1(3) Bok & biblioteksmässan 2015, program och antal deltagare. Dela Läslust Lisa Eriksson, projektledare, Länsbibliotek Uppsala.

Transkript

1 1(3) Bok & biblioteksmässan 2015, program och antal deltagare. Dela Läslust Lisa Eriksson, projektledare, Länsbibliotek Uppsala 10 p Bokleffe Karin Rytter, Älvdalens bibliotek och Madeleine Grano, NBV 15 p Poesibingo 10 Den magiska utflykten 10 Gina del Gaiso, musikpedagog och Anne Marie Stolpe, illustratör. Wallins tunga, ett skarpt svärd från Dalarna, Horace Engdahl. 55

2 2(3) Werner Aspenström Ulf Lundén, Monica Borg och Anna Aspenström. 20 Poesibingo 6 Poesibingo för barn 4 Utan Dalarna ingen Joe Hill, 100 Göran Greider och Ulf Lundén. Ingrid Hedström 15

3 3(3) Strövtåg med Cornelis, Ulf Lundén. 6 Poesibingo 8 Utan Dalarna ingen Joe Hill, 50 Göran Greider och Ulf Lundén Poesibingo 7

4 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/00100 Uppdnr 1169 Landstinget Dalarnas Kulturpris Ordförandens förslag 1. (Namn) tilldelas Landstinget Dalarnas Kulturpris 2015 om kr 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning (Namn) tilldelas Landstinget Dalarnas Kulturpris 2015 med motiveringen: xxx I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget har sedan år 1963 årligen utdelat ett kulturpris. Enligt stadgarna ska priset tilldelas en, eller undantagsvis flera, i länet födda, verksamma, eller till länet knutna personer inom litteraturens, konstens, musikens, forskningens, folkbildningens eller annat därmed jämförligt område. Organisation eller institution som är verksam inom nämnda områden kan också tilldelas priset. Priset utdelas utan ansökan, men förslag från medborgare och institutioner välkomnas och beaktas, i syfte att få ett bredare urvalsunderlag. KBN:s presidium har utsetts att, under innevarande mandatperiod, ingå i kommittén för att bereda frågan samt lämna förslag till kulturpristagare och stipendiater ((KBN 31/2015). Förslaget lämnas vid sammanträdet och paragrafen förklaras omedelbart justerad. Mursal Isa (MP) är sammankallande Suzanne Lazar (S) Håkan Frank (M) Förvaltningschef Malin Lagergren är föredragande Likabehandling KBN eftersträvar en jämn könsfördelning över tid. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Lagergren Malin Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Förvaltningschef Org.nr: malin.lagergren@ltdalarna.se

5 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00100 Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Ej relevant Samverkan med fackliga organisationer Information enl 10 MBA äger rum den 23 oktober 2015 Uppföljning

6 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/00101 Uppdnr 1170 Landstinget Dalarnas Kulturstipendium Ordförandens förslag 1. Xxx och xxx tilldelas Landstinget Dalarnas två kulturstipendier om kr för år Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning X och x tilldelas Landstinget Dalarnas Kulturpris 2015 med motiveringen: I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget Dalarna har sedan 1970 utdelat stipendier som avser att stödja och uppmuntra förtjänstefull verksamhet inom litteratur, konst, musik, forskning och folkbildning eller andra därmed jämförbara områden. Stipendierna utdelas efter ansökan till personer som är bosatta inom länet, eller som själva eller genom sin kulturella verksamhet har anknytning till länet. Stipendier utses av Kultur- och bildningsnämnden. KBN:s presidium har utsetts att, under innevarande mandatperiod, ingå i kommittén för att bereda frågan samt lämna förslag till kulturpristagare och stipendiater ((KBN 31/2015). Förslaget lämnas vid sammanträdet och paragrafen förklaras omedelbart justerad. - Mursal Isa (Mp), sammankallande - Susanne Lazar (S) - Håkan Frank (M) Föredragande tjänsteman har varit Erik Arrhén År 2015 har 36 ansökningar inkommit. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Arrhén Erik Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Kultursekreterare Org.nr: erik.arrhen@ltdalarna.se

7 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00101 Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Barnperspektiv, Juridik Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Likabehandling 36 ansökningar, varav 24 kvinnor och 12 män, har inkommit. Flest ansökningar har inkommit inom de tre områdena konst (11 st), musik (5 st) och litteratur (5 st). Samverkan med fackliga organisationer Information enl 10 MBA äger rum den 23 oktober Uppföljning

8 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/00102 Uppdnr 1171 Landstinget Dalarnas Kulturstipendium för unga Ordförandens förslag 1. Fyra namn tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium om kr vardera för år Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning (Namn 1) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2015 med motiveringen: XXX (Namn 2) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2015 med motiveringen: XXX (Namn 3) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2015 med motiveringen: XXX (Namn 4) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2015 med motiveringen: XXX I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen till förslaget Från år 2002 har fyra stipendier till unga kulturverksamma personer delats ut. Stipendiaterna utses av kultur- och bildningsnämnden. För år 2014 har fyra stipendier om vardera kronor annonserats. Stipendierna kan sökas av unga kulturaktiva mellan år. Stipendierna ska lyfta fram ung kultur och olika kulturyttringar kan komma ifråga. Även unga arrangörer kan söka. År 2015 har 42 sökande, varav 29 kvinnor och 13 män inkommit. Flest ansökningar är inom musik, därefter dans och konst. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Öhrn Ulrika Utvecklingsstrateg Barn Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se & Unga Org.nr: Ulrika.Ohrn@LtDalarna.se

