrike Nederländerna Luxemburg Finland Irland > <1919 Boverket konstaterar i sin rapport Bättre koll på underhåll om att det finns ett underhållsberg. Betydande insatser behövs nu för att bibehålla en bra och modern bostadsstandard. Miljonprogrammet behöver underhållas och vårdas. Boverkets undersökning visar bland annat: mellan och 1,3 miljoner lägenheter i flerbostadshus behöver åtgärda installationer och tekniska system som vatten- och avloppsstammar, el- och ventilation, men även fönster, balkonger och fasader under de närmaste åren. Detta är ca en tredubbling jämfört med idag. Ca lägenheter per år behöver få vatten- och avloppsledningar utbytta jämfört med drygt lägenheter per år idag. Även en betydande del av talets småhusbestånd kommer att behöva genomgå liknande åtgärder. Bristen på underhåll har medfört att vi har fått en rad tickande bomber som hotar människors hälsa, välbefinnande och eller miljön och därmed tillväxten. Vi kan peka på: Dåliga vattensystem Vattenskadorna kostar idag ca 5 mdr kr per år. Om vi skjuter på investeringarna i ytterliggare 10 år ökar kostnaderna med mer än 40%. Varje år drabbas ca 1000 personer av legionella. Av dessa dör var tionde person. 8

11 Dålig inomhusmiljö Ca 70 procent av landets kommuner har haft sjuka-hus-problem i grundskolorna de senaste åren. Minst 45 procent av alla skolbarn lider av allergi eller annan överkänslighet. Ca 3 miljoner svenskar har allergiska och astmatiska besvär. Astma utvecklas bland annat av dåliga inomhusmiljöer, exempelvis hus med fuktproblem. Vi tillbringar 90 procent eller mer av tiden inomhus och inomhusluften är i regel sämre än luften utomhus. Energislöseri Det bristande underhållet och för låga investeringar i ny teknik leder till energislöseri. Detta påverkar hela samhället eftersom boendet svarar för 40 procent av energiförbrukningen. Det pågår en rad initiativ för att energiarbetet ska komma igång på allvar i byggsektorn. Faktorer som ytterligare ökar fokuseringen på energiområdet är troliga framtida förändringar som skärpta byggregler, sänkt skatt på energieffektiva hus, hårdare villkor för elvärme samt högre el- och energipriser. I småhus och flerbostadshus kan energieffektiviseringen främst åstadkommas genom förbättringar av isolering och ventilation, kombinerat med förändrat brukarbeteende. I lokalbyggnader uppnås de största vinsterna genom åtgärder som leder till minskat värmeöverskott, exempelvis ökat solskydd och energieffektiv belysning. Sammantaget finns det ca 40 miljoner kvm fönsterarea i bostadsbeståndet. Bara genom att ersätta dagens fönster med energiglas kan vi spara 7-8 TWh/år. Detta motsvarar el från två kärnkraftsreaktorer. Risk att vatten- och avloppsnäten inte klarar sig De totala vatten- och avloppsledningarna i Sverige räcker fyra varv runt ekvatorn. Återanskaffningsvärdet för ledningarna är 350 miljarder kronor. Grävs ledningarna upp och byts ut i samma takt som idag, tar det 225 år att rusta upp vattenledningarna och 310 år för avloppen. Denna låga reinvesteringsgrad är givetvis långsiktigt ohållbar. Fortsätter den, hotas våra vatten- och avloppssystem av allvarliga skador. Det finns en risk att vi blir utan rent kranvatten i våra bostäder. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det låga underhållet både hotar enskildas miljö och hälsa, men också att det på olika sätt försämrar bostadsmarknadernas funktion och miljön i stort. Infrastruktur lönsamt för samhället Det finns också en mycket stark koppling mellan investeringar i infrastruktur och näringslivets konkurrenskraft. För ett litet avlångt och avlägset land som Sverige är effektiva transporter mycket viktigt för företagens konkurrenskraft. Men effektiva transporter är också viktiga för att få arbetsmarknaden att fungera. Dagens politiska debatt handlar i hög grad om varför inte sysselsättningen ökar trots att konjunkturen är stark. Det finns en rad olika förklaringar till det. En orsak kan dock vara att dåliga kommunikationer helt enkelt gör det omöjligt för personer att söka jobb där de finns, om man samtidigt av familjeskäl måste bo kvar. Utan fungerande transporter av varor och personer, eller fungerande IT-nätverk, minskar därmed näringslivet konkurrenskraft dramatiskt. Satsningar på infrastruktur är mycket lönsamma samhällsekonomiskt sett. De studier som gjorts visar i korthet att: 9

