I II ~ Landstinget. Musikkonservatoriet Falun /":/I~\\' J I " '; Systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning läsåret 2011/2012 , "~I DALARNA

Transkript

1 I II ~ Landstinget DALARNA Musikkonservatoriet Falun Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning läsåret 2011/2012 '/\\. \ /":/I~\\' J I " ';, "~I i I' /1.1 i / ' Musikkonservatoriet Falun Musikkonservatoriet Falun Oaljunkaregatan Falun tfn: e-post: musik.konservatoriet@ltdalarna.se l

2 Kvalitetsredovisning rör Musikkonservatoriet Falun läsåret med enkät Tidigare år har Musikkonservatoriet, i samband med kvalitetsredovisningjor joregående läsår, också lämnat enkätsvar jor joregående läsår trots att nyare uppgifter funnits. Fr. o. m 2012 ändras den systematiska kvalitetsredovisningen till att ta med den senaste gjorde elevenkäten med jämforelse mot tidigare år. Uppgifter om betyg m m avser senaste slutfort läsår. I elevenkätenjor 2012 deltog 31 elever av 49 möjliga d v s 63 %. Under 2011 deltog 73% av de 56 möjliga eleverna i enkäten. 1. Bakgrund Musikkonservatoriet Falun bedrev fram till och med vt 2011 ett specialutfonnat program i klassisk musik med riksintag. Från och med hösten 2011 bedriver Musikkonservatoriet, med riksintag, en gymnasial spetsutbildning i musik inom det estetiska programmet. Åren har utbildningen haft följande elevantal: År st År st År st År st År st År st. Under det aktuella läsåret har skolan bedrivit kompletterande utbildning på uppdrag av Musik i Dalarna: Klassisk musik!folkmusik och skolan har 24 platser på den kompletterande utbildningen i klassisk musik och folkmusik. Elevenkät En elevenkät genomfördes samtidigt för elever på gymnasieprogrammet och den kompletterande utbildningen. För att minimera påverkansmöjligheter genomfördes enkäten vid ett tillfiilie. 31 gymnasieelever och 22 studerande i kompletterande utbildningen i Musik deltog. Eleverna tär svara på frågor med en 6-gradig svarsskala där siffi'an sex betyder att svaret stämmer bäst, fem betyder näst bäst etc. I denna rapport redovisas gymnasieelevernas svar. 2

3 2. Lokaler Skolan har välrenoverade och ändamålsenli ga lokaler. Eleverna har god tillgång till övningsrum. instrumentariet är välforseu. Skolan äger ett flertal flyglar, två cembali, en harpa, slagverksinstrument m.m. Jämfort med foregående år har nöjdhetcn avseende lokalernas storlek forskjutits något men de allra flesta är fortfarande nöjda. 60% 50%, =, l okalstorlek rj"i Fl-,, 5 6 J I Dlohl!!Ol1e, I Lokalslor1tk ID' 20t 2 = = " 5 I I,",." I Eleverna svarade även på frågor om utfonnning och allmänna utrymmen. På en skala från 1-6 svarar merparten att utfonnningen är bra och alt de allmänna utrymmena är goda. Synpunkter finns främst på städning av köket då det sköts av eleverna själva. Utbildning,mål: Musikkonservatoriets programmål "vi ger dig möjlighet att bli yrkesmusiker" stämmer väl överens med de ljatiollella må/eli. En musiker måste kunna arbeta sjä/vställdigt och i olika ensemblefonner kunna samarbeta med andra. På skolan spelar alla med alla i olika konstellationer, vi lket främjar samllrbete,/örståe/se, ljii/vstä"t/ighet osv. Musikkonservatoriet har forutom gymnasiet en påbyggnadsutbildning i klassisk musik, fo lkmusik och dans vi lket innebiir att man studerar i grupper som ib land har ett stort åldersspann. Eleverna måste pröva sina antaganden, reflektera, kritiskt grallska och allalysera sin utveckling på sitt instrument och dessutom kunna anpassa sig och sitt musikaliska uttrycksbehov i samarbetet med sina medspelare. Hclhetsaspekten är viktig for atl kunna bli musiker. Alla karaktärsämnen (musikämnen) på Musikkonservatoriet har som mål att ge eleven möjlighet at! bli en så kvalificerad yrkesmusiker som möjligt och alla de olika musikämnena är viktiga for att kunna bli en god musiker. Man måste t.ex. ha goda tekniska kunskaper på sitt instrument, träna sin analysfonnåga, si tt lyssnande, arbeta med teorin kring musiken och ffi träning i alt uttrycka sig musikaliskt in for publik. Detta stämmer väl överens både med dc nationella målen och med skolans egna programm ål. 3. Rcsult:lt och måluppfyllelse Musikkonservatoriet Falun har under alla år haft mycket hög procentsiffra som visar att elcvema full foljer sin utbildning. Våren bestod årskurs 3 av 15 elever. Alla utom tre kom in på Musikhögskolor och folkhögskolor i Sverige och Danmark. 3