9 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00102 Mottagare av kulturstipendierna för unga bereds av en grupp, som består av sakkunniga från de landstingsfinansierade kulturverksamheterna, sakkunniga från särskilda specialistområden och av Region Dalarnas ungdomsstrateg. KBN:s presidium har utsetts att, under innevarande mandatperiod, ingå i kommittén för att bereda frågan samt lämna förslag till kulturpristagare och stipendiater (KBN 31/2015). Förslaget lämnas vid sammanträdet och paragrafen förklaras omedelbart justerad. Mursal Isa (MP) är sammankallande Suzanne Lazar (S) Håkan Frank (M) Förvaltningschef Malin Lagergren och Ulrika Öhrn är föredragande Likabehandling KBN eftersträvar en jämn könsfördelning över tid. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Ej relevant Samverkan med fackliga organisationer Information enl 10 MBA äger rum den 23 oktober 2015 Uppföljning

10 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/00136 Uppdnr 1194 Internkontroll - rapport 2015 Ordförandens förslag 1. Godkänna delrapportering intern kontroll 2015 Sammanfattning Kultur- och bildningsnämnden beslutade vid marssammanträdet om internkontroll plan för Tre av fyra punkter har följts upp. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Internkontroll rapport Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Varje nämnd ska varje år fastställa en plan för uppföljning/utveckling av den interna kontrollen. En särskild rapport över resultatet av planen ska också lämnas till nämnden. Planer och uppföljningsrapporter ska överlämnas till landstingsstyrelsen (LS) och revisorerna för kännedom. Kultur- och bildningsnämndens fastställde plan för intern kontroll vid sammanträdet den 17 mars Tidigare år har Landstinget Dalarna fastställt en övergripande intern kontrollplan för alla förvaltningar att följa. För 2015 gäller följande enligt minnesanteckningar från ekonomichefsmöte den 24 september Framtagande av struktur och förändringsplan utgör i stort den gemensamma kontrollplanen för år Övergripande gemensamma kontrollaktiviteter: Pågående genomlysningar, beslut om struktur och förändringsplan Implementering av ledningssystem Integrera och utveckla internkontrollen i samverkan med ledningssystemet Respektive nämnd ansvarar för egna kontrollpunkter. Tre av fyra punkter följts upp under året. Inget alarmerande i uppföljningen har framkommit tvärtom finns upplevelsen av att t ex följsamheten av Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Skogberg Anna Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Ekonomichef Org.nr: anna.skogberg@ltdalarna.se

11 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00136 attestinstruktioner har förbättrats. Där fel påträffats har mejlkonversation med uppmaning om att följa instruktionen gjorts. En punkt kvarstår att följa upp i samband med bokslut. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Likabehandling Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Den interna kontrollen är till för att upptäcka avvikelser men också för att ge säkerhet i hur olika instruktioner med mera ska följas. Att medarbetare blir säkrare i sina roller förbättrar arbetsmiljön och minskar riskerna för negativa avvikelser. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA äger rum den 23 oktober Uppföljning Regelbunden uppföljning sker både på lokal och övergripande central nivå.

12 INTERN KONTROLL - rapportering Kultur- och bildningsförvaltningen 2015 Rutin Kontrollmål Ansvarig för att kontroll utföres Kontrollmetod (inkl frekvens) Attestinstruktioner Att de gemensamma Ekonomichef Stickprov av 10 attestinstruktionerna följs fakturor 1 ggr/år på - Ska fakturan belasta varje enhet enheten? - Är det rätt attestant? Periodisering av intäkter och kostnader Inkomstkassa/handkassa Användning av MUsamtalsunderlag Belastar leverantörs-, kundfakturor och bokföringsorder rätt period? Kontroll av kassorna på plats Kontroll av bokföring av kassorna Kontroll av att alla använder sig av det landstingsgemensamma underlaget för MU-samtal Ekonomichef Stickprov av 10 verifikat 1 ggr/år på varje enhet Rapport till När sker rapportering KBN Uppföljning i samband med delårsbokslut. Rapporteras i samband med att ny internkontroll plan tas KBN Uppföljning i samband med delårsbokslut. Rapporteras i samband med att ny internkontroll plan tas Ekonomichef Total genomgång KBN Uppföljning löpande under året. Rapporteras i samband med att ny internkontroll plan tas Personalchef Total genomgång KBN Uppföljning i samband med delårsbokslut. Rapporteras i samband med att ny internkontroll plan tas RESULTAT Genomgång av fakturor visar att en förbättring av att rätt attestant beslutsattesterar fakturor. Urval av konton har gjort. Ingen tveksamhet om att fakturan ska belasta enheten har uppmärksammats. Genomgång av kundfakturering har gjorts. Genomgången visar att intäkter till största del inkommer i rätt period. Kommer att ske senare under året. Ett mejl har skickat till alla chefer inom Kultur- och bildningsförvaltningen. Alla har eller kommer att använda sig av underlaget för MUsamtal under året. 1

13 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/03452 Uppdnr 1196 Kvalitetsredovisning Musikkonservatoriet 2014/2015. Ordförandens förslag 1. Godkännande av Musikkonservatoriets kvalitetsredovisning 2014/2015 Sammanfattning Kvalitetsredovisningen innehåller både resultat av den kvalitetsenkät som genomfördes i juni för eleverna vid Musikkonservatoriet och betygspoäng, fullföljande av utbildning samt antagning till högre utbildningar. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Kvalitetsredovisning läsåret 2014/2015 Musikkonservatoriet Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Kvalitetsenkäten genomfördes i år på Musikkonservatoriet den 2 juni. De studerande lämnar överlag höga betyg till skolan oavsett om de går på gymnasiet eller den eftergymnasiala utbildningen. Även i Skolinspektionens skolenkät för elever i gymnasiets år 2 får Musikkonservatoriet bra betyg. Resultatet för skolan är genomgående högre än snittet för övriga 1651 skolenheter som ingick i undersökningen. Betygspoängen för läsåret 2014/2015 är 16,72, att jämföra med riket i sin helhet som låg på 15,1 enligt senaste statistiken för läsåret 2013/14. Av de 18 elever gymnasieelever som avslutade sina studier 2015 studerar 14 vidare inom musik i Sverige och utomlands. Av de som sökte högre utbildning i musik har därmed 100 % antagits. Detsamma gäller den eftergymnasiala utbildningen. Alla som sökte till musikhögskolor antogs. För en redovisning av de övriga som slutade sin undervisning våren 2015 hänvisas till kvalitetsredovisningen. Likabehandling Frågor finns i kvalitetsenkäten om elevens upplevelser av likabehandling Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Skogberg Anna Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Ekonomichef Org.nr: anna.skogberg@ltdalarna.se

14 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/03452 Barnperspektiv Det systematiska kvalitetsarbetet är en del i att eleverna vid Musikkonservatoriet får så bra studieresultat som möjligt och att deras studiesituation överlag upplevs som bra Juridik Hänsyn tas till Skollagens kap 4. Folkhälsa, Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i detta ärende. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Det systematiska kvalitetsarbetet är till för att ytterligare förbättra såväl elevernas som medarbetarnas situation vid skolan Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA äger rum den 23 oktober Uppföljning Enligt arbetet med systematiskt kvalitetsarbete vid Musikkonservatoriet utför skolan årligen en kvalitetsenkät med skolans elever. Därutöver följs betygspoäng samt antagning till högre utbildning upp för att följa kvalitén på utbildning jämfört med andra skolor.

15 Musikkonservatoriet Falun Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning läsåret 2014/2015 1

16 Kvalitetsredovisning för Musikkonservatoriet Falun läsåret med enkät. Musikkonservatoriet Falun driver en riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i musik med Landstinget Dalarna som huvudman, samt en eftergymnasial högskoleförberedande utbildning i musik med Stiftelsen Musik i Dalarna som huvudman. Den senare är en s.k. kompletterande utbildning som ligger under Myndigheten för yrkeshögskolan MYH. Denna kvalitetsredovisning avser gymnasieutbildningen. I elevenkäten för 2015 deltog 38 gymnasieelever av 46 möjliga, dvs 83%, och 7 KUstuderande av 17 dvs 41%. I elevenkäten för 2014 deltog 46 gymnasieelever av 57 möjliga, d v s 81 %. Eleverna har fått svara på frågor i en femgradig skala där 1 betyder att svaret stämmer bäst, 2 näst bäst, osv. 1 är alltså mest positivt. Observera att stapel 6 avser svaret vet ej. Utbildningsmål: Musikkonservatoriets programmål vi ger dig möjlighet att bli yrkesmusiker stämmer väl överens med de nationella målen. En musiker måste kunna arbeta självständigt och i olika ensembleformer kunna samarbeta med andra. På skolan spelar alla med alla i olika konstellationer, vilket främjar samarbete, förståelse, självständighet osv. Musikkonservatoriet bedriver såväl en gymnasieutbildning som en eftergymnasial högskoleförberedande utbildning i musik, vilket innebär att man studerar i grupper som ibland har ett stort åldersspann. Eleverna måste pröva sina ståndpunkter, reflektera, kritiskt granska och analysera sin utveckling på sitt instrument och dessutom kunna anpassa sig och sitt musikaliska uttrycksbehov i samarbetet med sina medspelare. Helhetsaspekten är viktig för att kunna bli musiker. Alla karaktärsämnen (musikämnen) på Musikkonservatoriet har som mål att ge eleven möjlighet att bli en så kvalificerad yrkesmusiker som möjligt och alla de olika musikämnena är viktiga för att kunna bli en god musiker. Man måste t.ex. ha goda tekniska kunskaper på sitt instrument, träna sin analysförmåga, sitt lyssnande, arbeta med teorin kring musiken och få träning i att uttrycka sig musikaliskt inför publik. Detta stämmer väl överens både med de nationella målen och med skolans egna programmål. 1. Bakgrund Musikkonservatoriet Falun bedrev fram till och med vt 2011 ett specialutformat program i musik med riksintag. Från och med hösten 2011 bedriver Musikkonservatoriet en gymnasial spetsutbildning i musik, med riksintag, inom det estetiska programmet. Åren 2006 ht-2015 vt har utbildningen haft följande elevantal: År st År st År st År st År st År st År st År st År st. 2

17 Den eftergymnasiala högskoleförberedande utbildningen i musik, som också drivs på Musikkonservatoriet, har 24 årsplatser. Elevenkät En elevenkät genomfördes samtidigt för elever på gymnasieprogrammet och den kompletterande utbildningen. För att minimera påverkansmöjligheter genomfördes enkäten vid ett tillfälle. 38 gymnasieelever och 7 studerande vid den kompletterande utbildningen i Musik deltog. Eleverna får svara på frågor med en 5-gradig svarsskala där siffran ett betyder att svaret stämmer bäst, två betyder näst bäst etc. Observera att stapel 6 avser svaret vet ej. Från och med denna rapport redovisas gymnasieeleverna och KU eleverna sammantaget för 2015 och jämförs också sammantaget för Lokaler Skolan har välrenoverade och ändamålsenliga lokaler. Eleverna har god tillgång till övningsrum. Instrumentariet är välförsett. Skolan äger ett flertal flyglar, två cembali, en harpa, slagverksinstrument, stråkinstrument, m.m. Lokalstorlek Muk 2015 Lokalstorlek Muk 2014 Jämfört med 2014 kan man se en förskjutning till toppbetyg när det gäller lokalstorlek. Eleverna svarade även på frågor om utformning och allmänna utrymmen samt datortillgång. På en skala från 1-6 svarar 85 % att utformningen är mycket eller ganska bra och merparten anser att de allmänna utrymmena är goda. Enkäten visar större nöjdhet än tidigare år när det gäller tillgången på datorer, vilket kan förklaras med att skolan köpt in 25 ipads. Flera synpunkter framförs om att wifi inte fungerar tillfredsställande. Skolan arbetar med att förbättra wifi-täckningen. 3. Resultat och måluppfyllelse Musikkonservatoriet Falun har under alla år haft mycket hög procentsiffra som visar att eleverna fullföljer sin utbildning. Det gäller även läsåret 14/15. Våren 2015 bestod årskurs 3 av 18 elever. Alla utom en har fullföljt sina studier. Hälsoskäl (orsakade av en olycka som inträffade innan studierna i Falun påbörjades) var anledningen till att en elev inte fullföljde Betygspoäng Skolans genomsnittliga betygspoäng för avgångseleverna är 16,72. För högskoleförberedande program i riket som helhet låg betygspoängen på 15,1 (enligt senaste statistiken läsåret 13/14). Påpekas bör att våra elever på Musikkonservatoriet trots att de flesta söker in till musikhögskolor dit man gör antagningsprov genom spelprov, ändå har så hög betygsstatistik. 3

18 Eftersom alla elever har individuella lektioner på sitt huvudinstrument men även i andra ämnen så får de mer stöd och hjälp enskilt i jämförelse med många andra gymnasieutbildningar. Många av elevernas karaktärsämnen är i mindre grupper (gehör, satslära, kammarmusik osv) där man också blir sedd och kan få mycket hjälp för att lösa sina uppgifter. Enkätfråga till eleverna om de tycker att de lärt sig mycket besvarades så här: Kunskapsökning MuK 2015 Kunskapsökning Muk 2014 Analys: Svaret talar sitt tydliga språk. Musikkonservatoriet utbildar elever så att de känner sig väl förberedda för att fortsätta på högre utbildningar, komma vidare på högskola och eleverna själva tycker att de lär sig mycket. Enkätresultatet är i stort sett identiskt med Svaren från enbart gymnasiet 2015 ger samma bild som från totalen Enkätfrågan om skolan motsvarar elevens förväntningar: Förväntningar MuK 2015 Förväntningar Muk 2014 Analys: Jämfört med enkätsvaren 2014 lämnar eleverna något mer positiva svar om hur skolan motsvarar deras förväntningar. Samma tendens syntes i jämförelsen mellan 2014 och 2013 samt även mellan 2013 och Kvalitet i yrkesutbildningen Intagningsfrekvensen till högskolan visar skolans förmåga att förbereda eleverna på ett sätt som överensstämmer med Musikhögskolans krav. Sett över tid blir över 90% av alla våra elever och studerande som söker musikhögskolor i Sverige och utomlands antagna. Detta höga tal gäller både gymnasiet och eftergymnasialutbildning. Av de 18 gymnasieelever som avslutade sina studier år 2015 valde en person en annan högskoleutbildning än musikhögskolan, medan 14 nu studerar vidare inom musik i Sverige och utomlands. Av de som sökte till högre utbildning i musik har därmed 100 % antagits. En person studera musik privat i Tyskland och en person kunde av hälsoskäl inte fullfölja sina gymnasiestudier. För en person saknas uppgifter. 4

19 Från den eftergymnasiala utbildningen första årskurs sökte 3 till högre musikhögskolor och antogs, 2 sökte till folkhögskolor, 2 tog studieuppehåll, 1 valde annan sysselsättning medan 4 valde att fortsätta till åk 2. Från den eftergymnasiala utbildningen andra årskurs sökte 3 till musikhögskolor och antogs, 1 studerar vid annan universitetsutbildning och för 2 personer saknas uppgift. Konserter, elevaftnar m.m. under läsåret Höstterminen 2014 Läsåret började med en kick-off konsert i Stora Kopparbergs kyrka den22/8. Dagen efter deltog skolans kör och folkmusiker i Falu rödfärgs jubileum nere i Stora Stöten. Ett mycket uppskattat engagemang, vilket senare ledde till att skolans folkmusikelever engagerades av Falu Rödfärg vid en tillställning på Berns Salonger i Stockholm. Under hösten gavs fyra elevaftnar (offentliga elevkonserter), två kammarmusikredovisningar. På äldreboendet Daljunkaregården gavs tre konserter. 10/10 Musikkonservatoriet tog hem världsmästartitel i Studentspelmanslag-VM vid Folkmusikfestivalen i Linköping 13/10 åkte skolan på rekryteringsresa till Fryxellska skolan i Västerås. 18/10 Öppet hus 18/10 Jazz-seminarium gavs av våra elever på Kulturhuset i Mora. 12/11 Konsert gavs på Falu Jazzklubb Ung Jazz 26/11 Jazzkonsert gavs på Wasabryggeriet Borlänge 13-14/11 Kompositionselever till tonsättarfestival med Anders Hillborg i Stockholm. Även celloeleverna och sångeleverna har gjort studiebesök i Stockholm under hösten. Folkmusikhelg med seminarium och workshop genomfördes med Björn Ståbi 17/11 Besök av Norrbotten Big Band och Lina Nyberg som undervisade i workshop-form och sedan gav en konsert som var ett samarbete mellan MuK, MiD och Falu Jazzklubb. 8/12 Skolan visades för organisationen Kultur och Miljö Skolans pianoklass besökte Ingesunds musikhögskola och fick där pianoundervisning i masterclassform. Musikkonservatoriets elever fick också ge en konsert. Inför deltagandet i festivalen Ljudvågor på Gotland i maj, hölls under hösten ett seminarium med violinisten och specialisten på nutida musik Karin Hällqvist. I februari träffade åter tonsättarna skolans elever för seminarium och workshop. Samarbetet med Gotlands tonsättarskola fortsätter. Slagverkskonsert och en kammarmusikkonsert i Gruvsalen genomfördes i december. Vårterminen /1 gavs åter en konsert på Stockholm slott i serien Unga på slottet. Vid konserten närvarade HM Konungen och HM Drottningen. Under genomfördes sex elevaftnar och två kammarmusikredovisningar. På äldreboendet Daljunkaregården gavs tre konserter 5

20 5-7/2 Samarbete med Vinterfesten fortsatte även detta år då några av våra elever var sk. Musikkompisar med yngre elever från kommunala musikskolor i Mora, Orsa och Älvdalen. Detta är ett arrangemang för att få yngre musikstuderande att lyssna på klassisk musik. De besökte sedan Musikkonservatoriet och Musik i Dalarna. En jazzensemble från Musikkonservatoriet spelade på konserter under Vinterfesten i Mora, Orsa och Älvdalen. 5/2 Eleverna lyssnade på Svante Axelsson,Naturskyddsföreningens ordförande, i ett föredrag om hållbar utveckling 2/3 hade skolan en studiedag för lärarna samtidigt deltog flera elever i Ung Jazz Forum i Falun. 16/3 Jazzklassen gav en konsert på Avesta Jazzklubb. 19/3 Skolan besöktes av Landstinget, Ingalill Persson. De träffade elever, lärare och skolledning. Skolans cellistklass gav under vårterminen en konsert kallad Cello Metal där cellisterna spelade metal-musik el-förstärkt. 29/3 Strängnäs Drumcorps med Musikkonservatoriets slagverksklass vann Indoor-EM i Drumcorps i Belgien 29/4 Jazzklassen gav konsert på Ung Jazz Falun Kompositionseleverna fick sina verk spelade på en konsert med Gävle symfonikerna i Gävle konserthus. Dalasinfoniettan initierade tävlingen Dalasolist för Konservatoriets elever. Samtidigt instiftade Musikkonservatoriet Seth Karlsson-priset ett stipendium som tillfaller vinnaren av Dalsolist. 15/4 var det uttagning och Fyra elever kom till finalen som gick av stapeln den 28/4. Jury var bl.a. musiker ur Dalasinfoniettan. Annika Sandberg, sopran, vann och får vara solist till Dalasinfoniettan 17 oktober Även ett kompositionspris till sökande från skolans kompositionsklass har tilldelades Anna Ljungberg. Hennes vinnarverk kommer att spelas vid samma konsert. Vårkonserter genomfördes delvis som ett samarbete med Dalasinfoniettan den 30/5. Dagen innan 29/5 var det opera-föreställning (ett resultat av ett samarbete med regissören från operahögskolan Patrik Sörling i sångklassen), jazz, folkmusik, kör m.m. 5/6 medverkade hela skolan i TV-inspelning av Moreaus Med Mera. Vi var orkester till sångsolister från Dufvemåla-uppsättningen och skolans kör sjöng. Programmet sänds i SVT under hösten Musikkonservatoriet erhöll i juni ett diplom För förtjänstfullt utvecklingsarbete. Skolan har i samverkan med Musik i Dalarna utvecklat det pedagogiska orkesterarbetet. 6

21 Enkätfrågan om det är bra med projekt utanför schemat: Projekt MuK 2015 Projekt Muk 2014 Analys: Eleverna tycker generellt sett att det är positivt att skolan anordnar projekt som ligger utanför det ordinarie schemat. 3.3 Likabehandling och arbetsmiljö Trivseln på skolan är bra. Inga indikationer på mobbning har märkts. Eftersom skolan inte är större och de flesta lektionerna är individuella eller i små grupper gör det att kontakten med eleverna är nära. Det är lätt att uppmärksamma och att lösa problem som kan uppstå. Det är också en fördel att skolan har olika ålderskategorier. Enkätfrågan om eleven mår bra och känner sig harmonisk i studierna: Välbefinnande Muk 2015 Välbefinnande Muk 2014 Analys: En positiv upplevelse av studiesituationen överväger. Svaren i enkäten visar att de allra flesta känner sig tillfreds med sin studiesituation. Enkätsvaren för enbart gymnasiet ger samma bild. En stor fördel på gymnasiet är att varje elev blir sedd, det är många individuella lektioner och små grupper i undervisningen, en nödvändighet för en musikutbildning. På påståendet om det finns vuxen att tillgå för att prata med om man inte mår bra svarar de allra flesta att påståendet stämmer. Flera kommenterar att arbetssituationen är stressig. Trivseln är dock hög vid Musikkonservatoriet och det visar att vi lyckats med värdegrundsarbetet. 7

22 Enkätfrågan om eleven anser att skolhälsovården fungerar bra: Skolhälsovård gy 2015 Skolhälsovård gy 2014 Analys: Detta diagram avser endast gymnasiet, eftersom skolhälsovården vänder sig till gymnasister medan studenterna vid den eftergymnasiala utbildningen är hänvisade till den vanliga sjukvården. Skolan har p.g.a. sin storlek en skolhälsovård där en skolsköterska och en kurator är på skolan fem timmar per vecka och annars kan nås per telefon. Det går alltså att söka upp hälsovården när som helst under skoltid. Observera att stapel sex avser svaret vet ej. Svaren visar på en ökad nöjdhet jmf föregående läsår. Några kommenterar att de önskar att skolhälsovården är mer tid på skolan. 3.4 Elevernas inflytande Utvecklingssamtal hålls med varje gymnasieelev och föräldrar inbjuds för att delta. Många föräldrar som bor långt borta kan ha svårt att komma, då sköts kontakten per telefon eller att elevens studiesituation beskrivs och skickas hem. Varje höst anordnar skolan öppet hus som besöks av många. Då finns möjlighet att höra på lektioner, prata med lärarna och skolledning. Det har i utvärderingar varit mycket uppskattat och som en följd av dessa dagar har skolan lagt in en sk. föräldraknapp på hemsidan. All tänkbar information som kan hjälpa föräldrar att känna trygghet inför att deras åring ska börja på Musikkonservatoriet finns där. Där har föräldrar skrivit om hur de upplevt sitt barns studietid i Falun och andra funderingar. Det är ett viktigt komplement i föräldrainflytandet. Skolan har ett elevråd som tar ansvar för vissa gemensamma lokaler och konsertarrangemang, de organiserar och övar in Luciaprogram som framförs på olika institutioner i Falun. Mycket uppskattat och intäkterna tillfaller elevkåren. Skolans årliga enkät ställer frågor om elevernas möjlighet till inflytande. De svaren visar att eleverna tycker de har bra vägar att uttrycka sina åsikter på och att skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. Detta ser vi som en viktig del i skolans demokratiarbete. 8

23 Enkätfrågan om eleven anser att det finns vägar för att uttrycka sin åsikt om skolan: Uttrycka åsikt MuK 2015 Uttrycka sin åsikt 2014 Enkätfrågan om eleven anser att skolan tar hänsyn till åsikter: Hänsyn till åsikt 2015 Hänsyn 2014 Analys: De positiva svaren är starkt övervägande och de alla flesta är nöjda. Många lämnar positiva kommentarer och många påpekar att skolan utvecklats positivt vad gäller elevinflytande. 3.5 Skolinspektionens skolenkät våren 2015 Även i Skolinspektionens skolenkät för elever i gymnasiets år 2 får Musikkonservatoriet bra betyg. Resultatet för skolan är genomgående högre än snittet för övriga 1651 skolenheter som ingick i undersökningen. Undersökningen presenteras i sin helhet på Musikkonservatoriets hemsida. 3.6 Miljöintegrering Skolan följer landstingets systematiska miljöledningssystem. Miljöredovisning har skickats till landstinget. 9

24 4. Summering och framtid Musikkonservatoriet ser fortfarande tydliga mått på utbildningens höga kvalitet genom att så många elever går vidare till musikhögskolor i såväl Sverige som utomlands samt genom de goda betygsresultaten. Samarbetet med Gotlands tonsättarskola, som pågått över ett decennium, fortsätter med lyckat resultat. Flera är de musiker och tonsättarelever som knutit kontakt under detta projekt och som de sedan behållits i det professionella musiklivet. Samarbetet med Vinterfest ger rika tillfällen till att stifta bekantskap med artister på högsta internationella nivå. Där ingår även projektet Musikkom (musikkompis) vilket innebär att Musikkonservatoriets elever möter musikskolelever. Samarbetet med Daljunkaregården (Temabo) har varit mycket lyckat då eleverna en gång i månaden spelar för de äldreboende. Det blir en del (förutom våra elevaftnar) av vår APLverksamhet. Tidigare har Musikkonservatoriet och Dalasinfoniettan samverkat. Detta samarbete har återupptagits sedan 2014 med mycket lyckat resultat. Samarbete är unikt i landet och de pedagogiska vinsterna enorma. Kvalitetsenkäten visar att det är extremt populärt bland eleverna. Samarbeten görs också med Gävle Symfoniorkester, som årligen framför verk av Musikkonservatoriets tonsättarstuderande. Kompositionsutbildningen inleder i år även ett samarbete med Falu Kammarkör. Sedan hösten 2014 har ett djupare samarbete med kammarmusikförening Spelrum avtalats. Samarbetet innebär att gemensamt anlita artister för konsert respektive workshop. Resultatet är ekonomiskt fördelaktigt för såväl MuK och Spelrum som för artisterna. Liksom tidigare ger eleverna en konsert i maj med repertoaren som sedan ska spelas på Gotland och konservatoriets elever har fri entré till Spelrums konserter. Musikkonservatoriet Falun är en av de få gymnasieutbildningar i landet som har status som riksrekryterande spetsutbildning. Detta beviljas för fyra år i taget och under 2014 har skolan beviljats ytterligare fyra år. Musikkonservatoriets ekonomiska resultat pekar på ett stort underskott. Huvudorsaken till detta är den nya gymnasieskolan GY-11, som innebär att vi måste lägga ut mer undervisning. Samtidigt har kostnader, framför allt löner, stigit och den interkommunala ersättningen minskat. Det är en ekvation som inte går ihop. För att bemöta detta har Konservatoriet antagit en åtgärdsplan, som bl.a. innebär att se över om undervisningen går att effektivisera utan att tappa i kvalitet samt att öka insatserna för att rekrytera fler elever. Till detta läsår har vissa förändringar gjorts i undervisningen. En kvalitetsutvärdering av detta får göras till våren Skolan har fortsatt driva arbetet med ökade insatser för elevrekrytering. Det innebär att högstadiesatsning på specialintresserade ungdomar från länet fortsätter. En översyn av annonsstrategin har gjorts och vår bedömning är att den blivit både effektivare och billigare. Skolan införde en ny hemsida under hösten Sidan är modernare och mer överskådlig och fungerar också i smartphones, som är den enhetsform som presumtiva elever i huvudsak surfar med. För första gången på flera år ökade antalet sökande till båda våra utbildningar och det samtidigt som landets årskullar av 16-åringar når botten! Musikkonservatoriet lämnade i november 2014 in en ansökan till Utbildningsdepartementet om undantag från lärarlegitimationskravet i musikämnena. Konsekvenserna av kravet är för Konservatoriets del förödande och får en effekt som står i direkt motsats till syftet att höja och 10

25 garantera kvaliteten i undervisningen. Kort kan sägas att i stort sett ingen lärare på arbetsmarknaden som är behörig till lärarlegitimation har kompetens nog att undervisa på musikkonservatoriet i musikämnena. Det finns inte ens någon högskoleutbildning som ger såväl kompetens som behörighet. Vi har ännu inte fått svar på ansökan. I de gymnasiegemensamma ämnena undervisar dock lärare med legitimation. Vi konstaterar slutligen att i en tid då de kommunala musik- och kulturskolorna får allt mindre resurser till musikundervisningen är Musikkonservatoriet ännu viktigare för att kunna erbjuda relevant, högkvalitativ, utbildning för såväl länets som rikets ungdomar som tänker sig ett framtida yrkesliv inom musiken. Gabriel Lindborg Rektor Anna-Karin Åbom-Hagegård Gymnasieansvarig 11

26 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (5) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/02907 Uppdnr 1185 Visa vägen - Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan Ordförandens förslag 1. Kultur- och bildningsnämnden förslår Landstingsstyrelsen att förslå Landstingsfullmäktige att anta Visa vägen - Dalarnas regionala kulturoch bildningsplan , avsnitt 1-7 och Kultur- och bildningsnämnden får i uppdrag att fördela uppdrag och medel till respektive kultur- och bildningsverksamhet med utgångspunkt i Kultur- och bildningsplanen, avsnitt Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan ska ersätta styrdokumentet Dalarnas regionala kulturplan Varje län/region ska ta fram en treårig kulturplan som ska utgöra underlag vid dialogen med Statens kulturråd om fördelningen av de statliga kulturmedlen till Dalarna. Kultur- och bildningsnämnden har beslutat att en bildningsplan ska tas fram för Dalarna (KBN ) och att den ska tas fram parallellt med kulturplanen och med gemensamma processer (KBN ). I ärendet redovisas följande dokument: a) Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Kultur- och bildningsplanen ska visa hur den regionala kulturverksamheten och folkbildningen i Dalarna ska utvecklas och främjas. Kultur- och bildningsnämnden har beslutat att en bildningsplan ska tas fram för Dalarna (KBN ) och att den ska tas fram parallellt med kulturplanen och med gemensamma processer (KBN ). Medborgarperspektivet och dialoger har varit centrala i arbetet med att ta fram planen. Ingå i den nya samverkansmodellen Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Arrhén Erik Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Kultursekreterare Org.nr: erik.arrhen@ltdalarna.se

27 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (5) LD15/02907 Samverkansmodellen är beslutad av regeringen enligt förordning (2010:2012). Den treåriga planen ska vara ett instrument för planering och tjäna som underlag i dialogen med staten om de regionala kulturmedlen. Med samverkansmodellen ska landsting och regioner avgöra vilka verksamheter som ska få statligt stöd. Modellen ska ge utrymme för regionala prioriteringar och variationer. De statliga medlen ska ges till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt regional biblioteksverksamhet, litteratur- och läsfrämjandeverksamhet. En gemensam kultur och bildningsplan Landstinget har kunnat konstatera vilka goda effekter processen kring den nuvarande kulturplanen har haft i Dalarna. Kulturen har kommit högre upp på dagordningen i kommunerna, landstinget och Region Dalarna. Kultur- och bildningsnämnden har beslutat att en bildningsplan skall tas fram för folkbildningen i Dalarna (KBN ). Arbetet med kultur- och bildningsplanen har integrerats till en gemensam plan, med gemensam styrgrupp, projektledare och delvis lika process. Med den nya kultur- och bildningsplanen knyter man ihop förvaltningens två verksamhetsområden, kultur och folkbildning, med en vision och gemensamma övergripande utvecklingsområden. Landstinget Dalarna vill därmed integrera bildningen i den infrastruktur som skapats i spåren av Kultursamverkansmodellens dialogmöten med kommuner, civilt samhälle och kulturskapare. Utgöra regional kultur- och bildningsplan för Dalarna Dalarnas kultur- och bildningsplan ska ersätta styrdokumentet Dalarnas regionala kulturplan Planen ska utgå från kulturens egenvärde men även de möjligheter till utveckling som finns tillsammans med andra politikområden som hälsa, bildning och regional utveckling där kopplingen till näringsliv och besöksnäringen finns. Kultur och folkbildning bidrar till stärkt demokrati och ökad gemenskap och är därför en investering för tillväxt och utveckling i länet. Folkbildningen har stor betydelse för det livslånga lärandet och höjer utbildningsnivån samt underlättar för unga att etablera sig i samhället. Kulturens generella betydelse för hälsa och välbefinnande för den enskilde och för Dalarnas invånare ska utvecklas. Uppdraget att stärka kulturens roll inom folkhälsoarbetet finns i dag i landstingsplanen. Ett omfattande dialogarbete med Dalarnas kommuner, bildningsaktörer, föreningsliv, kulturskapare och nationella minoriteter har förts i arbetet med att ta fram planen. Dialogarbetet ska vara ett led i att utveckla den infrastruktur för kultur och bildning, vilken används för att ge

28 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 3 (5) LD15/02907 länets invånare kultur i hela länet. Länets medborgare ska ha möjlighet att ta del av ett tillgängligt, kvalitativt och brett kulturutbud i hela Dalarna. Samverkan ska ske med Dalarnas kommuner, folkbildningen, kulturskapare, föreningsliv, amatörer samt mellan konstgenrer. Vara en del av Dalastrategin 2020 Kultur- och bildningsplanen kommer att vara ett underliggande regionalt handlingsprogram till Dalastrategin Dalarnas utvecklingsstrategi, som övergripande för länet ska peka ut inriktningar och långsiktiga mål. Med detaljerade mål och insatser visar sedan Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan hur kultur och folkbildning ska utvecklas i länet och bidra till länets utveckling. Styrgrupp Arbetet med kultur- och bildningsplanen har letts av en politisk styrgrupp med representanter från Kultur- och bildningsnämnden, och två representanter från Region Dalarna. Majoritet och opposition har varit representerade. Patientperspektiv Patienter möter olika former av kultur och bildning i sin kontakt med vården. 1. I det offentliga rummet kan till exempel bildkonsten många gånger ge liv åt fysiskt monotont utformade miljöer samt även ha en funktionell roll som riktmärke för att patienten lättare ska kunna orientera sig i en fastighet eller mot en byggnad. 2. Patienten möter genom biblioteksverksamheten skön- och facklitteratur på flera olika språk. En patient eller anhörig har dessutom möjlighet att bilda sig kring sin egen/anhörigs sjukdom genom att ta del av den digitala vetenskapliga litteraturen på Sjukhusbiblioteket. 3. Folkbildningen stärker i sitt arbete olika patientorganisationer. Ekonomi och finansiering Planen ska genomföras inom befintliga ramar. I en stärkt dialog mellan statlig, regional och kommunal nivå samt över länsgränser kan samverkansvinster göras.