12 Infrastrukturinvesteringar leder till förbättrad produktivitet, lägre kostnader, bättre fungerande arbetsmarknader, förbättrad konkurrenskraft och därmed högre tillväxt. Varje miljard som satsas på vägprojekt ger i snitt tillbaka 170 milj kr tack vare större intäkter via bättre fungerande marknader, och 170 miljoner i lägre kostnader när t ex inköp kan ske effektivare. Sverige satsar betydligt mindre än vad som behövs på underhåll av väg- och järnvägssystemen. Dagens låga nivåer räcker inte ens till för att bevara de redan gjorda investeringarna. Källa: BI Anläggningsinvesteringar Väg och järnvägsinvest (% 1995 av BNP) ,6 120,00 1,4 110,00 1,2 100,00 1, = Index 100 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 90,00 80,00 70,00 60, SVERIGE EU Även på infrastruktursidan har underhållssatsningarna varit alltför låga under det senaste decenniet. I förhållande till kapitalstocken satsas mindre än hälften på drift och underhåll av transportinfrastrukturen jämfört med för flerbostadshusen (där ju som visats ovan nivån dessutom är alldeles för låg). Kraven på god vägkvalitet växer dessutom i takt med att transporterna på vägarna ökar, och den internationella konkurrensen hårdnar. I grova drag skulle Sverige behöva satsa dubbelt så mycket på drift och underhåll av transportnäten. Klokt byggande bra för miljön Vi har ovan delvis redan berört kopplingen mellan underhållsinvesteringar och miljön. Utöver betydelsen för den ekonomiska tillväxten spelar samhällsbyggnadssektorn även en avgörande roll för miljön och för den sociala utvecklingen. Samhällsbyggnadssektorns aktiviteter påverkar därmed direkt livskvaliteten kraftigt. Sektorns agerande har stor betydelse för resten av samhällets möjligheter till en hållbar utveckling. Detta kan exemplifieras med att fastighetskapitalet utgör mer än hälften av de samlade kapitalstockarna, eller att hushållens utgifter för boendet motsvarar omkring 30% av den totala privata konsumtionen. Byggsektorn svarar för en betydande del av de totala materialflödena och avfallsmängderna i samhället. De material och metoder som byggsektorn använder, påverkar byggnaderna under 10

13 hela deras livstid. Byggnader och byggmaterial skall vara återanvändningsbara. Detta kan ske i fyra steg. Det första steget är att byggnaderna utformas och underhålls på ett sådant sätt att de går att använda flexibelt under lång tid. Det andra steget är att de utformas så att de kan plockas isär och delarna användas igen. Det tredje steget är att de ingående materialen kan återvinnas, och det fjärde sista steget är att de på ett miljövänligt sätt blir avfall/energi. Samhällsbyggnadssektorn svarar också sammantaget för omkring hälften av OECD-ländernas energianvändning. De material och metoder som samhällsbyggnadssektorn använder, påverkar dessutom byggnaderna under hela deras livstid Detta innebär både utmaningar och möjligheter för samhällsbyggnadssektorn. Det visar dels möjligheten till energieffektivare byggande, dels den stora potential för energibesparing (och därmed lägre utsläpp av växthusgaser) som finns via ombyggnad av existerande fastighetsbestånd. Sektorns miljöarbete är också viktigt för att förbättra arbetsmiljön. Samhällsbyggnadssektorn äger lösningen för många av andra branschers och industriers miljöproblem. Det handlar om att skapa nya produkter som kommer att lösa nuvarande problem T ex kan sektorns företag återställa förorenade områden. De kan genom att bygga och speciellt bygga om på rätt sätt bidra till en dramatisk minskning av energianvändningen under byggnadernas fortsatta livstid. De kan återvinna/utvinna spillvärme från andra industrier som sedan lägga ut spillvärmen på fjärrvärmenätet. Genom att välja bort farliga ämnen i produktion minskar man risker för kommande generationer. Den stora mängden olika kemikalier i byggmaterialen är en stor riskfaktor i branschen. Användningen av byggprodukter och byggmaterial som innehåller farliga kemiska ämnen måste begränsas till sådana ämnen som inte innebär långsiktigt negativa effekter på hälsa och miljö. Byggsektorn har lanserat ett nytt arbetssätt för bedömning och val av byggmaterial, under namnet BASTA. Genom att fokusera på egenskaper som är direkt hälso- och miljöfarliga syftar BASTA-systemet till att minska användningen av de allra farligaste byggvarorna. Det minskar också risken för höga saneringskostnader samtidigt som fastighetens värde stiger. Sektorn har tagit fram ett långsiktigt miljöprogram inom Kretsloppsrådet ( Programmet fokuserar på fyra områden: Energihushållning Materialhushållning Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av en god innemiljö 11