4 Detta visar att Musikkonservatoriet behåller sin höga statistik när det gäller fortsatt utbildning på högskolan efter Musikkonservatoriet. Under de senaste 12 åren har Musikkonservatoriet en genomsnittsprocent på 97,6% när det gäller intagningen till högre musikutbildning 3.1. Bcl)'gspoäng Skolans genomsnittliga betygspoäng är 16,5. För riket som helhet är den genomsnittliga betygspoängen for samtliga program 14,0 (14,2 inkl fristående gymnasieskolor). Påpekas bör att våra elever på Musikkonservatoriet trots att de flesta söker in till musikhögskolor dit man gör antagningsprov genom spelprov, ändå har så hög betygsstatistik. Eftersom alla elever har individuella lektioner på sitt huvudinstrument men även i andra ämnen så får de mer stöd och hjälp enskilt i jämförelse med många andra gymnasieutbildningar. Många av elevernas karaktärsämnen är i mindre grupper (gehör, satslära, kammannusik osv) där man också blir sedd och kan få mycket hjälp for att lösa sina uppgifter. Enkätfrågan till eleverna om de tycker att de lärt sig mycket besvarades så här: JO, Kunskapsökning Kunskapsökning 2<l12 VHo.. ".. 1,,",-1.. ", '0%,01\ = =...-,, = =, 6, l, 6 Analys: Svaret talar sitt tydliga språk. Musikkonservatoriet utbildar elever så au de känner sig väl förberedda för att fortsätta på högre utbildningar, komma vidare på högskola och eleverna själva tycker att de lär sig mycket. 4

5 Enkätfrå an om skolan motsv:lrar elevens fon'äntningar: FÖNänlningar NII Förva ntningar2012 r IOf 9'1 Yl> 60% I $>)% 4 j% 10%,,, 0% ",j- 1 l ö 2ffl Analys: Jämfört med enkätsvaren lämnar eleverna något mindre positiva svar om hur skolan motsvarar deras förväntningar. Betyget är dock fortsatt högt! 3.2 Kvalitet i yrkesutbildningen Intagningsfrekvensen till högskolan visar skolans förmåga att förbereda eleverna på ett sätt som överensstämmer med Musikhögskolans krav. Över 90% av alla Musikkonservatoriets elever blir antagna vid olika Musikhögskolor i Norden och Europa. Detta höga tal gäller både gymnasium och eftergymnasialutbildning. Skolan har fört en diskussion kring möjligheterna for eleverna att välja andra inriktningar än musikerlinjen på högskolan. Den möjligheten har alltid funnits genom individuella val och genom individuella studieplaner som lett till fårdjupning i de ämnen som krävs får de elever som vill söka en pedagogisk musikinriktning. Under läsåret 2011/2012 genomfårde skolan seminarier som riktade sig till olika instrumentgrupper. Under året har masterclasses anordnats med bl.a. TorleifThedeen och Andreas Brantelid cello, Per- Erik Öhrn operaprojekt, Johan Fröst och Vikingur Olafsson, piano, Wieska Szymscynska violi n, Nils Lindberg och Jojje Wadeniusjazz Skolan gav en konsert i Slottskyrkan i januari med närvaro av Konungen, Drottningen och Kronprinsessan. I juni gav skolan en egen konsert vid "Peace and Love strings" i Borlänge. Under våren gavs en kammannusikkonsert i samarbete med kammannusikfåreningen i Falun. Skolan deltog dessutom i november vid arrangemanget "Marching for Life" på Lugnet i Falun. Jul och vårkonserter är välbesökta och uppskattade evenemang och vi har sedan flera år också internkonserter på Daljunkaregården i Falun En slagverkskurs ror unga, år anordnades i juni. Många elever från skolan deltog i årets tonsättarfestival på Gotland som fåregåtts av seminarier och workshops med skolans elever och tonsättarelevema från Gotland. Samarbete med "Vi nterfesten" fortsatte även detta år då några av våra elever var sk. Musikkompisar med yngre elever från kommunala musikskolor i Mora, Orsa och Älvdalen. s

6 Detta är eh arrangemang för att ra yngre musikstuderande att lyssna på klassisk musik. De besökte sedan Musikkonservatoriet och Musik i Dalarna. Olika musikensembler från Musikkonservatoriet spelade på konserter under Vinterfesten. Enkätfrågan om det är bra med projekt utanför schemat: Projelo.120 1I ---l ---l ~ --i ---l --i... I D?ttr.~1,, Proje~t 2012 =-LJ-CJ- 47 <=7 = -:Hl- -} ), ;,, ) 5, I ~ l Analys: Eleverna tycker generellt sett att det är positivt att skolan anordnar projekt som ligger utan for det ordinarie schemat. 3.3 Likabehandling och a r betsmiljö Trivseln på skolan är bra. Inga indikationer på mobbning har märkts. Eftersom skolan inte är större och de flesta lektionerna är individuella eller i små grupper gör det att kontakten med eleverna är nära. Det är lätt att uppmärksamma och att lösa problem som kan uppstå. Det är också en fordel att skolan har olika ålderskategorier. Enkiitfrå an om eleven mår bra och känner sig harmonisk i studierna: ' Välbefllnande j 'nllelimande 2012 r:j--l Q 2 ~ 4 S 6 5, Analys: 2012 års elevgrupp har inte varit lika homogen i jämfore1se med tidigare år, vilket avspeglar sig i enkäten. Dock överväger fortfarande en positi v upplevelse av studiesituationen. 6

7 Svaren i enkäten visar att de all ra flesta känner sig tillfreds med sin studiesituation. En stor fårdel på gymnasiet är au varje elev blir sedd, det är många individuella lektioner och små grupper i undervisningen, en nödvändighet få r en musikutbildning. Trivseln vid Musikkonservatoriet visar atl vi lyckats med värdegrundsarbetet. Enkätfrågan om elcvcn anser :Itt skolh:ilsovårdcn fungerar bra: Skolhälsovård r;y201 1 Skcllålsovard '!I 2012 J$liI!(Iioi,,)5:\, ' J I 25" ' ". I a~.. "," -I la-i '0% 15;0 11};b s;.:, w, -Il- n,, l,, 6 ", l l,, 6 Fl Analys: Skolan har p.g.a. sin storlek en skolhälsovård där skolsköterskan är på skolan två timmar per vecka och annars kan nås per telefon. Det går alltså inte att söka upp hälsovården när som helst under skoltid. Svaren visar en jämn spridning i uppfattningen om skolhälsovården även om de flesta är positiva. 3.4 Elevernas inflytande Utvecklingssamtal hålls med varje gymnasieelev och fåräldrar inbjuds for att delta. Många foräldrar som bor långt borta kan ha svårt att komma, då sköts kontakten per tejcfon eher att elevens studiesituation beskrivs och skickas hem. Varje höst anordnar skolan öppet hus som besöks av många. Då finns möj lighet alt höra på lektioner, prata med lärama och skohedning. Det har i utvärderingen varit mycket uppskattat och som en foljd av dessa dagar har skolan lagt in en sk. fåräldraknapp på hemsidan. All tänkbar infonnation som kan hjälpa föräldrar au känna trygghet inför att deras IS-16-åring ska börja på Musikkonservatoriet finns där. Där har föräldrar skrivit om hur de upplevt sitt barns studietid i Falun och andra funderingar. Det är ett viktigt komplement i föräldrainflytandet. Skolan har ett elevråd som tar ansvar för vissa gemensamma lokaler och konsertarrangemang, de organiserar och övar in Luciaprogram som framförs på olika institutioner i Falun. Mycket uppskattat och intäkterna ti ll faller elevkåren. Skolans årliga enkät ställer frågor om elevernas möjlighet till inflytande. De svaren visar att eleverna tycker de har bra vägar all uttrycka sina åsikter på och att skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. Detta ser vi som en viktig del i skolans demokratiarbctc. 7

8 Enkätfr.igan om eleven anser au det finns vägar for au uttrycka sin åsikt om skolan: Unl)'(ka åsiit 2011 Ultl)'cka åsio.t 2(112 roll ' 25~.. ".," n- IO I ',m I 1 1I 1I~ (Ql~! I... Wl, " " Enkätfrågan om eleven anser att skolan tar hänsyn till åsikter: En viss forsämring är tydlig men fortfarande är de flesta nöj da HänS}Tl II åsil2'oil HänSjll11!sit 2{lll!Cf:I: ",... " " " I 3.5 Internationell t utbyte och miljö integrering Skolan foljer landsti ngets systematiska miljöledningssystem. Miljöredovisning har skickats till landstinget. Sommaren 20 Il var Musikkonservatoriet värd for Europeiska sträklärarmrbundets kongress. Med deltagare från mer än 20 europeiska länder blev detta ett fantastiskt tillfåiie att visa upp vår skola och den svenska undervismngsmodellen. Konferensen var mycket uppskattad och vi fick massor med positiva kommentarer efteråt. 4. Summering och framtid Musikkonservatoriet ser fortfarande tydliga mått på utbildningens höga kvali tet genom att så många elever går vidare till musikhögskolor i Norden och Europa. Skolan tar förfrågn ingar om att låna ut instrumentgrupper ti ll musikhögskolorna under året, for att hjälpa titt och förstärka deras orkestrar. 8

9 Att vi lyckas med vårt mål att eleverna ska kunna fortsätta på musikhögskolor talar sitt tydliga språk genom den statistik som SCB och Högskoleverket tagit fram. Jazzlinjen har lyckats mycket bra med antal elever och gjort ett mycket gott resultat. Där går både gymnasie- och påbyggnads elever. Samarbetet med Gotlands tonsättarskola fortsätter med lyckat resultat. Samarbetet med Vinterfesten är bra dels när det gäller speltillflillen men också "Musikkom" projektet. Samarbetet med Daljunkaregården (Temabo) har varit mycket lyckat då eleverna en gång i månaden spelar för de äldreboende där. Det blir en del (förutom våra elevaftnar) av vår APLverksamhet. Fr.o.m. hösten är vi igång med det nya gymnasiet (gy 2011), en delvis ny situation, med nya kursplaner, ny betygsskala och att vi numera tillhör det estetiska programmet, dock som en av de få som har både spetsutbildning och riksrekrytering. Lärare i de gymnasiegemensamma ämnena har tillsatts under sommaren Det innebär en mycket lättillgängligare kontakt mellan lärare och elev vilket kommer att gagna eleverna. KU utbildningen har också förändrats genom att musikutbildningen har blivit 2-årig. En tråkig sak är att dansutbildningen har lagts ned på grund av vikande elevunderlag. Skolan står inför en stor generationsväxling. Ny rektor kommer att tillsättas under våren 2013 och under de närmaste åren kommer flera av lärarna att gå i pension. Anna-Karin Abom-Hagegård Gymnasieansvarig Gunnar Crantz Rektor 9