29 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 4 (5) LD15/02907 Miljö I förslaget utpekas Hållbar utveckling miljö som ett övergripande utvecklingsområde. Likabehandling Planen påtalar ett mer målmedvetet arbete med jämställdhet, integration och att undanröja hinder mot full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Verksamhetsutbudet ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Barnperspektiv I förslaget till plan utpekas barn och unga som ett övergripande och prioriterat utvecklingsområde, där arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion utgör en del och där nya möjligheter till inflytande särskilt beaktas. Juridik Enligt lag (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet får ett landsting fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om 1. en regional kulturplan har upprättats av landstinget, och 2. kulturplanen överensstämmer med de föreskrifter som regeringen meddelar. Regeringen har i förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet givit de ytterligare föreskrifter som gäller för en regional kulturplan. Fördelningen av statsbidraget ska bl.a. bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Folkhälsa I förslaget utpekas Hållbar utveckling hälsa som ett övergripande utvecklingsområde. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Ej relevant.

30 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 5 (5) LD15/02907 Samverkan med fackliga organisationer Information enligt 10 MBA äger rum den 23 oktober Fackförbund på Landstinget Dalarna, samt LO, TCO och SACO har inbjudits att svara på remissförslaget. Uppföljning Kultur- och bildningsnämnden ger uppdrag och medel till verksamheter som ingår i samverkansmodellen, samt till landstingets egna folkhögskolor och kulturverksamheter utanför kulturverksamhetsmodellen, tecknar överenskommelser och fördelar medel till studieförbund och idéburna organisationer utifrån de intentioner som de beskriver i bidragsansökningarna. I syfte att visa hur de regionala prioriteringarna samt de nationella kulturpolitiska och horisontella målen uppnås, rapporterar de verksamheter inom länskulturen som omfattas av samverkansmodellen årligen kvantitativa och kvalitativa underlag till Statens kulturråd. Samverkan mellan länskultur och dalakommunerna ska följas upp genom två årliga regionala kulturdialoger. Kultur- och bildningsförvaltningen följer årligen upp de uppdrag och överenskommelser som utgått till verksamheter inom kultur och bildning. De tre verksamheter inom kulturen som ligger utanför samverkansmodellen (Konstarkivet, Mentalvårdsmuseet och Musikkonservatoriet) redovisar årligen till Kultur- och bildningsförvaltningen. Till Folkbildningsrådet redovisar länets sju folkhögskolor årligen enligt fastställda villkor för statsbidraget. De tre landstingsdrivna skolorna redovisar årligen verksamhetsberättelser och bokslut till Kultur- och bildningsnämnden med uppgifter om bl a antal deltagarveckor, antal sökande i förhållande till utbildningens antal platser samt antal studerande som fullföljer sina utbildningar. Studieförbunden kallas minst vartannat år till dialog med Kultur- och bildningsnämnden. De ideella idéburna organisationerna som får årliga bidrag från Kultur- och bildningsnämnden träffar regelbundet Folkrörelseberedningen på dialog.

31 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/01615 Uppdnr 1203 Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion Ordförandens förslag 1. Kultur- och bildningsnämnden föreslår Landstingsstyrelsen, att föreslå Landstingsfullmäktige, att anta Landstinget Dalarnas del i avsiktsförklaringen kopplad till strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Sammanfattning Region Dalarnas direktion har tagit beslutet i ärendet 42 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, beslut om strategi. I beslutet anges att rekommendera kommunerna och Landstinget Dalarna att anta avsiktsförklaringen. Avsiktsförklaringen beskriver hur Dalarnas kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser att arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Missiv Beslut om Rekommendation till kommunerna och Landstinget Dalarna att anta avsiktsförklaringen kopplad till strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion c) Strategidokument del 1, strategi Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion d) Strategidokument del 2, mål Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Dalarna har länge arbetat för att öka ungas delaktighet och inflytande på olika nivåer i samhället. Med strategin, Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion, breddas och intensifieras det ungdomspolitiska arbetet i regionen. Ett helhetsgrepp tas kring ungas livssituation och unga lyfts fram som den tillväxtfaktor de är. Kommuner och landsting har en viktig roll i arbetet med de frågor som påverkar ungas vardag såsom utbildning, social omsorg och trygghet, hälso- och sjukvård, samt kultur och fritid. Till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Den beskriver att arbetet ska ske sektorövergripande och kunskapsbaserat. Arbetet med strategin Dalarna- Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Öhrn Ulrika Utvecklingsstrateg Barn Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se & Unga Org.nr: Ulrika.Ohrn@LtDalarna.se

32 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/01615 Sveriges bästa ungdomsregion finns med i Landstinget Dalarnas Kulturoch bildningsplan Där framgår att Landstinget, med Kultur- och bildningsförvaltningen som samordnare, ska vara en aktiv part i Region Dalarnas projekt Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Patientperspektiv Ett bemötande som utgår från ungas villkor kan ha positiv inverkan på patientperspektivet och bidra till att uppfylla visionen i strategin och avsiktsförklaringen. Ekonomi och finansiering Arbetet med strategin och avsiktsförklaringen ska rymmas inom befintliga budgetramar. Samordning och samarbete över förvaltningsgränserna, för att bidra till måluppfyllelse i strategin, kan ha positiva effekter för ekonomin. Likabehandling Avsiktsförklaringen är positiv ur ett likabehandlingsperspektiv. Barnperspektiv Avsiktsförklaringen är positiv ur ett barnperspektiv. Folkhälsa Avsiktsförklaringen kan ha positiv inverkan på folkhälsoarbetet och kan stärka möjligheten till sektorsövergripande samarbeten. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Landstinget Dalarna kan stärka sin roll som arbetsgivare genom att ha ett fokus på unga. Miljö, Juridik Bedöms inte vara relevanta i detta ärende. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA äger rum den 21 oktober Uppföljning Sker genom uppföljningen inom Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Där kommer den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och den nationella enkäten LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken kommer att ligga till grund för uppföljningsarbetet.