14 Sammanfattning Samhällsbyggnadssektorn är en av de största näringarna i svensk ekonomi personer är direkt beroende av sektorn och ytterligare ca personer är på annat sätt beroende av sektorns utveckling Samhällsbyggnadssektorn är avgörande för målet att nå hållbar tillväxt. Ekonomiskt eftersom en fungerande bostadsmarknad och fungerande transporter är helt avgörande för sysselsättningen och näringslivets konkurrenskraft. Socialt eftersom den byggda miljön är oerhört viktigt för integration, hälsa, trivsel, familjebildning m.m. Ekologiskt eftersom bygg- och bostadssektorn svarar för uppemot 40 % av energiförbrukningen i samhället. Det är också genom nya processer och investeringar i nybyggnation och underhåll som vi kan minska energianvändningen, förbättra inomhusluften, minska mängden avfall m.m. Sverige har investerat för lite i byggande och installation det senaste decenniet. Vi satsar mindre på byggande än flertalet andra länder Den internationella konkurrensen hårdnar och strukturomvandlingen skjuter fart. Detta kräver ett högre byggande för att hänga med. Vi har ett stort underhållsberg i miljonprogrammets bostäder. Det finns en stor bostadsbrist. Vi saknar en forskningspolitik för samhällsbyggnadssektorn En ny politik för byggande är en politik för tillväxt, sysselsättning och bättre miljö. Om Sverige investerade i byggande som andra EU-länder kan det bidra till nya riktiga jobb på arbetsmarknaden. Frågor besvaras av Lars Jagrén, Sveriges Byggindustrier, eller Mats Björs, Betongvaruindustrin, Betongvaruindustrin Byggmaterialindustrierna Elektriska Installatörsorganisationen EIO Glasbranschföreningen Maskinentreprenörerna Målaremästarna Plåtslageriernas Riksförbund STD Svensk Teknik och Design Svenska Fabriksbetongföreningen Sveriges Byggindustrier Trä- och Möbelindustriförbundet VVS-Installatörerna Omslagsbild: Copyright HSB Turning Torso. Foto: Pierre Mens 12

Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget!

Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget! Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget! Byggbranschen har sedan början av nittiotalet haft en turbulent tid. Från 1991 till 1998 krympte branschen med ca 30

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 000-009 0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 000 001 00 003 004 005 00 00 00 009 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-00 September 00 0 000 0 000 50 000 40 000 30 000 0 000 000

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Sätta dagordningen Fokus

Sätta dagordningen Fokus Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Ett starkare Sverige 2014-11-10

Ett starkare Sverige 2014-11-10 Ett starkare Sverige 2014-11-10 En utmanande omvärld - Snabbare tillväxt i USA men fortsatta svårigheter i eurozonen och Japan - Det globala konkurrenstrycket hårdnar - Tillväxtekonomierna anpassar sig

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Fprts tt f' Fortsätt förändra! Anders Bornefalk Mars 2010. Kvinnor vill fortfarande inte driva företag med anställda

Fprts tt f' Fortsätt förändra! Anders Bornefalk Mars 2010. Kvinnor vill fortfarande inte driva företag med anställda Fprts tt f' Fortsätt förändra! Anders Bornefalk Mars 2010 Kvinnor vill fortfarande inte driva företag med anställda Sammanfattning och slutsatser... 3 Fler kvinnliga företagare, men färre manliga... 4

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets

Läs mer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Konjunkturen och bostadsmarknaden

Konjunkturen och bostadsmarknaden www.bygg.org Konjunkturen och bostadsmarknaden Bostadsdagen 2012 Fredrik Isaksson Chefekonom, Sveriges Byggindustrier Byggkonjunkturen 2/2012: Byggindustrin på lågvarv (publ. 30 maj 2012) Några av huvudpunkterna

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Vägval för framtiden. Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog

Vägval för framtiden. Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog Vägval för framtiden Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog 1 15 trender Invånare har ökade och helt nya krav på välfärden Generationsskiftet påverkar samhället på många sätt och lägre intresse

Läs mer

Fakta om transporter

Fakta om transporter Fakta om transporter Transporter utvecklar Sverige och världen Ett fritt näringsliv skapar jobb, tillväxt och värde men är beroende av en fungerande infrastruktur och effektiva transporter. När konkurrensen

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012 TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer